Cysta i nacken

Fråga Min dotter har gjort en MR undersökning efter att man sett en cysta i ett tomrum i nacken, den upptäcktes av en slump på en vanlig röntgen. Hon fick göra en akut MR röntgen dagen efter men har ännu inte fått svar…
Gör  man en akut MR för att man misstänker tumör? Hur länge brukar det ta innan man får svar?

Svar Vi har funderat på detta men vi har lite svårt att mer exakt placera det här ”tomrummet” i nacken rent anatomiskt.
Hur som helst finns det ett stort antal cystor. I hjärnan kan man ha cystor som är medfödda vilka oftast upptäcks av en slump. Flertalet av dessa gör ingen väsen av sig. Det finns även medfödda defekter i bl.a. bakre skallgropen (exv. Chiari-missbildning) som kan ge upphov till cystor. Man kan dock inte heller komma ifrån att det även finns några maligna former av cystor som kan uppträda i hjärnan. Gemensamt för flertalet cystor är att typ, dess lokalisation eller storlek inte får störa kroppens vitala funktioner eller den egna hälsan. MR visar oftast mycket bra på vilken form av cysta det rör sig om.

Om en röntgenundersökning göres akut ska normalt svaret vara färdigt strax efter undersökningen eller inom någon/några timmar. För en oprioriterad MR undersökning kan svaret däremot dröja upp till 2-3 veckor…

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MS visas med MR

Fråga Jag har legat inlagd på en rehab avdelning pga de misstsänkte en blödning, men lyckligtvis så var det \”bara\” något annat. I höstas så blev jag sned i hö mun och läkarna säger nu att det är en facialispares. De säger även efter rtg med kontrast och MR att jag inte har haft någon stroke. Ett besked jag är mycket glad över, men mina symptom: Har jag fått MS? hade inte läkarna sett det på röntgen?

MS-plaque
MS-plaque

Svar MS är ju en sjukdom där en demyelinisering sker av nervtrådarna i hjärnan pga. en inflammatorisk process som i botten grundar sig på att kroppens eget immunförsvar ger sig på myelinet. Då områden med myelin skadas bildas ärrvävnad som kallas sk. plaque. Denna ärrvävnad efter demyelinisering ser man på bilderna från en MR-undersökning. Likaså ses den inflamatoriska process som finns i samband med demyeliniseringen.
Sedan ska ju MR-undersökningen ses som ett komplement till de kliniska testerna och labproverna (likvor) för att bekräfta eller utesluta en MS-diagnos.
Sammanfattningsvis är MR en mycket bra undersökningsmetod för att diagnostisera olika tillstånd i hjärnan.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Om röntgen vid forskning

Fråga Vi är i valet och kvalet om vår några  månader gamla son ska delta i en medicinsk studie eller ej. Studien kommer att innebära flera röntgenundersökningar som han ”slipper” om vi tackar nej till studien. Jag är lite orolig för all strålning han kommer att utsättas för, och undrar om ni kan hjälpa mig. Hur farligt är det egentligen med röntgen?
Läkaren menar att det är så små doser han utsätts för, att det mesta av den strålning man utsätts för är ute i verkliga livet. Min tanke är att min son ju utsätts för denna strålning PLUS den strålning som kommer via röntgen.
Utöver detta har han redan gjort en röntgen på buk/lungor, en MUCG, en DMSA (njurscint) och en urografi.
Finns det några gränsvärden? Hur stora risker medför en röntgen?

Självklart inser jag att flera av dessa undersökningar är nödvändiga för diagnos och rätt behandling. Men det är ett faktum att han kommer att utsättas för fler röntgenundersökningar om vi väljer att delta i studien. Hela min mammainstinkt skriker nej till mer strålning. Men det kanske inte är så farligt?

Svar I erbjudandet om att delta i en medicinsk studie ska det finnas information om riskerna som den extra bestrålningen medför. Alla medicinska studier granskas av en etik kommitté. Om deltagarna i studien utsätts för extra bestrålning får den etiska kommittén hjälp av lokala strålskyddskommittéer för bedömning av strålningsriskerna. Är det inte etiskt försvarbart att genomföra studien ges heller inget tillstånd för studien.

Normalt är riskerna med röntgen- och gammakamera-undersökningar små. Några gränsvärden för hur mycket man får stråla på patienter finns inte, utan lagen säger att all bestrålning som ges ska vara motiverad, dvs patienten ska förväntas ha mer nytta av bestrålningen jämfört med den risk som bestrålningen innebär. Då det gäller deltagande i medicinska studier uppfylls inte alltid kravet med att bestrålningen ska kunna motiveras. Det är därför som dessa studier alltid behöver tillstånd från etisk kommitté.

När det gäller strålningsrisker brukar man jämföra med den risk som den naturliga bakgrundsstrålningen ger. Under ett normalt liv utsätts vi för ca 200 mSv i stråldos från den naturliga bakgrundsstrålningen. Ungefär 1% av de cancersjukdomar som uppträder anser man beror på den naturliga bakgrundsstrålningen. Detta innebär att 99% av cancersjukdomarna beror på något annat eller kan ses som ”naturliga” cancrar.

Er son kommer om han deltar i studien att utsättas för några mSv i extra stråldos till följd av de extra undersökningar som görs. Det innebär en liten riskökning, men jämfört med alla andra risker att drabbas av olyckor och sjukdomar är riskökningen begränsad.

Svarat av M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålningen

Fråga Jag ska göra en skiktröntgen för återkommande huvudvärk. Kan detta leda till några men i framtiden, jag tänker främst på om jag vill skaffa barn?
Även om strålningen kan påverka hjärnan/kroppen negativt?

Svar Oavsett vilken del av kroppen som röntgenundersöks så påverkar inte undersökningen förmågan att skaffa barn i framtiden.För att man ska få lov att bestråla patienter måste man kunna motivera bestrålningen.
Detta gör man genom att ställa sig frågan; vad är bäst för patienten? Är det att göra en röntgenundersökning eller ska man avstå från undersökningen.
Att avstå från en röntgenundersökning kan innebära att eventuella sjukliga förändringar inte upptäcks och att detta kan få alvarliga konsekvenser för patienten. Risken med att göra en röntgenundersökning är att denna kan ge upphov till en strålningsinducerad cancer. Man ska dock vara medveten om att denna risk är väldigt liten.

Nästan alltid är det bättre att göra en röntgenundersökning jämfört med att avstå undersökningen.

Svarat av M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgen vid ryggont

Fråga Jag undar lite ang dom olika röntgen undersökningarna.
Jag har gjort en ”vanlig” skelettröntgen på min rygg och fick reda på att jag har ”lindrig” skolios.
Men nu funderar jag på om jag ska be att få göra någon annan röntgen undersökning då jag har fruktansvärt ont i ryggen och var jag än kolla så står det att det jag har inte ska ge några symtom. Kanske är något med mina muskler eller liknande som inte den vanliga röntgen ser. Vad är det man ska göra?
CT eller MR?

Skolios
Skolios

Svar Hur mycket besvär man har av sin skolios beror mycket på hur grav ryggkrökningen är. Lindrig skolios ger oftast inga ryggbesvär.
Ryggont kan bero på många orsaker. Bland annat kan ryggmuskelspänningar orsaka värk i ryggen.
Hör med din egen doktor om han anser att en vidare utredning behövs eller det finns behandling eller lindring för de besvär du har idag. Smärtsymtom från muskler och leder kan ev. ibland lindras med sjukgymnastik, kiropraktik, etc.

Konventionell röntgen av ryggen ger bra bilder av ryggskelettet. Dvs. en god diagnostik av kotkroppar, förhållanden i kotbågar och kothål, kotutskott, mm. För vidare utredningar av mer ”mjuka delar” i ryggen så som  mellankotdiskar, facettleder, ryggmärg, nervrötter, senor, mm.  är MR är den klart bästa metoden.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Effekt på hörseln av Stesolid

Fråga Har bla diagnos Hyperacusis och misstanke om MS. Gjorde för 3 dagar sedan en MRI undersökning och fick Stesolid intravenöst. Då och sen dess har jag knappt märkt av min Hyperacusis. Hur kommer det sej? Kan det ha med magneten att göra? Stesoliden? Annat?

Svar Magnetkameran ska inte, vad vi vet idag, ha någon inverkan på hur du nu upplever din ljudöverkänslighet (hyperacusis). Ljudöverkänslighet kan bl.a. bero på ökad muskelspänningar i örat. Stesolid som har en muskel- och kramplösande effekt kan kanske ha haft en effekt på dessa muskler som slappnat av. Effekten av Stesolid klingar av relativt snabbt. Dock kan rester av ämnet finnas kvar i kroppen i någon eller några dygn efter intag.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Besvär vid CT-urografi

Fråga Igår gjorde jag en datortomografi för att man sett en skugga vid min högra njure vid tidigare röntgen av urinvägarna.
Jag fick dricka en liter vatten före datortomografin och inte kissa. När röntgen utfördes fick jag kontrast intravenöst i armen och sedan skulle sista bilderna tas åtta minuter efter kontrasten sprutats in.
Jag kände de typiska värmekänslorna som jag blev förvarnad om och det utgjorde inte några problem eller oro för min del, Däremot kändes det som att jag fick två slag i ryggen när kontrasten spred sig och efter det fick jag en värk som kan liknas vid krampen man kan känna vid njursten. Värken ökade hela tiden tills undersökningen var klar och jag fick lätta på trycket… Samtidigt som jag kissade kom tårarna och jag var tämligen omtöcknad efter denna känsla. Smärtan avtog när jag väl fick kissa fast inte genast.

Röntgenpersonalen trodde att det var mina muskler som gjorde ont för att britsen inte var bra för mig att ligga på men jag har en känsla av att det var mina njurar som gjorde ont…
Kan det ha varit det och bör jag i så fall påtala detta för min läkare?

Svar Att dricka mycket (1 liter) inför en undersökning görs bland annat för att öka urinproduktionen. Kontrastmedlet som ges vid undersökningen ger även det en ökad urinproduktion.
Detta ger en ökad utspänning av urinvägarna som under vissa förutsättningar kan vara smärtsam – men är inte farligt.
Du kan påtala detta för din läkare men det kommer troligen inte att påverka bedömningen av din undersökning.

Svarat av T.A. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Infarkt vs. blödning vid CT av hjärnan

Fråga Vad kan de radiologiska fynden vara vid blödning respektive infarkt i hjärnan?

Svar När denna frågeställningen (stroke) kommer på tal göres en CT-undersökning av hjärnan (datortomografi). Detta utan kontrasmedel till blodet.
Färsk blödning avbildas vitt i hjärnvävnaden eller mellan hjärnhinnorna. En äldre blödning ses som mörka partier på bilderna. Infarkter (blodpropp) blir mörka områden i bilderna oavsett ålder. Dock kan färska infarkter vara svåra att se direkt efter det akuta insjuknandet. Efter några timmar framträder de infarcerade områdena bättre på CT-bilderna. Vid större infarkter kan även livshotande ödem uppstå kring det infarcerade området i hjärnan vilket avbildar sig som mörkare områden kring infarktområdet i bilderna.
Det är oerhört viktigt att snabbt avgöra om patienten drabbats av infarkt eller blödning för att kunna sätta in rätt behandling.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Columna Bertini

Fråga Har ej fått svar på vad Columma Bertini är, bara att det är något med njurbarken.
Jag undrar om det måste opereras, är det en ofarlig eller elakartad cysta. Är det något som sprider sig i njuren och övriga kroppen. Måste detta kollas upp emellanåt. Märks det på några prover om det försämras…. vilka prover bör tas.
Ja jag är lite orolig efterom jag inte fått någon uppföljning eller närmare beskrivning av vad detta är.

Svar Partiet i njurvävnaden, mellan de sk. njurpyramiderna, kallas för Columna Bertin(-i).
Själva namnet betyder inget patologiskt i sig utan anger endast denna anatomiska struktur. Ibland ”buktar” denna struktur mer än ”normalt”. Det är vid dessa tillfälle man anger detta i svaret av en undersökning. Denna anatomiska struktur kan man ibland se vid ultraljudsundersökning av njurarna som görs av helt andra orsaker.
Detta är som sagt ingen sjuklig process utan får ses som en något avvikande anatomisk struktur i njuren av oklar orsak.

Svarat av C-G. S. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Besvär från ländryggen

Fråga Jag har sedan 2004 haft gångsvårigheter pga smärtor i bägge benen och reducerad gångsträcka. Det är gjord en MR Ländrygg 2006 med svaret:
  ” –Måttliga spondylosfärändringar med degenerativa diskförändringar i samtliga nivåer där i nivå L4-L5 finns diskhöjdreduktion baktill med centralt paracentralt åt vänster diskbråck som komprimerar och deformerar durasäckens vänstra omfång och tangerar utgående nervrot på vänster sida. Disken mellan L3-L4 är lätt höjdreducerad och buktar generellt dorsalt med minimal intraforaminal utbredning dock utan säker nervpåverkan. Även disken mellan L5-S1 är höjdreducerad men i denna nivå finner man inget diskbråck.”
Svaret från min läkare var att man inte funnit någon förklaring till mina besvär.

Idag har jag försämrats ytterligare med mycket kraftiga smärtor samt en kraftigt reducerad gångsträcka på 150 m. Fråga: Kan det som syntes på MR orsaka mina besvär med belastningsmärta på bägge sidor om utsidan av bäckenet, låren, utsidan av vaden ner mot fötterna och mycket ofta känner jag ett band runt fotlederna av smärta. vänster lårben känns som om den viker sig utåt och knäet inåt och det slutar med att jag tappar kontrollen över mina ben.

Svar Dessa förändringar, som från början troligen är ålders- och förvärvsrelaterade, kan ha förändrats och ger nu mer neurogena smärtor till benen.
Det har ju gått 4 år sedan senaste undersökningen. Det kan därför vara aktuellt med ny MR-undersökning för att utröna om dina ökade besvär beror på just dessa tidigare konstaterade förändringar.
Boka tid hos din egen doktor som får undersöka dig på nytt.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024 :. IncRW 2024