Vad är nyttig och vad är farligt med röntgenundersökning?
Nyttan med röntgen har alltid varit den diagnostik av kroppens inre organ som har och kan ställas utan att först ”öppna upp” (operativt). Idag finns dock magnetkamera, ultraljud, mm. som också kan ställa diagnoser innuti kroppen utifrån.
Det ”farliga” har varit (och ibland fortfarande är) den bestrålning av joniserande strålar som kroppen utsätts för. Denna bestrålning kan idag minimeras med bättre teknik och medvetenhet om dess skadliga effekter.
Jag undrar om man kan avgöra hur gammal en fraktur är med röntgen/mr/ct?
Skadade mig illa för fyra år sedan (3 frakturer i bröstryggen, Th5-6 samt Th8). Har efter detta haft extremt ont över vänster bröstkorgssida (sover max 3 tim/natt). Kan inte påminna mig att revbenen röntgades (trots att jag klagade) utan man koncentrerade sig på ryggraden.
Callusbildning
Vid nya skelettskador ses en benblödning samt en senare sk. callus som är nybildad läkningsvävnad över benhinnan (periostet). Benblödningen (hematom) kan ses med MR i upp till ca. 2 månader. Callusbildning kan i gynsamma fall ses radiologiskt efter ca. 2 veckor. Callus ses som en överbyggande benbildning över brottet. Denna synliga ”överbyggnad” försvinner sedan succesivt under benets reparationsfas som pågår under några veckor. Benläkning i lednära områden går snabbara än läkning av frakturer mitt på rörbenen som kan ta 2-4 gånger längre tid.
Fraktur på t.ex. lårbenshalsen kan vara svåra att se samt endast ha diffusa symtom då benändarna här kan kilas ihop och stabilisera benet trots benbrottet. Tecken på äldre kotfrakturer kan ses som en kompression av kotkroppen. Efter äldre frakturer på rörben och platta ben kan det det bli deformering av benet som visar att benet har varit brutet en gång. Hos barn utjämnas denna ev. deformitet under den fortsatta tillväxten så att det oftast ej går att se att benet varit frakturerat.
Så… att se om ett ben varit brutet beror således på vilket ben och hur frakturen (ev. felställning/deformitet) ser ut. Detta oavsett röntgenmetod. Våra radiologer har därför svårt att precisera åldern på äldre frakturer.
Har gjort en mr på min höft och det framkom enligt läkaren att jag har en vattenansamling, cysta i höger höftled. Mitt problem är värken dels i höften och dels utsidan av låret och insidan av låret samt ljumsken värken fortsätter ner på undersidan av knät. Vad finns att göra har ej tagit del av röntgen utan endast personlig kontakt med läkaren som tyckte att jag kunde leva med detta vilket är helt omänskligt.
Detta kan våra radiologer endast ge dig generell information om.
Smärtor i höften kan ev. bero på artros eller artrit. Dessa båda sjukdommar destruerar ledbrosk mer eller mindre. Båda leder även till ökad mängd vätska i leden.
Ibland kan man på på MR-bilder även se cystlikande uppklarningar i benet strax under ledbrosket tillsammans med ett skikt av förtätad benstruktur vid dessa tillstånd.
Behandling av detta går, tråkigt nog tror vi, oftast enbart ut på att lindra besvären och hämma den fortsatta nedbrytningen av brosket.
Du kan dock ta ytterligare kontakt med din egen doktor om detta. Man ska kunna ha en dräglig livsföring.
Är det så att man inte är nöjd med sin nuvarande doktor ska man absolut byta doktor och eller på annat sätt få en sk. second opinion (”annans syn på saken”) av ens besvär.
Jag är gravid i 6:e veckan och jobbar som operationssjuksköterska. Har inte berättat för någon på jobbet och lyckades hamna på en operation där genomlysning användes i ett akut skede. Jag gick och ställde mig bakom en kollega som hade rtg-förkläde på sig för att hamna i skydd (hade inget eget förkläde på mig). Efter operationen såg jag till min förskräckelse att genomlysningen pågått i 2 min och 14 sek. Jag är nu jätteorolig och undrar om det är risk för skador på fostret? Hjälp!
Du behöver inte vara orolig. Den strålning som du som personal utsätts för är så kallad spridd röntgenstrålning (har spridits i patienten). När röntgenstrålning sprids tappar den en del av sin energi. Röntgenstrålar med låg energi, som t.ex. spridd strålning, har kort räckvidd i vävnad. Detta innebär att din egen vävnad, mellan huden och in till fostret fungerar som ett bra strålskydd för fostret. Dessutom stod du bakom en annan person som också fungerar som en bra strålskärm. Vidare är två minuters genomlysningstid i dessa sammanhang en kort tid.
Gravid personal får ur strålskyddssynpunkt arbeta vidare med strålning under förutsättning att stråldosen till fostret inte överstiger 1 mSv. För att stråldosen till fostret ska överstiga 1 mSv behöver man genomlysa minst 10 timmar och då ska personen i fråga varken ha strålskyddsförkläde på sig eller stå bakom någon annan. Att det tar minst 10 timmar är just för att vävnaden mellan huden och in till fostret är ett effektivt strålskydd då det gäller spridd röntgenstrålning.
Som gravid har du rätt att bli omplacerad så du inte utsätts för arbetsrelaterad bestrålning, men då måste du tala om för din arbetsgivare att du är gravid.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
För ca 2 år sedan gjorde jag en MR röntgen på mitt högra knä. Provsvar sa att mitt knä inte var mycket att ha. Läkaren föreslog en knä protes. Jag avböjde för tillfället. Jag flyttade och sökte på nytt för värk i knän och höfter.
Var på en ny röntgen och nu var det inge fel på knän eller röntgen. Dom såg ingen atros. Jag var på en vanlig röntgen med belastning och utan belastning.
Varför var det fel den ena gången och inte nu? Kan jag kräva MR röntgen på knä och höfter?
Jag vet att det är något som är fel. Jag känner mig inte trodd.
Eftersom jag inte vet hur bilderna såg ut ut är det svårt att svara på varför man kommit fram till olika slutsatser.
Diskutera med din läkare om det behövs ytterligare undersökning.
Jag har fått en smäll mot huvudet och har nu efter en månad fortfarande ont i huvudet. Det är ju svårt att veta om det beror på smällen eller något annat. Men jag undrar om man ändå bör röntga? Jag fick antagligen en hjärnskakning, men nu är jag orolig att det är en blödning. Men är rädd för röntgen strålarna? Har gjort en CT på huvudet en gång tidigare för två år sedan. Alltså blir det isåfall två CT under loppet av tre år och jag är bara 24 år. Innebär detta en stor risk för att utveckla cancer i hjärnan eller övriga kroppen?
Kan man inte göra en Magnetkameraundersökning istället?
Innan man genomgår en röntgenundersökning av något slag måste man undersökas kliniskt av egen doktor som sedan skriver en remiss till oss. Har man oklar huvudvärk som ej går över bör man uppsöka egen doktor.
Att göra en röntgenundersökning får inte överdramatiseras. Ett ”normalt” användande av röntgen utgör ingen som helst fara. Att genomgå 2 CT-skalle på 3 år kan inte anses vara mycket eller utgöra någon risk. Risker ska alltid värderas mot nyttan med en undersökning. Det finns fall då man ska vara återhållsam. Detta är t.ex. vid graviditet och på barn. Dock vägs även här risk mot nytta.
Ingen vet om man i framtiden riskera utveckla någon cancer som beror på just den röntgen man gjorde 20-30 år tidigare….
Jag har gjort en vanlig röntgen och en CT på min vänsterfot sedan ett olycksfall. Det är framför allt stortån det gäller.
I utlåtandet från vanlig röntgenundersökning så står det: lätt medial protruerande caput MT 1. Incipient artros i stortåns grundled.
En fotkirurg som jag träffat tittade också på de vanliga röntgenbilderna och han tolkade bilderna som: en lux av det lat sesambenet samt en oregelbundenhet i sk strukturen i metarsal huvudet, g:l fraktur?
Efter skiktröntgen (CT) så står det i röntgenutlåtandet bland annat: Som bifynd noteras i caput MT 1 en kompaktaö med röntgenmässigt benignt utseende.
Jag undrar: Vad menas med en kompaktaö? Sökte på Google men fick inga träffar. Vad heter det på engelska?
Är det en kalkpålagring? När bildas detta? Är det efter en fraktur som det kan uppstå?
Kan röntgendoktorer se fotskador lika bra som t.ex. fotkirurger? Det måste ju vara svårt att vara specialist på alla ben. Ortopederna har ju oftast en specialitet. T.ex. fot, knä eller axel.
CT bilderna tycker jag är ganska svårtolkade eftersom det rör sig om endast skiktbilder. Har fått dessa på CD men det går inte att skapa en 3D modell av dem. Skapar Ni 3D modeller av CT bilderna?
Kompaktö
Kompaktö betyder liten ”benö” (enostosis, eng; bone island) som är ett område med ”tätare” skelettstruktur än omgivande ben och som troligen uppstår redan under uppväxten.
Röntgenläkare är specialister på bildtolkning. På samma sätt som det finns specialister inom olika kliniska specialiteter finns det röntgenläkare specialiserade inom olika organområden.
Ibland gör vi 3D-rekonstruktioner av undersökningar men använder då ett större bildunderlag än vad som följer med på en CD-skiva.
Jag kommer att genomgå en MR-undersökning av min ländrygg pga misstänkt diskbråck. Hur är det med praxis och medicinsk etik när det gäller eventuella bifynd, som jag antar skulle kunna dyka upp. Jag tänker på tumörer, som kanske inte alls är orsaken till den sjukdom som patienten remitterats för, men som ändå går att se.
Hittar man ett oväntat fynd på en undersökning beskrivs givetvis även det i svaret.
Jag har tagit bort mina halsmandlar och när jag blir förkyld så går det längre ner i bröstet. I somras var jag ordenligt förkyld och hade också ont i ryggen. Min läkare remitterade mig till lungröntgen (mest för att lugna mig) och det visade sig att jag hade 1 cm stråkighet/lungförändring i högra lungan långt upp. Detta skulle jag absolut inte vara olrolig för och har nu efter 3 månader röntgat om mig med oförändrat resultat. Nu står jag i valet och kvalet om jag skall genomgå en CT-röntgen (som röntgenläkaren rekommenderar för säkerhets skull) eller om jag ska avvakta några månader för att göra om den vanliga röntgen. Fick höra av min husläkare att man inte alltid kan se mer på CT-röntgen och då har jag utsatt mig för den strålningen i onödan. Min husläkare säger att jag får bestämma själv hur jag vill göra för att det skall kännas bäst.
Men hur vanligt är det egentligen med lungförändringar som inte försvinner och som är oförändrade? Är mycket orolig över detta
En CT undersökning av lungorna ger betydligt mer strålning än en vanlig röntgenundersökning. Den ger å andra sidan betydligt mer information.
Det är relativt ovanligt med lungförändringar i din ålder, såväl ”snälla som elakartade”.
Eftersom du dessutom är mycket orolig skulle jag rekommendera att du genomgår den föreslagna CT-undersökningen.
En kompis till mig fick en hård smäll i ansiktet för ett tag sedan. Han kom sedan hem till Sverige och fick ut en lågupplöst CT-röntgen här eftersom han fortfarande hade väldigt ont.
Det hade då gått 2 månader efter smällen. Jag har hört att man bara har ca 10 dagar på sig för att skadan ska synas ordentligt på röntgenplåten, hur ligger det till egentligen? Hur snabbt efter en skada har kroppen reparerat sig så mycket att det blir svårt att se på röntgen? Denna skada sitter på sidan av näsan och ut mot kindbenet på min kompis, det är fråga om en fullt frisk 35-åring.
Med datortomografi (CT) ser man ofta frakturer längre än 10 dagar. Det beror på var skadan sitter och hur stor skadan är.
Det går inte exakt att säga hur lång tid efter ett trauma man kan se en fraktur.
Vad är nyttig och vad är farligt med röntgenundersökning?
Nyttan med röntgen har alltid varit den diagnostik av kroppens inre organ som har och kan ställas utan att först ”öppna upp” (operativt). Idag finns dock magnetkamera, ultraljud, mm. som också kan ställa diagnoser innuti kroppen utifrån.
K.T. rtgssk
