Bäckenmätning

Fråga Jag råkade ut för en olycka i mitten av 90-talet där mitt bäcken fick två frakturer. Detta läktes genom att skruvar skruvades in i höftbenkammen på båda sidor och i dessa skruvar monterades en ställning som fixerade bäckenet. Nu är jag gravid och därför har mina gamla journaler och röntgenbilder granskats men varken förlossningsläkare eller ortoped vill säga om det kommer att gå bra med vaginal förlossning eller ej utan att göra en ny röntgen. Röntgen av bäckenet ska ske i vecka 35. Nu har jag läst på om röntgenstrålar och förhöjd risk för cancer för barnet och känner mig mycket frågande till om jag ska genomföra röntgen. Överväger verkligen nyttan med röntgen och en vaginal förlossning mot riskerna med ett planerat kejsarsnitt?

Svar En bäckenmätning i slutet av graviditeten ger en stråldos till fostret och modern som motsvarar ungefär två månaders naturlig bakgrundsstrålning. Med tanke på den låga stråldosen anser jag att det motiverat att göra röntgenundersökningen.

Svarat av M.O. leg. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Graviditet vid CT-buk

Fråga Jag gjorde en datortomografi av buk ca en vecka efter ägglossning och har nu 2 veckor efter upptäckt att jag är gravid. Kan detta påverka ”fostret”? Ska man göra någon utredning?

Svar Nej, du behöver inte göra någonting. Under de första åtta veckorna efter befruktning är ett foster inte så strålningskänsligt. Det är i huvudsak först efter vecka åtta som ett foster riskerar att påverkas negativt av röntgenstrålning, men även då krävs det ganska höga stråldoser. Då man röntgenundersöker någon ska alltid nyttan med undersökningen vara större än den eventuella risken med undersökningen. Är patienten gravid (och man känner till detta, vilket inte alltid är fallet tidigt i en graviditet) väger man även in risken för fostret vid bedömningen om nyttan är större än risken.

Svarat av M.O. leg. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Gravid bakom blyskydd

Fråga Jag är gravid i v8+5. Under de senaste två veckorna har jag assisterat på två lap.gallor som naturligtvis skall röntgas mitt i operationen.  Jag har inte haft blyförkläde på mig men stått bakom huvudkirurgen samt hans skyggsplank som går upp till navelnivå. Kan jag fortsätta att stå på det viset eller utsätter jag mitt lilla foster för en massa strålning?

Svar Ur strålskyddssynpunkt gör du helt rätt. Att stå bakom en annan person vid röntgengenomlysning reducerar strålningsrisken med minst 99 %. Tänkt bara på att det är den spridda röntgenstrålningen, som kommer från patienten, som du ska undvika. Du ska alltså ha någon person mellan dig själv och den del av patienten som bestrålas. Om personen, mellan dig och patienten, har strålskyddsförkläde eller inte betyder inget för dig (däremot för personen själv). En persons tjocklek är ett gott skydd då det gäller spridd röntgenstrålning. Detta eftersom den spridda strålningen har ganska låg energi och absorberas lätt i t.ex. vävnad.

Svarat av M.O. leg. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Gravid röntgen tandläkare

Fråga Jag var hos tandhygienisten idag och hon tog fyra röntgenbilder på tänderna fast hon visste att jag är gravid. Läste efteråt att det är ok om man får ett speciellt förkläde på sig. Det fick jag dock inte utan bara en krage runt halsen. Jag är i vecka 24. Kan bebisen ha tagit skada av detta?

Svar Du har ingen anledning till att bli bekymrad.
Det är liten riktad mängd strålning du fått. Den ytterst lilla mängd spridda strålningen härifrån har absolut ingen betydelse för ditt foster.
Det blyskydd du får om halsen är ett skydd för sköldkörteln som är mer känslig för bestrålning.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Blyskydd på barn

Svar Jag var med min son på 3 år på röntgen av hans brutna fingrar. Han skulle sitta på mina knä. Jag frågade efter förkläde men de gav det till mig bara. Jag ville ha ett förkläde till min son också.
Jag frågade då: Så varför fick JAG förkläde utav Er då men inte min son? Det råder ju väl strålning överallt, i hela rummet, på båda?
De svarade att det finns några regler och förklädet skulle bara jag få ifall jag skulle bli deras patient en dag.
Jag förstod inte och frågade igen, om mitt barn också kunde få ett förkläde. De sa att de inte förstod varför jag ville ha något sådant, det var ju bara hans hand röntgas. Men jag vill ju skydda både mig och mina barn från strålningen, oavsett vem som är patient eller inte eller jag vet inte vad de menade?

Vill de kanske att var och en individ ska ha en viss dos av strålning under livet?  Barn är ju små varelser och de får allting med allvarligare följder än vi vuxna!

Svarat av Hur, när och vem som ska bära strålskyddsförkläde har man diskuterat länge, och tyvärr finns det inget självklart svar på frågan.
De rutiner som finns på Röntgenavdelningen vid Helsingborgs lasarett säger:

1. Inga personer ska i onödan utsättas för strålning. Därför ska personer som inte behövs för att genomföra röntgenundersökningen lämna undersökningsrummet.
2. De (anhöriga, medföljande) som behöver vara med inne på röntgenrummet vid undersökningen ska erbjudas strålskyddsförkläde.
3. Patienten ska inte ha några lösa strålskydd * (strålskyddsförkläde).

 * Undantaget är testikelskydd till pojkar/män (yngre än 50 år) när man strålar på eller nära testiklarna. Detta under förutsättning att testikelskyddet inte tar bort eller försämrar den diagnostiska informationen för om så är fallet ska man inte använda skyddet. Testikelskyddet kan upplevas som obehagligt (klämmer åt) vilket medför att yngre gossar inte alltid vill samarbeta vid röntgenundersökningen. Om gossar inte vill samarbeta på grund av skyddet ska man inte använda det.

Det vi vill uppnå med våra rutiner är.

A. Vi ska uppfylla de lagkrav som Strålsäkerhetsmyndigheten ställer.
B. Rutinerna ska vara enkla att komma ihåg för personalen.
C. Rutinerna ska vara enkla att tillämpa.

Det finns problem med att ha ”förenklade” rutiner, och det är det som frågan handlar om. Att man erbjuder strålskyddsförkläde till anhöriga är för att förklädet skyddar mot den spridda röntgenstrålningen som finns i undersökningsrummet vid själva bildtagningen. Observera att det är bara under själva bildtagningen som det finns röntgenstrålar i undersökningsrummet. I samma ögonblick som röntgenapparaten slutar sända ut strålar upphör strålningen. Man kan alltså inte ”ladda” upp patienter, utrustning eller lokaler med röntgenstrålning. Mängden spridd strålning som finns i undersökningsrummet varierar mycket beroende på patientens storlek och vad det är som undersöks. Mest spridd strålning blir det när man undersöker buken på en väldigt tjock person. Minst strålning blir det om man undersöker ett finger på ett litet barn.
Vid undersökning av barns extremiteter är mängden spridd strålning liten och därför är nyttan med strålskyddsförkläde till en anhörig begränsad (finns knappt någon strålning att skydda sig mot). Undersöker man däremot ett barns buk blir det lite mer spridd strålning och nyttan med strålskyddsförklädet ökar.

För att slippa ta ställning i varje enskilt fall, hur mycket spridd strålning det rör sig om, har vi förenklat och säger att medföljande alltid ska erbjudas strålskyddsförkläde.

Men ska inte patienten ha strålskyddsförkläde? Nej, patienten ska inte ha strålskyddsförkläde därför att nackdelarna med förklädet är större än fördelarna. Det går inte att använda ett förkläde då man undersöker t.ex. buken eller ryggen på patienten. Den spridda strålningen som man vill skydda sig mot sprids inne i patienten och därför kan förklädet inte göra någon nytta (skyddar bara mot strålning som kommer utifrån).
Då man röntgenundersöker t.ex. en handled så är mängden spridd strålning liten och då finns det inte så mycket strålning att skydda sig mot. Är det så att man undersöker handleden är det därför man misstänker att det kan finnas en fraktur. Skulle man trots allt välja att sätta på ett strålskyddsförkläde på ett barn med handledsfraktur och man råkar stöta till handleden så finns risken att det gör mycket ont och därefter vill barnet inte samarbeta. I värsta fall måste barnet sövas för att man ska kunna göra röntgenundersökningen. Det är komplicerat och det finns risker med att söva en patient.

Det enda fall, där man självklart ska ha strålskydd som patient, är vid röntgenundersökning av tänderna. Röntgenstrålning sprids från käken och kan träffa sköldkörteln i halsen. Sköldkörteln är ett strålningskänsligt organ men som lätt kan skyddas med ett strålskydd mellan käken och halsen i samband med röntgenbildtagning av tänderna.

Svarat av M. O. leg. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Tumör efter CT

Fråga Jag gjorde datortomografi av skallen i år 2002 och nu har jag fått tumör i benmärg. Jag undrar är det möjligt att tumören kom efter CT röntgen?

Svar Man kan inte svära sig fri från orsken till din benmärgstumör men det är högst osannolikt att det förekommer ett samband mellan strålningen från en enskild  CT-undersökning och din idag förekommande sjukdom.
Vad gäller den CT du gjorde 2002 så måste det redan då funnits indikationer på orsaker som föranledning till undersökningen av hjärnan. Letade dom patologiska förändringar redan då vilka idag är orsaken till din benmärgstumör?

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Forskning och strålning

Fråga Jag är en kvinna på 60 år. Har gjort totalplastik i höfterna 2 ggr på var sida. Sedan jag gjorde den första omoperationen, har jag ingått i någon forskning och gjort sk stereoröntgen en gång per år. Eftersom det är 12 år sedan första gången, har det blivit många röntgenundersökningar. Nu undrar jag om detta kan vara skadligt med så mycket strålning.
Kanske bör jag säga ifrån att jag inte vill vara med om det längre.

Svar Det är svårt att avgöra ev strålningsrisk då detta beror på antal bilder, bildtagning, exponeringsvärden, etc. Risk för ev. strålningsindicerade skador får nog anses som små.

Vad gäller all forskning är dessa alltid först godkända av någon etisk nämnd, forskningsnämnd, odyl. Dessa instanser tar då hänsyn till bl.a. strålningsriskerna, etc. innan de godkänner en forskning som denna.
Då du nu varit med i studien så lång tid bör du nog fortsätta då sådan här forskning oftas är till gagn för dig samt till andra nu och när studien avslutats.

Som inblandad i en forskning har du alltid rätt att få fortlöpande information om tid, risker, resultat, mm. Så hör dig för nästa gång på den aktuella röntgenkliniken. Varje röntgenklinik har en sjukhusfysiker som kan ge dig mer exakt information om den strålning du erhåller i samband med denna forskning.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen helsingborgs lasarett

CT hjärna och strålning

Fråga Jag gjorde två gånger CT- röntgen av skallen i en timme och jag undrar om störning i vävnader eller celler och ökar risk för cancer av strålningen i senare i livet och hur mycket procent är risken för detta jämför med vanligt person?

Svar CT-undersökning av skallen är en mycket vanligt förekommande diagnostisk undersökningsmetod inom vården.

Två CT-skalle undersökningar motsvarar en effektiv dos, dvs en jämförelsebar helkroppsdos, på 4 mSv. Under ett år utsätts en person i Sverige för en bakgrundstrålning på, i genomsnitt, 4-5 mSv (kosmisk strålning, strålning från marken, luftburet radon, m.m.). Dina undersökningar motsvarar följaktligen cirka ett års naturlig bakgrundstrålning.

Vid trettio års ålder innebär dessa undersökningar en ökning av den naturliga risken för att utveckla cancer på 0,02%. Riskökningen kan anses minimal i förhållande till andra risker vi utsätts för dagligen. För bilister är den årliga risken att råka ut för en dödlig bilolycka ungefär 0,013 %.

Övrig påverkan på vävnader och celler har ej påvisats vid CT-undersökningar, all bestrålning upphör i samma stund som undersökningen avslutas och ingen strålning finns kvar i kroppen.

Svarat av M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

J. M., K. R. sjukhusfysikerstuderande
Lunds Universitet

CT vid graviditet

Fråga När jag var gravid i vecka 32 röntgade jag lungorna för att se om det fanns en propp. Fick göra det två gånger eftersom första gången misslyckades.
Jag har hört att mitt barn kan utveckla cancer på grund av detta. Han är nu två år och jag tänker på det väldigt ofta. Ibland kan jag inte sova på kvällarna.
Hade jag vetat detta hade jag aldrig röntgat mina lungor.

Svar Stråldosen till fostret är så liten att du inte behöver oroa dig för ditt barn.

Vid denna typ av undersökning bestrålas endast området kring lungorna, vilket innebär att ingen strålning riktas direkt mot fostret. Viss strålning kommer dock att ”studsa” i kroppen (så kallad spridd strålning) och därmed nå fostret den indirekta vägen. Dock är denna stråldos ytterst liten.

Dagligen utsätts vi alla för strålning från exempelvis markytan, atmosfären (s.k. kosmisk strålning) och luften. Denna strålning kallas bakgrundsstrålning. Den strålning som når fostret vid en röntgenundersökning av lungorna motsvarar ungefär 1 veckas bakgrundsstrålning. Fostrets stråldos till följd av undersökningen kan även jämföras med den extra stråldos man erhåller (i form av kosmisk strålning från atmosfären) vid en flygning tur-och-retur över Atlanten.

Att gravida kvinnor genomgår en lungröntgen-undersökning är inte helt ovanligt, då 1/1000 kvinnor får lungemboli under graviditeten. Röntgenundersökningen är en viktig del för att ställa diagnos så att man kan behandla en eventuell propp i lungan. Således är undersökningen väl motiverad, då risken för skador på fostret till följd av röntgenundersökningen är mycket mindre än vad risken varit om du valt att inte göra undersökningen. Vid alla undersökningar som innebär stråldos till patienten måste alltid nyttan av undersökningen överstiga risken, och då patienten är gravid utförs alltid en individuell bedömning före undersökning.

Svarat av M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

J. M., K. R. sjukhusfysikerstuderande
Lunds Universitet

Strålningspolicy

Fråga Jag undrar vad ni har för policy angående blyförkläde under slätröntgen?
Om ni ska röntga en gravid (v.9) kvinna för att kontrollera läget på en nyinlagd CVK, bär kvinnan då blyförkläde eller inte?

Svar Innan vi överhuvudtaget röntgar en gravid kvinna ska undersökningen vara väl motiverad. Att kontrollera läget med röntgen på en nylagd central venkateter (CVK) är väl motiverat innan denna används för medicinskt bruk.

För att kontrollera CVK’n tar man en enkel frontal lungbild. Magen (med fostret) kan man skydda med blyförkläde då detta inte skymmer bilden av lungorna. Blyförklädet skyddar då mot det primära strålfältet från röntgenapparaten. Detta brukar dock inte vara något problem då man ”bländar in” strålfältet mot patienten så detta ej når ner mot magen. När röntgenstrålarna sedan passerar kroppen sprids dock en del av strålningen åt alla håll innuti kroppen. En liten del av denna spridda strålning innuti kroppen (sekundärstrålning) går då bl.a. mot fostret trots ev. blyförkläde över magen.

Så vinsten med blyförkläde över endast en del av kroppen vid röntgen är inte så fullständig som man kan tro pga. den spridda strålningen. Detta gäller dock inte vid röntgen av mer perifera kroppsdelar t.ex. handled där den spridda strålningen inte alls når kroppsdelar som är blyklätt.

Vi försöker alltid ”klä in gravida i bly” om röntgen måske göras trots graviditet. Blyskyddet får dock inte påverka bildtagningen så pass att det inte går att ställa någon diagnos utifrån bilden/bilderna.

Svarat av K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024