Fråga Röntgendoktorn – Sida 22 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Att göra CT-kolon

Jag ska in och göra en datortomografi tjocktarm i Linköping och är så himla nervös inför detta så jag har funderingar att avboka. Finns det något att få som gör att jag kopplar av under undersökningen – för sova får man väl inte göra?

Nix, sova går inte då du själv aktivt måste medverka vid denna undersökning. Du ska bla. hålla andan, vända på dig, från buk- till ryggläge under undersökningens gång, mm.

Vi själva anser att de flesta undersökningar, inklusive denna, vi gör är enkla och inget att oroas för. Men det är ju lätt för oss att tycka…
Det bästa är att få bra information innan undersökningen om hur undersökningen går till väga, mm. Nu är det ju inte så enkelt att fråga annan person i sin närhet som gjort liknande undersökning. Det är ju inte många som skyltar med att de gjort denna undersökning.

En tjocktarmröntgen med datortomografi (CT) anses mer lindrig än den konventionella där man pumpar in vanligt rumsluft i tarmen för att spänna ut denna. Vid CT-kolon används koldioxid som är en gas som tarmen själv kan ta upp varefter man andas ut denna. Denna procedur ger klart mindre ”knipsmärtor” än vid användandet av vanlig rumsluft. Vi ger även läkemedlet Buscopan som minskar tarmrörelserna vilket även då minskar ev. ”knipsmärtorna” ytterligare.
CT-kolon är en mycket bra undersökning av tjocktarmen. Förutom tjocktarmen får man som extra även bilder på alla andra organ inom buken.

Vi ger inte patienterna något lugnande inför denna undersökning. Man kan mycket väl be sin egen läkare (remittent) om något lugnande inför denna undersökning.

K.T. rtgssk.
Röntgen Helsingborg

Hur, när och varför en rotblockad

Jag har fått göra en rotblockad på grund av svåra smärtor efter tre ryggoperationer.
Blockaden var efter vad det står i resultatet lyckad. Jag förstår ej varför jag ej får en remiss för ny blockad. Nu sägs den bara bekräfta att nerv tre är orsak eller bidrar till mina smärtor.
Är det skillnad på den blockad som görs först i undersöknkingssyfte och den man ev får sedan?

En rotblockad är en injektion mot en nervrot där den passerar ut från ryggmärgskanalen mellan 2 kotor genom ett ”kotsidohål”.
Man har två benämningar av rotblockader vilka i själva utförandet är exakt lika. Det som skiljer är vad man vill uppnå med injektionen. Dvs. undersökning (diagnostik) eller behandling.

Den ena benämningen är en diagnostisk rotblockad. Då man är osäker på exakt vilken nervrot som ger upphov till besvären (trots MR, etc) får man helt enkelt prova sig fram med den störst sannolika lokalisationen. Man injicerar då enbart lokalbedövningsmedel mot misstänkt nervrot. Om deponeringen av lokalbedövningemedlet då visar sig ha effekt mot den specifika smärta man upplever från ryggen så har man lokaliserat rätt nervrot. Denna ”lokalbedövning” har dock endast effekt någon eller några timmar och ger således enbart ett diagnostiskt värde.

Den andra varianten av blockad kallas terapeutisk nervblockad. Denna göres efter att man, genom tex. en MR-undersökning av ryggen eller en tidigare diagnostisk rotblockad, konstaterat vilken nervrot som ger upphov till värken. Injektion mot nervroten består då av en kombination av lokalbedövning (Marcain) samt ett kortisonpreparat (Lederspan).
Denna terapeutiska rotblockad är tänkt vara behandlingen mot den smärta som en klämd nervrot ger upphov till.

Denna metod är en ”svår konst” för den utövande radiologen. En ”lyckad” rotblockad där läkemedlet hamnar där det ska hjälper oftast mycket bra. Det finns patienter som krupit upp på undersökningsbordet med mycket svår ryggvärk för att efteråt själv stiga av bordet och gå därifrån. Resultatet från rotblockaden kan dock vara mycket varierande. Det finns patienter som upplever endast någon liten effekt eller får ingen förbättring alls. Detta trots utförandet gått enligt ”alla konstens regler”.

