Fråga Röntgendoktorn – Sida 58 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Kontroll av hjärntumör

2009 upptäktes det att jag hade en liten tumör utväxt från väggen i en av hjärnanshålrum. Den mätt endast 1,4 mm, i dec 2009 ingen ändring. Nu skall jag göra en ny Magnetröntgen.
Hur vanligt är det? Var kommer det ifrån? Är det Ärftligt?
3 av min mammas kusiner har avlidit på grund av hjärn tumörer men jag vet inte var de satt.

Tumörförändringar i hjärnan kan föranleda återkommande kontroller av t.ex. tillväxt, ev. spridning, påverkan på andra hjärnstrukturer, mm. Även långsamt växande benigna tumörformer kan skapa symtom om de t.ex. påverkar likvorflödet i hjärnan eller pga. sin storlek trycker på omgivande viktiga strukturer. Hur ofta MR- eller CT-kontroller behövs beror på typ av tumörform, malign, primärtumör, metastaser och som sagt lokalisation, mm.
Vad gäller ärftlighet för hjärntumörer så har jämförelse gjorts som visar att tex. gliom , som är den vanligaste tumörformen i hjärnan (45%) som även lokaliseras till hjärnans hålrum, är 3 gånger vanligare hos personer där någon nära anhörig har eller haft denna tumörform än för övriga befolkningen.
Våra radiologer kan dock inte ge mer exakt information om detta då frågan bör ställas till en specialist (onkolog, neurolog) på området. Din egen doktor bör även kunna ge dig mer information då han/hon är mer insatt i din sjukdom.
Du kan läsa mer om hjärntumörer under t.ex. [ Neuroportalen ] som är en lättförståelig sida om hjärntumörer, mm.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Pålitlig MR

Jag är en kille som har blivit remissad av min husläkare för undersökning av hjärna med Magnetkamera, med anledning= misstanke för defekt och skada på grund av misshandel mot huvudet. Jag fick min diagnos på telefon av min husläkare, som sa att det inte har påträffat någon defekt eller skadan med Magnetkamera.
Så min fråga är: Hur tillförlitligt är egentligen med diagnos av Magnetkamera undersökning för Hjärna? Kan man litar på diagnosen fullt ut?

Ingen enskild diagnostisk metod kan sägas vara 100% men magnetkameran (MR) är det bästa vi har idag för avbildning av hjärnan.
MR visar mjukdelar, hinnor och div. vätskerum inom skallen väldigt bra. Skallens ben undersökes dock bäst med datortomografi (CT) eller vanlig konventionell röntgen beroende på vilken del av skallen som avses undersökas. Likaså är CT initial metod vid akuta ”hjärnkatastrofer” då den är mycket snabbare än MR.
Men MR är en mycket bra metod så du kan nog trots allt lita på din husläkares besked.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Köpa egna bilder

Idag har jag tagit en MR i bäcken och kom på tanken att köpa bilderna så att någon annan läkare kunde tolka mina bilder. Min fråga är om det finns någon ortoped spm kan läsa av mina bilder och hur mycket det skulle kosta mig?

Din egen doktor kan själv beställa bilderna av oss som då skickas på en CD-skiva till honom/henne. Detta kostar dig inget.
Du kan även själv köpa bilder från en undersökning. Detta kostar dig då 85:- (hos oss) och hämtas ut mot postförskott på någon av postens utlämnings-ställen mot uppvisande av legitimation. Du kan då själv göra vad du vill med dessa. Se bilderna hemma i datorn (visningsprogram följer med på CD´n) eller ge/låna dom till en egen doktor… Vem kan vi inte hjälpa dig med.

K.T. rtgssk Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Inflammation i gommen

Kan en ev. inflammation i gommen, osynlig utifrån, upptäckas med scintigrafi om inte inte MR visar något?

Nu är ju scintigrafi inte vårt område men denna undersökningsform är inte optimal för undersökning av käkar, tänder och gom enligt vår övertandläkare.
MR görs inte heller normalt för denna frågeställning. Har dock en MR redan genomförts och som inte visade något anmärkningsvärt så görs troligen ingen mer utredning inom röntgen av detta.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Fler granskar bilderna

Jag fick en ordentlig smäll över vänstra handen av en bagagelucka som plötsligt stängdes vid service! Åkte till akutmottagningen och blev röntgad. Jag blev inte direkt imopnerad av läkaren jag träffade. Han lyssnade inte på min förklaring, fick förklara flera gånger att det inte var fingrarna som jag klämt utan själva handen plus att han var allmänt otrevlig och kort. Efter röntgen sa han bara att det inte var något sedan gick han iväg, inte fråga vad jag jobbar med (med tanke på sjukskrivning), inte fråga om smärta (har inte sovit något i natt pga smärta).
Jag undrar hur man gör för att någon annan läkare än den som var på akutmotagningen kollar på röntgenbilderna för det känns som om det skulle vara mer än bara smärta efter att jag klämt handen, känns på något sätt som om det skulle vara något som är fel.

Det är inte akutläkaren som ställer en diagnos utifrån din röntgen. Detta gör en röntgendoktor (radiolog). Läkaren på akutmottagningen får endast ett svar från röntgen som han sedan utgår ifrån.
På mindre sjukhus där det ev. inte finns någon radiolog att tillgå under jourtid, natt, helg, etc. kan ansvaret för den initiala diagnosen ligga på akutläkaren som då själv granskar bilderna. Dock om så är fallet dubbellgranskas alla bilder av en radiolog senare under ”normal” dag/arbetstid.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Kompletterande bilder på lungor

Min man röntgade sina lungor efter en hårdnackad lunginflammation. Nu ska han röntga dem igen pga otilräckligt bildmaterial enligt kallelsen. Varför?

Normalt tar vi 2 bilder (frontal och sidoprojektion) på patienter med denna sjukdom. Att behöva ta nya bilder i efterhand pga. att bilderna har rörelseoskärpa, felexponerade, etc. tror vi inte är orsaken. Professionen ska vara så bra att detta fenomen/situation inte ska behöva uppstå… vilket dock ibland trots allt sker.
Orsak till att ta kompletterande bilder är oftast av andra orsaker.

När det misstänkts eller ser ut att finnas vätska i lungsäcken kan då en sidolägesbild tas för bättre avgöra mängden vätska. Även ev. förändringar inom området bakom bröstbenet och runt dom stora centrala blodkärlen här, ses oftast dåligt på en normal frontal bildprojektion. Man kan då behöva ta vridna bildprojektioner för att få bättre bilder över detta område. Likaså för att få ytterligare bilder på strukturer eller ”konstigheter” i bilden som kan avvika från normalt utseende (…men som sedan visar sig ”inte vara något”).
Som sagt orsakerna till kompletteringar kan vara många.
Fråga när ni kommer dit.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Cholecystit på ultraljud

Härom veckan led jag av hög feber, CRP på 155 och buksmärtor som började som intervallsmärtor och sedan efter ca 12 timmar övrgick till kraftig molvärk i epigastret och högt upp till höger i magen. Sent på kvällen dag 3 (då jag besökte akuten pga att feber o smärtor ej gav vika) gjordes en ultraljudsndersökning där svaret blev att det inte fanns några gallstenar i blåsan och allt såg bra ut.
Min fråga är nu, kan det ändå ha varit en kolecystit? När i förloppet av en akut gallstensattack ser man vidgade gångar osv? Kan det ändå vara gallan som spökade eller är det uteslutet? Kan det ha varit en sten som kilade sig fast och sedan släppte spontant?

Du har helt rätt, man kan mycket väl ha en gallstensattack, med en fastkilad sten som sedan avgår spontant, utan att gallvägarna hinner att vidga sig.
Däremot har du troligen inte haft någon cholecystit eftersom ”allt såg bra ut”, som du skriver.
Så som vi definerar cholecystit med ultraljud finner man bl.a. förtjockad gallblåsevägg.

S. E. ulj.ansv. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Behov av ny röntgen

Haft en fruktansvärd ryggvärk med bl a problem att gå, går nu på smärtlindrande och hos kiroprakt o börjar bli bättre. för ca 8 år sen röntga jag mig och hade i nivå L4-L5 en viss generell diskprotrusion utan rotpåverkan också i L5-S1 ses en viss centralt protrusion men inte någon synlig rotpåverkan. Kan detta ha ändrats efter några år och till vad? O bör en ny röntgen göras?

Om du bör, ska eller har ett behov av en ny röntgen vet våra radiologer inget om. Detta är en fråga för din egen doktor att ta ställning till.
Dock kan 8 år tyckas vara en väldigt lång tid i ens sjukdomshistoria. Många behandlingar och åtgärder baseras ju på relativ aktuell diagnostik.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Rotblockad på röntgen

Jag undrar hur man kan få reda på vilka läkare och var i landet de finns, som utför nervblockader i rygg?
Har gått hos en läkare i Stockholm som specialiserat sig på blockader med genomlysning, men han har trätt ur tjänst. Så jag letar förtvivlat efter en ny!

I stort sett alla röntgenavdelningar, på sjukhus av ”normal storlek”, gör dessa rotblockader med en mix av kortisonpreparat. Det är inga avancerade ingrepp. Det enda som behövs är en ”röntgengenomlysning och en kunnig radiolog”.
Be din doktor skicka en remiss till närmaste röntgenavdelning.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Värme av kontrastmedel

Under en CT av hjärnan, pga svår huvudvärk, upptäcktes att jag hade ett aneurysm. Blev remitterad till en angiografi och då upptäcktes det ytterligare ett. Det största är 7mm och det andra lite mindre.
Min fråga är: Det togs flera ”plåtar” och det blir ju en viss värmekänsla, men för varje bild de tog blev det allt varmare. Till sist kändes det som att det brändes. Det var mycket obehagligt och skrämmande. Ska det verkligen kännas så? Nu är jag rädd för att behöva göra om detta om det ska bli operation.

Det som värmde är troligen den kontrastmedel som sprutades upp selektivt i halskärlen till huvudet. Denna effekt är vanlig. Även huvudvärk kan uppstå i samband med kontrastinjektionen till hjärnan.

Kontrastmedel har allmänt en värmande effekt vid snabb injektion lite beroende på var i kroppen man sprutar det. Detta på grund av bl.a. kontrastens något högre osmotiska effekt som gör att den drar in vätska genom kärlväggen från omgivande organ. I vilken grad beror på kontrastens isotona egenskaper och jodkoncentration. De flesta biologiska strukturer i kroppen är ju sk. semipermeabla (halvgenomträngande).
Plasmavolymen (mängden ”blodsubstans”) i blodkärlen ökar vilket blir en vidgning av blodkärlet. Vidgade blodkärl värmer. Man vet inte om denna vidgning av mindre kärl även ger en smärtpåverkan. Man har inte kunnat påvisa att det finns några smärtreceptorer i kärlväggen som reagerar med dessa obehag till följd av den ökade plasmavolymen i blodkärlet.
När man sprutar större kontrastmängder ut i mindre kärl byts blodet ut någon sekund mot kontrastmedlet. Denna snabba sk. hemodynamiska effekt av bl.a. syrebrist kan ha en påverkan på ”mer känslig” omkringliggande vävnad.
Men ingen tycks veta den exakta orsaken till vissa effekter som kontrastmedlet åstadkommer.

Det är ju även så att efter man blivit varse om något så känner man efter lite mer vilket också då känns mer….

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett