strålning – Sida 6 – Fråga Röntgendoktorn

Strålning vid röntgen av höften

Finns det strålningsrisker vid höftröntgen?

All användning av röntgenstrålning innebär risker. Strålningen kan påverka friska celler så att de omvandlas till cancerceller. Denna process är långsam. En strålningsinducerad cancer uppträder vanligen tio till trettio år efter bestrålningen.

Det vanligaste är dock att strålningen inte leder till någon strålningsinducerad cancer. Risken med en röntgenundersökning är oftast inte större än risken med en bilresa på några mil. De allra allra flesta som gör en bilresa råkar inte ut för någon trafikolycka, och de allra allra flesta som är med om en röntgenundersökning kommer inte att påverkas negativt av denna.

Men eftersom det inte är helt riskfritt med röntgen är det inte tillåtet att godtyckligt röntgenundersöka patienter. Man måste kunna motivera denna. Detta innebär att nyttan för patienten, med att göra undersökningen, ska vara större än risken med undersökningen. Har man problem med sin höft, bedömer jag att nyttan med röntgenundersökningen är så stor att denna helt klart väger tyngre än strålningsrisken.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Blyskydd vid röntgen av handen

Min dotter har varit hos er och röntgat handen för att göra en skelettåldersbestämning. Hon har gjort detta två gånger med 6 månaders mellanrum. Jag undrar varför hon inte har fått något skydd över sig någon av gångerna? Behöver man inte det vid en handröntgen?

Nej, man behöver inte något skydd över sig vid handröntgen.

På röntgenavdelningen vid Helsingborgs lasarett har vi regler för hur patienter ska skyddas vid undersökningar och hur vi ska göra med förälder som är med sitt barn under undersökningen.
Regler ska vara enkla, och våra regler är: Patienter ska inte ha lösa skydd, undantaget är testikelskydd för pojkar/män vid vissa undersökningar och bröstskydd för yngre patienter vid undersökning av ryggraden då denna är sned (skolios) och skydd för sköldkörteln vid tandröntgen.

Att inte patienter skyddas mera är antingen att stråldosen är försumbar eller att skyddet hindrar undersökningen eller försvårar den med risk att man måste ta om bilder och då ge mer strålning. Medföljande förälder ska alltid erbjudas strålskyddsförkläde. Detta är motiverat då man undersöker buken då mängden strålning (spridd strålning) som kan träffa föräldern är relativt stor. Men att ge föräldern ett förkläde då barnet undersöker handen är egentligen inte motiverat då den spridda strålningen är helt försumbar (strålningen motsvarar någon minuts naturlig bakgrundsstrålning). Men man gör det ändå för att reglerna ska vara enkla.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Att röntga på neonatalavdelningen

Jag jobbar på neonatalen, där vi ganska ofta röntgar barnen i sängen. Då står jag och håller i barnet är det farligt med strålningen när man är gravid om man har blyförkläde och kan strålningen träffa om jag vistas i rummet utan skydd några meter ifrån?

Det är inget strålskyddsproblem för fostret om du är gravid och jobbar på en neonatalavdelning. Ur strålskyddssynpunkt kan det vara ett problem då man arbetar med stora och tjocka patienter (över 100 kg). Små patienter innebär att mängden strålning som behövs vid en röntgenundersökning är väldigt liten till att börja med. Den lilla mängd strålning som trots allt finns reduceras till i princip noll av strålskyddsförklädet.

Avståndet har också stor betydelse. Om man inte har strålskyddsförkläde på sig kan man utnyttja avståndet. Är man två meter bort från patienten reduceras strålningen tack vare avståndet till ungefär samma nivå som om man hade haft ett strålskyddsförkläde på sig men stått nära patienten. Du har kanske hört talas om inversa kvadratlagen?
Om du använder strålskyddsförkläde då du håller patienter och i övrigt står minst ett par meter bort från patienten vid röntgenundersökningar uppskattar jag att den sammanlagda fosterstråldosen motsvarar mindre än en dags naturlig bakgrundsstrålning. Bakgrundsstrålning är joniserande strålning, som också röntgenstrålning är, och som vi alla, inklusive foster, alltid utsätts för.

Det finns ett gränsvärde för hur mycket yrkesrelaterad strålning som ett foster får utsättas för då gravid personal jobbar med strålning. Du hamnar långt under 1% av tillåten maximal fosterstråldos.
Vid uppskattning av ovan har jag antagit att du som personal är med om ettusen (1000) röntgenundersökningar under graviditeten. Du skriver i frågan att det händer ganska ofta men jag är tveksam om det verkligen är så ofta som tusen gånger. Är det mer sällan än vad jag har antagit får du själv korrigera ner siffervärdena i motsvarande grad.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Strålning hos tandläkaren

Jag var hos tandläkare för två dagar sen eftersom jag hade besvär med några tänder .
Det togs röntgenbilder. Av någon anledning misslyckades det och det visades inget på skärmen, så det fick säkert göra 3-4 misslyckade försök innan de fick till bilderna.
Har jag blivit utsatt för onödigt mycket strålning nu? Totalt blev det kanske 6-7 försök.

Strålningsrisken vid tandröntgen är otroligt liten. Risken att ta sig till och från tandläkaren (risker i trafiken) är oftast större är risken med röntgenbilder.

Om det inte blev några röntgenbilder därför att röntgenröret inte strålade så har du inte utsatts för någon onödig stråldos. Om undersökningen misslyckades därför att detektorn som du hade i munnen inte fungerade så har du utsatts för onödig bestrålning. Dock är denna eventuella onödiga bestrålning väldigt liten och risken med den är i motsvarande grad väldigt liten.

Det kan tänkas att det strul som du fick vara med om inträffar ytterst sällan. Är det så, så får man acceptera detta. Om däremot detta inträffar ofta borde din tandläkare se över sina rutiner.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Strålning vid många CT-skalle

Jag har crohns sjukdom plus epilepsi efter en skalloperation. Mina sjukdomar gör att jag alltsom oftast måste genomgå röntgen. CT-buk/skalle. Sist så försökte jag förhandla mig till att de gjorde ett utltraljud på magen, men det blev iaf. en CT.
Skallen är det meningen att man ska följa upp med MRT. Men emellanåt slår jag huvudet vid ett ep-anfall, och då hamnar jag i CT´n likt förbaskat. Anledningen att jag hlest vill slippa CT är självklart strålningen. Så min fråga är, är min stålningsfobi befogad i mitt läge?

Du löper en förhöjd risk att drabbas av en cancersjukdom till följd av dina röntgenundersökningar.
Nu vet jag inte hur många undersökningar du råkar ut för, så du får själv korrigera mina siffror. Om du är med om fyra CT-buk och fyra CT-skalle varje år under en tjugofemårsperiod (totalt 100 CT-buk och 100 CT-skalle), så ökar risken för att du ska avlida i en cancersjukdom med ungefär 5%-enheter.
I medeltal avlider 20% av oss i någon form av cancersjukdom (orsakat av annat än röntgenstrålar), men i ditt fall blir sannolikheten nu totalt 25%. Man kan också uttrycka sig att sannolikheten är 95% att ditt liv inte kommer att förkortas till följd av röntgenundersökningarna. Tvärt om är det nog så att tack vare röntgenundersökningarna kommer såväl livslängd som livskvalitet att påverkas till det bättre.

Dock, kan röntgenundersökningarna ersättas av MRT eller ultraljud, utan att man tappar i diagnostisk kvalitet, är det så klart att föredra. Men även om du hamnar i CT:n emellanåt, så är strålningsriskerna ändå ganska begränsade.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Strålning hos tandläkaren

För fem månader sedan gjorde jag en röntgenundersökning med filmning av sväljningsakten. Nu i augusti tog tandläkaren 4 bilder av mina tänder. Han menade att den digitala tekniken de använder ger ganska lite strålning i jämförelse. Jag undrar ändå om det inte blir ”för mycket” strålning på ett år.

Vid all användning av röntgenstrålning ska man kunna motivera användningen, dvs att nyttan med undersökningen ska vara större än risken. Man kan också säga att det är ett sämre alternativ för patienten att avstå undersökningen jämfört med att göra den. Oftast är en bra diagnos trots röntgenstrålning att föredra jämfört med att man behandlar utifrån osäkra indikationer eller gissningar.

I praktiken finns det ingen gräns för när man får för mycket strålning. Är man med om flera hundra röntgenundersökningar per år så kanske riskerna börjar bli orimligt höga, men jag har svårt att se någon som måste röntgas så mycket.
Man kan jämföra röntgenundersökningar med att köra bil. Hur långt kan man köra bil innan det blir farligt? En trafikolycka kan lika väl hända vid första körtillfället som långt senare, om den över huvud taget inträffar. Alla personer omkommer inte i trafikolyckor utan flertalet av oss kommer att dö av något annat. Samma sak med röntgenundersökningar. De allra allra flesta av oss kommer inte att påverkas negativt av strålningen.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Stråldoser vid arbete med röntgen

Jag är läkare och jobbar med rtg på angiolab med varierande tider och strålningsmängd. Man använder som vanligt skyddande förkläder rutin. Nyligen fick jag veta och jag är gravid ( vecka 5) och jag har arbetat under hela tiden. Det är ok så länge man rymmer väl i sina skyddkläder men vad går gränsen? När magen bli större och kläderna känns trångare vad gör man?

När det gäller gravid personal som arbetar i miljöer som innebär att fostret kan utsättas för yrkesrelaterad bestrålning finns vissa regler.
Den gravida kvinnan har rätt till omplacering till arbetsuppgifter som innebär att fostret inte utsätts för någon strålning, förutom bakgrundsstrålningen. Om kvinnan väljer att inte omplaceras så får den maximala stråldosen till fostret inte överstiga en millisievert. I gränsvärdet ingår inte bakgrundsstrålningen utan bara den så kallade yrkesrelaterade strålningen.

En millisievert är en låg stråldos, och risken för ett foster som utsätts för låga stråldoser är en något liten ökad risk att senare i livet drabbas av en cancersjukdom. Gränsvärdet en millisievert har valts därför att risken är mycket liten och jämförbar med många andra risker som fostret utsätts för. Vanligen är till exempel ”mammans” resor till och från arbetet farligare för fostret än vad stråldosen en millisievert är. En millisievert är också den ungefärliga stråldos som ett foster får från bakgrundsstrålningen.

För gravid personal som arbetar med genomlysning blir fosterstråldosen vanligen mycket liten. Detta beror på att den yrkesrelaterade bestrålningen utgörs av spridd röntgenstrålning. Röntgenstrålarna som genereras i röntgenröret träffar patienten och det är strålning som sprids i patienten som bestrålar personalen. Spridd röntgenstrålning har ganska låg energi och strålning med ganska låg energi har endast kort räckvidd i vävnad. Det innebär att kvinnans egen vävnad mellan huden och in till fostret reducerar strålningen med ungefär 90%. Dessutom reducerar strålskyddsförklädet först strålningen med också ungefär 90%. Så endast en hundradel av den spridda röntgenstrålningen som infaller mot strålskyddsförklädet bidrar till fosterstråldosen.
Normalt kan all gravid röntgenpersonal, och som använder strålskyddsförkläde, arbeta som vanligt under graviditeten utan att fosterstråldosen överstiger gränsvärdet en millisievert.

Mitt råd till gravid personal som arbetar med genomlysning är att fortsätta göra detta under graviditeten så länge ”magen” får plats under förklädet. Dessutom bör man undvika att arbeta patientnära med tjocka patienter. Mängden spridd strålning från en tjock patient kan vara både tio och tjugo gånger större jämfört med en normalstor patient. Detta därför att mer röntgenstrålar genereras för att få tillräckligt med strålning igenom patienten och dels för att den spridande volymen i patienten är större.

Använder man strålskyddsförkläde och i övrigt låter kollegorna ta hand om de tjocka patienterna blir fosterstråldosen vanligen maximalt bara någon tiondels millisievert. Om du använder persondosimeter kan du enkelt uppskatta fosterstråldosen. Ta reda på vilken sammanlagd stråldos du har fått det senaste året. Om du jobbar på samma sätt under graviditeten som före, blir fosterstråldosen mindre än 10% av din egen årsdos, detta till följd av att din egen vävnad fungerar som ett strålskydd för fostret och att graviditeten är kortare än ett år. Har du själv en årlig stråldos på två millisievert blir fosterstråldosen mindre än 0,2 millisievert.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Strålning vid panoramaröntgen

Jag funderar kring strålning och risk jag utsatts för i samband med panoramaröntgen. Har gjort panoramaröntgen 1994, 1999 (traditionell med film) samt en digital 2011. Har därutöver gjort ”vanliga” röntgenbilder hos tandläkare. Min fundering är om riskerna ackumuleras i kroppen allt eftersom man tar bilder samt mängden strålning vid en traditionell panoramaröntgen (ej digital)?

Vanlig tandröntgen men även panoramaröntgen görs med väldigt lite röntgenstrålning. Därför är stråldoserna och riskerna i motsvarande grad också väldigt små. Stråldosen vid en panoramaröntgen motsvarar någon eller (med film) några dagars naturlig bakgrundsstrålning.

Riskerna ackumuleras. För varje ny röntgenundersökning som görs ska den nya risken läggas till de gamla riskerna som härrör från tidigare röntgenundersökningar. Detta kan tyckas innebära att det blir väldigt farligt att göra många röntgenundersökningar. Men risken för varje undersökning är liten, och även om man lägger ihop många små risker så förblir den ackumulerade risken fortfarande liten. Jämför med risken att omkomma i en trafikolycka. Att göra en bilresa innebär en viss risk. Gör man tio bilresor innebär detta (förenklat) tio gånger större risk. Även om man dagligen åker bil har man mycket goda chanser att inte omkomma i en trafikolycka. Detta därför risken för varje bilresa är så liten. Risken med en panoramaröntgen motsvarar ungefär risken med en bilresa på några mil.

Man blir inte mer strålningskänslig för att man tidigare har blivit röntgenundersökt. Man härdas heller inte av strålning. Varje undersökning som görs (med samma effektiva stråldos) innebör samma risk oavsett om man blivit röntgad tidigare eller inte. Däremot avtar strålningskänsligheten men åldern. En person som är 50 år är ungefär hälften så strålningskänslig som en person på 20 år.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

CT-skalle och graviditet

Jag är en 18 årig tjej, i december röntgade jag käkarna med datortomografi, sedan har jag även röntgat ryggen och nacken i februari och sedan igen ryggen och nacken i mars. Jag har lidit av en kraftfull huvudvärk de senaste 4 månaderna, därför bad jag min doktor att skriva en remiss till röntgen, och nu ska jag få en datortomografi röntgen av skallen. Jag är bara rädd att det blir för många strålningar under en sådan kort tid? Kan detta vara farligt?

Riskerna med röntgenstrålning är, jämfört med andra risker, trots allt inte speciellt stora. Men även små risker bör undvikas om detta är möjligt. Därför måste två villkor vara uppfylla för att få röntgenundersöka patienter. För det första ska man kunna motivera undersökningen, det vill säga att det troligen är sämre för patienten att avstå undersökning jämfört med att göra den. Avstår man från röntgenundersökningar finns ju risken att man inte i tid upptäcker en eventuell sjukdom, och att risken med att denna inte upptäcks är större än risken med röntgenundersökningen. För det andra ska man inte använda mer röntgenstrålning än vad som behövs för att kunna ställa en korrekt diagnos, det vill säga, man ska optimera användningen av röntgenstrålningen.
Uppfyller man ovan två villkor är röntgenundersökning till nytta för patienten, och risken minimeras så långt som det är möjligt.

Även om du tycker att du gör många röntgenundersökningar på kort tid så påverkar inte den korta tiden risken. Om alla dina undersökningar görs under en och samma dag eller utdraget under flera år, så blir den sammanlagda risken lika i de bägge fallen.
Den sammanlagda risk som dina röntgenundersökningarna medför är liten. Som en hjälp att bättre förstå storleken på risken kan man jämföra den och uttrycka den på lite olika sätt. Röntgenstrålningen som du utsätts för motsvarar ungefär två till tre års naturlig bakgrundsstrålning (sök mer info om bakgrundsstrålning på nätet). Om man röker 20 cigaretter per dag, räcker det att man röker i två till tre veckor för att risken med rökning ska motsvara den risk som dina sammanlagda röntgenundersökningar innebär. Åker man bil finns ju alltid en risk att omkomma i en trafikolycka. Risken med dina undersökningar motsvarar risken med några hundra mils bilåkande.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Arbeta med röntgen under graviditet

Jag arbetar som operationssjuksköterska på en avdelning där vi även utför vissa ingrepp i en sk hybridsal. Där görs både vanliga angiografier men även 3D-serier (tror jag det heter?) under pågående operation.
Jag är nu gravid för andra gången och vet sedan innan att det går bra att arbeta i salen när de röntgar, för den spridda strålningen in till fostret blir så liten.
Men hur är det med 3D-serierna? Jag har för mig att någon sagt att strålningen då ökar markant. Har ni någon aning om hur mycket högre strålningen blir under en sådan? Tycker ni att man som gravid bör avstå från att arbeta på den salen (vi har mycket övrig verksamhet så det skulle inte vara några bekymmer).
Apparaten vi har är en Artis Zeeego från Siemens.

Då man tar 3D-angiografier eller subtraktionsserier (som ger 2D-bilder) genereras relativt mycket strålning under ganska kort tid. Därför bör personalen gå ut från rummet alternativt ställa sig bakom en strålskärm eller åtminstone backa bort några meter ifrån patienten vid dessa bildtagningar.

Om du följer ovan råd och försöker så gott det går att inte vara alltför nära patienten vid övrig bestrålning (genomlysning) och naturligtvis bär strålskyddsförkläde, så blir den sammanlagda fosterstråldosen så liten att den kan betraktas som ofarlig.
Siemens Artis Zeego skapar dosprotokoll (exam protocol) efter varje undersökning. Där framgår hur mycket strålning som har genererats vid bildtagning och vid genomlysning. Be din lokala sjukhusfysiker gå igenom några protokoll med dig. Det är bland annat detta som vi sjukhusfysiker är till för.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett