Rotblockad i nacken

FrågaJag har svåra smärtor i nacke och övre ryggen som strålar ner i höger arm. Min fråga är om blockader kan göras även i övre ryggen.

Rotblockad
Rotblockad

SvarVisst går det att ge rotblockad i halsryggen. Oftast är det aktuella nervproblemet (cervikal rizopati) lokaliserat i den nedre delen av halsryggen kring 5-7 halskotan. Härifrån löper de nerver som går ut i axel och arm.  Har man endast ont i själva nacken utan symtom ut mot skuldran och armen hjälper inte denna blockad då behandlingen avser de nervrötter som går ut i armen från ryggmärgen. Denna blockad ges således till patienter som pga. diskbråck har en klämd nervrot i halsryggen och som har svårare smärtor som strålar ut i skulderblad, axel och arm.
Ofta gör man först en diagnostisk nervblockad med enbart lokalbedövningsmedel för att diagnostisera och utvärdera effekten mot den nervrot som senare är tänkt att få den terapeutiska (kortison) blockaden.

Tillvägagångssättet är densamma som för en rotblockad i ländryggen. Skillnaden är att man här injicerar en liten mängd (0,5-1ml) kontrastmedel för kontroll av nålläget.
Det är troligen endast större sjukhus (vad vi vet) med enheter för neurologi, dvs. universitets-, regionsjukhus och liknande, som gör dessa nackblockader.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Smärtstillande innan rotblockad

FrågaJag inväntar en kallelse på att få göra nervblockad har inte fått gjort detta tidigare utan det är första gången.
Min fråga gör det ont? Bedövas man innan? Min vänninan säger att jag skall ta 2 stycken alvedon innan för då gör det inte lika ont, stämmer detta?
Jag är inte rädd sprutor men detta är i ryggen så därför undrar jag.

Rotblockadnål
Rotblockadnål

SvarDet är fritt fram att ta smärtstillande innan denna rotblockad. Om det sen hjälper får vi låta vara osagt men viss smärtstillande effekt kan man säkert få.
Har man som patient tagit någon smärtstillande medicin innan bör man meddela personalen detta vid undersökningen.

Att det inte känns en hel del kan vi inte svära oss fria från. Man kan inte frångå att patienter får väldigt olika smärtintryck vid denna proceduren. Dom flesta reagerar med smärtförnimmelse av olika grader ner i benet då injektionsnålen vidrör nervroten, vilket är meningen. vet vi att nålspetsen är på rätt plats för injektionen (blockaden).

Att smärtstilla beröringen av nervroten går ej med normal medicinering. Vad patienten kan få är en lokad subkutan hudbedövning innan själva rotblockaden.  Lägger man lokalbedövning för djupt som då ev. kommer i närheten av nervroten kan man missa den smärtförnimmelse som visar att injektionsnålen är placerad rätt. Dvs. där man ska injicera mixturen av kortison och bedövningsmedel.

Hur proceduren fortlöper beror även mycket på den läkare som gör denna. Läkarens erfarenhet betyder mycket vid denna undersökning/behandling.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Pålagringar på kotorna

FrågaHar pålagringar på kotkanterna, mest övre ländrygg och nedre bröstrygg. Visar inga problem vid diskarna och skelettet ser bra ut, Undrar om det går att göra något åt?
Eftermiddagar och kvällar är ok och somnar på kvällen, men vaknar redan vid 01 och har så ont i ryggen sen sover jag inte mycket mer, hjälper inte med värktabletter, voltarengel, spikmatta, får rulla ur sängen, sen är förmiddagen jättejobbig. Ska också tillägga att i höstas hade jag inflammation i bägge mina armar, är bättre nu, i vintras hade jag svullet vänsterknä, tömdes på 52 milligram vätska, varit hos ortoped och väntar på tid för att magnetröntga mitt knä.

SvarBenpålagring sk. osteofyter är vanligt förekommande inom hela ryggraden samt i andra delar av skelettet. Vad gäller ryggen tror man dessa beror på hård eller felaktig belastning genom åren. Dvs. slitage. Alternativt kan även ärftliga faktorer spela roll för dessa osteofyter. Hur som helst är de mer eller mindre vanligt förekommande när man blir äldre då främst i ländryggen och halsryggens främre kanter. Vi inom röntgen ser dessa pålagringar på i stort alla ryggbilder av äldre personer.

Flertalet osteofyter ger ingen påverkan av ryggradens rörelser medan andra ger besvär. Beroende på var de sitter och hur stor överbyggnad mellan kotkropparna det är ger dessa osteofyter olika symtom.
Är osteofyterna helt överlappande mellan 2 kotor ger detta oftast mer besvär än separerade kotpålagringar. Pålagringar i halsryggen ger också mer besvär då nacken är en väldigt rörlig kroppsdel i alla led och påverkas mer av diverse benpålagringar och annan degeneration här.

Osteofyter förekommer även i knäskelettet. Framför allt om patienten även har artros där knäledens ledytor utsätts för mer påfrestning som då ev. triggar osteofytbildningen.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Om skelettåldersuträkning

FrågaOm resultatet efter röntgen blir en skelettålder på 15,3 och en poängsumma 946 av 1000. Vad innebär det?

Databeräkning
Skelettålder

SvarVid beräkning av skelettåldern studeras tillväxten i handleden och handens olika ben.
Man bedömer bendelarna i en viss ordning och och anger i stadier ( A till I) efter hur långt tillväxten har gått i de respektive bendelarna. I stadie A har ingen benbildning (nyfödd) medan stadier H till I (beroende på bendel) är färdigväxt. Vissa kriterier ska vara uppfyllda inom varje stadie för att man kan ange att patienten befinner sig detta. Varje stadie ger sedan poäng (0-100) som räknas samman till en slutsumma. Summan 100 betyder att en bendel inte växer mer. Denna slutliga totala summan av alla bendelar representerar en viss ålder.

Idag används olika metoder för uträkning av skelettåldern. Med sedan gammalt använda metoderna, Greulich-Pyle (GP) och Tanner-Whitehouse (TW2), räknas poängsumman ut manuellt. Det finns datorprogram idag automatiserat denna beräkning efter en röntgenbild.
Svaret på beräkningen av skelettåldern ges oftast med beräkning baserat på båda metoderna GP och TW3. Det kan då stå tex. kronologisk ålder: 15,52, enligt Greulich-Pyle är 17,50 år, enligt Tanner-Whitehouse 3 är 16,33 år.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Barn och tjocktarmsröntgen

FrågaJag fick åka in till sjukhuset med min 5,5 årige son för han hade så himla ont i magen. Smärtan kom i attacker med väldigt ont och sedan i stort sett symptomfri. Väl där så fick han klyx ifall han skulle vara förstoppad och sedan fick vi stanna kvar några timmar för observation och hemgång om inget annat hände. Efter ett tag så började han få ont igen och hade detta ett par timmar.
Då skulle vi göra en tjocktarmsröntgen för att utesluta invagination av tarmen. Detta gjordes men detta var det inte heller.

Nu kommer min fråga angående tjocktarmsröntgnen med kontrast och genomlysningen som han gjorde. Det gjordes även en lungröntgen för att utesluta lunginflammation.
Jag är jätteorolig för strålning som han utsattes för i onödan. Det är det enda jag tänker på nu, jämt och ständigt.
Kommer han att få cancer eller leukemi i framtiden? Hur orolig ska jag vara, hur farligt är det egentligen?

SvarDe undersökningar som din son har varit med om motsvarar ett eller två års naturlig bakgrundsstrålning. Den naturliga bakgrundsstrålningen som vi alla utsätts för är så låg att vi aldrig oroar oss för den. Du behöver inte oroa dig för din sons röntgenundersökningar.

Jag håller inte dig då du skriver att din son utsattes för strålning i onödan. Tack vare röntgenundersökningar kunde läkarna utesluta allvarliga sjukdomstillstånd. Undersökningarna gjordes alltså inte i onödan.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Vit prick i skelettet

FrågaJag hörde av en jobbarkompis att han hade en släkting som gjort en vanlig röntgen i våras och då hade läkarna sett en vit prick på skelettet.  Han hade röntgat höften (men röntgenbilden visar säkert även bäckenet).
Vad kan denna vita prick vara för något? Kan det vara en metastas eller liknande?

SvarDet är svårt för våra radiologer att utan bilder avgöra specifika detaljer i en röntgenbild.
Vita prickar i benskelett visar på mer kompakt bensubstans i det annars porösa (spongiosa) benpartiet. Dessa ”benöar” kan uppträda som multipla.
Sk. benö visar sig som kompakta vita benpartier inom en annars homogen benmassa. Dessa benöar är relativt vanliga och är en benign sort. Vanlig lokalisation för benö är just höften, underben, fingrar…
Vid multipla ”benöar” (ostopoikilos) kan det vara svårt att skilja från vissa bentumör. Bentumörer brukar visa uppluckrat ben eller en spretighet i förändringen. En ofarlig benö är oftast en klar rund homogen struktur.

Vid oklara fynd som inte kan förklaras måste dessa följas upp.
En scintigrafi visar inga fynd vid tex. en benö elelr andra beningna fynd så som det gör vid maligna bentumörer.

Svarat avK.T.rtgssk
Röntgen Helsingborg

Komplikation efter rotblockad

FrågaJag ska få en remiss ang nervblockad, kan man bli sämre efter denna åtgär?
Är troligtvis nedre kotor, har svårt och gå längre sträckor. Har gått mycket med stavar, nu kan jag inte gå med stavar. Har gått upp i vikt på grund av min ryggsmärta. Enligt MRI gjord på ländryggen och höft så säger läkaren att jag har slittage. Har haft ryggproblem sen 1998.

SvarDet är ju inte precis smärtfritt att få denna injektion av en mix kortison och lokalbedövning intill den av diskbråck klämda rotflätan från ryggraden. Förutom sticket smärtar det även då man stöter till nervflätan med punktionsnålen där man sedan lägger detta medel.
Förutom denna för stunden smärtsamma upplevelse ger en ”normal förväntad och utförd” rotblockad inga bestående men. Men allt kan ju gå fel, av en mängd helt oförklarliga orsaker, så vi kan inte svära oss helt fria från detta.
Antingen verkar ingreppet meddetsamma på plats eller ger den ingen, nu eller senare, smärtlindring så som tänkt. Dvs. lokalbedövningen ger den effekt att om rotblockaden verkar och förmodligen kommer att fortsätta så (1-4 mån.) får patienten en omedelbar smärtlindring av sina symtom vid behandlingstillfället som då talar för en fortsatt god effekt.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen av sacroiliacaleder

FrågaJag ska göra en röntgen av ländrygg och sacroiliaclederna. Står man när man gör denna röntgen eller hur fungerar det? Jag är jättenervös!! Hur lång tid tar det?

SvarMed konventionell röntgen tar man alladessa bilder liggande.  Du ligger på rygg och på sidan när de olika bilderna tas. Det rör sig om ca. 4 bilder från olika projektioner. Har du lättare käder utan metallknappar, blixtlås, etc. i det område som ska undersökas kan du troligen ha på dig dessa kläder när du röntgas.
Undersökningen tar högst 5-10 minuter.

Svarat avK.T. rtgssk.
Röntgen Helsingborg

Syns ärr på röntgen

FrågaSyns en ”ärrbildning” under stortå efter skalpellingrepp, på vanlig slätröntgen eller skall tån skiktröntgas?

SvarInga mjukdelsförändringar i den ytliga hudkostymen kan ses med konventionell röntgen. Finns abscess (varhåla) i mjukdelarna under huden kan ev. datortomografi (CT) se denna förändring. Det är storlek på objektet som avgör om det kan ses med någon diagnostisk teknik.
Ultraljud är oftast förstaval om ej djupt liggande hudförändringar ska diagnostiseras (synas).

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Om rotblockad

FrågaJag har haft svår nervsmärta i ett år. Har fått morfin men dom hjälper inte mycket. Ska nu få blockad. Hur många blir hjälpta o hur länge?

SvarVi har ingen statistik över hur bra denna behandling är.
Vad vi vet är hur patienten upplever denna behandling på plats direkt efter undersökningen. Även patienter, som återkommer, brukar beskriva tidigare behandlingar och hur de upplever effekten av denna.
Det går med klinisk vägledning lokalisera nivån för diskbråcket med specifierad värk. Då man ger en kombination av kortisinpreparat och lokalbedövningsmedel får man oftast ett omedelbart svar om rotblockaden har lyckats och förmodas då hjälpa en tid framöver.

Generellt får man oftast ett bra positivt svar av denna behandling… om man ger denna rotblockad på rätt nivå (nervrot). Finns en tidigare MR-rygg att tillgå av diskbråcket ökar förutsättningarna för en god effekt.
Vi har haft patienter som ”krypit” upp på bordet från en säng med mycket svåra smärtor för att sedan efter behandlingen själv hoppa ner från undersökningsbordet och gå därifrån.
Framgången med denna behandling varierar stort mellan olika individer, lokalisation av bråcket, vem som gör behandlingen, mm. Om man får en effekt vid blockaden sitter denna i mellan 1 till 4-5 månader…. där ca. 3 månader får anses mer ”normal” tid.

Har man svår ryggvärk där medicinering inte ger någon effekt eller operation  inte är ett alternativ är denna behandlingsform mycket bra!

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

® www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024