ländrygg – Sida 6 – Fråga Röntgendoktorn

Arbeta med röntgen och gravid

Jag arbetar som produktspecialist och kommer att behöva vara med på ryggoperationer under graviditeten (nu i v 6) med genomlysning ca 1 gång i veckan. Om jag skyddar mig med blyförkläde samt ser till att alltid gå bort minst 2 m från patienten under genomlysning, kan jag då lugnt arbeta vidare med detta?

Du kan vara helt lugn. Strålskyddsförklädet är ett bra skydd. Dessutom är två meter bort ett avstånd som är tillräckligt stort för att kraftigt reducera stråldosen. Jag brukar då jag föreläser om strålskydd för vårdpersonal visa att avståndet två meter bort från patienten är lika effektivt som ett strålskyddsförkläde (jämfört med om du står bredvid patienten). Detta innebär i praktiken att du har ett skydd som motsvarar dubbla strålskyddsförkläden.
I Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter finns dosgränser för vad ett foster får utsättas för under graviditeten utifall gravida arbetar med joniserande strålning. Den ”yrkesrelaterade” bestrålningen till fostret får maximalt vara 1 mSv. Denna gräns är satt så att risken för fostret/barnet är så liten att den i praktiken är försumbar jämfört med alla andra risker som vi alla utsätts för, t.ex. risken att bli svårt sjuk, trafikolyckor, bränder, etc.

Jag skulle uppskatta att om du jobbar under större delen av din graviditet med genomlysning någon/några gånger per vecka och med strålskyddsförkläde och står några meter bort från patienten, kommer det sammanlagda ”yrkesrelaterade” stråldosen till fostret att maximalt bli 0,01 mSv. Troligen blir den betydligt mindre än så.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

CT-myelografi

Skall genom gå en CT pga diskbråk i bröstryggen… Dom skall tydligen spruta in någon typ av kontrast västka, i ryggmärgen…!!
Vad ser man på den gemfört med en MR som jag genom gått flera gånger. ? Dom säger att man ev behöver ligga över iallafall minst några timmar varför ?? Vad är det som händer är en CT liknade en MR maskin ?? Är det en smärtsamt sak den här vätskan i ryggmärgen..?? Finns där några risker..?? Ryggmärgen är ju en känslig sak för sej..!! Skall jag ta min smärtstillande som vanligt på morgonen ??

Tidigare kallades denna undersökning för myelografi. Denna undersökning var mer vanlig förr, då vi inte hade tillgång till magnetkamera, för att diagnostisera diskbråck, etc. i ryggraden.
Numera används sk. CT-myelografin som komplettering endast vid svårtolkade fall av en redan gjord MR-undersökning eller vid fall där patienten inte kan göra en MR pga. kontraindikationer (pacemaker, ryggstimulator, mm).

MR visar kotdiskar (diskbråck) och ryggmärskanalen mycket bra men är inte är optimal för att kartlägga benstrukturer. Benstrukturer är CT’n däremot mycket bra på. En CT-myelografi kan komplettera utredningen av t.ex. förträngning i ryggmärgskanalen där ben eller pålagringar misstänkts vara orsaken.
Om en MR redan är gjord kan ibland en enkel CT utan kontrast vara tillräckligt för en diagnos. Detta för att slippa sticka i ryggmärgskanalen. Ibland måste man trots allt spruta in kontrast i durasäcken (intratekalt) för att kunna diagnostisera en förändring.

Inför en myelografi sprutas jodkontrastmedel in via en tunn nål i nedre delen av ryggmärgskanalen (spinalkanalens durasäck). Alla nålstick känns det går inte att komma ifrån. Dock brukar denna nålpunktion inte upplevas
sååå besvärligt. Patienten bör ligga något högre med huvudet än övriga kroppen. Detta för att inte kontrastmedlet ska flyta upp i och omkring hjärnan. Detta kan då ge huvudvärk och illamående.
Likaså får man vila sig på sjukhuset några timmar efter undersökningen. Det har hänt att lättare epilepsi-liknande symptom som kramper uppträtt efter denna undersökning.
Det går bra att äta, dricka och ta egna mediciner som vanligt innan denna undersökning.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen helsingborgs lasarett

Diagnos av ryggont

Jag har fått ett brev från min distriktsläkare, efter vanlig röntgen att jag har osteofyterfynd på rygg-ben, som skulle bedömas av ortoped.
Istället för att jag blir kallad till ortoped får jag ett brev igen där det står att jag har deganerativa förändringar, inga förändringar som går att åtgärda ortopedkirurgiskt.

Det konstaterades att jag har fel på biskölkörtel/körtlar, som läcker ut kalk i blodomloppet och i urinen. Jag opererades också för en akilleshäl, kan dessa saker hänga ihop, med min nuvarande kraftiga besvär i framförall ländrygg och ner i vänster ben. Jag haltar och är sned. Har gått hos sjukgymnast i många år, men jag tycker inte att det hjälper särskilt mycket. Äter nu värkmedicin Dilofenak o Alvedon, som jag inte mår så bra av, huvudvärk o illamående. Åter blivit rekommenderad sjukgymnast samt äta verkmedicin.

Ryggsmärtor är ofta svårförklarliga och svåra att diagnostisera. Fynd som osteofyter och degenerativa förändringar i skelettet finner man mer av vid ökad ålder.
Osteofyter är benpåbyggnad och dessa finner man ofta på just ryggkotornas kanter. Dessa kan växa över mellan två kotor och sedan ihop.
Degenerativ förändring är nedbryttning av tex. kotdiskar. Även detta får anses som normalt åldrande av kroppen.
Dessa tillstånd påverkar ryggradens flexibilitet och kan ge besvär som smärta. Olika studier visar också att mellan 72-90% av alla 70-åringar har degenerativa förändringar i ryggen. Så ryggbesvär är mycket vanliga.

Vad orsaken till dina besvär kan vara kan våra radiologer inte svara på likaså hur dessa kan och ska behandlas. Detta är en sak för din egen doktor eller ortoped.
Anser du att din nuvarande doktor inte lever upp till dina önskemål om utredning och ev. behandling kan du alltid byta doktor.
Det finns idag en uppsjö valmöjligheter i form av bla. bra privata och offentliga vårdaktörer man kan söka på egen hand.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Se mjukdelar med vanlig röntgen

Om man gör en sk. vanlig rtg på ländrygg och bröstrygg kan man då även se om det finns tumörer på mjukdelarna?

Nej, inte om de inte är väldigt stora.
En magnetkameraundersökning är betydligt bättre på att visa mjukdelstumörer.

T.L. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgen vs. MR vid Bechterews sjukdom

Min dotter 16 år ska göra röntgen av ländrygg och bäcken pga misst Bechterews.
Hon har tidigare gjort röntgen av halsrygg och röntgen av nedre del av rygg samt CT nedre del av rygg/bäcken pga dykolycka. Läkaren sa att det är svårt att se på röntgen för att diagnostisera den misst sjukdomen och ev måste MR göras.
Jag är lite orolig med tanke på för mycket strålning på en så ung flicka vid hennes fortplantningsorgan. Jag vet att MR är dyrare med risken? Ska jag fråga om MR kan göras?

Av din fråga har jag svårt att förstå varför man väljer att göra en röntgenundersökning om man menar att röntgenundersökningen kanske är otillräcklig för att diagnostisera Bechterews sjukdom. Väljer man att göra en röntgenundersökning ska man kunna motivera denna med att nyttan med undersökningen ska vara större än risken, och nyttan är ju i detta fall tveksam. Jag tycker att läkaren bör rådfråga sina kollegor på röntgenavdelningen om vad de anser bör göras.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Cysta i ländryggen

Har haft domningar, pirr etc under två år i ett ben. I vår fick jag komma till neurolog och i veckan gjordes en MR röntgen.
Resultatet via telefon var cysta i ländryggen, med största sannolikhet orsaken till besvären, ofarlig, tas bort med kirurgi.
Hur kan man veta att en cysta är ofarlig? Vilken del är ländrygg och var kan cystan sitta? Vilka skador på nerverna kan ske om den inte tas bort eller att det dröjer med operation.
Informationen nu var att sommar och semestrar hindrar snabb åtgärd.

En cysta är oftast en vätskefylld blåsa. Dessa är även oftast av ofarlig natur. Däremot kan en cysta orsaka obehag beroende på var den är lokaliserad. Den kan trycka mot omgivande strukturer som då kan vara blodkärl, nerver, gallgångar, etc. som i sin tur då ger en sjuklig process.
En cysta i rygmärgskanalen utgörs troligast av ryggmärgsvätska (liqvor). Dvs. den egna vätskan som omger hjärnan. Denna cysta kan vara medfödd som så många andra cystor är men också uppkommen efter ett trauma mot ryggen . Oftast upptäcks en cysta av en slump i samband med annan undersökning om den inte gett besvär.

MR är det bästa via har på att diagnostisera mjukdelarna inom centrala nervsystemet. När man avgör typ av cysta tittar man på innehåll och cystan väggar. Härigenom kan man då med relativt stor säkerhet klassificera cystan.

K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR-rygg

Den kontrastvätska, som ibland används vid magnetröntgen, vad består den av? Utsätts jag eventuellt för några som helst olägenheter? Jag rekommenderades magnetröntgen när jag hade ischias. Nu är jag besvärsfri.
Är jag ändå motiverad för magnetröntgen eller bör jag lämna min plats åt någon som bättre behöver den?

Normalt vid en MR-undersökning av ländryggen med denna frågeställningen används ingen kontrast. Så detta behöver du inte oroa dig för. De kontrastmedel som annars används vid andra typer av MR-undersökningar innehåller alla någon form av Gadolinium som är ett metalliskt grundämne (Gd). MR-kontrast kan liksom andra röntgendiagnostiska preparat avsedda för blod ge biverkningar eller allergiska reaktioner.

Däremot kan vi tycka att du bör behålla tiden för undersökningen, om du nu fått en, trots du är besvärsfri för tillfället. Detta för att klargöra vad din ischias är orsakad av ( diskbråck, någon annan inklämning pga. skada eller sjukdom i ryggen, etc. ) samt i vilken grad. Rådgör annars med din egen doktor om behovet av MR för tillfället.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen helsingborgs Lasarett

Besvär från ländryggen

Jag har sedan 2004 haft gångsvårigheter pga smärtor i bägge benen och reducerad gångsträcka. Det är gjord en MR Ländrygg 2006 med svaret:
” –Måttliga spondylosfärändringar med degenerativa diskförändringar i samtliga nivåer där i nivå L4-L5 finns diskhöjdreduktion baktill med centralt paracentralt åt vänster diskbråck som komprimerar och deformerar durasäckens vänstra omfång och tangerar utgående nervrot på vänster sida. Disken mellan L3-L4 är lätt höjdreducerad och buktar generellt dorsalt med minimal intraforaminal utbredning dock utan säker nervpåverkan. Även disken mellan L5-S1 är höjdreducerad men i denna nivå finner man inget diskbråck.”
Svaret från min läkare var att man inte funnit någon förklaring till mina besvär.

Idag har jag försämrats ytterligare med mycket kraftiga smärtor samt en kraftigt reducerad gångsträcka på 150 m. Fråga: Kan det som syntes på MR orsaka mina besvär med belastningsmärta på bägge sidor om utsidan av bäckenet, låren, utsidan av vaden ner mot fötterna och mycket ofta känner jag ett band runt fotlederna av smärta. vänster lårben känns som om den viker sig utåt och knäet inåt och det slutar med att jag tappar kontrollen över mina ben.

Dessa förändringar, som från början troligen är ålders- och förvärvsrelaterade, kan ha förändrats och ger nu mer neurogena smärtor till benen.
Det har ju gått 4 år sedan senaste undersökningen. Det kan därför vara aktuellt med ny MR-undersökning för att utröna om dina ökade besvär beror på just dessa tidigare konstaterade förändringar.
Boka tid hos din egen doktor som får undersöka dig på nytt.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT-buk och ländrygg

Jag undrar vad man kan se på en DT-buk? Om det är möjligt att se förändringar i ryggen vid en sådan undersökning?

Fick för ett tag sedan genomgå en sådan undersökning när jag var sjuk då dom delvis misstänkte att problemet kunde bero på magen/tarmarna. Dock var undersökningen utan anmärkningar.
Har nu flera månader senare fortfarande inte blivit helt bra och misstänker att det eventuellt kan ha med ryggen att göra. När jag var sjuk hade jag feber väldigt länge och trodde därför besvären orsakades av det, då jag förlorade känseln från knäna och nedåt när jag stod upp eller gick. När jag satt eller låg ner somnade benen med en gång, detsamma gällde armarna. Och hade en otrolig tryckande känsla i nedre delen av ryggen. Detta avklingade dock successivt isamband med att jag blev feberfri.

Men ända sedan dess har jag problem med vänsterbenet som tidvis värker på framsidan men ändå inuti smalbenet + en spännings känsla i vaden och förändrad känsel i huden som gäller hela benet, ljumsken och halva sidan av nedre delen av magen. Det som nu också är nytillkommet som har fått mig att fundera över om det är ryggen är att lill+ringfinger somnar/sticker lätt och jag blir då svag i händerna och värk. Känner även en konstig känsla längs armen/armarna isamband med detta. Dock är det främst höger arm/hand som drabbas. När jag böjer mig fram på ett visst sätt känns det som jag håller i ett elstängsel ibland. Det går som stötar längs med ryggen ut i armarna och ned i ena benet. Kan liknas med känslan när man får en änkestöt. Så av detta att dömma tror jag det kan vara nerver som kommer i kläm.

Kan man på något sätt ha missat detta vid DT-buk om det rörde sig om ett diskbråck exempelvis? Eller kollar och ser man inte alls hur ryggen ser ut då?

En CT-undersökning (DT) av buken ger otroligt mycket information som granskas. Man granskar hela bilden. Man får med även ländryggen samt nedre delen (4-5 kotor) av bröstryggen. Då CT-undersökningen av buken är optimerad och inställd för framförallt ”mjuka organ” i buken blir dock inte ryggraden optimalt avbildad. Det går inte ställa någon säker diagnos på ryggmärg, diskar och nervrötter utifrån de bilder man får vid denna undersökning. Om det skulle finnas ett stort diskbråck kan dock detta troligen ses på CT-bilderna av buken.
MR (magnetkamera) är annars den klart bästa metoden för diagnostik av ryggraden.

C-G. S. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR och lumbalpunktion

Om man misstänker att en tumör växer intill hjärnans hålrum kan man då se den på MR?
Eller om trycket i hålrummet är för högt. Ser man detta på MR? CT visade inget.
Vet inte vad man misstänker, när man föreslår att man skall gå in och ta prov på ryggmärgsvätskan. Vill undvika detta. Skulle föredra MR. Har haft huvudvärk sedan 14 januari. Svårast när jag ligger ner.

MR är mycket bra på att visa substansförändringar i hjärnparenkymet, hjärnhinnor, hålrum och ryggmärg. Även CT avbildar hjärnan bra.
Om trycket är för högt i hjärnans hålrum visar sig detta oftast genom vidgade ventriklar (hålrum). För detta behövs ingen MR-undersökning utan detta ses bra med CT.

Om man trots frånvaron av patologiska fynd på CT-bilderna starkt misstänker sjuklig förändring får man gå vidare i utredningen med andra diagnostiska verktyg.
Dessa kan då vara CT-hjärna med kontrast (om inte detta redan gjorts), undersökning med MR, skintigrafi, prov på likvor, mm.

Kan hålla med om att en lumbalpunktion inte låter så tilltalande men den information man får av prov på likvor är mycket värdefull i det diagnostiska arbetet med att finna en orsak till din huvudvärk. ( Nålen man sticker med är ca. 0.7mm tjock ). Samtidigt med att ett prov tas kan man även, via samma nål, passa på att mäta trycket i likvor om så önskas.

Detta prov görs normalt inte på röntgen utan endast i de få fall där det visar sig vara svårt att få nålen in rätt i ryggkanalen. Man tar då hjälp av en radiolog som punkterar ryggkanalen i nedre delen av ländryggen med hjälp av ”genomlysning”.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett