Se tidig emfysem på röntgen

Hur tidigt kan man se emfysem efter tex ett givet datum där olycka skett av farliga gaser!
Vilka regler gäller för den vården att upptäcka emfysem i tid!!

Definitionen av emfysem är stora luftblåsor som skapats av att väggarna runt lungblåsorna (alveroler) destruerats och skapat en större hålighet. Den totala ytan i lungorna som tar upp syre minskas på på sätt.
Emfysemhåligheterna kan ha en storlek från mindre än 1cm till några centimeter samt att involvera större delen av bröstkorgen.
Mycket stora emfysemhåligheter som upptar en större del av thorax kan på vanlig konventionell lungröntgen förväxlas med en pneumothorax.

På en vanlig lungröntgen ses emfysemblåsor först när de vuxit i storlek som är i ett senare skede av sjukdomen. En lindrig emfysem med små emfysemblåsor vara svår att se där man istället kan vägledas av bristen på distala små lungartärer ute i perifer lungvävnad med en samtida storleksökning av kärlen kring lunghilus. Andra tecken i den konventionella lungbilden som kan misstänkliggöra KOL och emfysem är uträtade diafragmavalv och ofta ett litet och smalt hjärta på sidobilden.

Datortomografi (CT) är den metod som har bäst sensibilitet för diagnostik av mindre emfysemblåsor i ett tidigare stadie men används inte generellt för diagnostik av detta då tillgängligheten till CT i allmänhet är begränsad.
CT kan dock bara konstatera att emfysem finns men inte avgöra hur stor del av lungorna som är drabbad.

KOL och emfysem ställs initialt genom kliniska symtom, spirometri och ev. en konventionell lungröntgen där man ev. kan bekräfta diagnosen.
Vid oklar klinisk diagnos eller oklara fynd (differentialdiagnostik) med en konventionell lungröntgen kan en CT göras för diagnostik samt att kartlägga blåsornas utbredning.

Det finns idag ingen screening-program för KOL så som det finns för bröstcancer (mammografi), livmoderhalscancer, prostatacancer (PSA-prov), tjock- och ändtarmscancer och aortabråck på män. Det är därför upp till varje person att uppsöka sjukvården på eget bevåg om man misstänker sjukdom eller har symtom från lungor och luftvägar som indikerar en utredning.

Idag pågår studier med bla. magnetkamera (MR) för utredning av emfysemblåsor där man kan avgöra deras totala volym och därmed påverka på lungfunktionen.
Det finns även studier där patienten andas in ett ämne där man vid utandningen kan mäta hur mycket av ämnet som stannar kvar i lungorna och därmed kan man beräkna förekomsten av även små emfysemblåsor.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Piercing

Jag ska göra en vanlig slätröntgen av höften, måste jag ta ut mina näspiercingar och ögonbryns piercing????

Nej du behöver inte plocka av kroppssmycken i metall såvida de inte sitter över den del av kroppen du ska röntga, Tex. navelsmycke om ländryggen ska röntgas med konventionell röntgen eller man ska genomgå en CT av buken då kan det bli störande bildartefakter (oönskad bildbrus).

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

MR vid misstänkt fotskada

Visst är MR röntgen en bättre metod att utför för att se om man har en fraktur I en fot än en vanlig röntgen??

Båda metoderna har sina fördelar och svagheter.
Konventionell skelettröntgen visar oftast skelettskador så pass bra att detta räcker för en diagnostik. När den konventionella röntgendiagnostiken inte ger adekvat svar på orsak för upplevd smärta som inte går över eller kan ge komplikationer ifall en skelettskada missas, tex. skador i handlovsbenen, mellanfoten, kan datortomografi (CT) eller MR göras.

CT ser skelettstrukturer mycket bra medan MR avbildar mjukdelarna bättre där ev. benmärgsödem kan indikerar på en skelettskada. stressfaktur, mm. Datortomografi är en mer lättillgänglig och enklare undersökning än vad en MR-undersökning är där det oftast är långa väntetider.

KT. Rtgssk
Röntgen Helsingborg

Är CR röntgen samma som CT?

Digital bildplatteavläsare

CR (Computed Radiography) är en förkortning för digital röntgenfilm dvs. med konventionell röntgen (skelett, lungor, mm) görs denna bildtagning på digitala bildplattor (likt digital kamera/mobil) som skickar bilden direkt digitalt till en monitor för granskning och lagring. Tidigare analoga röntgenbilder fick kemiskt framkallas i olika bad innan man kunde se vad de föreställde.

CT (computed tomography) är den internationellt engelska förkortningen men på svenska är den generellt förekommande förkortningen DT (datortomografi).
På ren svenska bland allmänheten kallas denna metod för skiktröntgen och avbildar undersökt kroppsdel som digitala bildskivor/snitt.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kan man se lungorna vid ryggröntgen

Kan man genom en röntgen av ländrygg, bröstrygg med sk slätröntgen även se cancer och andra sjukdomstillstånd i lungor etc.

Konventionell ländrygg

Troligen inte då bilden med konventionell röntgen bländas in så den enbart täcker in ryggraden med dess utskott från olika projektioner.
Mjukdelarna som kan ses med konventionell röntgen, det som finns kring ryggraden, kan dåligt avgöras om det är normala strukturer eller patologisk strukturer. Luftförande organ som tarmar kan bedömas grovt efter hur luften fördelas i dessa.
Såvida en sjuklig förändring inte utgöres av en stor massa som påverkar omkringliggande strukturer som då kan misstänkliggöra ett patologiskt bifynd.

Däremot om undersökningen göres med datortomografi (CT) så får man med hela kroppsvolymen trotts man enbart avser undersöka ryggen. Det finns då möjlighet att upptäcka annan sjuklighet (bifynd) inom hela det område som avbildas.

K.T. rtgssk04
Röntgen Helsingborg

Hur snabbt verkar en rotblockad

FrågaTar det lång tid efter nervblockad utförts tills man är smärtfri, eller blir det en omedelbar verkan?

SvarOm injektionen av den blandning av lokalbedövning och kortisonpreparat, som man vanligtvis använder, hamnar på avsedd plats vid nervroten brukar den smärtstillande effekten komma omedelbart…. mer eller mindre.
Det är effekten av lokalbedövningsmedlet som då ger denna snabba effekt och en antydan om att även kortisonpreparatet (långtidsverkande prednisolonderivat) kommer att ha en bra effekt. Vi har haft patienter som med mycket svår smärta, mer eller mindre, har lyfts upp på undersökningsbordet för att efteråt själv hoppa ner från bordet och promenerat ut därifrån utan värk.

Patienten brukar uppleva att värken kommer tillbaka efter någon eller några timmar efter injektionen. Anledningen till detta är att lokalbedövningsmedlet slutat verka och den effekt som kortisonet ger på inflammationen kring nervroten inte hunnit ge någon märkbar effekt än. Detta uppehåll i smärtlindringen kan vara 2-4 dagar.

Vi har givetvis även patienter (fåtal) där denna behandling efteråt inte ger någon märkbar effekt.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Tumbasartros

FrågaSyns tumartros vid vanlig rtg ?
Jag har haft ont i min axel i flera år nu. Har tidigare blivit op i andra armen pga  förslitningskador i handleden. Nu har jag samma symtom igen. INGEN värk i handleden med värk uppåt axeln.
Min dr säger att det är tumartros men när jag läser om tumartros är det ju helt andra symtom.

SvarTumbas artros är en vanlig åkomma när man kommer upp i åren. Vanligare hos kvinnor än män…
Diagnosen kan ställas kliniskt där smärtan uppkommer i tummens bas dels när patienten pressar ihop tumme och pekfinger, vrider ut tummen rakt ut från handen, etc.
Denna då uppkomna smärta beror på förslitning av ledbrosket mellan trapezium (”stora mångkantiga benet”) och tummens metarcarpalben (mellanhandsben).
Smärta uppkommen av tumbasartros är vid rörelse kring tumbas och handled. Att du har ont i axeln beror på andra orsaker.

Denna förslitning kan man se på en konventionell röntgenbild.
Kan vara svår att avgöra i ett tidigt skede där patienten trots värk har normal ledbroskhöjd och inga andra benpålagringar som tyder på en begynnande artros. Då artrosförändringarna fortskrider kommer man lättare att kunna se en ledbroskdestruktion med sänkt ledmellanrum samt en förtätning av benet på ledytorna. Benpålagringar kring leden är då också vanliga. Flertalet patienter får även en instabilitet i tumbasleden (subluxation).

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur ofta kan man få rotblockad

FrågaHar en son som är 20-år han har haft ont i snart 9år, men man har skyllt på allt som växtvärk och liknande.
För drygt ett år sedan så fick han gjort magnetröntgen och en ny precis innan jul. Det är en disk som är helt uttorkad och han har så ont att han bara kan vara på praktik ca 5 timmar om dagen. Han fick en nervblockad för 1½ månad sen men känner nu att den börjar släppa. Hur ofta kan man få denna? Blir det längre mellan gångerna (typ att det bunkrar sig)?

SvarDet finns egentligen ingen tidsgräns för hur länge dessa behandlingar med rotblockader kan fortgå. Har man en bra effekt av dessa behandlingar och inga andra behandlingsalternativ är aktuella eller står till buds kan de fortgå flera år. Är effekten av dessa behandlingar kortvarig och man behöver göra täta återkommande rotblockader ska/bör man utreda alternativa behandlingar eller kompletterande behandlingar som då ökar tidsintervallerna för varje blockadtillfälle.

Är patienten ung ska man absolut överväga annan behandling eller med kirurgisk ingrepp åtgärda den skadade kotdisken, tex. med en kotdiskprotes. Idag finns flera behandlingsalternativ vad gäller skadade ryggkotsdiskar som man bör diskutera med sin doktor. Som ung patient med dessa ryggbesvär bör man även konsulteras av ortopedspecialist eller liknande vårdspecialist på ryggbesvär.
Det är inte försvarbart att en ung patient under lång tid ska behöva få dessa rotblockader eller ta starka smärtstillande mediciner för att fungera såväl fysiskt som socialt i samhället.

Den kortison dos som deponeras intill nervroten har effekt på smärttillståndet från ingenting upp till flera månader beroende på flera faktorer. Kortisonet ”hamstras” inte lokalt på platsen för injektionen. Inflammationen kring nervroten blir inte heller mindre känslig för kortison med tiden. Man får bra effekt varje gång om injektionen gjorts rätt och den tidigare visat sig ge denna smärtlindrande effekt.
Däremot har långvarig kortisonbruk andra negativa bieffekter i andra delar av kroppen. Likaså kan upprepade rotblockader ge förändringar i mjukdelarna kring injektionsstället i ryggen.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Ont i handen trots inget på röntgen

FrågaJag klämde min hand i dec och har röntgat den 2 gånger och båda gångerna så syns det inget på röntgen. Det var med 2veckors mellan röntgen men jag har fortfarande ont på handryggen mellan lillfinger och ringfingret. Har varit hos vårdcentralen och dom säger att det inte går och finns inget att göra mer än att använda bedövnings salva.
Stämer det?

SvarPå en konventionell röntgen ses enbart skelettet i handen. Viss mjukdelsförändring kan man ana. Utifrån hur våldet mot handen sett ut kan man förvänta sig olika typer av skador. Vid slag och klämskador ses ofta tvärfrakturer medan vridvåld ger spralfrakturer, etc.
Om man vill kartlägga misstänkt benbrott som inte ses med vanlig röntgen eller närmare  kartlägga ev. lösa benfragment med ledengagemang kan en magnetkamera (MR) eller datortomografi (CT) bli aktuell.

Odislocerade frakturer kan vara svåra att se på bild oavsett lokalisation. Frakturer brukar dock ha en tendens att i obehandlat tillstånd dislocera efter ett tag vid belastning av kroppsdelen.
Ses trots allt ingen skelettskada på konventionell röntgen vid en senare komplettering får man misstänka mjukdelsskador. Klämskador ger i de flesta fallen svullnad inuti handen. Man kan då få en övergående motorik och känselpåverkan då div. nerver kan klämmas av svullnaden.
Har patienten ont i handen mer än 2-3 veckor efter skadetillfället kan man misstänka ev. ligamentskada.  Handloven (karpalbenen) har 8 små ben ledade till varandra i ett oerhört komplicerat system. I handloven finns ett tjugotal ligament som bla. håller samman stabiliteten i handloven. I den yttersta raden av handlovsbenen fäster senorna till fingrarna. Fingrarnas senor och ligament är kraftiga och skadas oftast inte vid ett benbrott på fingrarna.

Ligamentskador kan som sagt  inte ses med vanlig röntgen. Det finns olika kliniska tester som diagnostiserar specifika ligamentskador genom att patienten vid vissa rörelser av handen uppger smärta. Dylika tester kan göras efter 2-3 veckor då den värsta smärtan lagt sig ifall patienten fortfarande har värk från handen.

Det är viktigt att göra en noggrann utredning vid misstänkta skelettskador i hand och handled. Missar man en fraktur kan detta ge långdragna eller kroniska besvär i handen vid rörelse i form av artros i handlovsbenen och/eller dysfunktionell ledfunktion. Så har man fortfarande ont efter 2-3 veckor bör man prata med sin doktor eller annan specialist.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att se en höftledsfraktur

FrågaKan man se höftledsbrott på vanlig röntgen?

Odislocerad fraktur höger höft
Odislocerad fraktur

SvarVid misstanke på höftledsfraktur är en konventionell röntgen av höften en enkel, snabb och rellativt säker metod för frakturdiagnos.
I de flesta fall ser man brottsytorna eller annan antydan till benbrott (förändrad benstruktur) med denna enkla undersökning. Det uppstår ibland sk. odislocerad fraktur (ej åtskillda benändar) som kan vara svår att se med en vanlig konventionell röntgenmetod.

Om en stark misstanke på benbrott kvarstår trots att en konventionell röntgen ej diagnostiserat en sådan kan man komplettera undersökningen med en datortomografi (CT), magnetkamera (MR) eller ev. scintigrafi av höften.

Med CT ses i så fall en frakturlinje medan MR detekterar benmärgshematomet som alltid uppstår då blodkärl brister i frakturområdet i samband med skadan. Om man väljer att göra en scintigrafi gör man detta först efter 4-6 dagar när de radioaktiva isotoperna då tas upp där det finns en hög cellaktivitet som vid tex. ny benbildning i samband med frakturer.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024