En behandling med rotblockader kan ske fortlöpande med någon eller några månaders mellanrum. Denna bedömning för en ev. rotblockad gör patientens egen doktor. Bedömningen baseras då på om planer för annan behandling finns, planeras eller att andra behandlingar inte finns till hands eller hjälper, mm.

En rotblockad ska ses som en temporär smärtlindring trots att det finns patienter som får denna behandling under mycket lång tid och är bra hjälpt av detta.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Varför onödig röntgen

Jag har röntgat mitt knä och det är nu i efterhand som jag egentligen inte förstår varför… (Jag har nämligen gjort mig illa i mitt knä och uppsökt en vårdcentral. jag sa att jag hade ont på insidan, lite nedanför knäskålen, av knät. Och frågade om det kunde vara främre korsbandsskada. Mannen som undersökte kunde inte se eller känna något, så han beställde tid för röntgen då han menade att den kunde varit något som brustigt i knät.)

Och det är så att jag inte visste att man inte såg ledbanden på en röntgenbild. (jag var 99% säker på att alla ben var hela, vilket de också var, då jag trodde det var insida ledband.)
Så det jag undrar är hur denna röntgen påvergar mitt knä framöver. De tog 4-5(!) bilder på det i olika vinklar och jag har hört att det är farligt om man utsätts upprepade gånger (som nu).
Canser ska vara det man kan få, vad kan man få mer i knät? (och i andra benet som låg bredvid.)
Är väldigt orolig nu då jag faktiskt missförstod VARFÖR de röntgade. Onödigt enligt mig.

Det finns risker med röntgenundersökningar. Olika organ har olika strålningskänslighet. Merparten av kroppens strålningskänslighet finns i halsen, bröstkorgen och buken. Huvudet är lite mindre strålningskänsligt, och minst strålningskänsligt är armar och ben.

Oavsett vad som undersöks ska alltid undersökningen kunna motiveras. Detta innebär att man bedömer att det är farligare (sämre) för patienten att avstå röntgenundersökningen jämfört med att göra den. En icke-diagnostiserad sjuklig förändring eller skada innebär alltid en risk, och det är denna risk som man måste väga mot strålningsrisken.

Att röntgenundersöka ett knä, även om man tar fem bilder, innebär en näst intill obetydlig risk eftersom armar och ben är inte speciellt strålningskänsliga. Hur stor är risken? Ungefär som en kortare bilresa. Inget som jag oroar mig för.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Bröst med implantat framför vs. bakom bröstmuskeln

Jag ska operera in mina implantat framför bröstmuskeln för det passar min kropp bäst och för att jag inte vill riskera muskelpåverkan som man kan få när man lägger implantatet bakom muskeln. Går det alltså inte att genomföra en säker mamografi med framförplacerade implantat? Hur går ni tillväga när era patienter har implantaten framför muskeln?

Bröstimplantat av silikon framför — Silikon framför

Om patienten har implantat i sina bröst tas alltid fler bilder än vid en ”normal” mammografiundersökning utan implantat.
Vid en normal mammografering (screening) tas 4 bilder (2 per bröst). Om där finns implantat tas istället ca. 8 bilder (4 per bröst) vilket då givetvis även ger mer röntgenbestrålning mot brösten.

Detta för att få optimal avbildning av bröstvävnaden trots implantatet. Det är även skillnad på hur stor del av bröstvävnaden man får med på bilderna om implantatet är placerad bakom (under) eller framför bröstmuskeln. Storleken har betydelse liksom om implantatinnehållet består av koksalt eller silikon.

Bröstimplantat av silikon bakom muskeln — Silikon bakom

Om implantatet är placerad bakom bröstmuskeln får man oftast brösten bra avbildade med dessa 8 bilder. Vid placering framför bröstmuskeln finns risk att man missar delar av bröstvävnaden som då inte blir optimalt undersökta i samband med mammograferingen. Likaså blir bröstvävnaden ofta mer tät (sammanpressad) vid placering framför bröstmuskeln vilket kan göra det svårare att bedömma bröstvävnaden.

Så med hänseende till mammografering, med aspekter på hur bra undersökt man då blir och de hälsorisker det finns vid en ev. sämre undersökning, så är inte allt för stora bröstimplantat bakom bröstmuskeln att föredra.

Stort bröstimplantat med koksalt bakom muskeln — Koksalt bakom

Vad gäller det estetiska resultatet med implantatet bakom eller framför bröstmuskeln får vi låta vara osagt. Implantat bakom muskeln kan ibland temporärt, i samband med hård fysisk träning, ändra läge något då framförvarande bröstmuskeln då kan påverka implantatets läge. Läget återgår i vila så att säga så detta har ingen betydelse för bildtagningen vid mammograferingen.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Halsskydd vid lungröntgen

Min läkare vill att jag lungröntgar mej för TBC. Jag har en lätt underfunktion på sköldkörteln. Har läst att den är käslig för röntgen. Finns det skydd runt den/halsen vid röntgen? Man får ju det hos tandläkaren nu för tiden.

Man använder inte något strålskydd över halsen vid lungröntgen, eftersom skyddet kan medföra att man förlorar viktig information i bilden. Visserligen är sköldkörteln ett så kallat strålningskänsligt organ, men eftersom lungröntgen görs med mycket små stråldoser är det inget problem. Din sköldkörtel kommer inte att få försämrad funktion till följd av lungröntgen.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Att se endometrios med CT

Min läkare skrev remiss till CT där frågeställningen var endometrios? tumör? Detta pga ihållande värk i lilla bäckenet. Till svar efter CT fick jag ”normala förhållanden i lilla bäckenet”. Jag har fortfarande väldigt ont och undrar om CT är ”optimalt” för att diagnosticera endometrios. Kan magnetkamera vara nästa steg, och vad ska jag säga när min läkare säger att jag är ”väl undersökt”.

Endometrios är en sjukdom där slemhinna liknande den i livmodern förekommer på annan plats i buken och runt de kvinnliga genitalierna.

Om dessa strukturella ”slemhinneförändringar” i form av infektionshärdar eller cystor är små går de ej att urskilja på vare sig CT- eller MR-bilderna. Däremot kan CT- eller MR-undersökningen då bekräfta eller utesluta andra orsaker som kan ge liknande symtom som endometrios.

Detta gäller även för konventionell ultraljud där det inte går kan särskilja mindre väggförändringar. Infektionshärdar vid endometrios kan även ge fibrossammanväxt av mjukdelar i buken, vilket inte heller kan diagnostiseras med enbart CT, MR eller ultraljud. Det går att se ”denna röra av vävnad” i buken men man kan inte härleda detta till en specifik orsak vilket då gör att det inte heller går att ställa en diagnos utan enbart ev. trolig orsak.

Större cystliknande blåsor, sk. chokladcystor, som består av bla. gammalt blod, kan ses med alla tre metoder. Om de då sitter på för denna åkomma specifika ställen går det inklusive de specifika symtomen ställa diagnosen endometrios. Hur det går eller inte går att enbart med sk. intravaginalt ultraljud säkert ställa en diagnos på endometrios kan vi inte svara på då detta är en gynekologisk specialité.

Den enda ”säkra” diagnostiska metoden är nog sk. laparoskopi där man med titthålsteknik visuellt inspekterar bukhålan och dess organ. Det finns då även samtidigt möjlighet att ta prov på förändringarna för att få diagnosen bekräftad.

Handhavandet av misstänkt endometrios ska handhas av gynekolog. Har du inte redan besökt gynekolog för dina besvär bör du nog göra så. Som vi brukar nämna… är man inte nöjd med sin doktor ska man byta!

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se hemangiom med CT vs. ultraljud

Blev opererad för bröstcancer 2011, då gjordes thorax buk som inte visade nåt. 2012 gjordes lever ultraljud utan kontrast som visade en förändring på 2 cm i levern. Nu i februari gjordes kontrast ultraljud som sa förändringen var antingen en hemangiom el. fett. Det jag undrar är, varför visade inte thorax buk förändringen?

Det kan vara svårt att se mindre hemangiom (godartad ”blodkärlstumör”) i levern med CT om man inte gör undersökningen med intravenös kontrastmedel. Varför diagnosen inte kunde ställas efter första CT-undersökningen kan vi inte svara på. Denna kombination med CT-thorax och buk brukar göras med kontrastmedel till blodet och då brukar man även kunna se dessa förändringar.

Om man ser en förändring men är osäker på vad det är man ser med en viss diagnostisk metod måste man fortsätta utredningen med andra diagnostiska metoder tills man fått klarlagt en diagnos.
Så ses en förändring med CT och man inte säkert kan avgöra vad det är så kompletteras utredningen med t.ex. MR eller ultraljud eller vice versa.

Ultraljud med kontrast är en enkel utförd undersökning och kan ofta avgöra om förändringen är just ett hemangiom eller inte.

Vad CT’n ger extra, som man inte får med vid en ultraljudsundersökning, är all annan möjlig diagnostik av de delar av buken man får bilder på med CT’n vid samma undersökningstillfälle.
En CT-undersökning är med andra ord en mycket bra metod för att generellt undersöka alla bukens organ. Avser undersökningen specifikt organ och frågeställning krävs oftast att CT-undersökningen genomföres på ett speciellt sätt. Dvs. man ställer in CT’n på hur och när bildtagningen ska starta efter det att man tillfört en viss mängd kontrastmedel till blodbanan, mm.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Om röntgen av näsan

Kan man röntga näsan om man misstänker näsfraktur?

Jo det är klart att man kan röntga enbart näsbenet. Man tar då en enkel sidobild med konventionell röntgen.
Numera görs dock inte denna röntgen av enbart näsbenet. Vi tror detta gäller för de flesta röntgenkliniker i landet. Det räcker oftast med en klinisk undersökning för att diagnostisera en näsfraktur.

Vid de tillfällena man misstänker så pass svåra brott på näsbenet att det finns anledning att röntgas finns oftast även andra skador i ansiktet som kan behöva diagnostiseras.
Man gör då en CT-undersökning (datortomografi) av ansiktsskelettet istället. Man får då även med övriga skelettstrukturer i ansiktet så som ögonhålor, käkleder, bihålor, okbenen, mm.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Många bilder av lungorna på barn

Jag har en fråga om efter hur många år man kan få problem om man fick mycket strålning, jag är mycket oroligt till mitt barn. Jag har en dotter hon är 14 år gammal, när hon var en månad gammal hon fick ta många röntgen bilder från hennes lungor för att hennes läkare var misstänk. Hon drack radioaktivit torium, det var en vitt flytande vätska kanske 10 eller 12 röntgen bilder. Nu hon har ingen problem men jag är hela tiden orolig. Jag vill veta efter hur många år kan man få problem eller inte?

I samband med röntgenundersökning drack ditt barn en vit vätska. Denna vätska var troligen ett så kallat kontrastmedel som används för att lättare kunna se sjukliga förändringar vid röntgenundersökningar. Detta kontrastmedel innehåller barium och det är inte radioaktivt. Kontrastmedel med barium är ofarligt. Risken med de 10 eller 12 röntgenbilderna är väldigt liten. Det finns ingen anledning att vara orolig.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Vad ses mer än ryggen på MR-rygg

Om man har röntgat hela ryggen med MR kan man då också se lungorna?

Nej, om undersökningen avser enbart ryggen är bilder och metod koncentrerad till enbart ryggraden. Mycket få strukturer kring själva ryggraden kommer med på bild och är bedömbara.

K. T. rtgssk
Röntgen Relsingborg