Fråga Röntgendoktorn – Sida 55 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Visning av röntgenbilder

Varför tar man plåtar och läser resultaten ifrån? Varför använder man inte foton?
Kan man se något från foton? Hur tillförlitligt är det? Kan man ex se pålagringar i en höft från ett foto?
Många frågor har jag kring detta vore jättetacksam för svar.

Ordet plåtar användes förr när röntgenbilden var stora analoga plastfilmer som framkallades kemiskt. Idag finns nog inte denna gamla filmteknik kvar någonstans i Sverige. Det skulle i så fall vara hos någon äldre privat tandläkare… (!?) På röntgenklinikerna idag används nog uteslutande digital bildteknik.
Det gå bra att diagnostisera efter ett utskrivet fotografi. Detta dock beroende på upplösning och storlek på fotot. Att vi inte använder foto beror bl.a. på att fotopapper inte är särskilt hållbart, är ömtåligt, får lätt veck i pappret, det sker även en viss ”förgulning” av pappret samt att trycka ut foton tar tid, etc.
Sedan är lagring och åtkomst ett problem. Detta var ett stort problem på den gamla plastfilmens tid. Stora arkiv fick avsättas för lagring av röntgenbilderna vilka enligt lag skulle lagras i 10 år. Idag lagras alla bilder digitalt på lagringmedia (exv. hårddiskar, databand, etc.)
Ska patienten ha med sig sina röntgenbilder så bränner vi ner dessa på en CD-skiva som sedan kan ses i en dator.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgas utan remiss

Jag vill göra en helkropps röntgen utan remiss, går det? Jag betalar allt själv.

Visst finns det privata vårdaktörer där man får betala hela röntgenundersökningen själv. Men att göra en ”omotiverad” helkroppsröntgen är omöjligt och olagligt.
För att röntgas måste det finnas en specificerad klinisk indikation som framställts efter en undersökning genomförd av legitimerad remissföreskrivare. En röntgen kan ses som en ”kompletterande undersökning” till den redan gjorda kliniska undersökningen som verifierar, styrker eller avskriver misstänkt patologi.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Ändring av redan skickad remiss

Jag har en tid till magnetkamera och det står specificerat i remissen att jag har ont i höfterna och i ryggen. Men eftersom det tog nästan 4 månader tills jag fick tid till röntgen har mina symptomer ändras. Jag har ont också i mina skinkor och kan inte sitta.
Min fråga är: ska jag be min läkare att skicka en tilläggsbrev till röntegen med dessa symptomer? Jag är rädd att radiologen tittar på höfter och rygg och han missar kanske fibroplaster, vaskulär hyperplasi, oorganiserade kollagentrådar, rupturer etc. Alltså kanske radiologen tittar på höfter och inte i senans morfologi som finns skinkorna. Jag vill inte missa detta tillfälle att få en korrekt diagnos.
Ska jag be min läkare att skicka brev om de nya symptomer?

Har dina besvär ändrat karaktär och lokalisation bör du nog, enligt våra radiologer, kontakta din doktor som då kan skicka ett tillägg eller ändrar designen av den befintliga remissen. Detta utan att du förlorar din ”plats i kön”, så att säga.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Diagnos av ärrbråck

Jag gjorde ett kejsarsnitt för fem månader sedan och har sedan dess haft kraftig smärta kring ärret. Har haft svårt att gå och varit ostadig i fogarna och till och från har höger respektive vänster ben låst sig eller betett sig underligt. Jag har lagt märke till att när jag masserar kring ärret får jag lättare att gå. Undrar nu vad som kan ha hänt och om det har blivit någon ärrvävnad som har växt alldeles tokigt.
Kan man i så fall se det på MR? Man gjorde en MR-röntgen på mig för att se om det var något fel på kotor eller nerver eftersom jag hade så svårt att gå, men hittade ingenting. Skulle man kunna titta på mjukdelar från den röntgen i så fall? (fick ingen kontrastvätska dock?).

För att diagnostisera t.ex. ett ärrbråck (som inte är helt ovanligt i operationsärr vid exv. kejsarsnitt), som är en utbukning av bukvävnad eller delar av tarmarna genom bukhinnan, är förstahandsvalet oftast datortomografi (CT). Det man även då är intresserad av är just om och hur tarmarna involveras i bråcket. För att markera tarmar på bilderna vid en CT-undersökning får patienten därför dricka en kontrastblandning en timmes tid innan bildtagningen.
MR (magnetkamera) är inte den initiala metoden för ärrbråck. Däremot fungerar MR bra för ljumskbråck. Ultraljud kan diagnostisera ett bråck genom bukhinnan men det kan vara svårt att avgöra tarmarnas engagemang i bråcket. Vad som däremot är svårt att diagnostisera, oavsett metod, är olika former av adherenser (sammanväxning) mellan mjukdelarna i buken som kan uppkomma vid ärrbråck, etc.
Man kan inte använda sig av bilderna från den tidigare MR-undersökningen av ländryggen för någon diagnos av bukorganen.

Har du besvär från ditt ärr bör du absolut kontakta den aktuella gynekologiska kliniken för en bedömning om ev. behandling (operation).

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Kontrastens väg till levern

Har en fråga om kontrast. Vilken väg tar kontrasten som ges när man ska undersöka lungorna med lungemboli och vilken väg ska den gå för att nå levern?

Vid lungemboli undersöker man lungartärerna med kontrastmedel. Undersökningen är optimerad så att vid bildtagningen ska det finnas störst kontrastmängd i just lungartärerna. Andra organs ”kontrastfyllnad” är då oftast av underordnad betydelse.
Kontrasten kommer till lungorna från hjärtats högra kammare. Från lungorna går sedan kontrasten tillbaka via lungvenerna till hjärtats vänstra förmak.

Från hjärtat går kontrasten sedan ut i stora kroppspulsådern (Aorta) till övriga kroppen.
Från aorta i nivå strax nedom diafragman går kontrast (och blod) ut till levern, magsäcken och bukspottkörteln via den sk. bukinälvsartären (truncus coeliacus). Hit tar det ca. 20-30 sekunder från det att kontrasten sprutas in via en nål i armen.
Ett annan sätt för kontrast (och blod) att nå levern är via den sk. portådern. Denna för venöst blod från magsäcken, tarmar, bukspottkörteln och mjälten till levern men även med ämnen från absorberade födoämnen i tarmarna.
Tills det att kontrasten kommer till portådern tar det ca. 50-60 sekunder.
Efter passerat levern går blod tillbaka till nedre hålvenen, via leververnerna, upp till hjärtat för ett nytt kretslopp.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Varför MR och inte konventionell röntgen

Kanske kan ni hjälpa mig. Sedan 26:e oktober2010, har jag en otrolig smärta i vänstra skulderblad, strålar upp i vänstersidan av nacken vidare ut i vänster arm. Axeln känns som om en ångvält har krossat den. Värken är nu i hela vänster armen samt tumme, pekfinger och insidan av långfingret har jag ingen känsel. var på akuten. Den ortoped trodde diskbråck i halsrygg. Veckan därpå tog FÖRST min husläkare mot mig. Fick remiss till MR halsrygg, den visade ej diskbråck, men annat som jag ej förstår eftersom det är på latin.
Min sjukgymnast har prövat tns, ultraljud, laser, akupunktur och inget hjälper. Efter akupunkturen, har smärtan blivit värre. uppsökte akuten nu i lördags. Doktorn gav mig smärtlindring intravenöst i 2 omgångar och höjde styrkan på mina exycontin plus exynorm. Akutläkarn sa att min husläkakare måste skriva remiss till slätröntgen, vilket han EJ gjorde, istället en ny MRT på axeln. Förstår inte heller det p.g.a. latin.
ÄR ledsen och besviken på min husläkare som jag har haft sedan 1992. Självklart är det något som är fel, men vad? och det måste väl finnnas någon röntgen som ser vad det är. Uppenbart ligger det nerver och klämmer och vänstra skulderblad KNAKAR det i när jag sträcker på min rygg. Hjälp mig. Vad ska jag göra?

Vi tycker nog du bör vara nöjd med din nuvarande husläkare.
Istället för att först skriva en remiss till en konventionell röntgen gjorde han den bedömningen att du fick göra en magnetkameraundersökning (MR) istället. Vanlig röntgen avbildar skelettet bra men är sämre på ledbrosk och kan inte alls avbilda ligament, nervbanor, mjukdelar, mm. Allt detta kan man däremot se med MR. Vid utredningar brukar man dock ofta börjar med en konventionell röntgen INNAN man ev. fortsätter med en undersökning med MR om den vanliga skelettröntgen inte kan ge svar på de problem en patient har/upplever.
Måste en patient uppsöka akuten med så svåra smärtor att intravenös smärtlindring måste ges kan man tycka att en enkel konventionell skelettröntgen borde blivit gjord i samband med akutbesöket. Men denna bedömning gör den läkare som undersöker patienten vid akutbesöket och som är insatt i fallet.

Vad du bör göra är att få dina (latinska) svar från MR-undersökningarna förklarade för dig på ett begripligt sätt av din egen läkare.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborgs lasarett

CT-sinus med kontrast

Jag ska göra en skiktröntgen (med kontrastmedel) av bihålorna. Hur stor del av huvudet blir undersökt vid en sådan röntgen? Kan man även se andra organ? Jag läste i en tidigare fråga att man ofta inte behöver kontrastmedel vid CT av bihålorna. Vad kan förklaringen vara till att man ska använda detta i mitt fall?

Om vi använder oss av kontrastmedel till blodet eller inte beror helt på den frågeställning remittenten (din doktor) har som ligger till grund för undersökningen.
Vid ”okomplicerade” sinuiter (bihåleinflammation) göres denna undersökning utan kontrastmedel i blodet. Denna visar då om det finns slemhinnesvullnader eller vätska i bihålorna.
Vid oklara slemhinneförändringar (polyper, etc.), ständigt återkommande sinuiter (trots behandling eller pga. tandimplantat) eller ethmoidit (inflammation i silbensbihålan) tillför man kontrastmedel i blodet. Detta för att få kärlrika strukturer i slemhinnan åskådliggjorda.
Avser undersökningen enbart bihålorna kommer inte hela skallen med på bild. Gränsen för bilderna går en bit upp på pannan (ovanför pannbihålorna) till strax nedom gommen.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Ultraljud av led i rörelse

Finns det någon typ av röntgen där man kan se hur muskler och ligament fungerar under rörelse?
Min dotter har en agressiv spastisitet pga en traumatisk hjärnskada. Hon fick gjort en ”röntgen filmning” för många år sedan, där man kunde följa hur sväljningsreflexen fungerade.Som jag minns det kunde man se väldigt mycket av mjukdelarna.
Nu skulle jag önska att man kunde få följt upp höftrörelser med en likadan bild, för att veta hur det ser ut kring höften så vi kan ta ut rörelserna utan att skada henne.Vad finns det för möjligheter?

Vid filmning av sväljningen då patienten mer eller mindre ”äter” en kontrastblandning med tjock konsistens tittar man på ev. dysfagi (sväljsvårigheter).
Vid röntgen av sväljningakten med konventionell röntgen visas inte mjukdelarna på ett acceptabelt sätt fast det kan se så ut vid en snabb blick på bildskärmarna.
Det enda vi kan komma på där man kan studera mjukdelarna i rörelse, på ett ”enkelt” sätt, är med ultraljud. Ultraljud av senor i rörelse längre ut i extremiteterna gör både vi samt flertalet andra röntgenavdelningar.
Undersökning med samtida rörelser i höftleden utförs troligen endast på något enstaka sjukhus i Sverige då denna undersökning kräver specialkunskaper av den som gör den.
Vi tror(!) Sahlgrenska i Göteborg gör (eller har gjort) sådan här undersökningar av leder i rörelse med ultraljud.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Två varianter på MR-ländrygg

Önskar svar om vad skillnaden på MR ländrygg och MR ländryggsöversikt är ?

En MR-ländryggsöversikt är en förkortad (”light”) version av den ”normala” MR-ländrygg undersökningen.
Med en översikt tas färre bildsekvenser, dvs. färre antal bilder. Denna undersökning går således snabbar att genomföra än en ”fullskalig” MR-undersökning av ländryggen.
Flertalet röntgenavdelningar har denna ”light” variant av MR-ländrygg som initial undersökningsmetod.
Vid de fall där diagnos sedan ej går att säkerställa med den förkortade varianten kompletteras undersökningen, vid ett senare tillfälle, med en ”fullskalig” MR-ländrygg.
Vi i Helsingborg gjorde förr också dessa MR-översikter men gör numera den ”fullskaliga” varianten på alla våra patienter.

H. J. MR-rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Hur lång tid tar MR av gallvägarna

Ska göra en MR av gallvägar och är lite orolig för att ligga stilla i en trång tunnel… därför undrar jag hur lång tid en sådan undersökning tar?

Vissa sjukhus undersöker endast gallvägarna (gallgångarna) som då tar ca. 20 minuter.
Andra sjukhus, däribland vi, involverar även levern och bukspottkörteln samtidigt i undersökningen. Denna undersökning blir då betydligt längre och tar ca. 60 minuter.

K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett