Hur snabbt verkar en rotblockad

FrågaTar det lång tid efter nervblockad utförts tills man är smärtfri, eller blir det en omedelbar verkan?

SvarOm injektionen av den blandning av lokalbedövning och kortisonpreparat, som man vanligtvis använder, hamnar på avsedd plats vid nervroten brukar den smärtstillande effekten komma omedelbart…. mer eller mindre.
Det är effekten av lokalbedövningsmedlet som då ger denna snabba effekt och en antydan om att även kortisonpreparatet (långtidsverkande prednisolonderivat) kommer att ha en bra effekt. Vi har haft patienter som med mycket svår smärta, mer eller mindre, har lyfts upp på undersökningsbordet för att efteråt själv hoppa ner från bordet och promenerat ut därifrån utan värk.

Patienten brukar uppleva att värken kommer tillbaka efter någon eller några timmar efter injektionen. Anledningen till detta är att lokalbedövningsmedlet slutat verka och den effekt som kortisonet ger på inflammationen kring nervroten inte hunnit ge någon märkbar effekt än. Detta uppehåll i smärtlindringen kan vara 2-4 dagar.

Vi har givetvis även patienter (fåtal) där denna behandling efteråt inte ger någon märkbar effekt.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Tumbasartros

FrågaSyns tumartros vid vanlig rtg ?
Jag har haft ont i min axel i flera år nu. Har tidigare blivit op i andra armen pga  förslitningskador i handleden. Nu har jag samma symtom igen. INGEN värk i handleden med värk uppåt axeln.
Min dr säger att det är tumartros men när jag läser om tumartros är det ju helt andra symtom.

SvarTumbas artros är en vanlig åkomma när man kommer upp i åren. Vanligare hos kvinnor än män…
Diagnosen kan ställas kliniskt där smärtan uppkommer i tummens bas dels när patienten pressar ihop tumme och pekfinger, vrider ut tummen rakt ut från handen, etc.
Denna då uppkomna smärta beror på förslitning av ledbrosket mellan trapezium (”stora mångkantiga benet”) och tummens metarcarpalben (mellanhandsben).
Smärta uppkommen av tumbasartros är vid rörelse kring tumbas och handled. Att du har ont i axeln beror på andra orsaker.

Denna förslitning kan man se på en konventionell röntgenbild.
Kan vara svår att avgöra i ett tidigt skede där patienten trots värk har normal ledbroskhöjd och inga andra benpålagringar som tyder på en begynnande artros. Då artrosförändringarna fortskrider kommer man lättare att kunna se en ledbroskdestruktion med sänkt ledmellanrum samt en förtätning av benet på ledytorna. Benpålagringar kring leden är då också vanliga. Flertalet patienter får även en instabilitet i tumbasleden (subluxation).

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur ofta kan man få rotblockad

FrågaHar en son som är 20-år han har haft ont i snart 9år, men man har skyllt på allt som växtvärk och liknande.
För drygt ett år sedan så fick han gjort magnetröntgen och en ny precis innan jul. Det är en disk som är helt uttorkad och han har så ont att han bara kan vara på praktik ca 5 timmar om dagen. Han fick en nervblockad för 1½ månad sen men känner nu att den börjar släppa. Hur ofta kan man få denna? Blir det längre mellan gångerna (typ att det bunkrar sig)?

SvarDet finns egentligen ingen tidsgräns för hur länge dessa behandlingar med rotblockader kan fortgå. Har man en bra effekt av dessa behandlingar och inga andra behandlingsalternativ är aktuella eller står till buds kan de fortgå flera år. Är effekten av dessa behandlingar kortvarig och man behöver göra täta återkommande rotblockader ska/bör man utreda alternativa behandlingar eller kompletterande behandlingar som då ökar tidsintervallerna för varje blockadtillfälle.

Är patienten ung ska man absolut överväga annan behandling eller med kirurgisk ingrepp åtgärda den skadade kotdisken, tex. med en kotdiskprotes. Idag finns flera behandlingsalternativ vad gäller skadade ryggkotsdiskar som man bör diskutera med sin doktor. Som ung patient med dessa ryggbesvär bör man även konsulteras av ortopedspecialist eller liknande vårdspecialist på ryggbesvär.
Det är inte försvarbart att en ung patient under lång tid ska behöva få dessa rotblockader eller ta starka smärtstillande mediciner för att fungera såväl fysiskt som socialt i samhället.

Den kortison dos som deponeras intill nervroten har effekt på smärttillståndet från ingenting upp till flera månader beroende på flera faktorer. Kortisonet ”hamstras” inte lokalt på platsen för injektionen. Inflammationen kring nervroten blir inte heller mindre känslig för kortison med tiden. Man får bra effekt varje gång om injektionen gjorts rätt och den tidigare visat sig ge denna smärtlindrande effekt.
Däremot har långvarig kortisonbruk andra negativa bieffekter i andra delar av kroppen. Likaså kan upprepade rotblockader ge förändringar i mjukdelarna kring injektionsstället i ryggen.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Ont i handen trots inget på röntgen

FrågaJag klämde min hand i dec och har röntgat den 2 gånger och båda gångerna så syns det inget på röntgen. Det var med 2veckors mellan röntgen men jag har fortfarande ont på handryggen mellan lillfinger och ringfingret. Har varit hos vårdcentralen och dom säger att det inte går och finns inget att göra mer än att använda bedövnings salva.
Stämer det?

SvarPå en konventionell röntgen ses enbart skelettet i handen. Viss mjukdelsförändring kan man ana. Utifrån hur våldet mot handen sett ut kan man förvänta sig olika typer av skador. Vid slag och klämskador ses ofta tvärfrakturer medan vridvåld ger spralfrakturer, etc.
Om man vill kartlägga misstänkt benbrott som inte ses med vanlig röntgen eller närmare  kartlägga ev. lösa benfragment med ledengagemang kan en magnetkamera (MR) eller datortomografi (CT) bli aktuell.

Odislocerade frakturer kan vara svåra att se på bild oavsett lokalisation. Frakturer brukar dock ha en tendens att i obehandlat tillstånd dislocera efter ett tag vid belastning av kroppsdelen.
Ses trots allt ingen skelettskada på konventionell röntgen vid en senare komplettering får man misstänka mjukdelsskador. Klämskador ger i de flesta fallen svullnad inuti handen. Man kan då få en övergående motorik och känselpåverkan då div. nerver kan klämmas av svullnaden.
Har patienten ont i handen mer än 2-3 veckor efter skadetillfället kan man misstänka ev. ligamentskada.  Handloven (karpalbenen) har 8 små ben ledade till varandra i ett oerhört komplicerat system. I handloven finns ett tjugotal ligament som bla. håller samman stabiliteten i handloven. I den yttersta raden av handlovsbenen fäster senorna till fingrarna. Fingrarnas senor och ligament är kraftiga och skadas oftast inte vid ett benbrott på fingrarna.

Ligamentskador kan som sagt  inte ses med vanlig röntgen. Det finns olika kliniska tester som diagnostiserar specifika ligamentskador genom att patienten vid vissa rörelser av handen uppger smärta. Dylika tester kan göras efter 2-3 veckor då den värsta smärtan lagt sig ifall patienten fortfarande har värk från handen.

Det är viktigt att göra en noggrann utredning vid misstänkta skelettskador i hand och handled. Missar man en fraktur kan detta ge långdragna eller kroniska besvär i handen vid rörelse i form av artros i handlovsbenen och/eller dysfunktionell ledfunktion. Så har man fortfarande ont efter 2-3 veckor bör man prata med sin doktor eller annan specialist.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att se en höftledsfraktur

FrågaKan man se höftledsbrott på vanlig röntgen?

Odislocerad fraktur höger höft
Odislocerad fraktur

SvarVid misstanke på höftledsfraktur är en konventionell röntgen av höften en enkel, snabb och rellativt säker metod för frakturdiagnos.
I de flesta fall ser man brottsytorna eller annan antydan till benbrott (förändrad benstruktur) med denna enkla undersökning. Det uppstår ibland sk. odislocerad fraktur (ej åtskillda benändar) som kan vara svår att se med en vanlig konventionell röntgenmetod.

Om en stark misstanke på benbrott kvarstår trots att en konventionell röntgen ej diagnostiserat en sådan kan man komplettera undersökningen med en datortomografi (CT), magnetkamera (MR) eller ev. scintigrafi av höften.

Med CT ses i så fall en frakturlinje medan MR detekterar benmärgshematomet som alltid uppstår då blodkärl brister i frakturområdet i samband med skadan. Om man väljer att göra en scintigrafi gör man detta först efter 4-6 dagar när de radioaktiva isotoperna då tas upp där det finns en hög cellaktivitet som vid tex. ny benbildning i samband med frakturer.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Förkalkning från handled till armbåge

FrågaBlev röntgad på akuten vid Lidköping för ett kraftigt slag på höger underarm. Ingen skada upptäcktes där men läkaren upplyste mig om att det syntes förkalkning från handen tom armbågen. Skall detta undersökas vidare av min vårdcentral? Har besvär men ej sökt för denna värk. Ålder 80+.

SvarFörkalkning över en längre sträcka får nog tolkas som ”åderförkalkning” av dina blodkärl i underarmen ut mot handen.
Vad gäller övrig kalkbildning i armen drabbar detta oftast överarmen nedom axelpartiet där muskelsenor kan få längre kalkbeläggningar som då oftast beror på ensidiga kraftiga ofta återkommande rörelser av armen. Det finns ämnesomsättningssjukdomar samt mer ovanliga benigna typer av muskeltumörer som kan ge längre kalkbildningar i mjukdelarna.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kärlnystan av punktionsmiss

FrågaHar sedan snart två år lidit av ett diskbråck på 5-6e ländkotan med svår ischiassmärta och känselbortfall i höger fot. Vid en ny MR upptäcktes kärlnystan i elfte och tolfte th-kotan som jag också upplever smärta från strålande upp i nacken. Hur uppstår dessa?

För snart två år sedan försökte man ta ett ryggmärgsprov utan att lyckas. Sex gånger stack man in en spruta i mitt då nyss uppkomna diskbråck… Kan detta trauma ha orsakat hemangiomet?

Nål för CNC
Nål för CNS

SvarHemangiom i ryggkotorna är en medfödd kärlmissbildning och förekommer i ca 10% av befolkningen. Kvinnor över 40år är en överrepresenterad patientgrupp.
Ett hemangiom är normalt långsamt växande i benmärgen och ger inga symtom. Det finns dock mer agressivt växande hemangiom (1-2%) som så småningom kan uppta hela ryggkotan som då kan påverka kotans hållbarhet samt ge en påverkan av ryggmärgskanalen.
De flesta hemangiom sitter inom bröstryggen.

Det anses vara kontraindicerat att göra lumbalpunktionen i nivå med tidigare operativt ingrepp i ryggen eller i nivå med ett känt diskbråck. Det är troligen en lumbalpunktion du gjort då man skulle få ut lite ryggmärgsvätska (likvor) för ett prov av något slag.
Vid en lumbalpunktion kommer nålen åt de sensoriska nerverna (känsel) i upp mot 1 av 10 punktionstillfällen. Punktionsnålen stöter till de nervtrådar som längre ner går ut sidledes från ryggmärgen som rotflätor genom sidokothålen. Detta ger då övergående smärta (dysestesi) som kan tolkas som ett felstick.
Nålen man använder har ingen eller endast ytterst på spetsen en skärande slipning (sk. Lancett-slipning). Nålen sticks in med slipningen vertikalt, vilket delar de horisontellt gående nertrådarna åt vardera sida av nålspetsen, för att minimera påverkan av de nervbanor man passerar vid punktionen.
Bestående skada på dessa nerver sker nästan aldrig i samband med en lumbalpunktion. Då det ibland kan vara svårt att manuellt hitta rätt med punktionsnålen kan denna lumbalpunktion göras på röntgen med hjälp av genomlysning.

Punktionen i ländryggen och hemangiomet i bröstryggen (Th11-12) har inget samband då ryggmärgen slutar vid ländkota 1 (L1) samt att likvorpunktioner alltid görs nedanför denna nivå. En kotdisk (vertebraldisk) har normalt ingen blodkärlsförsörjning och blöder således inte vid en injektion. Däremot löper det nerver kring diskens yttre hölje.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Saknad av pannbihålor

FrågaJag är vuxen och har inga bihålor i pannan.
Läkaren förklarade att det är vanligt hos en del folkgrupper. Vilka menade han då? Han kunde tyvärr inte svara mer exakt.

Bihålor
Pannbihålor

SvarEnligt vår övertandläkare, som tittar mycket på röntgenbilder av ansiktet finns ingen noterbar skillnad i bihålornas utseende eller struktur mellan människor av olika nationalitet och folkslag.
Om en person har stora, små eller inga synliga pannbihålor beror nog enbart på ärftliga orsaker.

En skillnad man däremot kan notera mellan människor från olika delar av världen är bla. pannbenets grovhet (tjocklek).

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Effekten efter en rotblockad

FrågaJag har haft diskbråck nu i 1år.
Jag gjorde den här behandlingen rotblockad igår 12/6. Det kändes ganska bra med smärta direkt efter behandlingen men senare på kvällen hade jag mycket mer ont och idag en efter behandlingen så har jag mycket ont i höger sida vaden ända ner till Hälen, insidan av låret och runt höften.
Är detta normalt? Innebär detta att den här behandlingen har inte och kommer inte ge sin effekt för mig?

SvarEn rotblockad är oftast en mycket bra men temporär behandlingsmetod om den läggs rätt och därmed ger den effekt som avses.
Att deponera de inblandade läkemedlen rätt kan vara en svår procedur för både  patient som läkare. För en patient kan det vara en smärtfull upplevelse.
Den läkare som utför denna procedur måste vara väl insatt i proceduren då just hur väl en deponerad injektion är gjord blir helt avgörande för om rotblockaden ger någon som helst effekt. Om läkemedlen inte injiceras på och i omedelbar närhet till aktuell utgående nervfläta från ryggraden ger den oftast  ingen effekt alls. Man kan säga ”allt eller intet”.
Den smärta patienten bör känna ner i benet i samband med injektionen, som dessutom liknar den ”vanliga” smärta patienten normalt har, bekräftar för läkaren att injektionsnålens spets ligger an mot nervroten. Att det är på denna plats läkemedlen ska deponeras.

De inblandade läkemedlen i denna behandling är en mix av någon lokalbedövningsmedel samt ett kortisonpreparat. Effekten av dessa medel är såväl diagnostisk som terapeutisk.
Den lokalbedövning som deponeras ger effekt nästan omedelbart. Om patientens ”vanliga” smärta ner i benet minskar eller helt upphört betyder detta att läkemedlen ”hamnat rätt”. En diagnostik med andra ord.
Det kortisonpreparat som deponeras har en senare effekt. Denna terapeutiska verkan kommer först efter ca. 2-4 dagar. Det blir därför ett mellanrum där lokalbedövningen slutat verka (3-5 tim) tills kortisonet ger någon effekt.

Detta betyder således att den ”vanliga” värken återkommer några timmar efter rotblockaden.
Om nålspetsen varit mot nervroten kan man nog uppleva ömhet ner i benet efter att lokalbedövningen släppt. Likaså kan kortison ge upphov till en kort tids svullnad i mjukdelarna invid nervroten som då utövar ett tryck som kan påverka känseln ner i benet på olika sätt.

Har man fått en bra effekt av lokalbedövningen direkt efteråt så kan man nog även förvänta sig en god effekt av kortisonet när detta väl börjar verka.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur ofta rotblockad

FrågaJag har fått 3 rotblockade tidigare i ländryggen med bra resultat. Men efter sista besöket hos ortopeden då sa han att jag skulle behöva rotblockad både i ländryggen och sacroiliaca leden eftersom nerverna ligger i klämd.
Nu är jag väldigt osäker om jag vågar ta båda samtidigt eftersom han sa att han aldrig brukar ge dom samtidigt, det blir för mycket.
Men nu är det en annan som har tagit över blockaderna och läkaren som ska ge blockaden till mig han ger båda samtidigt eftersom ´Vad finns det för risker?’ eller är läkaren som ska ge båda dumdristig?
Vad rekommenderar ni? Jag är orolig och vet inte vem av dom jag kan lita på.

SvarMan kan mycket väl ge denna rotblockad på mer än ett ställe samtidigt. Är effekten på dig av detta utredd så ser vi inget hinder.
Dock… Om du nu får blockad på ett nytt (oprövat) ställe samtidigt som du får mot ett tidigare ställe med dokumenterad väl bra effekt så kan man inte utvärdera den nya lokalisationen i sakralryggen. Det kan visa sig att kortisoninjektionen mot det nya stället inte har någon som helst effekt. Dvs. man injicerar kortison i kroppen utan att utvärdera effekten då den andra rotblockaden, du även fått tidigare med bra effekt, döljer en ev. smärtlindrande effekt från det nya injektionsstället.

Med kortison ska man ha en viss återhållsamhet med hur höga doser samt hur ofta man ger.
Vad gäller ryggblockader med kortison mot nervroten kan man ge detta med återkommande intervaller under en lång tid. Dock bör det gå runt 3-4 månader mellan injektionerna. Våra radiologer rekommenderar inte fler än 6-7 tillfällen per år om detta inte anses absolut nödvändigt för att patienten ska ha en någorlunda dräglig tillvaro. Krävs dessa täta eller tätare kortisoninjektioner bör man kanske titta på alternativ till dessa rotblockader.

Hur länge en effekt av kortisonpreparatet ”sitter i” beror på flera faktorer. Viktigast är att injektionen blir optimal där preparatet då injiceras direkt mot rätt nervfläta.
Mycket hänger med andra ord på att den läkare som gör behandlingen har erfarenhet av detta….

Svarat avK.T. rtgsk
Röntgen Helsingborg