Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!
Strålningsfysik, mm.
Vad är den högsta stråldosen man ej bör överstiga per år?
Då det gäller patienter finns inga dosgränser. Lagen (SSIFS 2008:35 3§ –) säger att all bestrålning av patienter ska vara berättigad och optimerad. Detta innebär att bestrålningen bedöms göra mer nytta än skada och att man undviker all form av onödig bestrålning. Då det gäller personal finns dosgränser. Gränsen är maximalt 20 mSv/år.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Jag skulle vilja veta i vilken omfattning man utsätts för strålning ( milliSievert ) i samband med olika undersökningar.
1. Skärmbildsundersökning. 2. Skiktröntgen. 3. PET-CT. 4. Scintigrafi.
Några exakta värden på stråldoser är väldigt svårt att ge. Det beror på frågeställning (vad som ska undersökas), vilken utrustning som används, patientens storlek, mm. Mellan tummen och pekfingret för normalstora patienter gäller:
M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Vad är skillnaden mellan PET-röntgen och datortomografi ? Vilka orter i Sverige kan erbjuda PET röntgen ?
PET-CT är en kombination av den ”vanliga” datortomografen (CT) och PET-kamera (positron emissions tomografi) i en och samma maskin. PET-kameran kan registrera och grovt lokalisera (avbilda) var i kroppen ett i blodet insprutat sockerburet radioaktivt ämne återfinns. ”Aktiva” tumörer behöver mer ”energi” än vad omkringliggande normal frisk vävnad kan ge ifrån sig varför det då blir en längre tids högre koncentration (upptag) av den radioaktiva spårämnet i tumören. Detta registrerar PET-kameran.
CT är en roterande röntgenkamera som enbart, men detaljerat, avbildar kroppen i ”bildskivor”. Dessa bildskivor av kroppen kan fås i vilka riktningar som helst.
Det fina med denna kombination är att där Pet-kameran registrerar stor aktivitet av det insputade spårämnen där kan CT’n visa den exakta lokalisationen. Dvs. PET-kameran och CT’n tar bilder samtidigt över samma område där man sedan kan lägga ihop bilderna ”över” varandra. Detta ger en mycket bättre diagnostik och exakt lokalisation av en ev. tumör än om metoderna hade använts var för sig.
Det är främst stora universitetssjukhus som har dessa mycket dyra maskiner. Lund, Malmö, Umeå, Örebro, Linköping, Karolinska i Stockholm, Akademiska i Uppsala, Sahlgrenska i Göteborg samt Växjö och Falu lasarett en PET-CT….
Idag installeras däremot på flera mindre sjukhus sk. SPECT-CT som kan liknas med en ”enklare och billigare PET-CT-kopia”. Denna är en hybrid av CT och gammakamera. Även här sprutas specifika radioaktiva ämnen in i blodet som tas upp av specifika organ.
K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Jag undrar hur långt tillbaka i tiden som en scintigrafi kan påvisa skadade ben.
Jag blev skadad i februari, fick en scintigrafi i slutet av augusti för att jag fortfarande hade problem med foten som jag skadade.
Det vet vi inget om.
Kontakta någon klinisk/fysiologisk avdelning som utför denna typ av undersökningar.
K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Jag ska genomgå en elektrofysiologisk undersökning på mitt hjärta. I samband med detta ska det ske en genomlysning för att få elektroderna på rätt plats. Hur många millisivert ger en sådan undersökning i snitt? Vad är maxgränsen (millisivert) för röntgen per år?
Att ge ett noggrant värde på stråldosen är mycket svårt. Stråldosen beror på många olika omständigheter, om röntgenapparaten är gammal eller modern, på läkarens erfarenhet, hur du som patient ser ut då stråldosen blir högre ju större/kraftigare du är. Dock kan man mellan tummen och pekfingret säga att stråldosen troligen hamnar kring en millisievert (mSv).
Det finns inga dosgränser då det gäller bestrålning av patienter. Här gäller istället att man ska uppfylla två villkor. Det första är att nyttan med att använda röntgenstrålning ska vara större än den förväntade risken. Detta villkor brukar oftast vara uppfyllt om man är sjuk. Det andra villkoret som ska uppfyllas är att man inte ska utsätta patienter för någon onödig bestrålning. Rutinerna ska alltså vara sådana att man uppnår önskat resultat med lägsta möjliga dos.
Då det gäller gränser för de som arbetar i miljöer med joniserande strålning gäller maxgränsen 20 mSv per år.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Vad är blyfökläde bra för?
Bly ska skydda vitala organ som är känsliga för joniserande elektromagnetisk strålning som röntgen är. Dessa organ är bl.a. fortplantningsorganen och sköldkörteln. Även ögats lins är känslig för bestrålning. Dett finns skyddsglasögon för personal, med blyad glas för skydd, vid långvarigt arbete under bestrålning. Det tråkiga med olika blybeklädnader är att de är tunga, obekväma och varma att arbeta i.
K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Vad är det för skillnad på magnetröntgen och skiktröntgen ?
Magnetkamera (MR) använder sig av ett magnetfält för att framställa bilder av kroppens inre. Denna teknik ger således ingen strålning till patienten. Datortomografi (CT) änvänder däremot joniserande röntgenstrålning som strålar igenom patienten. Denna bestrålning kan vara skadlig för patienten vid höga stråldoser.
Bilderna kan se snarlika ut men det är stora skillnader i hur mjukdelar och skelettet avbildas av dessa två tekniker. Likaså är det stora skillnader i hur lång tid undersökningar tar. Vid en undersökning av t.ex. hjärnan tar själva bildtagningen ca. 1 minut med CT’n medan MR tar ca. 20 minuter. Därför används CT’n oftast vid akuta undersökningar.
K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Jag undrar hur många gånger om året är möjligt att göra Datortomografi (CT-scan) d.v.s. riskfrittt för biverkning.
Risken med röntgenstrålning är att denna kan orsaka förändringar i levande celler som resulterar i att cancersjukdomar uppstår. Tiden mellan bestrålningen och tills dess att en cancersjukdom har utvecklats är lång, vanligtvis mer än 20 år.
Man kan jämföra risker med strålning med risker i trafiken. Om man kör/åker bil finns en viss risk att man ska råka ut för en trafikolycka. Man kan aldrig säga att ett visst antal resor eller körda mil med bil är ofarligt. Man kan ju alltid råka ut för en olycka även om man bara gör ett fåtal resor eller endast kör några få mil.
Det är samma med röntgenundersökningar. Man kan aldrig säga att ett visst antal undersökningar är ofarliga eller att det är riskfritt från biverkningar. Varje undersökning i sig medför en liten risk, och dessa adderas ihop om man gör flera undersökningar. En datortomografiundersökning innebär en viss liten risk. Tio upprepade undersökningar innebär tio gånger större risk än endast en undersökning (förutsätter att det är undersökningar med samma risk).
För att få göra en röntgenundersökning på en patient krävs det att nyttan med undersökningen är större än den risk som undersökningen innebär. Man ska alltså kunna motivera undersökningen. För sjuka patienter överväger allt som oftast nyttan med röntgenundersökningen, och är nyttan större än risken så görs undersökningen.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Varför är vissa delar av röntgenbilden ljusa och andra delar mörka?
Hur röntgenbilden visas beror på hur mycket röntgenstrålning som träffar och ”svärtar” ner bilden. Dvs. finns det något tätare material i vägen för röntgenstrålen bromsas denna upp av detta täta material som avbildas ljusare på bilden medan strålningen som passerar vid sidan av ett tätare material ”svärtar” ner (mörkar) bilden mer. Vad som blir mörkt eller ljust i bilden bestäms således vad som är i vägen för röntgenstrålen. Hur detta sedan ska presenteras på bilderna kan man själv avgöra efter ”tycke och smak” med dator så att mörkt blir ljust och vice versa.
K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Jag och min kille försöker skaffa barn och nu skall han göra en dator – urografi pga njurtensbesvär.
Jag undrar om undersökningen kan påverka hans fertilitet på kort eller lång sikt? Kan den ge några skador på hans spermier – med risk för skada på framtida barn – om vi blir gravida snart efter röntgen?
Mig veterligen påverkas inte fertiliteten, varken på kort eller lång sikt.
Man har inte kunnat påvisa att bestrålade spermier leder till ökad risk för framtida skada eller men hos avkomman. Detta beror troligen på att de få spermier som eventuellt skadas av röntgenstrålningen inte klarar av att befrukta ägget.
Normalt vid datortomografiundersökning av njurarna, på män yngre än 50 år, skyddar man testiklarna med ett för ändamålet speciellt strålskydd. Syftet med skyddet är att minimera risken för att strålningsinducerad cancer ska utvecklas i testiklarna. En positiv bieffekt av strålskyddet är att även spermierna skyddas.
M. O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett