Fråga Röntgendoktorn – Sida 88 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Svaret

Hur säkert är röntgenresultat?
Jag har haft problem med min hals en längre tid och genomgått CT för hals samt vanlig röntgen för lungor. Jag är orolig för tumör, men min läkare menar att resultaten inte visar på det. Men hur säkert kan det vara? Nu efteråt har jag också funderat på att jag fick info om att jag skulle hålla andan under CT när en röst sade det till mig. Men det var aldrig någon som sedan sade det åt mig…
Hur påverkar det resultatet? Kan röntgenläkare se om om röntgenbilden är otydlig? Hur noggranna är man egentligen? Kan jag lita på min läkare?

Du kan lita på röntgen.
Skulle din CT-undersökning av halsen vara suddig eller otydlig och inte gå att bedöma skulle du kallas tillbaka till röntgenavdelningen till förnyad undersökning eller komplettering (ta fler bilder). Vi på röntgenavdelningen är mycket duktiga på det vi gör och försöker hela tiden förbättra och optimera vårt arbetssätt, men eftersom människor inte är ofelbara kan jag därför inte garantera att det aldrig blir fel.

J. B. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR teknik

Undrar om man vid MRT av hjärna och IV kontrast, kört med “MS protocol” alltid också finner tumörer, eller använder man nån annan vätska eller protocol då man söker efter tumörer, jfrt med MS?

“MRT (magnetresonanstomografi) av hjärnan utan intravenös kontrast visar större delen av eventuella tumörer. Om man ger intravenös kontrast, t.ex “MS-protokoll med kontrast”, skärps undersökningen ytterligare och man ser bl.a tumörer. Samma sorts intravenösa kontrast används vid alla undersökningar. Denna kontrast innehåller gadolinium (Gd), som tillhör de sällsynta jordartsmetallerna. Vid speciella frågeställningar kan man lägga till extra protokoll/sekvenser för att förfina undersökningen ännu mer.”

Hälsningar
C-G. S. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Tjocktarmsröntgen

Jag har fått tid för tjocktarmsröntgen. Dom jag pratat med och som också har gjort en sådan här undersökning säger att den är väldigt obehaglig. Det skall tydligen göra rätt så ont när ni pumpar in luft. Stämmer detta? Kan jag ta något smärtstillande innan undersökningen?

Det stämmer till viss del att undersökningen kan vara tuff.
Först är det förberedelserna som är omständiga och kan upplevas väldigt jobbiga. Sedan kommer själva undersökningen.
Undersökningen är relativt snabbt genomförd. Men det kan vara jobbiga 10-15 minuter. Först sätter vi en pip i ändan. Är du redan irriterad här pga. förberedelserna kan detta moment upplevas med viss sveda. Sedan låter vi kontrastmedlet fylla upp tjocktarmen. Denna kontrast släpps ut igen då tjocktarmen är fylld. Sedan kommer luften!
För att få godtagbara (bra) bilder på tarmslemhinnan krävs att denna spänns ut. Det åstadkommer luften i tarmen. Man kan uppleva rejäla “knipsmärtor” i magen när luften vidgar tarmen. Vi försöker skynda på denna del av undersökningen då vi vet att den oftast upplevs obehaglig.
När vår bildtagning är klar (5-10 minuter) släpps luften ut igen i kontrastpåsen och ev. knipsmärtor avtar då nästan genast.
Vi måste dock påpeka att olika patienter upplever denna obehagskänsla olika. Vissa tycker att “det inte var så farligt” medan andra tycker det var mycket obehagligt.
Vad gäller smärtstillande medel rekommenderar vi inte att dessa intas innan undersökningen. Detta för att du då är fastande (undantag för “livsviktig” medicinering). Då tarmarna är “rena” distribueras dessa tabletter rätt snabbt igenom tarmkanalen. Förutom att verkan då kanske inte blir den förväntade kan dessa tabletter misstolkas vid granskning av bilderna om dom då ligger i tjocktarmen.
Stolpilla är ej heller lämpligt då ett “Klysma” (minilavemang) skall tas senast 2 timmar innan udersökningen. I praktiken görs detta 3-4 timmar innan besöket på röntgenavdelningen. Ett smärtstillande preparat i “stolpille-form” som då tagits innan Klysmat har till största delen förlorat sin verkan efter denna tid.

Mvh
K. T. röntgenssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Rotblockad ländrygg

Jag har fått tid för ländryggen + injektion av Farmaka.
Vad för farmaka är det som används? MR-röntgen visade låg L5-S1, en måttligt buktande disk med en lätt deformering av främre durasäcken med dominas för vänster. Även en vä-sidig lateral recess-stenos som påverka vänster S1 roten. Kan en nervblockad hjälpa mig?
Sjukgymnastik hjälper mycket lite. Har haft ont i över 1 år och har smärtor dygnet runt.
Har läst att det kan finnas en viss risk med en nervblockad såsom viss förlamning, stämmer det ? Tacksam för svar snarast.

Du har flera frågor så jag börjar med den första.
De mediciner som är aktuella är antingen lokalbedövningsmedel eller en kombination av lokabedövningsmedel och kortison.
Du har, vad du beskrivit, ett diskbråck som har förutsättning att kunna påverka nervroten i övergången länd-sakralrygg. För att vi säkert skall veta att dina besvär är orsakade av detta diskbråck vill vi därför bedöva den nervrot som kan vara påverkad. Anledningen till detta är att man ibland kan ha diskbråck som inte ger symtom.
Diskbråck som klämmer eller ligger an mot en nervrot ger ofta upphov till en lokal inflammation runt nervroten som då i sin tur ger upphov till ännu större trängsel och ytterligare besvär.
Passar dina symtom med den nervrot som vi har funnit vara påverkad vid MR-kamera undersökning väljer man ofta att spruta en blandning med lokalbedövning och kortison för att både ta bort smärtan och dämpa den inflammatoriska reaktionen runt nervroten som jag beskrivit ovan.
Den spruta du får, med blandningen enl. ovan, ger ibland en viss, men kortvarig, bedövnings- /förlamningskänsla i det ben som den aktuella nervroten löper ner i. Ungefär på samma vis som man kan uppleva i munnen när man bedövas hos tandläkaren.

Mvh
J. B. leg. läk.
Röntgen, Helsingborgs Lasarett AB

oktober 17, 2002

Kärlröntgen

Er det farlig å ta angiografi? er det bivirkninger?

Den vanliga angiografin sker oftast med “konventionell” röntgenteknik, dvs där röntgenbestrålning förkommer. Här är riskerna de samma vid all exceptionellt stor röntgenexponering. Se våra sidor om teknik och biologiska effekter på vävnader och organ.
Idag används även magnetkamera (MR) för rena diagnostiska undersökningar. Dvs. undersökningar där inga interventionella åtgärder (ingrepp/behandling) sker.
Gemensamt för båda teknikerna är att kontrastmedel måste andvändas för att åskådliggöra blodkärlen.
All konrastmedel har viss skadlig effekt på organ och vävnad. Omfattningen av detta beror på ev. allergi, diabetes, nedsatt njurfunktion, ålder, mfl. faktorer. Ev. risker med själva undersökningsförfarandet beror främst på vilka åtgärder (interventioner) som göres samtidigt i behandlande syfte.
Det finns alltid en viss risk med att ha främmande föremål inne i blodbanan. Små proppar kan lossna och sätta sig längre distalt. Efterföljande blödningar kan ske i punktionsstället. Mm, mm.
Dock genomgår man ingen interventionell angio (konventionell) utan orsak. Här får man återigen bedömma nyttan gentemot ev. risker med undersökningen.
Fördelarna är dock oftast stora då de flesta ingrepp trots allt ger ett lyckat resultat med högre efterföljande livskvalité.

K. T. rrgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs Lasarett AB

Graviditet

Är det farligt att undersöka gravida kvinnor?
Om ej varför frågar ni om de är gravida?

Den inremitternade läkaren bör ha gjort en avvägning om nyttan med en ev. röntgenundersökning, i hänseende till den pågående graviditeten och ev. hypotetiska risker härvid, övverväger för en undersökning.
Dvs. undersökningen skall vara av så högt värde att ev. risker får förbises. Här skall man också beakta hur långt gången graviditeten är.
Om undersökningen ändå anses av sådant värde anpassas denna oftast så att exv. bildantalet minskas från det “normala”, blyförkläde kan används om detta kan ske utan att störa bildtagningen, mm. Ifrågasätter vi undersökningen på något sätt tages kontakt med inremitternade läkare för överläggning där vi ev. avråder eller föreslår annan undersökningsmetod… om sådan finnes.
Därför frågar vi alltid.
Mer information får du under våra “Tekniksidor”.

H. L., leg. läk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs Lasarett AB

Ischias

Har fått konstaterat “ischias” av läkare. Eftersom jag till yrket rider och utbildar hästar är jag angelägen att så snabbt som möjligt tillfriskna. Hur går jag tillväga? Vilken hjälp kan jag få?
Hur vet läkaren om det verkligen är ischias eller sk muskelinflamation? Kan man se vad exakt via ex vis magnetröntgen? Var i Malmöområdet finns i så fall närmaste ställe att göra detta på? Kan man göra det privat och vad kostar det då? Vad kan en kiropraktor/naprapat göra?

Din läkare har alltså konstaterat att du lider av “ischias”. Detta är ju egentligen ett namn som i folkmun används för “ont i rygg och ben”. Precis som du antyder i ditt mail så är detta vanligen utlöst från muskulatur eller skelett, men ibland ( mera sällan ) kan det vara betingat av direkt nervpåverkan. Detta är ibland betingat av sk diskbråck, vilket vi kan se på sk magnetröntgen.
Magnetkameraundersökning kan utföras på nästan alla röntgenavdelningar i Skåne. Du kanske borde diskutera med din läkare om ifall han/hon tycker det finns anledning att gå vidare med detta. Isåfall skickar han en remiss till röntgen.

H. L. leg läk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett AB

Kontrastmedel efter colon

Jag har gjort colonröntgen för två dagar sedan och känner mig orolig, hur vet jag att all kontrast är försvunnen och inte ställer till problem för mig? Jag känner mig lite konstig i magen och avföringen ser konstig ut är detta normalt eller?

Kontrasten som du fått i samband med colonundersökningen innehåller huvudsakligen barium och denna kan ha en stoppande effekt, därför har du fått Toilax tabletter (laxerande) efter undersökningen. Normalt tar sig kontrasten ut från tarmen på någon dag, ett undantag är dock om man har tarmfickor där kontrasten kan samlas under lång tid. Även om kontrast skulle finnas kvar i dessa små tarmfickor påverkar det inte tarmfunktionen.
Du nämner att avföringen ser konstig ut det innebär att magen har kommit igång efter undersökningen vilket är ett gott tecken, men du kan få vänta ytterliggare någre dagar på att magen är tillbaka i normal form, med normal form och konsistens på avföringen.
Det finns dock sjukdomar som kan påverka avföringens form, färg, konsistens och lukt.

Dr. J. B.
Röntgen Helsingborgs lasarett AB

Tjocktarmsröntgen

Hur många tjocktarms resp tunntarmsröntgen genomför ni i Helsingborg/år?
Har tekniken förändrats/förbättrats sedan 98 då jag genomgick dessa undersökningar?

Jag är ledsen att du har fått vänta på svaret.
Föregående år (2000) utförde vi drygt 1500 tjocktarms undersökningar och knappt 500 tunntarmsundersökningar.
Under år 2000 infördes även ett nytt remiss-system, som innebar att vi inte kunde utnyttja undersökningsrummen fullt ut. Tekniken vi använder när vi utför tjocktarm- och tunntarms-undersökning är densamma som när du undersöktes -98. Förberedelserna är dock modifierade något jämfört med tidigare och de vi använder nu upplevs som lindrigare.
Den diagnostiska kvaliten är oförändrad.

J. B. Sektionsansvarig Traditionell röntgen.
Röntgen Helsingborgs lasarett AB

PDA

Jag har en fråga gällande PDA (persisterande ductus arteriosus). Hur görs diagnosen, vad använder man för maskiner?

Diagnosen ställes vanligen med ultraljudsapparat. Undersökningen heter ultrakardiografi (UKG). Med Dopplerteknik, en variant av ultraljud, mäter man flödet i förbindelsen. Undersökningen utföres av barnhjärtläkare (barnkardiolog) eller klinisk fysiolog.

Nils M. Överläkare
Röntgen Helsingborgs lasarett