undersökning – Sida 9 – Fråga Röntgendoktorn

Mammografi med implantat

Jag ska göra en bröstförstoring och lägga implantatet framför muskeln, min fråga är om man kan genomföra en säker och grundlig ( om det skulle behövas) mamografi? Jag vill vara säker på att ev. förändringar upptäcks, kan jag det med implantat framför muskeln? Har hört att man kan få behöva göra extra undersökningar, men kan de se allt de behöver?

Nuförtiden läggs bröstimplantaten bakom bröstmuskeln (m. pectoralis). Detta gör att man kan avbilda hela bröstvävnaden bra. Man kan dock behöva ta speciella bildprojektioner för att få bra bilder av hela bröstet. Men detta är inget som patienten behöver komma tillbaka senare för att komplettera utan tas vid det aktuella besöket.

Om bröstimplantaten är placerad framför bröstmuskeln ger detta sämre mammografibilder då oftast endast en liten del av bröstvävnaden kan avbildas fullt korrekt.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att röntga skelettåldern

Kan man röntga tillväxtszonen hos er, så fall hur går det till?

Handröntgen för bedömning av tillväxt — Hand

Genom att ta en röntgenbild av handen (oftast vänster) kan man avgöra någorlunda hur länge en individ kommer att fortsätta att växa. På röntgenbilden bedömmer man då hur mycket (eller lite) de sk. tillväxtzonerna (fogar) har slutit sig. När dessa fogar väl är igenslutna växer man inte längre och kan inte heller påverka tillväxten på medicinskt väg.

Tidigare tittade man på dessa zoner främst i handloven medan man idag enbart gör denna bedömning av fingrarnas ben. Det finns en speciell enhetlig skala med bla. preciserade röntgenbilder som man jämför med för att utröna hur länge tillväxten fortgår för barnet. Dessa skalor är något olika för pojkar och flickor. Pojkar växer generellt något längre tid än flickor.

Denna undersökning görs nog på alla röntgenavdelningar.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Lugnande inför MR

Skall i huvudröntgen nästa uke och undrar följande; kan jag ta imovan som lugnande inför? Eller er det metall i imovane?
Får metall smak i munnen dagen efter jag har tagit det, og har lest på bipack sedeln at det inneholder magnesium.

Har man klaustrofobi kan det vara befogat med något lugnande inför en MR-undersökning. Har man sedan tidigare fått utskrivet lugnande medicin av sin egen doktor kan man troligen ta detta inför MR. Som patient bör man dock ta upp denna problematik med sin egen doktor eller aktuell röntgenavdelning innan undersökningen görs. Som patient finns oftast möjligheten att få lugnande medicin på röntgen inför undersökningen om så behövs. Likaså kan man oftast även ha en vän eller anhörig som sällskap inne i undersökningsrummet.
Det finns inga läkemedel vars innehåll påverkar själva bildkvalitén.

Läs även tidigare [ fråga och svar ].

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur ser man metall i skallen

Jag undrar vilken slags röntgen som ser metaller i huvudet?

Metall, oavsett var i kroppen, ses med vanlig konventionell röntgen.
Vill man precisera lokalisation kan man gör en undersökning med datortomografi (CT).
Magnetkameran (MR) funkar inte initialt då misstanke på olokaliserad metall i huvudet/ögonen etc. kan resultera i att denna metall då rör på sig och kan då ev. skada viktiga strukturer.
Om man misstänker oklar metall i skallen inför MR röntgas alltid skallen med annan metod först för att klargöra detta.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen av ryggen

När görs röntgen av helrygg? Görs det vid misstanke om diskbråck?

Vid röntgen av ryggen, oavsett radiologisk metod, undersöks den del av ryggen där besvär är lokaliserad. Ryggen delas upp i hals-, bröst- och ländrygg. Om besvären sitter nere i ländryggen röntgas då oftast endast denna del. Vid besvär i övergången mellan två ryggavsnitt tar man då båda dessa.
En utredning av ryggbesvär brukar inledas med en konventionell (”vanlig”) röntgen. Diskbråck kan inte diagnostiseras med konventionell röntgen. Radiologen kan med ledning av utseende av bla. utrymmet mellan ryggkotorna misstänkliggöra ett ev. diskbråck. För att se ett diskbråck på bild krävs undersökning med magnetkamera (MR).

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Kompression vid urografi

Jag är kallad till röntgen av njurarna,det står i kallelsen att det görs en kompression, gör denna ont? Jag har läst att kompression är på väg att försvinna.

Vid en undersökning av urinvägarna med ”konventionell röntgenmetod” och kontrastmedel används en kompressionsanordning som placeras mot magen. Denna ska då åstadkomma ett tryck över urinledarna som för urin och kontrast från njurarna till urinblåsan. Då man pressar till över urinledarna med denna anordning så stoppar man således upp den kontrast som utsöndrats till njurarna från att ”rinna” ner till urinblåsan via urinledarna. Man får då bättre bilder av njurarna då dessa fylls upp med kontrasten.
Denna kompression kan kännas obehaglig precis då man lägger på trycket. Patienterna brukar dock tycka denna obehagskänslan minskar efter någon minut. Trycket behålles på i ca. 5-8 minuter medan bilder tas.

Idag görs sådan här urinvägsdiagnostik på flertalet röntgenkliniker mestadels med datortomografi (CT) där ingen kompression behövs för att åskådliggöra njurar och urinvägar. Kontrastmedel används dock…

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Implantat och MR

Om man har koksalt inplantat kan man göra MR eller blir det påverkas av MR undersökning eller inte i så fall varför.

Bröstimplantat med enbart koksalt eller silikoninnehåll påverkas inte alls vid en MR-undersökning.

K.T.rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Om behovet att röntgas

Jag har och lider av migrän och huvudvärk sedan jag var 15 år nu är jag strax över 40 år. Hård massage på punkter i skuldror, nacke och huvud samt kiropraktik fungerar för min smärta. Samt att jag kontinuerligt tar Zomig nässpray, Imigran och Alvedon . Jag har ”kämpat” i alla år med att jobba och leva med smärtan men det är tungt. Övertygad om att stress och personlighet också har med detta att göra men det är mycket på frestande att ständigt ha ont. Och jag är förtvivlad och ensam i detta.
Min HC läkare anser att jag har ont pga mitt jobb och min personlighet. Jag har förstått att det sällan är större fel på patienter som mig. Men det är svårt att inte bli orolig av detta. Jag känner mig ”sned” i vänster sida av ansiktet (dock knappt synbart) har vid tillfällen blivit bortdomnad i ansiktets ena sida. Har oftare bortdomningar i arm och fingrar. Krypningar i axlar och nacke. Brännan känsla i hjärnans vänstra sida har hänt ett flertal ggr men !
går snabbt över. Klart jag blir orolig i f a det är något farligt? Eller en liten blodpropp eller annat. Vad vet jag? Jag vet bara att jag har ont. Jag har även som 10 åring fallit från liten höjd ner på min nacke. Jag har läst om Atlaskotan en klinik som kan rätta till den kotan.

Något måste göras. Anser ni att röntgen av min nacke och hjärna kan vara en god idé? Och hur skall jag få min läkare att skriva remiss på magnetröntgen? Om han inte vill, kan jag bekosta detta själv och vart? Under kort tid så har 2 personer i min åldersgrupp åkt upp på akuten med symptomer som mina och det har varit lättare hjärnblöding. Problemet är att jag som ständigt har ont, ständigt har en trött värkande hjärna har suddat ut gränserna om vad som är migrän, stress eller något allvarligare.

Oj detta var en komplex anamnes…. Våra radiologer har ingen möjlighet eller kunskap att bena ut alla dessa kliniska symtom och ge dig en vettig förklaring eller trolig diagnos.

Har man kroniska smärtor eller symtom som inte går över så kan det finnas anledning till att närmare undersöka orsaker. Framför allt om detta sedan tidigare inte är gjort. Dvs. du tidigare inte har gjort en röntgen av nacke och ev. skallen. Många sjukdomar inom rörelseapparaten går att behandla eller lindra idag om man bara kan sätta fingret på orsaken.
Det finns idag flera privata vårdaktörer inom bla. Stockholms-området som både undersöker, röntgar och ev. gör en MR om behovet finns för diagnosen. Detta både till vanlig patientaxa (försäkringsansluten) som ev. självkostnadspris. Sök dessa på Internet och kontakta dom.

Man kan enligt lagen inte kräva en undersökning som inte förordas av en legitimerad läkare eller annan remissföreskrivare.
Är man inte nöjd med sin doktor har man dock rätt och det kan även vara befogat att gå till en annan läkare. Om inte annat så får man då en sk. ”second opinion”.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Att ta kompletterande bilder

Jag röntgade huvudet och halsen i magnetkamera förra veckan. När vi nästan var klara så sa de att de ville ha några bilder med kontrast – detta trots att jag sa innan att jag verkligen inte ville ha kontrast. Var det alltså så att de hittade någonting, eller varför ville de trots allt ha kontrast?

Sen undrar jag också ifall man kan bli påverkad av magnetismen. Då jag har lite smått cellskräck så försökte jag blunda under undersökningen, men då ryckte mina ögonfransar(?) massor vilket var ganska otäckt, så jag tittade istället. Jag fick även muskelryckningar i låren och på lite andra ställen. Finns det någon förklaring?

Kan våra radiologer inte förklara vad man ser på bilderna (avvikande utseende, osäkert fynd,mm) måste man komplettera bildtagningen på något sätt att det det som avviker får sin förklaring.
Detta gäller vid all radiologisk diagnostik men framför allt vid CT- och MR-undersökningar där man i realtid får fram ”råbilder” av undersökningen för en ”grov” omedelbar bedömning. Vid oklart fynd i bilderna avgör då en radiolog om behovet av en kompletterande bildtagning behövs. Komplettering med exv. kontrastmedel gör man ju då enklast när patienten ändå ligger på plats om detta då är möjligt. Om patienten lämnat röntgenavdelningen kallas patienten tillbaka, omedelbart eller vid ett senare tillfälle, beroende på ansedd prioritet för den diagnostik som utredningen avser.

Att komplettera bildtagningen får man således som patienten absolut inte ta som tecken för en allvarlig sjukdom! Många människor har utseendemässigt avvikande men fullt normala organ.

Att ögonfransarna darrar vid en MR-undersökning beror på det metalliska ämne som finns i flertalet mascara-sorter. Det kan även sitta rester av detta kvar sedan tidigare sminkning. Att andra muskler rycker till vid undersökningen beror oftast på nervositet, sättet och tiden man tvingas ligga still, mm. Om patienten får kontrastmedel kan även detta, dock mer sällan, ev. ge viss darrning.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR med metall i handleden

Jag ska genomgå magnetröntgen för ländrygg och bröstrygg. I vänster handled har jag en skena inopererad efter ett handledsbrott för några år sedan.
Hur påverkas den av MR? Kan jag ligga med fötterna först i röret?

Skenan i din handled har ingen betydelse för MR-undersökningen. Bilderna av ryggen påverkas inte av denna.
Det går däremot inte av tekniska skäl ligga med fötterna först in i MR-apparaten om undersökningen avser både bröst- och ländrygg samtidigt.
När man undersöker bröstryggen måste man använda en sk. huvudspole runt skalle och hals för att få med de översta ryggkotorna i bröstryggen. Denna spole kan bara användas där patienten ligger med huvudet först in.

I Sverige (Sabbatsberg i Stockholm) finns MR-apparater med öppna sidor (öppen MR). Dessa är lämpliga för patienter med bla. svår klaustrofobi eller som är väldigt stora och inte får plats i en ”vanlig” MR. En nackdel med flertalet sk. öppen MR är fortfarande den dåliga upplösningen på bilderna samt att undersökningarna tar betydligt längre tid än en vanlig ”MR-tunnel” pga. den lägre effekten på magneten.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen helsingborgs lasarett