Strålrisk mot foster

 Jag är gravid i vecka 12. För några dagar sedan råkade jag ut för en cykelolycka och drabbades av hjärnskakning. Man röntgade då skallen och nacken för att se om det fanns några ytterligare skador, magen täcktes inte över under röntgen.
Jag fick väldigt lite information om hur detta kan påverka fostret. Undrar nu vilka risker detta kan medföra?

 Inga skador eller risker. Då man röntgenundersöker gravida patienter behöver man bara tänka på fostret då man strålar direkt mot kvinnans buk eller i dess närhet. Röntgenundersöker man huvud, hals, lungor, bröst, armar, nedre delen av benen, händer eller fötter behöver man inte bekymra sig om patienten är gravid, detta därför att stråldosen till fostret i dessa fall är helt försumbar.
Röntgenundersöker man till exempel kvinnans hals är det alltid bara så kallad spridd röntgenstrålning som kan träffa fostret. Denna spridda strålning har dock låg energi och stoppas därför effektivt av kvinnans egna vävnad så den når aldrig fram till fostret.

Om röntgenpersonalen vet om att patienten är gravid tycker jag att det är rimligt att personalen informerar om att fostret inte utsätts för några strålningsrisker då man till exempel röntgar halsen eller huvudet. Men det är inte säkert att personalen känner till graviditeten eftersom de inte ska vidta några speciella åtgärder eftersom detta inte behövs.

 M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Strålning bakom blyskydd

Jag undrar om ett foster i v.3-5 kan ha fått en skadlig dos strålning då jag var med under en kallibrering av mammografiapparat, som då stod konstant på 38 KV och 250 mAs, under de kanske 10 exponeringar vi tog. Givetvis stod vi bakom bly skärmen, som hör till apparaten. Vill gärna höra ditt svar.
Tänker på detta mycket eftersom jag inte visste att jag var gravid då.

Inget problem alls. 38 kV genererar röntgenstrålar med låg energi som har kort räckvidd i vävnad. Det är bland annat därför som man komprimerar bröstet så det inte ska vara alltför tjockt för då får röntgenstrålarna svårt att gå igenom, och man måste använda fler röntgenstrålar och stråldosen blir högre.
Den strålning som kan träffa röntgenpersonal eller servicepersonal är dessutom spridd strålning. Denna har ännu lägre energi och om den träffar någon så ger den bara upphov till stråldoser i huden. Den kommer inte speciellt långt in i kroppen. Ett foster är därför väl skyddad av kvinnans vävnad som finns mellan huden och in till fostret.

Så även om du inte hade stått bakom en blyskärm hade stråldosen till fostret varit helt försumbar. Du själv hade dock fått en liten huddos. Nu stod du bakom en blyskärm och då blir stråldosen, till såväl dig själv som till fostret, noll.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Risk med röntgen hos tandläkaren

Jag har en fråga angående tandröntgen och strålningen man får av det och eventuella biverkningar.
Tidigare idag så var jag hos tandläkaren och tog 3 röntgen bilder på tänderna för att kolla om jag hade några hål. Men när jag tog röntgen bilderna så fick jag aldrig nån krage på min hals som man annars brukar få, men jag ifrågasatte aldrig det utan ville bara bli klar med det.
Och nu är jag rädd att jag har fått i mig för mycket strålning vid halsen och att jag kanske ligger i riskzonen att få någon slags sköldkörtelcancer?

Jag tycker det är slarvigt av din tandläkare att inte erbjuda dig ett strålskydd över halsen vid röntgenundersökningen. Visserligen är risken med röntgenstrålningen väldigt liten, men det är ju så enkelt att skydda sköldkörteln.

Så vilken risk löper du då att drabbas av skörtkörtelcancer? Mellan tummen och pekfingret är risken ungefär en på miljonen (1 på 1000000). Även med strålskydd över sköldkörteln finns en liten risk men då blir den ungefär en på tio miljoner (1 på 10000000).
Nu vet jag inte hur många tandröntgen som görs i Sverige varje år, men jag skulle tro att några miljoner svenskar blir röntgande varje år. Om man alltid använder strålskydd över sköldkörteln skulle det innebära att en patient (av några miljoner) drabbas av sköldkörtelcancer kanske vart 5:e år. Om man aldrig använde strålskydd skulle två patienter (av några miljoner) drabbas varje år.

Varje år får ungefär 300 svenskar sköldkörtelcancer, och detta beror allt som oftast på annat än röntgenstrålning. Eftersom antalet cancrar som beror på annat än röntgenstrålning är långt mycket större än antalet som beror på strålning är det väldigt svårt att säga exakt hur många som får sköldkörtelcancer till följd av att de tidigare i livet varit med om tandröntgen. Du får ta risksiffrorna ovan med en nypa salt, men risken är i den storleksordningen som siffrorna visar.

M.O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Röntgenstrålar mot testiklarna

Jag är en snart 20-årig kille som för drygt 4 år sedan drabbades av höftproblem av relativt elak form med resultatet att min ena höftkula mer eller mindre ruttnade bort. Efter fyra operationer har jag nu slutligen en höftprotes och är i princip helt besvärsfri.

Min fundering gäller de röntgenundersökningar jag genomfört under dessa år med problem. Totalt fick jag under dessa fyra år lägga mig under röntgenmaskinen ungefär 10 gånger. Vid en del av dessa fick jag pung- och penisskydd av bly eller liknande material. Men vid majoriteten av undersökningarna fick jag dock inte det, ibland med motiveringen att det skymde för bildtagningen men oftas utan att få en vettig anledning varför jag inte fick något skydd.

Så här i efterhand börjar jag bli orolig över att kanske fått för mycket farlig strålning på framförallt testiklarna.
Min undran är hur risken för framtida cancer, försämrad spermakvalité, skadade könsceller och liknande ser ut för mig. Vidare, var kan jag vända mig i frågan för ytterligare hjälp/provtagning etc.

Man ska alltid kunna motivera användningen av röntgenstrålar, det vill säga man ska göra bedömningen att nyttan med bestrålningen är större än risken. Helt klart är att du har haft stor nytta av de röntgenundersökningar som du har genomgått, då du idag är besvärsfri.
Vilken risk har du då utsatts för? Rent generellt kan man säga att risken med strålning är liten. Risken man utsätts för är att friska celler påverkas negativt så att det så småningom omvandlas till en cancerceller. Det är de celler som blir bestrålade som kan påverkas. I ditt fall är det testiklarna som är det strålningskänsliga.

Varje år drabbas ungefär 300 svenska män av testikelcancer. De allra flesta av dessa har inte blivit bestrålade. Huvuddelen av dessa cancrar beror alltså på annat än strålning. I brist på bättre uttryck brukar jag kalla dessa för ”naturligt” förekommande cancrar. Risken att du ska drabbas av testikelcancer på grund av strålningen är klart mindre än den ”naturliga” risken. Du har visserligen fått en något förhöjd risk att drabbas, men totalt sett är ändå risken väldigt liten.
Varken din fertilitet eller dina ”framtida” barn påverkas negativt av att dina testiklar har blivit bestrålade. Tidigare trodde man att strålskador skulle kunna överföras till kommande generationer, men numera vet man att så inte är fallet. Fertiliteten kan minska vid bestrålning, men då krävs stråldoser som är flera hundra gånger högre än de som du har fått.

Men om nu röntgenstrålningen inte är så farlig, varför använder man då testikelskydd? Jo, om testikelskyddet inte stör röntgenundersökningen, så är det ett enkelt sätt att minska den lilla risk (att få testikelcancer) som trots allt finns. Man resonerar som så, att det är onödigt att ta risker om man inte behöver, även om risken är väldigt liten.

M.O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Röntgen efter strålning

Jag jobbar som tandläkare. En av mina patienter har genomgått en strålbehandling för bröstcancer. Patienten är tveksam till att ta röntgenbilder hos mig. Patientens husläkare har avrått henne från att ta bilder hos tandläkaren.
Hur ska jag resonera? Ska jag undvika att ta bilder eller går det bra då mängden strålning är så pass liten.

Det finns ingen koppling mellan tidigare bröstcancer och ökad strålningskänslighet i käken. Däremot kan kvinnan mycket väl känna oro och ängslan över att få sina tänder röntgenundersökta.

Som alltid då det gäller röntgenundersökning så ska undersökningen kunna motiveras och anses berättigad. Den förväntade nyttan med bestrålningen ska vara större än risken med bestrålningen. Avstår man från röntgenundersökningen ska detta vara ett sämre alternativ för patienten jämfört med om man genomför undersökningen. Dessutom ska röntgenundersökningen göras på så sätt att stråldosen blir så låg som möjlig utan att man gör avkall på undersökningens kvalitet. Man säger att bestrålningen ska vara optimerad.
Vid tandröntgen är den mängd spridd röntgenstrålning som träffar patientens bröst i praktiken helt försumbar. Därför brukar man inte skydda själva kroppen mot strålningen, bara köldkörteln med ett halsskydd.

Du får förklara för patienten att hon har nytta av att undersökas (om det nu är så, har hon väldigt god tandstatus kanske nyttan är mer tveksam), och att det är viktigt att man har bra tänder.
Har du ett strålskyddsförkläde kan du erbjuda patienten detta vid undersökningen. Förklädet gör obetydlig nytta strålskyddsmässigt då det knapp finns någon spridd strålning att reducera. Men å andra sidan gör förklädet heller ingen skada. Om patienten upplever det positivt med ett strålskyddsförkläde så är detta ett nog så bra skäl till att använda förklädet.
Husläkarens avrådan från att ta röntgenbilder hos tandläkaren förvånar mig. Någon måste ha missförstått någonting.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgen utomlands mot testiklarna

Jag skadade ländryggen samt fick några övriga frakturer i utlandet. Genomgick både flatröntgen och CT där. På kontrollröntgen hemma i Sverige får jag ett testikelskydd. Detta blev jag inte erbjuden på det utländska sjukhuset. På 3D-modellen som jag fick med mig hem kan jag tydligt urskilja att hela mitt könsorgan blivit bestrålat.
Jag oroar mig lite granna för ev. skador på testiklarna. Idag är bara 20 år. Jag förstår att ni inte kan kommentera enskilda fall, men går det att säga om man hade brukat blyskydd om undersökningarna skett i Sverige? Har risken för testikelcancer långt i framtiden ökat? Kan fertiliteten påverkas? I övrigt är jag en frisk person.
Innerst inne förstår jag att rutinerna hade sett annorlunda ut om detta nu var frågan om liv och död. Men jag kan ändå inte riktigt släppa detta ämne då jag funderar på om strålningen mot testiklarna skedde i onödan, utan att det påverkade bedömningen av min rygg, vilket jag skulle uppleva som en jobbig situation.

Tidigare ansågs det extra viktigt att skydda testiklarna eftersom man trodde att kommande generationer skulle kunna skadas. Man kallar detta för ärtliga effekter av röntgenbestrålning. Idag vet vi att det inte finns några ärftliga effekter, för trots intensiv forskning har man inte kunna påvisa dessa effekter hos större däggdjur eller människor.
Men man anser ändå att man bör skydda testiklarna mot onödig bestrålning vid röntgenundersökningar (därför att det är rimligt enkelt att göra det). Det finns en liten ökad risk för testikelcancer. Dock är denna risk väldigt liten. Vid vissa typer av undersökningar går det inte att använda testikelskydd eftersom skyddet stör undersökningen. I dessa fall låter man bli att använda skyddet eftersom risken för strålningsinducerad cancer är så liten, och det är ”farligare” för patienten om man inte gör röntgenundersökningen.

På röntgenavdelningen vid Helsingborgs lasarett används normalt inte testikelskydd då man undersöker ländryggen på män. Detta därför man inte strålar direkt mot testiklarna utan man strålar flera cm ovanför, och testiklarna finns därför heller inte med på några bilder. Då träffas inte testiklarna av primärstrålningen och mängden spridd strålning är klart begränsad. Det finns alltså inte speciellt mycket strålning att ta bort med ett skydd. Dock finns ett undantag från att testiklarna inte syns i röntgenbilden. Gör man en datortomografiundersökning kommer testiklarna med då man tar den så kallade översiktsbilden. I detta fall går det inte att använda ett skydd då datortomografen använder översiktbilden för att beräkna hur den ska stråla. Finns ett blyskydd med tror datortomografen att patienten är väldigt tjock och då ökas strålningsmängden generellt för hela undersökningen för att kompensera för detta. Men eftersom översiktbilden görs med väldigt lite strålning, bara någon procent av vad som används till själva undersökningen som ger skiktbilder (eller 3D-bilder), är detta inget strålskyddsproblem. Vid ländryggsundersökning med en datortomograf används översiktsbilden för att ställa in området som ska undersökas så man endast får skiktbilder över ländryggen.

Hur man gör vid andra sjukhus eller i utlandet vet jag inte. Dock behöver du inte oroa dig, även om dina testiklar har blivit direktbestrålade. Det finns ingen risk för minskad fertilitet eller att framtida barn ska påverkas negativt. Risken för strålningsinducerad testikelcancer är så liten att man i praktiken kan anse den som försumbar.

M. O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Blyskydd vid graviditet

Jag läser till operationssjuksköterska och är gravid. Under min praktik används vanligen röntgen under operatationerna med varierande genomlysningstid från 1 till 10 minuter. Jag har praktik i 13 veckor till. Kan jag fortsätta att medverka vid dessa operationer om jag använder röntgenförkläde utan att det är någon risk för att fostret skadas? Bör jag använda dubbla röntgenförkläden?

Det finns regler som säger hur man ska hantera gravid personal som utsätts för extra stråldoser i arbetet. Dessa säger att man ska skydda fostret så detta inte utsätts för mer än maximalt 1 mSv i ”yrkesrelaterad” stråldos. Under denna gräns anses riskerna så små att de i praktiken är försumbara jämfört med andra risker som finns. Om du kör/åker bil, cyklar eller på annat sätt vistas i trafiken är risken för fostret att råka illa ut i en trafikolycka större än att det skadas av röntgenstrålning om stråldoserna är låga, dvs under 1 mSv

Om du använder strålskyddsförkläde och försöker stå minst en meter bort från det område av patienten som bestrålas och är med om ca 10 minuters genomlysningstid varje dag under 13 veckor uppskattar jag att stråldosen till ditt foster blir ungefär 0,01 mSv. Detta är en synnerligen låg stråldos, och inget som du behöver bekymra dig för. Att stråldosen blir så låg beror på att din mage endast träffas av spridd röntgenstrålar. Röntgenstrålarna sprids i den del av patienten som blir bestrålad, och spridd röntgenstrålning har låg energi och har svårt för gå igenom t.ex. vävnad. Ungefär 90% av den strålning som träffar din hud på din mage absorberas av din egen vävnad innan den når in till fostret. Dessförinnan ska strålningen ha gått igenom ett strålskyddsförkläde. Detta tar också bort ungefär 90% av strålningen. På avståndet en meter bort från patienten har strålens intensitet minskat till en tiondel jämför med om du står nära patienten (ca 3 dm), dvs 90% av strålningen försvinner tack vare avståndet till patienten.

Sammantaget försvinner 99,9% av strålningen innan den når fram till fostret. Att använda dubbla förkläden är inte mycket lönt då redan 99,9% av strålningen är ”åtgärdad”. Det blir bara onödigt tungt och du riskerar att få belastningsskador. Jag tycker du ska slutföra din praktik och inte i onödan försena att bli klar med din utbildning.

M. O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Om blyskydd på små pojkar

Min son röntgades med DT flera gånger som spädbarn och liten pga en (godartad) njurtumör. Han har även röntgats omfattande pga misstänkt tarmvred efteråt mm men mig veterligen har aldrig något testikelskydd el dyl använts. Är det inte lika noga med små, i övrigt friska, pojkar???

Testikelskydd

Kan man så ska man skydda testiklarna även på små pojkar om man strålar på eller i närheten av testiklarna. Dock finns det problem med att använda testikelskydd vid bukundersökning med datortomografi.
För det första så genererar skyddet störningar i bilden vilket kan försvåra tolkningen av bilderna. För det andra kan datortomografens dosautomatik få problem vilket generellt sett leder till högre stråldoser. Blyet som finns i skyddet uppfattar dosautomatiken som att patienten är väldigt tjock, och då ökar datortomografen strålningsmängden för att kompensera för att patienten är tjock.

Ytterligare en förklaring kan vara att testiklarna inte var så nära röntgenstrålarna. Detta gäller troligen vid undersökning av njurarna. Man strålade en bit (flera cm) ovanför testiklarna och då är mängden spridd strålning som träffar testiklarna så liten att skyddet inte gör nytta eftersom det knappt finns någon strålning att ta bort.
En sista förklaring är att barnet måste ligga stilla under undersökningen. Om man använder testikelskydd kan detta irritera barnet och då kan det vara svårare att få bra bilder. Om bukröntgen pga misstänkt tarmvred gjordes med vanligt röntgen gäller i stort sätt samma som ovan, dock kan dosautomatiken (som också finns på vanlig röntgenutrustning) fungera trots skyddet.
Även om du anser att ditt barn har utsatts för en hel del röntgenstrålning är dock risken att han ska drabbas negativt av detta väldigt liten, och absolut inget som man ska gå och oroa sig för.

M. O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Arbeta med röntgen och gravid

Jag arbetar som produktspecialist och kommer att behöva vara med på ryggoperationer under graviditeten (nu i v 6) med genomlysning ca 1 gång i veckan. Om jag skyddar mig med blyförkläde samt ser till att alltid gå bort minst 2 m från patienten under genomlysning, kan jag då lugnt arbeta vidare med detta?

Du kan vara helt lugn. Strålskyddsförklädet är ett bra skydd. Dessutom är två meter bort ett avstånd som är tillräckligt stort för att kraftigt reducera stråldosen. Jag brukar då jag föreläser om strålskydd för vårdpersonal visa att avståndet två meter bort från patienten är lika effektivt som ett strålskyddsförkläde (jämfört med om du står bredvid patienten). Detta innebär i praktiken att du har ett skydd som motsvarar dubbla strålskyddsförkläden.
I Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter finns dosgränser för vad ett foster får utsättas för under graviditeten utifall gravida arbetar med joniserande strålning. Den ”yrkesrelaterade” bestrålningen till fostret får maximalt vara 1 mSv. Denna gräns är satt så att risken för fostret/barnet är så liten att den i praktiken är försumbar jämfört med alla andra risker som vi alla utsätts för, t.ex. risken att bli svårt sjuk, trafikolyckor, bränder, etc.

Jag skulle uppskatta att om du jobbar under större delen av din graviditet med genomlysning någon/några gånger per vecka och med strålskyddsförkläde och står några meter bort från patienten, kommer det sammanlagda ”yrkesrelaterade” stråldosen till fostret att maximalt bli 0,01 mSv. Troligen blir den betydligt mindre än så.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Strålning mot testiklarna vid CT

Har genomgått 3 CT på kort tid pga. njursten och ska göra en fjärde pga. uppföljning efter operation. Har inte vid något tillfälle erbjudits testikelskydd (är 36 år) vilket jag förstår är rutin i vissa landsting. Har inte heller fått diskutera nödvändigheten av dessa upprepade undersökningar med läkare. Bör jag vara orolig för stråldosen?

Du behöver inte oroa dig.
Visst kan det vara så att vissa landsting är mer flitiga med att använda testikelskydd än andra. Dock har det visat sig att skyddet endast gör begränsad nytta eftersom stråldosen till testiklarna vid CT-undersökningar av njurar/urinvägar trots allt är liten även utan skydd.
Om du planerar att bli pappa framöver, vill jag informera dig om att det inte finns någon risk att strålskador överförs till barnet. Detta trodde man förr, men man har trots intensiv forskning inte kunnat påvisa några ”ärftliga effekter” hos människan. Om testiklarna däremot utsätts för höga stråldoser finns det anledning att skydda dem för att minska risken för strålningsinducerad testikelcancer.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024