Fråga Röntgendoktorn – Sida 52 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Se buken vid CT av lungorna

Gjorde nyligen en skiktröntgen med kontrast på lungorna och jag undrar om man ser andra organ på bilderna. Kan man upptäcka tumörer? I bukspottskörteln tex?

Lungornas nedre gräns är diafragman som sträcker sig ner i en båge bak mot ryggen. Vid en CT-undersökning av lungorna ska exakt hela lungan vara med på bild. Detta betyder att man oftast får med en stor del av bukens övre delar. Gränsen för man brukar kunna se av buken vid bildtagningen av enbart lungorna går ungefär vid halva levern, magsäcken och mjälten. Bukspottkörtel och njurar brukar inte komma med på bild. Då lungorna är syftet med undersökningen koncentrerar man således att få optimala bilder av dessa.

Vid flertalet frågeställningar inkluderas även lever och övre delen av buken i undersökningen av lungorna. Detta då levern ofta visar tecken på en spridd sjukdom.
Om våra radiologer ser något anmärkningsvärt på delar av övriga bukorgan, del av halsen, axlarna, som kommer med på bilderna nämns givetvis detta i svaret. Detta kan då föranleda en senare kompletterande underökning av noterat sk. bifynd.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Se nät för ljumskbråck med MR

Har nyligen genomgått MR för prostatacancer. Kan man se på dessa bilder som togs om nätet(insattes 2005 vid ljumskbråckoperation) flyttat på sig och inte skyddar längre mot att det inte går ner i pungen.

Nej sådana här nät, som oftast är gjorda av Gortex, kan våra radiologer inte se. Vare sig med MR eller CT.
CT (datortomografi) kan ev. avgöra placering om nätets fästpunkter är av röntgentät material.
Om nätet har flyttat på sig så mycket att den inte längre fyller sin funktion då ser man ev. åter bråcksäcken på CT-bilderna och kan dra denna slutsats.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Blodkärlanatomi i halsen

Min fru ( som är ca 60 år ) har tjocka halspulsådrar ( den ena tjockare än den andra ) på höger sida av halsen. Jag undrar om det kan vara ett tecken på förträngning eller försvagning av kärlen. Även blodkärlen på ex händerna är kraftiga. Hon är inte så lätt att få till läkare.

Detta är en anatomisk och klinisk fråga men anatomi är vi bra på så du får ett svar fast din fråga inte handlar om röntgen.

De strukturer du tror är pulsåderkärl (artärer) på halsen och händerna är olika tjocka vener som löper väldigt ytligt. Artärerna går normalt så djupt att de inte ses på utsidan av kroppen. Trycker man över ett område där en artär löper relativt ytligt (ljumske, undersidan av handleden, etc) kan man känna pulsation. Det finns sjukliga pulsåderbråck som kan ligga mer ytligt på grund av sin storlek. Men detta pulsåderbråck pulserar vid palpation.

Så känn på fruns halskärl och händerna så ska du se att de inte pulserar. Det är även normalt med olika stora vener, framförallt i halsen. (se bildsnitt i nivå med struphuvudet)

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR av ländryggsproblem

Har en ung flicka med ryggbesvär. MR röntgen visar diskbråck på L4 L5 med påverkan åt vä sida dock inte någon rotpåverkan av nerven, samt att disken nedanför ”buktar”.
DR visade bilderna och påtalade att en disk var helt svart vilket jag såg själv. Vad kan detta bero på/vara?????
Henne smärta har blivit mycket värre framförallt vid uppegåeende. Hon har innan besvären varit aktivt fotbollsspelande.
Hennes smärta gör att hon har stora problem att kunna fullfölja en hel skoldag. Hur lång tid tar det att bli bra?

Att en disk blir mörk jämfört med de andra diskarna tyder på ändrad signalförhållande i denna disk vid MR-undersökningen.
Att en enskild disk ändra utseende på MR-bilderna beror ofta att det gelatinliknande innehållet och konsistensen (vätskeinnehållet) i disken skiljer sig från de andra diskarnas. Detta kan beror på en degenererativ (bet; nedbrytning, åldrad, mindre funktionsduglig, etc.) process i disken.

Med tanke på åldern kan detta kommit efter t.ex. olycka, trauma mot den aktuella disken efter exv. krävande fysisk idrott, mm. Kotdiskens ”svaga” tendens kan också vara ärftligt betingad.
Hur den kliniska biten av sjukdomsprocessen ser ut kan våra radiologer inte ge dig ett svar på. Likaså behandlingen som baseras på värderingen av röntgenfynd, smärta, lokalisation, varaktighet, mm. Detta är en fråga för den egna läkaren som bättre kan ge svar och råd.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgen vid njursten

Min mann har fått diagnose nyrestein, og har jätte ondt.
Får inte nogon annat en smertevirkande läkar middel, hvilke er helt absurd i min mening, harn kisser blod og bør få röngten asap, men har fått tid til den slutet av januari.
Er det noen stelle i Sverige der jag kan ta med min mann for å ta en röntgen for å få säker beksjed om hva som feiler han ?
Ja ringer 1177 og de sender oss til skjukhuset men skjukhuset sier läkeren at han bare skal ta smertestillende og inget annet. Jag blir så opprørd at de nå i snart en väcke bare ”tror” og ikke har noe fakta om at det er det som feiler han.
Jätta konstig at de behandler mennesker på dette settet. Hvem skal ta ansvar om noe fruktansvärt skulle skje ham ?

Flertalet njurstenar lämnar kroppen av sig själv efter kort tid. Det är därför vanligt att man avvaktar detta och därför inte utför en röntgen förrän efter ca. 2-3 veckor.
Har patienten mycket svår smärta kan man behöva agera tidigare men det är en bedömning som görs av läkare.
Är man inte nöjd med den vård man erbjuds kan man vända sig till en annan läkare för bedömning.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Reaktiv pålagring på hälbenet

För ca 6 månader sedan var jag med om en olycka när jag åkte snowboard. Jag fick en fraktur i mitt högra calcaneus ben i foten. Jag fick gå i gips i 6 veckor och kryckor i totalt 10 veckor.
I början hade jag väldigt mycket besvär och kände mig otroligt instabil och allt var väldigt smärtsamt. Sedan kändes det som att allt blev bättre men nu den senaste månaden har jag upplevt sådana smärtor som kommer då och då att jag knappt kan gå utan får halta mig fram. Rörligheten i min ankel är väldigt begränsad och i jämförelse med hur jag kan böja mitt vänsta ben (när jag har foten i marken) är markant stor. Det är som att det bara sätter stopp när jag försöker böja knäet.
Jag var nyligen på en röntgen där jag fick som svar att: Det finns en liten reaktiv pålagring på calcaneus mest ventala kraniella ledytterkant.
Vad innebär detta och det mest västenliga: kommer min fot någonsin bli tillräckligt bra igen för att jag skall kunna sporta, springa som jag alltid har gjort tidigare?

Detta är en klinisk bedömning som din ortoped bör försöka förklara.
En liten reaktiv pålagring är oftast en liten betydelselös benbildning men om den sitter olyckligt kan den påverka funktionen kring det aktuella benet.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Metall i bh vid MR

Har idag gjort en MR av hela ryggen. Tog bort alla metallsmycken etc. Glömde dock bort bygelbehån. Efter några minuter i MR-maskinen så stoppar sköterskan och undrar om jag glömt behån på…. hon sa att det inte var farligt men att det kunde störa bilderna för hon hade upptäckt störningar på bilden.
Nu undrar jag, är det någon fara, typ ökad cancerrisk etc? Eller är det bara farligt just då?

Det finns ingen som helst ”hälsorisk” med att ha metall på sig vid en MR-undersökning. Varken nu eller senare.
Det enda det ställer till med är att det ev. blir störningar i bilden om det finns metall i just det område man avser undersöka vilket då kan försvåra en diagnos.

: Golvtvätt

Vad man däremot ska vara aktsam på är om större metallföremål (nycklar, glasögon, etc.) ligger lösa i fickan eller runt halsen. Föremålet kan då fara iväg och fastna på MR-maskinen. Likaså får man inte ta in t.ex. rullstol, säng, GOLVTVÄTT!, etc. i rummet där MR-maskinen står.
Även ett kontokort är historia om man tar med detta in vid en MR-undersökning.

Om ett föremål fastnar på MR-kameran kan man behöva stänga ner denna helt för att få loss föremålet från magneten. Denna procedur med omstart av MR-kameran kostar ca. 10.000:-… vilket har hänt oss (se bild).

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Förberedelser inför jodkontrast

Hur ska man förbereda en patient som ska genomgå en jodkontraströntgen?

Innan man ger jodkontrastmedel till blodet ska ett blodvärde (kreatinin) vara relativt nytaget. Kreatininvärdet visar hur bra njurarna fungerar och deras förmåga att utsöndra slaggprodukter från blodet via urinen. Om denna funktion försämras stiger kreatininhalten i blodet. Man ska då vara restriktiv med att spruta in större mängder kontrastmedel vid en undersökning.
Sedan måste man även kontrollera att patienten inte reagerat mot kontrastmedel vid en ev. tidigare undersökning med kontrast. Har patienten svårare astma bör man även då vara observant på ev. reaktion.
Om patienten medicinerar med ett Metformin-preparat för sin diabetes ska patienten efteråt göra ett uppehåll med denna medicinering i 48 timmar. På vissa sjukhus ska patienten avbryta denna medicinering 3 dagar innan undersökningen. Innan denna medicin återinsättes ska ett nytt blodprov, för kontroll av kreatininvärdet, vara taget.

Sedan ska man även vara aktsam på om patienten har ett dåligt allmäntillstånd, är uttorkad, om patienten har vissa sköldkörtelrubbningar eller sjukdomar, myastenia gravis (svår muskelsjukdom), hög ålder, grav anemi (blodbrist), pågående cytostatikabehandling, mm. Vissa sjukhus vill även att patienten är fastande någon timme innan undersökningen.

Annars är det inte några andra specifika förberedelser…

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Cystor i handens ben

Undrar vad ”cystor i distala ulna och capaler” betyder.
Blev röntgad i en handled. Och detta var vad dom skrev på mitt läkar intyg. Skulle komma tillbaka om det inte det onda gick över. Det gick över, men nu ett halvår senare har jag fått ont igen och nu i båda handlederna. Är det något jag bör söka för?

Om det tidigare beskrivna fyndet har att göra med dina besvär kan man inte här avgöra. Du bör överväga att söka läkare för dina besvär.
Små cystor i hand-/handledens ben kan ha många orsaker. Med åldern kan cystor utvecklas och även pga. artros eller andra sjukdomar. Cystorna i sig är ofarliga.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Hur många MR-bilder behövs

Hur många bilder behövs ca för en komplett MRT på en hjärna i 2D och 3D? 3D ca 1100 stycken, tror jag eller?
Hur stor i Megabyte är ett bildsnitt på en MRT hjärna?

Storleken i megabyte på en MR-bild hjärna beror på vilken typ av undersökning som görs, men vid en ganska normal undersökning av hjärnan används en snittjocklek på 3 mm och bildmatrisen är på 512 x 512 bildelement. Varje bildelement har ett bitdjup på 12 bitar (= 1,5 byte) vilket ger 4096 olika nivåer av ”gråskalan”.
En 2D (två-dimensionell) bild blir alltså: 1,5 * 512 * 512 = 393216 byte = 384 kilobyte = 0,375 megabyte. Sen tillkommer några kilobyte till varje bild i form av en ”bild-header” som innehåller information om patienten, hur undersökningen gjordes, datum och klockslag, mm.
Jag vet inte exakt hur många 3 mm snitt som behövs för att täcka in hela hjärnan, men jag uppskattar att stacken bör vara ca 15 cm hög. Detta skulle innebära 50 st 2D-bilder om dessa ligger ”kant i kant”. Således blir stacken 50 * 0,375 megabyte = 18,75 megabyte stor. Även här tillkommer ”bild-header” så storleken blir totalt på ungefär 19 megabyte.

För att bilderna ska ta mindre plats i bildarkivet kan dessa komprimeras. Villkoret för kompressionen är att ingen information får förloras, så att bilden alltid kan återskapas exakt såsom originalet var. Man pratar om ”lossless compression”. Används bildkompression kan storleken oftast halveras.

M. O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett