Att få MR med egenremiss

MR-röntgen av handleden och handen. Hur utförs denna röntgen.
Kan jag få genom s.k egenremiss en röntgen utförd av kvalificerade vårdgivare.

En MR-undersökning, samt alla andra former av röntgen, kan inte fås genom sk. egenremiss.
Denna typ av remiss gäller endast på vissa specialistmottagningar på sjukhus där man då har möjlighet att komma till utan först behöva ”ta vägen om” den egna doktorn, vårdcentral eller liknande.
En MR-undersökning av hand och handled görs liggande. Är patienten kraftig kan man behöva placera armen sträckt ovan huvudet. Detta kan då även göras liggande på magen. Patienter med mer ”normal kroppsstorlek” ligger på rygg med armarna placerade ner längs med sidorna. Undersökningen tar ca. 20 minuter.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Nålar i kroppen och MR

Fick nålar i mig för 45 år sedan. Vad händer då om jag magnetröntgar mig?

Tyvärr kan jag inte säga vad som händer med dig eller dina nålar om du genomgår en undersökning med en magnetkamera. Eventuellt kommer nålarna att påverkas (vridas) av magnetfältet. De kan också bli uppvärmda (orsaka lokala brännskador) av de radiovågor som magnetkameran arbetar med. Nålarna kan också försämra bildkvaliteten.

Om det är aktuellt för dig att undersökas med en magnetkamera, ska du meddela avdelningen som ska göra undersökningen, att du har nålar i kroppen.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Mycket luft i magen

Är det farligt med luft i magen? Är opererad för pancreacanser förra året. Gjorde en ct scan alldeles nyligen som visade mycket luft i magen vad kan man göra åt det (har ofta ont i magen)?

CT-buk luft i tarmar
CT-buk

 Det är normalt med mer eller mindre luft i mag-tarmkanalen. Bilder kan visa stora mängder luft i till synes utspända tarmar utan att detta i sig är något fel. Tarmarna ska vara luftförande i hela sin längd på bilderna.
Vad som är fel är om det är luft utanför tarmkanalen i bukhålan (kallas ”fri gas”). Fel kan det också vara om början av tarmsystemet ”blåser upp sig” och ger svår magont medan de mer distala delarna av tarmarna förblir lufttomma. Detta kan då ev. tyda på tarmvred (ileus).

Tråkigt men sant är att mycket kan vara fel med magen och är även så hos många människor. Magen består av flera komplexa organ som ska sammarbeta för att kroppen ska må bra. Hur ens mage ska må bäst är helt individuellt. Har man återkommande besvär med magen bör man kontakta sin egen doktor.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Svullet knä eller blodpropp i benet

Jag skadade mitt knä i en cykelolycka för 1,5 år sedan. Sedan dess har mitt knä aldrig varit helt ok utan orsakat olika problem, svullnad och smärta. Jag uppsökte tyvärr inte sjukhus i samband med olyckan utan besökte läkare först 2 v senare.
För ca 1/2 år sedan röntgades mitt knä men inga skador upptäcktes på knäleden. Något jag inte förväntat mig heller. Nu i veckan var jag efter remiss från min husläkare på ortopeden där det konstaterades att jag har svullnad i knät men att det kan man inte operera. Hade jag inte heller trott… Något annat besked om mitt knä fick jag inte. Dock togs blodsprov som visade på att jag låg precis på gränsen för hög risk för blodpropp vilket gjorde att jag fick göra akut ultraljudsundersökning av kärlen i mitt ben. Dock utan att något upptäcktes.
Min fråga är hur man kan röntga ett knä som inte har en knäledskada för att se vad som orsakar t ex svullnad eller ställa diagnos? I mitt fall är både mitt knä och min vad ca 1 cm större i omfång än mitt andra knä och vad. Det känns som ett band är åtdraget under knät och som hindrar blodflödet från vaden. Dessutom har jag ömma punkter både på utsidan av knät och insidan. Jag har aldrig fått någon diagnos på vad jag har skadat i mitt knä.

Flebografi propp i knäledsvenen
Flebografi

En konventionell röntgen visar endast skelett samt vid stående bildtagning kan ev. broskslitage i knäleden bedömmas. Magnetkameran (MR) är fenomenal på avbilda knäledens mjukdelar såväl muskler, ligament, ledhinnor, mm. Så en alternativ undersökning av ditt knä, med troligen den bästa metoden, är med MR.

Om man avser enbart diagnos av en ev. venös propp i benet kan, förutom ultraljud, en sk. flebografi bli aktuell. Med ultraljud kan det vara svårt att visualisera underbenets vener tillräckligt bra för att säkert utesluta/bekräfta blodproppar häri. Flera sjukhus har ett poängsystem för sannolikheten för blodpropp i benet. Får man lågt poäng samt blir friad med ultraljud från knäleden och ”uppåt” anses risken att det finns en venös blodpropp i underbenet för liten. Trots att underbenet inte undersökts.
Vid en flebografi sprutas kontrastmedel in i benets vener via en nål satt i foten. Detta är en sk. ”Golden-standard” sedan tidigare för diagnostisera venösa ”benproppar” i hela benet. Likaså kan man få en fingervisning om en trombogen process pågår i kroppen med ett blodprov (D-dimer). Detta blodprov kan dock visa felvärden vid tex. graviditet, infekektionsjukdommar, mm.

Vid skador och framför allt vid operativa ingrepp i knäleden är riskerna stora för att utvecka blodproppar i benets vener. Dels blir patienten till viss mån immobiliserad samt så svullnar knäleden upp. Detta är således grogrunden för blodproppar i benet då blodflödet störs. Även maligna sjukdommar kan ge venösa proppar i benen, men det är inte aktuellt i ditt fall. Symtomen är generellt ofta ömhet och svullnad i vaden.
Så… du får prata vidare med din doktor om ditt knä.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR hela eller delar av armen

Har haft problem länge med smärta och värk i underarm/hand och undrar vad man kan upptäcka med en magnetkameraundersökning? Syns inflammation i senor, klämda nerver, golf-och tennisarmbåge? Även om det är kroniskt? Undrar också om arm och hand röntgas ”tillsammans” eller är det två olika undersökningar.
Om man gör en röntgen av halsryggen, syns då även någon kota längre ner med på bilden? Jag har ont i området där ryggen blir nacke och undrar om det ev blir nödvändigt att göra två undersökningar?

Det går ofta bra att se inflammatoriska processer i leder, kring ligamentfästen, muskler, mm. med MR. Grövre nervbanor ses även relativt bra. ”Klämda” mindre nervbanor kan ev. bedömmas utifrån hur omgivande mjukdelar, skelett, etc. ser ut. Inom ryggraden däremot kan man helt visuellt avgöra om en nervrot kläms åt.
Att ange besvär som kroniska är inte våra radiologers uppgift att avgöra enbart med ledning av bilderna. Långdragna sjukliga processer kan visa på karakteristiska skador på benstruktur, ligament, hinnor, mm. som kan anses vara irreversibla vilket då kliniskt kan kallas för kroniska. Stor betydelse för att kliniskt ange en diagnos som ”kronisk” är även en patients sjukhistoria.

Om och hur MR-undersökningar ”delas” upp beror på rutinerna vid aktuell MR-enhet. Hos oss delas hand och underarm upp och undersökes var för sig. Vid MR av halsryggen får man oftast med 2-3 bröstryggkotor. En konventionell röntgen av nacken visar högst 1-2 bröstryggkotor. Har man  påverkan av övre bröstryggen bör denna då undersökas separat för att inte riskera missa aktuellt område.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Lungemboli vid graviditet

Vad kan hända om man har en propp i lungan och är gravid i 7 månaden? Kan den röra sig mot hjärtat på mamman?

Om man misstänker något är fel under en graviditet, oavsett vad och hur lite, så bör man söka läkare för råd eller undersökning.
En lungemboli (propp i lungans blodkärl), som mycket väl kan uppstå i samband med en graviditet, kan vara livsfarlig för modern. Detta tillstånd kan ge symtom som tex. andnöd, smärta vid djupandning, mm.

Ofta är det främst från vänster ben ev. blodproppar kan lossnar och flyta iväg upp mot lungorna under en graviditet.
Att det i vänster ben ev. bildas mer blodproppar beror på kärlanatomin i vänster ljumske skiljer sig mot den högra. Vänster ljumskven ner i vänster ben löper under (korsar) artären som går ner i höger ben. Detta gör att ett stort foster (och mage) som trycker ner mot ljumskarna i slutet av graviditeten klämmer ihop venen till vänster ben under höger ljumskartären. Blodflödet bromsas då upp från vänster ben vilket kan ge ett näst intill stillastående blodflöde där det då lätt kan bildas proppar. Av denna orsak är ofta vänster ben hos gravida mer svullet än det högra.
Nu är det långt ifrån alla gravida som bildar blodproppar trots ”stor mage” eller svullna ben. Likaså kan blodpropparna som beskrivits ovan inte fortsätta ut i hjärtats egna blodkärl (kranskärlen) eller övriga kroppens artärsystem.

Vid misstanke på lungemboli gör man en enkel och snabb datoromografi (CT) med kontrastmedel av lungornas blodkärl. Om man vill diagnostisera ev. proppar i benens vensystem sprutas kontrastmedel in i dessa blodkärl via en liten nål på fotryggen (flebografi).

K.T. rtgssk
röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Knäartros orsak till värk

FrågaJag var på akuten igår, för svåra smärta i hö.knä. Kan ej gå många steg, har smärta även när jag sitter. även när jag ligger. Doktorn där sa det kommer från ryggen. Fick med. citadon, som hjälper ej. Vakna inatt var hel, kallsvettig. Jag är 83år och är rädd för hjärtinfark när jag har så så svåra smärta och ej kan röra mig.
Finns andra mediciner att tillgå? Skall man röntga knän? Jag är en mycket aktiv och spänstig person.

Svarat avVi kan inte bemöta utlåtandet du fick från den läkare som undersökte dig men det låter på din redogörelse att du även troligen behöver en utredning av själva knäleden. I din ålder är förslitningar (degenerativa förändringar) i diverse leders broskhölje mer regel än undantag. Du kan ha artros i knäleden med en inflammatorisk bild som ger ökad ledvätska. Smärtor i knäet kan komma akut av denna orsak utan föregående trauma.
En enkel och snabb röntgenundersökning av knäleden när du står upp ger svar på om du har artros i knäet som orsakar dessa besvär.
Besök din husläkare eller vårdcentral för råd.

Svarat avK.T.rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

 

Missa tumör utan kontrast

Jag är lite orolig för min mamma, som mått dåligt ett tag. Hon har trott att hon en hjärntumör, och fick göra en ct-skalle utan kontrast och i svaret stod det att allt såg bra ut. Hennes husläkare har gjort neuroligisk underskning också och den var bra, men både jag och min mamma kan inte släppa tanken, då vi läst att man kan missa tumörer i hjärnan om man inte använer kontrast. Stämmer det???? Ska vi be att hon ska för göra om den med kontrast eller annan röntgen???

Som vi nämnt tidigare så är ingen enskild undersökningsmetod 100%-ig. Röntgen ska ses som ett komplement till de kliniska undersökningarna för att nå upp till nästan 100%. Många får även aldrig en klar diagnos som kan förklara symtom och krämpor trots en stor mängd undersökningar och tester. Så är det…
Om alla undersökningar visar på ”normala” förhållanden måste man nog acceptera detta. Om symtom eller besvär inte ändrat karaktär finns troligen inget fog för komplettera gjord röntgenundersökning. Men detta är något ens egen läkare ska ta ställning till. Det kan ju finnas andra typer av undersökningar som kan bli aktuella.

Våra radiologer beslutar hur röntgenundersökningen ska genomföras med ledning av frågeställning, symtom, sjukhistoria, mm. som remittenten (patientens doktor) angett i remissen.Vid oklarheter i remisstexten eller vad gäller val av undersökning, ev. önskemål om utförande,  metod, etc. tas kontakt med remittenten för diskussion.
Alla våra undersökningar har definitioner av metodval efter hur frågeställningen är formulerad, vilka organ, förstagångsundersökning, återkommande kontroller, barn, mfl. urval. Utifrån dessa beslutar radiologen om typ av röntgenundersökning samt tillvägagångssätt. Givetvis kan radiologen åsidosätta och ändra en ”standardmetod” för en frågeställning eller organ om så anses behövas för att erhålla en diagnos.

Dagens CT-maskiner är så pass bra att man erhåller mycket bra bildmaterial för en säker diagnostik oavsett tillförsel av kontrastmedel eller inte.
Vi strävar även alltid efter att undersökningen ska genomföras på ett säker tillvägagångssätt för patienten. Finns alternativ undersökningsmetod istället för röntgenbestrålning och kontrastmedel, för att erhålla en diagnos, är detta att föredra.

Trots allt kan röntgenbestrålning vara ohälsosamt samt att kontrastmedel påverkar njurarna.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT-skalle utan kontrast

Jag gjorde en ct-skalle för ett tag sedan, med frågeställning hjärntumör, jag fick även ta ett prov en vecka innnan för att kolla mina njurar, men jag fick ingen kontrast vid undersökningen. Varför då???

Det är en röntgendoktor (radiolog) som ”designar” hur CT-undersökningen ska genomföras. Dvs. beslutar om denna CT ska göras med eller utan kontrast. Detta utifrån den frågeställning din doktor har angivit på remissen till röntgen.
Oftast anges tumör-misstanke som en del av andra frågeställningar då man inte kan utesluta denna misstanke trots sannolikheten för detta oftast är mycket liten. Det kommer frekvent in remisser med frågeställning på även ”annat”. Detta betyder att patientens doktor inte kan specificera exakt vad man letar efter. Patienten har då tex. huvudvärk, illamående, yrsel, synrubbning. mm. mm. som man inte vet vad det beror på. Dessa CT-undersökningar göres därför oftast utan kontrast.
Om man under  bildtagningen ser något avvikande kan undersökningen göras om med kontrastinjektion omgående ”på plats”. Om radiologen vid senare granskning av bilderna, där undersökningen gjorts utan kontrast, ser eller misstänker något avvikande kan patienten ombedas komma tillbaka för kompletterande undersökning med kontrast.

När din egen doktor skickar remissen till CT vet han/hon inte med säkerhet om kontrast kommer att användas eller inte. Detta är som sagt ett beslut av den röntgendoktor som ”designar” undersökningen. Om CT’n ska göras med kontrast enl. radiologen är det således bra om S-kreatinin (njurvärde) är taget innan. Annars finns risken att inte kunna göra undersökningen med kontrast, om radiologen så anget, eller ev. komplettera ”på plats”.

Kontrastmedel påverkar alltid på något sätt njurarna mer eller mindre då kontrasten utsöndras via urinen. Kan man unvika använda kontrast, utan att det påverka den diagnostiska bedömningen, är detta att föredra.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Hur bedöms en CT-skalle

 Jag undrar om man kan missa en tumör/cysta i hjärnan, om man inte använder kontrast vi datortomografi? Vad kollar ni efter i era bilder med frågeställning tumör utan kontrast?

CT-skalle normal symetri
CT-skalle

 De flesta initiala CT-undersökningarna av skallen där frågeställningar från remittent gäller allmän patologi (inkl. tumör, cysta…) inom skallen görs oftast utan kontrastmedel. Patienten har då blivit remitterad för en CT-skalle pga. mer diffusa symtom som då ofta beskrivs vara ihållande huvudvärk, yrsel, mm.

En datortomografi (CT) av skallen utan kontrastmedel görs enkelt och snabbt. Denna kan då forhoppningsvis avskriva allvarligare patologi i skallen. En ev. vidare utredning kan sedan fortgå mer ”avslappnat”. 

En undersökning utan kontrast ger bra bilder utav hjärnans utseende samt symetri. Våra radiologer tittar då på förhållandet mellan den gråa och vita substansen. Även defekter (infarkt, cysta, blödning, mm.) i hjärnmassan kan ses (om de inte är för små eller nya). Hjärnans mittfåra ska vara rak utan överskjutning. Likaså bedöms ventriklarnas storlek. Även det stora venösa system i bakhuvudet, som leder blodet från hjärnan, kan man göra en grov bedömning av utan kontrast.

Enbart en röntgenundersökning kan aldrig anses som 100%. Denna undersökning ska ses som en kompletterande undersökning till den kliniska utredningen där misstankar avskrives helt, stärks eller bekräftast.

 K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

® www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024