Blev röntgad på akuten vid Lidköping för ett kraftigt slag på höger underarm. Ingen skada upptäcktes där men läkaren upplyste mig om att det syntes förkalkning från handen tom armbågen. Skall detta undersökas vidare av min vårdcentral? Har besvär men ej sökt för denna värk. Ålder 80+.
Förkalkning över en längre sträcka får nog tolkas som ”åderförkalkning” av dina blodkärl i underarmen ut mot handen.
Vad gäller övrig kalkbildning i armen drabbar detta oftast överarmen nedom axelpartiet där muskelsenor kan få längre kalkbeläggningar som då oftast beror på ensidiga kraftiga ofta återkommande rörelser av armen. Det finns ämnesomsättningssjukdomar samt mer ovanliga benigna typer av muskeltumörer som kan ge längre kalkbildningar i mjukdelarna.
Har sedan snart två år lidit av ett diskbråck på 5-6e ländkotan med svår ischiassmärta och känselbortfall i höger fot. Vid en ny MR upptäcktes kärlnystan i elfte och tolfte th-kotan som jag också upplever smärta från strålande upp i nacken. Hur uppstår dessa?
För snart två år sedan försökte man ta ett ryggmärgsprov utan att lyckas. Sex gånger stack man in en spruta i mitt då nyss uppkomna diskbråck… Kan detta trauma ha orsakat hemangiomet?
Nål för CNS
Hemangiom i ryggkotorna är en medfödd kärlmissbildning och förekommer i ca 10% av befolkningen. Kvinnor över 40år är en överrepresenterad patientgrupp.
Ett hemangiom är normalt långsamt växande i benmärgen och ger inga symtom. Det finns dock mer agressivt växande hemangiom (1-2%) som så småningom kan uppta hela ryggkotan som då kan påverka kotans hållbarhet samt ge en påverkan av ryggmärgskanalen.
De flesta hemangiom sitter inom bröstryggen.
Det anses vara kontraindicerat att göra lumbalpunktionen i nivå med tidigare operativt ingrepp i ryggen eller i nivå med ett känt diskbråck. Det är troligen en lumbalpunktion du gjort då man skulle få ut lite ryggmärgsvätska (likvor) för ett prov av något slag.
Vid en lumbalpunktion kommer nålen åt de sensoriska nerverna (känsel) i upp mot 1 av 10 punktionstillfällen. Punktionsnålen stöter till de nervtrådar som längre ner går ut sidledes från ryggmärgen som rotflätor genom sidokothålen. Detta ger då övergående smärta (dysestesi) som kan tolkas som ett felstick.
Nålen man använder har ingen eller endast ytterst på spetsen en skärande slipning (sk. Lancett-slipning). Nålen sticks in med slipningen vertikalt, vilket delar de horisontellt gående nertrådarna åt vardera sida av nålspetsen, för att minimera påverkan av de nervbanor man passerar vid punktionen.
Bestående skada på dessa nerver sker nästan aldrig i samband med en lumbalpunktion. Då det ibland kan vara svårt att manuellt hitta rätt med punktionsnålen kan denna lumbalpunktion göras på röntgen med hjälp av genomlysning.
Punktionen i ländryggen och hemangiomet i bröstryggen (Th11-12) har inget samband då ryggmärgen slutar vid ländkota 1 (L1) samt att likvorpunktioner alltid görs nedanför denna nivå. En kotdisk (vertebraldisk) har normalt ingen blodkärlsförsörjning och blöder således inte vid en injektion. Däremot löper det nerver kring diskens yttre hölje.
Jag är vuxen och har inga bihålor i pannan.
Läkaren förklarade att det är vanligt hos en del folkgrupper. Vilka menade han då? Han kunde tyvärr inte svara mer exakt.
Pannbihålor
Enligt vår övertandläkare, som tittar mycket på röntgenbilder av ansiktet finns ingen noterbar skillnad i bihålornas utseende eller struktur mellan människor av olika nationalitet och folkslag.
Om en person har stora, små eller inga synliga pannbihålor beror nog enbart på ärftliga orsaker.
En skillnad man däremot kan notera mellan människor från olika delar av världen är bla. pannbenets grovhet (tjocklek).
Jag har haft diskbråck nu i 1år.
Jag gjorde den här behandlingen rotblockad igår 12/6. Det kändes ganska bra med smärta direkt efter behandlingen men senare på kvällen hade jag mycket mer ont och idag en efter behandlingen så har jag mycket ont i höger sida vaden ända ner till Hälen, insidan av låret och runt höften.
Är detta normalt? Innebär detta att den här behandlingen har inte och kommer inte ge sin effekt för mig?
En rotblockad är oftast en mycket bra men temporär behandlingsmetod om den läggs rätt och därmed ger den effekt som avses.
Att deponera de inblandade läkemedlen rätt kan vara en svår procedur för både patient som läkare. För en patient kan det vara en smärtfull upplevelse.
Den läkare som utför denna procedur måste vara väl insatt i proceduren då just hur väl en deponerad injektion är gjord blir helt avgörande för om rotblockaden ger någon som helst effekt. Om läkemedlen inte injiceras på och i omedelbar närhet till aktuell utgående nervfläta från ryggraden ger den oftast ingen effekt alls. Man kan säga ”allt eller intet”.
Den smärta patienten bör känna ner i benet i samband med injektionen, som dessutom liknar den ”vanliga” smärta patienten normalt har, bekräftar för läkaren att injektionsnålens spets ligger an mot nervroten. Att det är på denna plats läkemedlen ska deponeras.
De inblandade läkemedlen i denna behandling är en mix av någon lokalbedövningsmedel samt ett kortisonpreparat. Effekten av dessa medel är såväl diagnostisk som terapeutisk.
Den lokalbedövning som deponeras ger effekt nästan omedelbart. Om patientens ”vanliga” smärta ner i benet minskar eller helt upphört betyder detta att läkemedlen ”hamnat rätt”. En diagnostik med andra ord.
Det kortisonpreparat som deponeras har en senare effekt. Denna terapeutiska verkan kommer först efter ca. 2-4 dagar. Det blir därför ett mellanrum där lokalbedövningen slutat verka (3-5 tim) tills kortisonet ger någon effekt.
Detta betyder således att den ”vanliga” värken återkommer några timmar efter rotblockaden.
Om nålspetsen varit mot nervroten kan man nog uppleva ömhet ner i benet efter att lokalbedövningen släppt. Likaså kan kortison ge upphov till en kort tids svullnad i mjukdelarna invid nervroten som då utövar ett tryck som kan påverka känseln ner i benet på olika sätt.
Har man fått en bra effekt av lokalbedövningen direkt efteråt så kan man nog även förvänta sig en god effekt av kortisonet när detta väl börjar verka.
Jag har fått 3 rotblockade tidigare i ländryggen med bra resultat. Men efter sista besöket hos ortopeden då sa han att jag skulle behöva rotblockad både i ländryggen och sacroiliaca leden eftersom nerverna ligger i klämd.
Nu är jag väldigt osäker om jag vågar ta båda samtidigt eftersom han sa att han aldrig brukar ge dom samtidigt, det blir för mycket.
Men nu är det en annan som har tagit över blockaderna och läkaren som ska ge blockaden till mig han ger båda samtidigt eftersom ´Vad finns det för risker?’ eller är läkaren som ska ge båda dumdristig?
Vad rekommenderar ni? Jag är orolig och vet inte vem av dom jag kan lita på.
Man kan mycket väl ge denna rotblockad på mer än ett ställe samtidigt. Är effekten på dig av detta utredd så ser vi inget hinder.
Dock… Om du nu får blockad på ett nytt (oprövat) ställe samtidigt som du får mot ett tidigare ställe med dokumenterad väl bra effekt så kan man inte utvärdera den nya lokalisationen i sakralryggen. Det kan visa sig att kortisoninjektionen mot det nya stället inte har någon som helst effekt. Dvs. man injicerar kortison i kroppen utan att utvärdera effekten då den andra rotblockaden, du även fått tidigare med bra effekt, döljer en ev. smärtlindrande effekt från det nya injektionsstället.
Med kortison ska man ha en viss återhållsamhet med hur höga doser samt hur ofta man ger.
Vad gäller ryggblockader med kortison mot nervroten kan man ge detta med återkommande intervaller under en lång tid. Dock bör det gå runt 3-4 månader mellan injektionerna. Våra radiologer rekommenderar inte fler än 6-7 tillfällen per år om detta inte anses absolut nödvändigt för att patienten ska ha en någorlunda dräglig tillvaro. Krävs dessa täta eller tätare kortisoninjektioner bör man kanske titta på alternativ till dessa rotblockader.
Hur länge en effekt av kortisonpreparatet ”sitter i” beror på flera faktorer. Viktigast är att injektionen blir optimal där preparatet då injiceras direkt mot rätt nervfläta.
Mycket hänger med andra ord på att den läkare som gör behandlingen har erfarenhet av detta….
Ska röntgas om en vecka i höger hand! Skada skedd maj 2014.
Kan det nu i dagsläget utvisa om skada skett på båtbenet? Ser ut som om något växt fel! Ständiga smärtor!
Scaphoideum fraktur
Vid konstaterad fraktur på handlovens båtben (scaphoideum fraktur) är det mycket viktig att detta får läka så stabilt som möjligt. Man brukar få ha ett fixerande gips runt hela handleden för att stabilisera handleden. Detta kontrolleras frekvent under läkningsprocessen.
Dessa små brosktäckta handlovsben där båtbenet ingår kan liknas som en ”inka-mur”. Det är väldigt tunna ledspalter emellan dessa ben. Vid fraktur kan det lätt bli läkningsdefekter som då ger inskränkt rörlighet eller smärtande rörelser i framtiden. Därav denna noggranna även tidmässigt förlängda gipsfixering och därtill röntgenkontroller.
Det är lätt att missa en båtbensfraktur. Det är så pass viktigt att inte missa en fraktur här att enbart stark klinisk misstanke på frakturering, där inget kan åskådliggöras på röntgen, ofta leder till att patienten ändå gipsas. Detta i förebyggande syfte ifall någon skada trots allt missats på röntgen.
Datortomografi (CT) är en bra metod för att, vid fortsatt oklarhet om fraktur, i detalj avbilda handlovsbenen och därmed kunna diagnostisera en ev. fraktur.
Vi vet inte om det är generellt vedertaget men om patienten fortfarande efter 2-3 veckor har ont i denna region av handleden, utan fått en diagnos av röntgen, bör nog en noggrann undersökning utföras av handspecialist eller liknande då det kan röra sig om annan behandlingskrävande skada typ ligamentskador, mm.
Fraktur på båtbenet kan även ge en sk. pseudoled där själva frakturer då bildat en ny led. En annan ”komplikation” är pseudoartros av båtbenet. Denna kan vara symtomfri under flera år för att sedan ge sig till känna i form av smärta och orörlighet.
Tidigare skador på ben lämnar ofta spår efter sig i form av oregelbundna former, onormal förslitning, benförtätning, etc. Magnetkamera (MR) är en bra metod för att så här i efterhand ev. se uppkomna skador (broskdestruktion) efter en tidigare fraktur.
Har varit på efterkontroll och genomgått slätröntgen för högra höftleden. Jag har bytt höftlederna på båda sidor. Ser man även om det skulle vara något fel på vänstra höften även vid en sådan röntgen som siktat in sig på ena sidan.
Tas det en hel bäckenbild vid kontrollen så får man med även den andra tidigare opererade sidan. Den bild visar dock endast själva höftkulan, kuppen, övre delen av lårbenet och inte hela protes-skaftet.
Våra radiologer koncentrerar sig således mest på den aktuella höftprotesen. Det är klart att dom ”slänger ett öga” på den andra höften också vid granskningen av bilderna. För en komplett detaljerad granskning krävs fler projektioner av den höftled man tittar på och så är inte fallet här.
Ser man något klart avvikande från den andra, inte aktuella höften, uppger man detta i svaret. Patienten får sedan ev. komma med en ny remiss från sin egen läkare för en kompletterande bildtagning av den tidigare opererade höften.
Jag har ett barnbarn som ramlade illa vid idrottsdagen. Han landade med armen bakom sig. Hade ont hela dagen kunde inte röra armen. Var hos doktorn, men blev inte bättre. Fick uppsöka läkare igen och blev då röntgad, det var en spricka i överarmen. Men nu 3 veckor senare får de ett brev att han har en skelett cysta, och ska tillbaka om 6 mån.
Nu undrar en orolig mormor vad är detta. Är det farligt och kan han fortsätta att spela innebandy. Är han skör på det stället, kan det gå av?
En benign bencysta utgörs vanligen av ett ”hålrum” med mindre benceller än omgivande ben. Denna bencysta innehåller då även mer vätska än omgivningen. Ser ut som ett hålrum på konventionell röntgen.
Enkla benigna bencystor har typiskt rundad utseende på röntgenbilden som därför oftast kan härleda till just denna diagnos. Vidare utredningar behövs generellt inte såvida cystans storlek inte anses utgöra ett hot mot benets hållfasthet. Uppkomst av bencystor är inte kartlagd utan man tror det kan rör sig om genetiskt betingad bendefekt.
Vad beträffar innebandy och andra sporter ska givetvis den befintliga skadan läka ut först. Sedan bör ni nog vänta in den fortsatta utredningen och ta ett samtal med ansvarig läkare. Man kan, som sagt, inte komma ifrån att en bencysta kan påverkar benets hållfasthet.
När man gör en belastnings röntgen,vad är det man vill ha ut av en sådan röntgen?
Vad menas med direktinskrivning av ortoped läkaren?
Man belastar olika kroppsdelar vid röntgen för att se hur ”mjuka” mellanskivor/beläggning ter sig vid tryck mot dessa.
Främst rör det sig om knäledernas broskbeklädnad och ryggens kotor.
Artros
Vid belastad knäled kan man avgöra ledbroskets höjd (tjocklek) då knäleden pressas ihop under tyngd och därmed beräkna graden av artros där en degenerativ (förslitning) gör att knäled där brosket slits ner får en böjning där frilagda benpartier gnider mot varandra.
Detta ger värk.
Belastad rygg kan visa ev. glidning av kotor sinsemellan. Denna stående ryggundersökning med konventionell röntgen gör vi som rutin idag.
Idag är magnetkameran (MR) den dominerande metoden för ryggundersökningar. Det finns idag även MR för stående undersökningar men var dessa maskiner finns eller om de överhuvudtaget finns i Sverige idag vet vi inte.
En direktinskrivning är då man ”hoppa över” något led i vårdkedjan. Dvs. patienten behöver inte gå via akuten, mottagning, sin husläkare eller vårdcentral först utan skrivs in på vårdavdelning direkt av behörig vårdpersonal. Det kan vara läkare, delegerad ambulanspersonal, etc. Dvs. ambulanspersonal tar misstänkt skadad/sjuk patient direkt till röntgen eller en vårdavdelning utan att passera typ akutmottagningen.
Flertalet sjukhus arbetar idag enligt denna rutin. Främst kortar det väntetiderna rejält för patienten som då slipper ett ”normalt mellansteg” i vårdkedjan med kanske lång väntetid.
Jag har jätteont i ländryggen och ut mot höger sida.
Vanlig slätröntgen av ryggraden visar inga skador. Min undran är att jag skulle vilja veta om någon av de nya MR eller CT kan visa mjukdelsskador? Och kan man ha diskbråck i det området?
Min läkare på VC säger att det finns ingen röntgen som kan visa mjukdelar, ligament etc.
Idag kan man röntga eller avbilda med annan teknik (MR, CT, ultraljud) alla kroppens organ, mjukdelar, leder och blodkärl med oftast hög diagnostisk precision.
För undersökningar av ryggens mjukdelar, ryggmärg, kotdiskarna, mm. är MR den bästa metod som finns idag.
Blev röntgad på akuten vid Lidköping för ett kraftigt slag på höger underarm. Ingen skada upptäcktes där men läkaren upplyste mig om att det syntes förkalkning från handen tom armbågen. Skall detta undersökas vidare av min vårdcentral? Har besvär men ej sökt för denna värk. Ålder 80+.
Förkalkning över en längre sträcka får nog tolkas som ”åderförkalkning” av dina blodkärl i underarmen ut mot handen.
K.T. rtgssk
