Fråga Röntgendoktorn – Sida 20 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Vem tolkar utländska röntgenbilder

Jag har en del CD-skivor som jag skulle vilja ha analyserat och tolkat. Bla. PET/CT-undersökningar av min kropp.

Den möjlighet du har att få externa röntgenbilder (annat sjukhus, utomlands, etc.) granskade är via din egen doktor.
Din doktor eller annan behörig remissföreskrivare i Sverige kan antingen själv granska och tolka dina bilder eller skicka en remiss till röntgen för granskning och utlåtande av dina bilder då som ett led i en utredning. Bilderna kan även i samband med detta visas (demonstreras) för annan specialistläkare inom sjukhuset (ortoped, kirurg, etc.) om sådant behov finns.

Svar från denna granskning av röntgen skickas sedan till din egen doktor som skrev remissen för denna bildgranskning.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Malignt eller benignt hemangiom

Har haft ont i ländryggen, strålar ner i ett eller båda benen samt ont i ljumskarna, detta kommer och går. Haft så i ca två års tid, började efter att ha gjort illa mig vid en förflyttning av patient på mitt arbete. Nu gjort MR som visat hemangiom, ska göra en ny röntgen om ett tag.
Är detta farligt, kan det vara hemangiomet som gör det onda ? Hur ser man att hemangiomet är beningt och inte något annat ?

Man uppskattar att runt 10% av befolkningen har något hemangiom (blodkärlsnystan) inom kotpelaren. Oftast helt ovetande som upptäcks först vid en röntgen av ryggen av annan orsak. Således är symtomgivande hemangiom mer eller mindre sällsynta.

De allra flesta hemangiom inom kotpelaren anses helt ofarliga (sk. inaktiva hemangiom).

Dock finns sällsynta tillfällen då de övergår att växa till sig på sånt sätt att de sprider ut sig även utanför den enskilda kotan sk. ”aktivt hemangiom”. Hemangiomet kan då även involvera närliggande kotor.
Expansiva aktiva hemangiom kan påverka kotans hållbarhet och ge kotkompression samt ryggmärgskompression som då ger personen neurologiska symtom distalt om. Men detta får nog, som sagt, anses myckt ovanligt förekommande.

Med MR kan man avgöra om hemangiomet är aktivt eller inaktivt genom dess utseende (”rund och fin eller spretig”) samt avgöra hur blodkärlrik (signalintensitet) den är.

Har man diskbråck nere i ländryggen så påverkar detta nervrötter ner till bla. benen. Behandlingen här kan då vara sk. rotblockad.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

When mammograms are not enough

A suspected nodule seen on IRM (5 mm) is not visible on mammo neither echographie. Can a PET/Ct give a better localisation and diagnostique before a chirurgical biopsie?
The surgerist cannot perfomr a biopsie because the lesion is not localised with mammo-echo.

(Sv. övrs.) ”En misstänkt knöl har setts på IRM (5 mm) och är inte synlig på mammografi eller ultraljud. Kan en PET/CT ge bättre lokalisering och diagnos innan kirurgisk biopsi? Kirurgen kan inte göra en biopsi eftersom lesionen inte kan lokaliseras med mammografi eller ultraljud”.

MR-bröst med implantat (bild Internet) — MR-bröst

In case of doubt with regard to mammography and ulj it is MRI breast (MRM) that apply. If you have a chance at some centers, you can make the puncture in the MRI. Those who do not have that option instead make a follow-up MRI breast after about 4 months to see if the change has possibly increased.

PET-CT can only ”see” changes over 5 mm, but it gives no further information than MRI breast. One can not receive any diagnosis with PET-CT, which only indicates that there is one. PET-CT is a tool to check and localize for dissemination of metastases to other sites in the body.
Location and propagation of a local change in the breast be much better with the MR than PET CT. The MRI including contrast can also measure the signal curve to differentiate benign from malignant disease.

(Sv. övrs.) ”Vid tveksamheter vad gäller mammo och ulj så är det MR bröst (MRM) som gäller. Om man har möjlighet vid vissa centra så kan man göra punktion i MR. De som inte har den möjligheten gör istället en uppföljande MR-bröst efter cirka 4 mån för att se om förändringen har ev ökat.
PET-CT kan bara ”se” förändringar över 5 mm men det ger ju ingen ytterligare information än MR-bröst. Man får ingen som helst diagnos med PET-CT som endast visar att där finns något. PET-CT är således mer ett redskap för att kontrollera och lokalisera ev. spridning av metastaser till andra ställen i kroppen.
Lokalisation och utbredning av en lokal förändring i bröstet ses mycket bättre med MR än med PET-CT. Med MR inklusive kontrast kan man även mäta signalkurvor för att differentiera benign från malign sjukdom”.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Rätt till undersökning

Jag har ett implantat i kroppen och jag har gjort en DT och läkaren jag träffade missade det på röntgen. Jag vill ha en undersökning med ultraljud. Är det farligt att göra det om man har ett implantat i kroppen eller en metall? Hur får man en ultraljudsundersökning på ett ställe i kroppen för mjukdelarna om inte distriktläkaren ger en det? Min distriktläkare sa att jag måste ha problem med bihålorna för att få en ultraljudsröntgen för tinningarna och i pannan inte för att jag hade ont. Om jag blir sämre så sa läkaren att han skulle göra en magnet kamera och det går absolut inte. Patientnämden sa att jag har rätt att göra en ultraljudsundersökning den ofarligaste.

Nu vet vi inte vad det är för åkomma du söker för och vad för sorts implantat du har i kroppen. Att genomgå en CT (DT) eller ultraljud med metall i kroppen är inte farligt. Metall påverkas inte av vare sig röntgenbestrålning eller ultraljudet. Det ända man riskerar få är dåliga bilder. Att undersöka bihålorna göres bäst och enklast med just CT. Att kunna genomgå en MR-undersökning med metall i kroppen beror mycket på vad och var denna metall finns. De flesta metallföremål för medicinska implantat är av Titan eller annan icke magnetisk legeringsmetall.

Man kan som patient inte kräva en undersökning eller behandling som inte förespråkas av en behandlande läkare eller annan behörig remissföreskrivare.
Det man som patient kan göra för ev. få ett annat beslut vad gäller viss undersökning eller behandling är att i så fall byta läkare. Nu är det ju inte säkert att detta heller hjälper om den egna önskade undersökningen inte då heller anses befogad.

’ Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Lag (2006:493). ’

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur många CT innan det blir farligt

Jag undrar hur många gånger man kan göra en dataröntgen innan det blir farligt? Jag har på ett år röntgat lungorna 1gång. Bröstkorgen 1gång. Huvudet 2 gånger med kontrast. Magen 1gång. Börjar kännas som att man kanske blir utsatt av för mycket strålar. Är detta farligt?

Alla röntgenundersökningar innebär en liten risk. Det är stråldosen som avgör hur farlig undersökningen är. Beroende på typ av röntgenundersökning ligger stråldosen normalt mellan 0,1 mSv (millisievert) och 10 mSv.

1 mSv i stråldos innebär en viss liten risk. 2 mSv i stråldos innebär dubbelt så hög risk som 1 mSv och 10 mSv innebär tio gånger högre risk jämfört med 1 mSv.

Det finns ingen gräns då strålning börjar bli farligt. Det finns alltså inget så kallat tröskelvärde. Även små stråldoser innebär en liten risk. Man blir inte mer känsligt för strålning av att utsättas för strålning. Man härdas heller inte. Om man är med om två lika undersökningar med samma stråldos så är risken med den första undersökningen lika stor (liten) som risken med den andra undersökningen. Det är den sammanlagda stråldosen som anger den totala risken med de röntgenundersökningar som man har varit med om.

Lite kan man likna detta med att köra bil. Kör man bil en mil finns det en viss liten risk att råka ut för en trafikolycka. Kör man ytterligare en mil så dubblas den totala risken för en trafikolycka, men risken för varje körd mil är lika.

Risken med röntgenundersökningar är att man kan drabbas av en cancersjukdom i framtiden. Oftast tar det mer än 20 år efter röntgenundersökningen innan man får en så kallad strålningsinducerad cancer. Trots att det görs över 6 miljoner röntgenundersökningar varje år i Sverige, är det mindre än 1% av cancrarna som beror på röntgenstrålningen. Mer än 99% av de cancersjukdomar som upptäcks beror alltså på något annat än röntgenstrålning. Lite slarvigt kan man kalla dessa 99% för ”naturligt” förekommande cancer.

Eftersom det trots allt finns en liten risk med röntgenundersökningar finns det lagar som styr användningen av röntgenstrålning. Patienter får endast röntgenundersökas om detta är berättigat. Detta innebär att man bedömer det som sämre för patienten att avstå från röntgenundersökningen jämfört med att göra den. Det finns risker med att inte få eventuella sjukdomar diagnostiserade. Är dessa risker större än riskerna med röntgenstrålning ska man naturligtvis göra röntgenundersökningen.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Röntgen av en cysta som ger symtom

Fick efter löptur brännande /tryckande huvudvärk på vänster främre hjässlob. Även illamående /ont i magen. Vid CT såg man ca. 1 cm stor cysta i vänster tinninglob . Tidigare bihåle röntgen (två år tidigare) visade då cysta men oförändrad storlek. Har nu konstant tryck och huvudvärk främst vänster. Blir trött att fokusera blicken. Synen kontrollerades men ingen synnedsättning som torde ge dessa symptom. Jag har ett ständigt ”sus” i huvudet samt ”lockkänsla” värst mornar och förmiddags tid. Inga motoriska bortfall eller nedsättningar. Blodprover normala. Besvären har tilltagit.

Min fråga är ; kan cystan orsaka mina besvär trots vad man bedömde oförändrad storlek?

Detta med neurala symtom är radiologer inte experter på utan det är mer en fråga för en neurolog eller liknande neurospecialist.

Vad cystor ger för besvär beror mycket på sort, storlek och läge av cystan. Neurocystor kan man ofta klacificera efter karakteristiskt läge, utseende, etc. och ger allmänt kända specifika symtom. Dessa behöver då oftast ingen vidare utredning av såvida inte symtombilden förändras (…beroende på sort av cysta). Så är det nytillkomna besvär där man konstaterat att cystan inte ändrat form eller karaktär kan symtomen bero på annat än cystan.

Nu är ju en tidigare CT-sinus (sinuit) inte en optimal undersökning för att kartläggning av en cysta i skallen då man bara får med främre delen av ansikte/skalle samt oftast gör denna utan kontrastmedel till blodet. Det verkar dock som du nu gjort en ny CT-skalle i samband med dessa nu aktuella symtom. Om man använt kontrast eller inte vet vi inte. Stora flertalet akuta CT’n av skallen görs initialt utan kontrast i blodet då frågeställningar oftast är infarkt eller blödning.

Om dessa nu aktuella symtom inte går över kan det finnas ett behov av en mer noggrann kartläggning av cysta och hjärna med CT inklusive kontrast eller magnetkamera (MR) för att utröna om cystan påverkar omkringliggande hjärnstrukturer och då kan ge de symtom du beskriver.
Men detta är en sak din doktor får och ska ta ställning till om enbart den kliniska undersökning och gjorda CT’n är tillräcklig för en klar diagnos eller man ska gå vidare i utredningen med bla. MR, mm.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Diafragmans rörelse vid röntgen

Kan man göra ett röntgentest för att se hur diafragman rör sig under utandning?

Det är en enkel röntgen där man med sk. röntgengenomlysning kan bedömma hur diafragman rör sig. Hos kallas denna undersökning för ”pendling”.
Normalt ska de båda diafragmavalven röra sig lika. De tillfällena då vi gör denna undersökning är oftast vid misstänkt felsväljning där en sk. främmande kropp (matbit, leksak, etc.) ev. hamnat i någondera bronkgren. Oftast hamnar den då i höger bronkträd då denna rent anatomiskt fortsätter mer rakt ner. Vänster huvudbronk viker mer av.
Även vid tex. lungatelektaser där lungblåsorna pga. otillräckligt utrymme, bla. av vätska, trycks ihop kan man med denna genomlysning se de mediala delarna av lungorna ev. röra sig i sidled (mediastinal pendling).

Denna ev. obstruktion (stopp) av lufttillförsel till delar av lungorna kan ge allvarlig lungkollaps som starkt kan påverka syreupptaget i lungorna.

K.T.rtgssk
Röntgen Helsingborg

Meniskskada i knäet

Jag undrar om man kan göra något åt meniskskador. Har varit på 3-4 vanliga röntgenundersökningar. Men då har man inte hittat något i knäet.
Har även varit hos en ortoped specialist. Då sa han igenom att känna utanpå knäet att det var en liten kantskada på menisken. Så nu undrar jag hur ska jag gå tillväga för att verkligen få det bekräftat på att det är en menisk skada..

MR! … och därefter ev. behandling genom tex. artroskopi där man kan plocka ut ev. meniskfragment som ligger och ”skräpar” leden.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Var och när tar man blodprover inför röntgen

Jag ska göra en magnetröntgen, just nu befinner jag mig i USA och kommer hem i Maj. Jag skall ta blodprov minst 3 dagar innan mitt besök, hur går jag till väg. Finns det möjlighet att göra det på helgen eller är 2 dagar innan på morgonen tidigt nog?
Vart tar jag mina blodprov?

Om man behöver ta vissa blodprover inför en undersökning, där kontrastmedel till blodet ingår som en del av undersökningen, så följer det med en remiss för att ta blodprover.
Dessa blodprover tas då på vårdcentral, sjukhusets provtagningscentral, etc. Dessa blodprover bör tas i god tid (diabetiker inom 1 vecka) innan undersökningen så provsvaret hinner komma in i datasystemen innan undersökningsdagen.
Är man sent ute med att gå och ta proverna så bör man ta dessa på något sjukhus inom regionen där proverna inte behöver skickas ivag för analys. Det går då att ta dessa en dag innan undersökningen såvidar det inte är helg. Är man riktigt sent ute så går det i ”ömmande fall (!)” att ta proverna samma dag.
Har man blivit av med remissen för blodproverna så ska man ringa aktuell röntgenklinik som då skickar ut ny provtagningsremiss eller ger direktiv.

Följer det INTE med någon remiss för blodprover så behöver man inte ta några.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Metod för röntgen av lungorna

Jag vill veta vilka Röntgenundersökningar lämpar sig bäst och ger bäst svar och resultat och kan bäst påvisa förändringar eller skador vid dessa här angivna problem :

Astma, allergisk alveolit, inflammation i lungblåsorna och bronkiolerna, skador på lungblåsorna / alveolerna, förtjockade vägar i alveolerna, förtjockt luftvägsslemhinna och ärr på luftvägsslemhinnor, ärrbildning och förtjockning i lungorna, ärrbildning på lungvävnad, förtjockning av lungsäcken, lungsäcks inflammation, lungfibros, lungemboli, lunginfektion, luftrörsinflammation, pneumoni, pneumothorax, emfysem, bronkiektasier, mesoteliom.

Finns kanske en och samma metod att använda att se alla dessa problem vid en och samma röntgen tillfälle , eller det är olika metoder som är bäst lämpade att påvisa dessa problem.

Den enda enskilda radiologiska metod/teknik som täcker in stora flertalet av dessa frågeställningar är datortomografi (CT/”skiktröntgen”). En diagnos erhålles dock oftast av en kombination av utredningsmetoder.

Man får dock aldrig en remiss med så många frågeställningar. Alla röntgenundersökningar ska ha föregåtts av kliniska undersökningar då det går att ställa flertalet diagnoser enbart utifrån kriterier den kliniska undersökningen ger (astma, lunginflammation, luftrörsinflammation, mfl.). Beroende kliniken som baseras på sjukhistoria, symtom, blodprover, askultation, tidigare tester som spirometri på lungkapacitet, bronkoskopi, mm. brukar frågeställningarna, då röntgen kan anses behövas, vara begränsad till 2-3 stycken.

En konventionell lungröntgen är en enkel och snabbt genomförd undersökning som ställer flertalet av dessa diagnoser. Denna röntgen brukar därför vara starten för de flesta lungundersökningar. Bilderna från denna undersökning är mycket bra och ger en överskådlig bild över lungfälten, hjärta, revben, bronker och blodkärlen. Frågeställningar om inflammation, pleurit (lungsäcksinflammation, vätska), hjärtinkompensation, pneumothorax, revbensfraktur, mm. kan oftast då besvaras.
Om denna lungröntgen visar normala förhållanden brukar detta räcka såvidar det inte finns mycket starka misstankar på patologi utifrån de kliniska proverna för fortsatt utredning.

CT-thorax kan kompletterar en konventionell lungröntgen om man önskar mer utredning eller uppföljning av patologi eller det finns oklara fynd (malignitet, metastaser, lungfibros, orsaker till pleural f). CT som förstaval gäller vid frågeställning om bla. lungemboli (blodpropp), traumaskador, hemothorax, etc.
På grund av högre röntgenbestrålning, tidskrävande och en trolig tillförsel av kontrastmedel till blodet är CT inte generell undersökningsmetod av lungorna trots sin beträfflighet och den oftast mycket goda diagnostik man kan erhålla.

Men oavsett frågeställning och röntgenmetod så rapporteras alla patologiska eller avvikande fynd av intresse som ses på bilderna.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg