Fråga Röntgendoktorn – Sida 53 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Om bevis av misshandel

Skriver för min dotter som blivit anklagad för misshandel. Flickan säger att hon fått en fraktur på okbenet, inga blåmärken hade hon efter det påstådda misshandeln. Är detta möjligt? Hon var dessutom ute och festade helgen efter. Hon har tagit röntgen på okbenet och svaret är att hon hade en fraktur plus att de inte behöver bli några blåmärken.
Är det så? Hur ska jag gå till väga för att hjälpa min dotter? Jag litar på henne att hon inte slagit henne. Kan man begära ett nytt läkarutlåtande, kan hennes skada vara gammal?

Det juridiska kan vi inte komma med förslag om.Vad gäller frakturen på okbågen kan man påvisa hur i det initiala skedet av läkningen om skadan är aktuell eller om frakturen är ev senare datum.
Ett nytt benbrott har ”rena” benändar i frakturen. Det uppstår ofta ett hematom i området inom 48 timmar som brukar lägga sig inom 14 dagar.
Efter 2-4 veckor har det börjat bildas ny benmassa (kallus) som överlappar frakturen. Efter 3-6 veckor börjar denna kallus omvandlas till benvävnad. Denna nybildning av ben kan ses på röntgen och man kan därför någorlunda tidsbestämma en nyare skada. Efter hand i läkningsprocessen kan man även mäta något förhöjda halter av kalcium i blodet som släpps ut vid remodellering av benet.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborgs lasarett

Revben på lungröntgen

Jag har idag varit på lungröntgenundersökning. Det gör mig nyfiken på vilken teknik det egentligen är som används. Det kan väl rimligen inte vara konventionell röntgen eftersom det bara visar ben.

Jodå det var det med största sannolikhet.
När man använder konventionell röntgen ställer man in hur hög ström som ska träffa den anodtallrik som genererar röntgenstrålen. Enkelt förklarat kan man säga att hög sk. rörström (energin i röntgenstrålen) minskar kontrasten i bilden och visar ”mjukdelar” bättre. Låg rörström ökar kontrasten i bilden vilket är lämpligt för avbildning av skelettet. Beroende på vad som ska framträda bäst på röntgenbilden så ställer man in hur ”kraftig” röntgenstrålen (rörströmmen) ska vara.

Oavsett vad man röntgar med konventionell röntgteknik så kommer skelettet med på bild. Vid lungröntgen, med hög rörström, framträder lungvävnaden och blodkärlen bra medan skelettet blir mer diffust. Dock ses revben, rygg, etc. så pass bra att man även kan ställa en enklare diagnos på dessa, t.ex. revbensfrakturer, om även sådant ses på bilden.
Så det kan tyckas finnas mer skelett på röntgenbilden än lunga men exponeringen är optimerad för lungvävnaden vid lungröntgen.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Ryckningar av MR

Är det vanligt att man upplever att det kommer rejäla muskelryckningar i en viss muskel vid MR? I mitt fall en muskel i underarmen som började rycka rejält vi MR av hjärnan, och de var som mest ihärdiga varje gång maskinen lät med ett ihållande ljud som var innan den började ”knacka”.

Det kan förekomma, även om det inte är direkt vanligt, att muskler i armar och ben kan rycka till vid en MR-undersökning.
Magnetkameran arbetar med ett starkt magnetfält som alltid är påslaget. För att kunna skapa bilder av kroppens inre behöver magnetkameran ganska snabbt slå på och av ytterligare ett magnetfält. Detta på och av orsakar det knackande ljudet. Att ett magnetfält slås på och av innebär också att det finns ett tidsvarierande magnetfält. Varierande magnetfält kan orsaka elektriska virvelströmmar inne i kroppen som kan få muskler att rycka till.
Så länge som det inte gör direkt ont anses dessa virvelströmmar och muskelryckningar som ofarliga.

M. O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Urinvägar med CT

Min mor utreds med anledning av hematuri och värk i ryggen. Hon har genomfört en ultraljudsundersökning utan anmärkning. Hon har tagit blodprover som inte visade något konstigt och nu senast två DT-röntgen. Den ena visade inget konstigt förutom en liten notering om ”diskret heterogenisitet framför allt vänster njure vid kontrastuppladdning”. Därefter gjorde hon en till DT över njurar (Urografi?). Där fanns inget alls att anmärka på. Inte ens den där heterogenisiteten som noterades tidigare.
Någon diagnos har alltså inte kunnat fastställas. Nu väntar vad jag antar är en Cystoskopi. Man är så klart orolig för att det kan vara cancer i urinblåsan, men hur stor är risken att man helt missar det efter all röntgen och prover hon genomgått? Är DT-röntgen och Ultraljud helt värdelöst för att se tumörer i urinblåsan? Eller kan vi känna oss åtminstone lite lugnade av den genomförda undersökningen?

Om datortomografin är utformad för att bedöma hela urinvägarna inklusive urinblåsa är detta tillsammans med en cystoskopi en alldeles utmärkt diagnostik.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasaret

Vad ses på en ryggröntgen

Ska göra en skelettröntgen av ryggslut. Vad kan man utläsa av en sådan?

En vanlig konventionell röntgen av ländryggen är en mycket enkel och snabbt genomförd undersökning. Dessa ”enkla” bilder ger radiologen en överskådlig bild av ländryggens utformning (ev. skolis) och proportiner.
På dessa bilder ses även en mängd tillstånd som kan vara såväl normala varianter som patologiska tillstånd. På en slätröntgenbild kan man diagnostisera olika degenerativa åldersförändringar i form av minskad diskhöjd, artros, diverse benpålagringar, osteoporos, mm, som kan ge ryggbesvär. Man kan även se kotfrakturer med ev. fragment, kotkompression, kotglidning (spondylolistes), mm.

En konventionell röntgenbild av ryggen ger inledningsvis en god överblick från vilken man sedan kan utforma en behandling eller ev. gå vidare i utredningen med magnetkamera (MR), datortomografi (CT) eller annan diagnostisk teknik.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Barnröntgen i Grekland

Har en dotter på 6 år och när hon var 1,5 år så var vi i Grekland på en ö. Hon blev då väldigt dålig i luftvägarna och då det inte blev bättre blev hon röntgad på öns sjukhus (hon fick medicin och tillfrisknade sedan). Jag är ingen expert men röntgenapparaturen på sjukhuset syntes inte vara av modernt snitt, snarare medeltid. Sedan detta tillfälle har jag då och då tänkt på detta och oroats över stråldosen hon fick när hon var så liten.
Nu har hon senaste två veckorna klagat över att det känns konstigt i halsen och hon har hicka varje dag. Min oro är över hur farlig röntgenstrålning är för ett barn och cancerrisken.

Barn anses vara tre gånger känsligare än vuxna för strålning. Detta kan förklaras med att cellerna delar sig oftare hos barn och det är i själva delningen som celler är strålningskänsliga. Att röntgenundersöka halsen, både hos barn och hos vuxna, är en undersökning som ger patienten låga stråldoser.
Hur den grekiska röntgenutrustningen strålade kan jag inte uttala mig om, men även om den gav säg tre gånger mer strålning jämfört med en modern utrustning så är stråldosen ändå rimligt liten. Jag kan tänka mig att stråldosen maximalt kan motsvara vad gamla skärmbildsundersökningar gav. På 1950-talet och fram till början av 1970-talet var det vanligt med screeningundersökning av barns lungor för att upptäcka tuberkulos. Trots att flera miljoner barn blev undersökta runt om i världen har mig veterligen ingen kunnat påvisa att dessa har en förhöjd risk för cancer. Det kan tänkas att några har drabbats, men att dessa inte syns i den mängd av cancrar som har andra orsaker.
Slutsatsen är att om det finns en risk är den väldigt liten och inget man ska oroas över.

M. O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Trång ländrygg

Jag undrar vad en trång ländrygg är tack.

”Trång ländrygg” är en fras våra radiologer normalt inte använder i sitt svar.
Detta betyder troligen en förträngning av ryggmärgkanalen (spinal stenos) som då sitter i ländryggen och ger symtom ner i benen.
Man kan dela in spinal stenos i två varianter. Den ena där hela ryggmärgskanalen på ett ställe är trängd och därför ger symtom till båda benen.
Den andra varianten, där enbart en sidorot är klämd (foraminal stenos), ger då symtom enbart till ett benet.
Denna åkomma i ryggen ses bäst med magnetkamera (MR) vilket du troligen också gjort då du fått detta svar. Kan även diagnostiseras med datortomografi (CT). Vanlig konventionell röntgen kan däremot inte säkerställa denna diagnos.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Dricka efter kontrastmedel

Undrade bara varför det är viktigt att dricka mycket efter man varit på skiktröntgen och druckit kontrastvätska under timmarna innan.

Den kontrastblandning du drack innan undersökningen har inget att göra med att du bör dricka rikligt efteråt.
Det är den kontrasten du fick insprutat i blodet vid undersökningen som är orsaken till att dricka extra mycket ca. ett dygn efteråt. Denna kontrast till blodet utsöndras via njurarna.
All jodkontrast till blodet har en viss toxisk effekt på njurarna som kan visa sig i form av en övergående lätt nedsatt njurfunktion någon eller några dagar efteråt. Detta märker man inte av som patient utan kan enbart ses på blodprover om sådana tages.
Nu tillför kontrastmedel så pass mycket för en diagnostik att man ej ska utesluta detta pga. överdriven försiktighet eller rädsla. Finns någon som helst kontraindikation eller njurinsufficiens (nedsatt funktion) sedan tidigare ska indikatorer för användandet av kontrastmedel vara starkt motiverat. Därför kontrolleras alltid vissa blodvärden innan eller i samband med en CT-undersökning med jodkontrastmedel.

Så dricker du mycket kissar du mer så kontrastkoncentrationen sjunker vid passagen i njurarna. Normalt försvinner ca. 1/2 den givna kontrastmängden ur kroppen via urinen på 2 timmar. Efter 24 timmar finns (normalt) inga spår kvar av kontrastmedlet i kroppen (Omnipaque). Dessa tider minskas något vid riklig dryck och många toalettbesök…

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

MR vs. CT

Jag har ont i höger axel/nacke och arm och ska få en remiss för magnetröntgen för detta. Jag kommer dessutom att CT-röntga min högra lunga då jag har 1 cm fläck där som de vill kontrollera.
Jag är nu mycket orolig över strålning och undrar lite vad det är för skillnad på MR-röntgen och CT-röntgen. Är det noll strålning på MR dvs utsätter man inte kroppen för något som helst farligt vid denna röngen? Hur mycket strålning får man om man CT-röntgar ena lungan kontra om man lungröntgar på vanligt sätt? Jag tycker att det känns mycket obehagligt med strålningen.

MR-kameran använder sig av magnetfält och radiovågor för att skapa bilder av kroppens inre. Eftersom den inte avvänder röntgenstrålning är stråldosen, precis om du skriver, noll. Under förutsättning att man inte har vissa olämpliga metallföremål i kroppen eller elektronik som till exempel en pacemaker inopererad, är de magnetfält och radiovågor som används helt ofarliga.

En CT-röntgen av lungorna (tekniken är sådan att bägge lungorna blir undersökta) ger en stråldos på ungefär 1 till 2 mSv. En vanlig eller konventionell lungröntgen ger en stråldos på ungefär 0,05 mSv. Då kan man tycka att man inte ska undersöka lungorna med CT eftersom den ger så mycket mer strålning. Saken är den att CT:n också ger mycket mer information än vad en konventionell lungröntgen gör. I vissa lägen måste man helt enkelt välja CT:n för att få den nödvändiga diagnostiska informationen.

För att du ska få en uppfattning om ovan nämnda stråldosers storlek kan du till exempel jämföra med den naturliga bakgrundsstrålningen. Alla blir vi dagligen utsatta för joniserande strålning (röntgenstrålning är en typ av joniserande strålning) i form av naturlig bakgrundsstrålning. Denna kommer från rymden och från radioaktiva ämnen som naturligt finns i marken. Naturligt har vi dessutom lite radioaktiva ämnen i våra kroppar som också ger oss stråldoser. Sammantaget ger den naturliga bakgrundsstrålningen en stråldos på ungefär 1 till 2 mSv per år (ungefär som en CT-lungröntgen). Vi brukar aldrig bekymra oss om den naturliga bakgrundsstrålningen, och detta med rätta eftersom stråldosen är liten och riskerna med stråldosen är väldigt liten.

M. O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Anografi

Jag undrar hur mycket strålning mitt barn utsätts för under en anografi (”filmade” under cirka 10-15 min) och under en ”vanlig” skiktröntgen av tarmarna? Jag undrar även vad kontrasten innehåller vid en anografi?

Anografi av små barn är stråldosmässigt en snäll undersökning. Stråldosen ligger mellan 0,2 mSv och 0,4 mSv bland annat beroende på hur stort barnet är. En skiktröntgen, eller datortomografi-undersökning, av buken på ett litet barn ger stråldoser på ungefär 2 mSv.
En stråldos på 2 mSv är en liten stråldos, och risken som är förknippad med stråldosen är också liten.

Som alltid innan man ska gör en röntgenundersökning frågar man sig vad som är bäst för patienten. Har man besvär är det oftast viktigt att få detta utrett. Avstår man från röntgen kan kanske problemen förvärras och innebära en långt större risk för patienten jämfört med risken att göra undersökningarna.

Kontrasten innehåller antingen grundämnet jod eller grundämnet barium. Jod eller barium är kemiskt knutna till stora molekyler som gör ämnet ofarligt. För att få en lämplig konsistens brukar man spä kontrastmedlet med koksaltlösning.

M.O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett