Strålning barn

icon_mini_faq Hur farligt är det för en bebis att röntgas?

Min dotter blev röntgad när hon var 3 månader och 5 månader och kommer att göra en ny röngen när hon är ca 9 månader. De har misstänkt att hon har höfledsinstabilitet men all röngen visar att allt verkar ok men det var någon kalkhalt i kärnan av kulan som inte var ok ännu men att det tydligen var normalt för hennes ålder men att man därför vill göra en röntgen ännu en gång.

Det känns läskigt att hon måste röntgas så mycket, vilka skador kan det ge. Känns konstigt att vi har skyddsförkläde när hon ligger helt oskyddad ….

icon_mini_register För att få utsätta patienter för röntgenstrålar måste två villkor vara uppfyllda. För det första ska den förväntade nyttan med undersökningen vara större än risken med bestrålningen, och för det andra ska man använda så lite röntgenstrålar (minimal stråldos) som är rimligt möjligt.
När det gäller röntgenundersökningar av små barn görs riskbedömning på samma sätt.

En röntgenundersökning går till så att man låter röntgenstrålar träffa den del av patienten som ska undersökas. Av dessa röntgenstrålar absorberas ungefär två tredjedelar i patienten och ger upphov till en stråldos i patienten. Ungefär en tredjedel sprids från patienten ut i röntgenrummet. Om någon person förutom patienten finns i röntgenrummet vid undersökningen kommer en del av den spridda strålningen att träffa denna person och ge en liten stråldos. Endast ungefär en procent av de ursprungliga röntgenstrålarna går igenom patienten och ger upphov till röntgenbilden.

Att patienten inte har strålskyddsförkläde är att detta skyddar mot den spridda strålningen, men denna sprids ju bort från patienten och träffar därför normalt inte patienten och då gör förklädet ingen nytta.

Risken med röntgenstrålar är att strålningen kan leda till att förändringar i cellers arvsanlag vilket kan utvecklas till cancersjukdomar senare i livet. Risken för detta är dock väldigt liten. Normalt klarar celler av att reparera de skador som strålningen orsakar. Är skadorna svåra så dör oftast cellen. Att enstaka celler dör är helt betydelselöst. Dagligen och stundligen dör massor av celler i allt levande. De celler som faller bort ersätts av nya celler (undantaget nervceller där ”nyproduktionen” är liten).

icon_mini_profile M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning

icon_mini_faq Hej! Jag undrar om det är farligt att bli röntgad många gånger, för nu har dom röngat mig 6 gånger på 1 månads tid p.g.a. hydracefalus med shunt?

icon_mini_register Det är som vi nämnt tidigare att nyttan måste överväga risken med strålningen. Vissa typer av undersökningar och organ kan endast undersökas med röntgen då det idag inte finns andra alternativ för dessa undersökningar.

Ventriklarnas utbredning i hjärnan kontrolleras med datoromografi (CT) eller magnetkamera (MR). En CT-undersökning av skallen ger ca. 1,5-2 mSv strålning per gång (normal strålningsdos per svensk och år är 4 mSv) . En magnetkamera ger dig ingen joniserande strålning (röntgenstrålning).

Shunten måste dock nästan alltid kontrollröntgas efter undersökning med magnetkameran för att kontrollera att inställningen för flödet inte ändrats av det starka magnetfältet i MR-kameran.
Denna kontrollröntgen sker då med vanlig konventionell röntgen, sk. genomlysning. Endast en bild krävs då för denna kontroll av shunten. Beroende på röntgenapparat ger dessa olika mycket strålning. Dock är idag de flesta röntgenapparater och metoder för undersökningar så pass optimerade att minsta möjliga strålning ges till patienten.

Dessa kontroller är livsviktiga för dig för att undvika tryckstegring i hjärnans ventrikelsystem. Här överväger nyttan mångfallt ev. risker med den lilla röntgenstrålning som ändock tillföres genom CT’n eller kontrollröntgen efter MR.

icon_mini_profile K. T. rtg.ssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning

icon_mini_faq Hej jag undrar hur farligt det med röntenstrålning? Jag är 25 år och har röntgats en del i mitt liv.

CT-huvud två gånger, Ct-bihålor 3 och Ct-buk en gång. Ryggen en gång, vanlig buköversikt en gång, samt njurat två gånger, nyckelben, armar och ben…
Detta är ju fördelat under mina 25 år och har ju behövts…. tror jag eftersom det är gjort.

Jag är orolig för att jag nu har stor eller större chans att få cancer pga detta än någon annan. I så fall hur snabbt kommer det och var?

icon_mini_register  Man ska alltid bedöma nyttan mot den strålning man utsätts för vid röntgenundersökningen. Nyttan med en säker diagnos betyder så pass mycket mer än den lilla stråldos, som det trots allt rör sig om, som man tillför patienten.

Vid varje undersökning eftersträvas minsta möjliga bestrålning versus bildkvalité och därmed en diagnostisk möjlighet. Det finns tuffa krav ställda av Statens strålskyddsinstitut (SSI) som styr vår verksamhet, vad gäller röntgenstrålningen, för att den ska vara säker för patienten och personalen.
Varje år får en person i Sverige 4 mSv (millisievert=mått på strålningsdos) av detta utgör diverse röntgenundersökningar normalt ca. 0,7 mSv.
Resten är strålning från naturen, solen, etc. Enbart bakgrundsstrålningen från naturen ger dig ca. 1 mSv per år. Dvs. en 4-del av den totala årsdosen.

Ökad risk för framtida cancer av strålningen anses föreligga när man under mycket kort tid utsätts för 100 mSv eller mer. Vid strålning på 15000 mSv dör man med stor sannolikhet. Riskerna är dock svårbedömda då ålder, strålat organ, hälsotillstånd, rökning, etc. spelar in. (ref: SSI. 2006)

icon_mini_profile K. T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning

icon_mini_faq Jag röntgade en sån stående hjärt/lungröntgen igår och blev lite “groggy” och kände mig svag efteråt, kändes även stramt och bedövat på i princip hela överkroppen.
Är det normalt att man får såna reaktioner?

Jag är 31 år och tävlar i sport på en lagom nivå, orsaken till mitt läkarbesök var att det kändes som nåt satt bakom bröstbenet, har nu kommit fram till att det är damm från trafiken som irriterar i bronkerna så röntgen var egentligen onödig.

Undrar även hur stor del av kroppen som utsätts för strålarna vid en stående röntgen (huvudet,armarna känns också påverkat)?
Och är det risk för skador på könsorgan,dna?

icon_mini_register Av röntgenstrålning kan man inte få sådana symptom som du beskriver.
Psykologiska faktorer kan bidra till en sådan reaktion då man trots allt nog känner viss stress inför undersökningen, resultat, etc.
Dvs. man “spänner” sig.

Vad gäller strålningen vid röntgenundersökningen så kan man inte komma ifrån att andra delar av kroppen mottager viss bestrålning. Dock är denna, sk. sekundära bestrålning, så pass liten, då dessa andra organ inte befinner sig i det primära strålfältet, att denna bestrålning saknar betydelse.

icon_mini_profile S. E. specialistläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgenteknik

icon_mini_faq Vad är det som gör att man kan se in till skelettet?

icon_mini_register Det är då röntgenstrålen passerar mjukt material (muskler och fett) men bromsas upp av tät/hårt material (ben) som då ger en “skugga” av benet på röntgenbilden.
(Läs mer under “Teknik”)

icon_mini_profile K. T. röntgenssk. Helsingborgs lasarett

Röntgenstrålar

icon_mini_faq Vad är röntgenstrålar?

icon_mini_register När frigjorda elektroner från katoden (efter uppvärmning) träffar anoden uppstår en sk. jonisering. Anodens elektroner störs i sina banor runt atomerna då en extra elektron tillföres elektronskalet. Elektronerna byter då plats i de olika banorna (skalet) varpå övertaliga elektroner lämnar atomen och susar iväg ut från elektronskalet. Denna fria elektron (foton) utgör strålningen. Detta sker samtidigt vid en ofatlig stor mängd elektronskal på anoden.
I samma ögonblick strömmen av elektroner från katoden upphör avstannar således även strålningen.

icon_mini_profile K. T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning

icon_mini_faq Vad händer med kroppen efter röntgen?

icon_mini_register Inget, förutsatt att en “normal” röntgen genomförs samt att man inte tillhör de grupper där röntgen alltid bör hållas på ett minimum.
Om patienten således är ett barn, en kvinna som är gravid eller där flera omfattande undersökningar göres i följd under en kort tid bör man inta viss förhållning till den konventionella röntgenundersökningen.

icon_mini_profile K. T. rtgssk.
Röntgen. Helsingborgs lasarett
(Läs mer om detta under Teknik).

Graviditet

icon_mini_faq Är det farligt att undersöka gravida kvinnor?
Om ej varför frågar ni om de är gravida?

icon_mini_register Den inremitternade läkaren bör ha gjort en avvägning om nyttan med en ev. röntgenundersökning, i hänseende till den pågående graviditeten och ev. hypotetiska risker härvid, övverväger för en undersökning.
Dvs. undersökningen skall vara av så högt värde att ev. risker får förbises. Här skall man också beakta hur långt gången graviditeten är.
Om undersökningen ändå anses av sådant värde anpassas denna oftast så att exv. bildantalet minskas från det “normala”, blyförkläde kan används om detta kan ske utan att störa bildtagningen, mm. Ifrågasätter vi undersökningen på något sätt tages kontakt med inremitternade läkare för överläggning där vi ev. avråder eller föreslår annan undersökningsmetod… om sådan finnes.
Därför frågar vi alltid.
Mer information får du under våra “Tekniksidor”.

icon_mini_profile H. L., leg. läk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs Lasarett AB