Konventionell röntgen – Sida 4 – Fråga Röntgendoktorn

Om rotblockad

Jag har haft svår nervsmärta i ett år. Har fått morfin men dom hjälper inte mycket. Ska nu få blockad. Hur många blir hjälpta o hur länge?

Vi har ingen statistik över hur bra denna behandling är.
Vad vi vet är hur patienten upplever denna behandling på plats direkt efter undersökningen. Även patienter, som återkommer, brukar beskriva tidigare behandlingar och hur de upplever effekten av denna.
Det går med klinisk vägledning lokalisera nivån för diskbråcket med specifierad värk. Då man ger en kombination av kortisinpreparat och lokalbedövningsmedel får man oftast ett omedelbart svar om rotblockaden har lyckats och förmodas då hjälpa en tid framöver.

Generellt får man oftast ett bra positivt svar av denna behandling… om man ger denna rotblockad på rätt nivå (nervrot). Finns en tidigare MR-rygg att tillgå av diskbråcket ökar förutsättningarna för en god effekt.
Vi har haft patienter som ”krypit” upp på bordet från en säng med mycket svåra smärtor för att sedan efter behandlingen själv hoppa ner från undersökningsbordet och gå därifrån.
Framgången med denna behandling varierar stort mellan olika individer, lokalisation av bråcket, vem som gör behandlingen, mm. Om man får en effekt vid blockaden sitter denna i mellan 1 till 4-5 månader…. där ca. 3 månader får anses mer ”normal” tid.

Har man svår ryggvärk där medicinering inte ger någon effekt eller operation inte är ett alternativ är denna behandlingsform mycket bra!

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Varför ses ej frakturen med vanlig röntgen

Jag undrar lite om CT-röntgen. Hur ”bra” syns frakturer på en sån röntgen?
En tvåmånaders bebis som gjort ett flertal undersökningar hos ett antal läkare hittar ej några frakturer på bebisen varken vid undersökning eller vanlig röntgen.
Sedan görs en CT- röntgen som plötsligt visar 3 revbensfrakturer som är av precis vid ryggraden långt ner. Och vid närmare titt hittas ett till vid ryggraden.
När en slät-röntgen sedan görs ett par veckor efter så syns ingenting på denna röntgen.

Så det jag undrar är kan det varit något annat man sett på ct:n? Kan det vara någon ledvätska, kotor ur led osv? Eller kan det även vara svårt att se frakturer på en slätröntgen trots att det var minst två veckor efter den påstådda skadan.

Det man inte ser med konventionell (vanlig) röntgen ses med CT….
Att se enstaka odicloserade revbens-frakturer kan vara svårt nog på vuxna. Att se 3-4 revbensfrakturer på litet barn och dessa lokaliserade intill kotpelaren är mycket svårt, nästintill omöjligt, med konventionell röntgen. Om man inte kan utesluta skada och stark misstanke på skada trots allt finns får man komplettera den ”vanliga” röntgen med exv. datortomografi (CT).

CT är mycket bra på bla. skelettdiagnostik. En konventionell röntgenbild avbildar alla röntgentäta strukturer ”ovanpå varandra”. Även mjukdelar framför skelettet, som hjärta, lunga och mjuk vävnad, otydliggör skelettstrukturer. Detta mjukdelsmassa som otydliggör röntgenbilden slipper man med en CT. Man kan få oerhört detaljerade bilder av skelettstruktur och leder med CT. Man kan även se fynd (kallusbildning, ojämnheter, mm.) som kan misstänkliggöra tidigare skador på ben.

Att man ofta gör en konventionell röntgen först på ett litet barn beror på den ökade bestrålning barnet utsätts för under en CT-undersökning. Detta dock beroende på misstänkt skada eller sjukdom.
Man ser skelettet, i normala fall, oftats tillräckligt bra med en konventionell röntgen. Ibland finns frakturer som pga. lokalisation, involverar leder, multipel fragmenterat , inför operation, etc. gör att en kompletterande CT-undersökning för mer nogrann kartläggning av fraktur är starkt indicerat.

Efterkontroller av skelettskador kan mycket väl göras med konventionell röntgen då man nu vet var skadan sitter och vad man ska titta efter. Att dessa frakturer vid den konventionella röntgen efteråt inte syntes före eller kan ses efteråt kan bero på små frakturer som dessutom är mer eller mindre helt läkta. Okomplicerade frakturer hos barn kan vara stabil efter en vecka medan det hos en vuxen tar 6-8 veckor.
Man kontrollerar även vid revbensfrakturer lungornas tillstånd. Ett skadat revben kan riva hål på lungsäcken och ge en pneumothorax (ihopfallen lunga) som då påverkan andningen mer eller mindre.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se KOL på röntgen

Kan man se på rtg om man har kol?

Vid lindrig KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) kan en konventionell lungbild se normal ut. KOL kan i senare skede anas på konventionella lungröntgenbilder genom typiska avplanade diafragmavalv samt vid förekomst av emfysem där lungblåsorna (alveoler) smält ihop till större blåsor. Datortomografi (CT) är däremot mycket bra på att diagnostisera mindre emfysemblåsor även i ett tidigt skede av KOL som inte ses med den konventionella röntgenmetoden.

Detta tillsammans med de kliniska symtomen samt spirometri (lungfunktionstest), som alltid ingår i utredningen ställer diagnosen KOL.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Förstaval vid knäskada

Om jag kommer till akuten med ett svullet knä. Görs då en magnetröntgen eller bara en vanlig röntgen?

En konventionell röntgen görs nästan alltid som första val av metod vid en fysisk skelettskada. Ingår skadan som en del av ett större trauma görs troligen en datortomografi (CT) av knäleden samtidigt som en del av trauma-CT´n.
Om oklara fynd med akut skada som röntgas konventionellt och ev. behöver operativt ingrepp kan då kompletteras med CT. Om man misstänker eller vill utreda mjukdelsskador (menisker, ligament…) kan en MR komplettera undersökningen vid ett senare tillfälle. MR är oftast inte förstahandsval av metod vid akuta knäskador.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Fraktur trots friad på röntgen

Jag kraschade med moppen igår och röntgade knäet som var stort som en ballong samt handen. Plåtarna visade ingenting men jag har idag så fruktansvärt ont i handen under lillfingret och kan inte krama handen eller spreta med fingrarna. Kan heller inte använda handen att lyfta med eller ”trycka” med. Jag blev hemskickad med kryckor och orden ”ät ipren” Jobbigt eftersom jag inte kan använda vänsterhanden för att hålla i kryckan.
Är det möjligt att de missade en fraktur eller kan det helt enkelt göra galet ont utan att något är brutet? Jag vill ju inte vara gnällig och åka in igen.

Jo det går mycket väl att missa en mindre fraktur/spricka framförallt om det inte finns någon som helst felställning (dislocering) av benbrottet eller man inte ser något genombrott eller upphöjning i periostet (benytan). Granskningen av handens ben är oftast enkel med hjälp av de olika projektioner man tar konventionella röntgenbilderna (normalt 3 vinklar) med.

Handens svullnad förstärker smära. Huden utgör här begränsningen på hur mycket handen kan öka i storlek pga. svullnad i mjukdelarna. Denna begränsade möjlighet att svälla upp ökar således snärtan. Detsamma gäller för alla andra organ där en ”barriär” hindrar en volymökning av vätska/blod, etc.

Om smärtan kvarstår efter att svullnad lagt sig, fingrets utseende ser annorlunda ut, fingrarna inte ligger rätt (rotationsfelställning), det gått från några dagar till 1 vecka utan lindring, bör man söka läkare på nytt för ny undersökning och ev. kompletterande röntgen.
Små stabila och odislocerade frakturer i fingrarnas ben brukar enbart behandlas med fingerförband och vila av handen i ca. 3 veckor. Sedan finns andra typer av frakturer som kan involvera leder eller senor och senfästen. Dessa kan bli aktuella för operation för stabilisering och minskad risk för senare felställning.
Den kliniska undersökningen av ev. instabilitet i fingrarna får anses ha viktigare betydelse än röntgen för kontroll av ev. skelettskada.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Vilken undersökning för knäledsbesvär

Jag undrar om man kan se en vanlig inflammation och meniskskada på en röntgen.
Vad gör man då om man ser detta på undrsökningen. Har haft besvär av dåliga knä i många år.

Magnetkameran (MR) är ett ypperligt verktyg för dessa diagnoser.
Meniskskador i knäleden är en av de vanligaste orsakerna till besvär. Varje år behandlas ca. 2500 meniskskador i Sverige. Korsbandsskador är mer vanligt förekommande (5000) medan artros är den absolut vanligaste orsaken till knäbesvär. Knäartros förekommer hos 5% av befolkningen i ålder35 till 54 år. Knäartros är den näst vanligast sjukdommen i världen enligt WHO.
Meniskskador uppkommer mestadels genom vridvåld/överträning av knäleden. Meniskerna i sig kan inte ses med vanlig konventionell röntgen. Meniskskador kan dock vara svåra att diagnostisera enbart kliniskt. En trasig meniskskiva kan ge upphov till ledkapselinflammation (infektiös artrit).

Ledinflammation kan även vara bakteriellt betingat som via blodet drabbar knäleden. Diagnosen ställs då genom kliniska symtom (värme, värk, svullnad…), blodprover och ev. ledpunktion för odling av ledvätskan.
En ledartrit kräver ingen röntgen initialt innan behandling. Det kan senare bli aktuellt att radiologiskt följa upp artrit för diagnos av ev. tillstötta ledskador eller benpåverkan (osteit).
En MR undersökning blir oftast aktuell vid nyligen genomgånget trauma där en kartläggning av knäleden anses behövas inför en ev. operationskrävande åtgärd, vid långvarig svår värk med nedsatt rörlighet eller annan defekt där genomgången behandling inte gett någon effekt. Alternativt kan även ultraljud åskådliggöra inflammation i knäledens yttre mjukdelar.

En infektiös artit behandlas troligen enbart medicinskt och ev. spolning av leden. En klinisk fråga vi inte är så insatta i…

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Behandling av kotkompression

Jag har sedan mitten av 2011 fått diagnosen kotkompression på. Detta har blivit värre med tiden fram till idag. Har gjort ett antal s.k. MRT-röntgen men har ännu inte fått några diagnoser om vad som kan göras mot detta. Har enbart fått information om att det finns metoder som till stor del kan eliminera mitt tillstånd till det bättre, d.v.s. något kirurgiskt ingrepp eller insprutning av ”cement” så att jag kan bli återställd och kunna leva ett värdig liv utan värk, speciellt på ländryggens högra sida och ner i högra låret.
Anser sjukvården att min ålder gör att det inte blir någon form av behandling p.g.a. kostnadsskäl?

En patient ska och får inte uteslutas för adekvat vård och behandling om detta är möjligt och kan underlätta för ett bedrägligt livsföring eller lindra smärta. Dock tar sjukvården ofta hänsyn till om en ev. behandling kan skada eller förvärra ett tillstånd hos patienten om därför alternativa behandlingsmöjligheter finns att tillgå.

Nu behandlar vi inte din åkomma men som exempel har vi mååånga mycket åldriga patienter inom tex. angiografi (kärlröntgen) som undersökes samt behandlas för sina besvär. Denna verksamhet är mycket kostnadskrävande men görs frekvent för att patienterna ska få en dräglig tillvara utan smärtor och bensår, etc.
Detta oavsett ålder…..

Nu vet vi inte hur indikatorer för behandling av kotkompressioner ser ut eller efter vilka indikatorer man påbörjar div. behandlingsformer. Röntgen görs oftast initialt för att konstatera kotkompressionen samt utreda orsak och utesluta ev. diferentialdiagnos (aortaneurysm, urinvägsproblem, ryggskott, mm) som orsakat ryggsmärtorna.

Behandling av kotkroppskompressionen baseras nog mycket på hur och när denna skada uppstod. Troligen väljs enbart smärtlindring, sjukgymnastik och liknande vid äldre ”kroniska” kompressioner (osteoporos) medan nya (färska) genom tex. trauma kan bli föremål för operation genom tex. cementering av kotkroppen (vertebroplastik).

Smärtor vi kotkompression går oftast i recidiv och kan därför avta efter en tid. Dock blir ryggkotan inte bättre utan snarare oftast sämre efterhand varför smärtorna kommer och går i intervaller.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgas trots ev. graviditet

Jag har fått en remiss för röntgen av bäcken och svanskota, p.g.a. besvär från min förra graviditet/förlossning för 2 år sedan.
Det finns en chans/risk att jag kan vara gravid nu, beräknad mens om 1 vecka.
Borde jag vänta med att göra röntgen tills jag vet om jag är gravid eller ej?

Vid en röntgen av en tjej/kvinna i fertil ålder frågar vi nästan alltid om graviditet innan röntgen påbörjas. Lite beroende på vilken kroppsdel som ska röntgas…
Om röntgen sker över fortplantningsorganen och en ev. graviditet inte kan uteslutas bör man avvakta tills klarhet gjorts om så är fallet. Det kan även finnas alternativa metoder, utan röntgenbestrålning, för många frågeställningar. Typ ultraljud, magnetkamera, mm.

Om undersökning med röntgen ändå anses befogad ”här och nu” har vi enklare graviditetstest (stickor) som relativt säkert kan utesluta eller bekräfta en graviditet.
Är undersökningen urakut och starkt befogad med tanke på patientens liv och hälsa görs röntgen oavsett ev. graviditet eller graviditetsvecka.

En utredning eller en sk. bäckenmätning inför kommande förlossning, som är den undersökning du ska göra, kan man lätt vänta med.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Ålder på benbrott

Kan man se hur gammalt ett höftledsbrott är? Om det är 1 dag gammalt eller nästan 3 veckor gammalt?

Svår akut smärta i ljumskregionen, utåtrotation av benet samt helt oförmåga att belasta det aktuella benet får tolkas som symtom på ett relativt nytt benbrott. Dock kan kraftigt slag, etc. mot höftregionen ge svårare smärtor utan att det finns en fraktur.
I vilket fall som helst ska detta undersökas.

Fraktur i höftleden kan ibland vara svåra att se. Fraktur på lårbenshalsen sk. cervikal höftfraktur (collumfraktur) kan vara en sk. inkilad fraktur eller en ofullständig fraktur genom benet. Dvs. brottets benändar ligger ihoppressade mot varandra helt odislokerat så att höftleden ser hel ut vid en första anblick.

Om frakturmisstanken kliniskt är hög trots normala fynd på röntgenbilden ska man gå vidare i utredningen med andra diagnostiska metoder som datortomografi (CT), magnetkamera (MR) eller ev. skelettscintigrafi. (se bilder av samma höft)

Normalt sker en ny benbildning över frakturområdet i ben. Denna sk. kallusbildning startar efter ca. 1 veckor och består initialt av nybildat brosk som mineraliseras (förkalkas) efterhand.

Efter några veckor kan även denna kallus ses på en konventionell röntgenbild. Detta kallus ”bandagerar” benet som då även stabiliserar benet.

Alla benbrott genererar även mjukdelsblödningar, mer eller mindre, då blodkärl i brottet även de går sönder. Denna blödning kan ses med MR i omkring 2 månader. Därefter ses oftast enbart kallusbildningen ytterligare ett par veckor eller ev. felställning som indikerar på att benet varit sönder.

Om ett benbrott får en gynsam stabil läkning sker ofta en total remodellering av benet så att det återfår sin ursprungliga form. I många fall kan man inte med röntgen påvisa att benet tidigare varit bruten. Detta gäller framför allt benbrott hos barn som har en snabb läkningsprocess.

All behandling av höftledsfrakturer ska behandlas kirurgisk.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Diafragmans rörelse vid röntgen

Kan man göra ett röntgentest för att se hur diafragman rör sig under utandning?

Det är en enkel röntgen där man med sk. röntgengenomlysning kan bedömma hur diafragman rör sig. Hos kallas denna undersökning för ”pendling”.
Normalt ska de båda diafragmavalven röra sig lika. De tillfällena då vi gör denna undersökning är oftast vid misstänkt felsväljning där en sk. främmande kropp (matbit, leksak, etc.) ev. hamnat i någondera bronkgren. Oftast hamnar den då i höger bronkträd då denna rent anatomiskt fortsätter mer rakt ner. Vänster huvudbronk viker mer av.
Även vid tex. lungatelektaser där lungblåsorna pga. otillräckligt utrymme, bla. av vätska, trycks ihop kan man med denna genomlysning se de mediala delarna av lungorna ev. röra sig i sidled (mediastinal pendling).

Denna ev. obstruktion (stopp) av lufttillförsel till delar av lungorna kan ge allvarlig lungkollaps som starkt kan påverka syreupptaget i lungorna.

K.T.rtgssk
Röntgen Helsingborg