CT – Sida 6 – Fråga Röntgendoktorn

Se Borrelia på CT

Kan man se Borrelia spirocheter med skiktröntgen? Borrelia-bakterien kan ju förvandla sig till cystform och L-form.

Borreliainfektionen kan oftast diagnostiseras efter den kliniska bilden där objektiva hudfynd, symtom, blodprov (Elisatest), biopsi och oftast kan ge en säker diagnos.
Borrelia kan ge neurologiska symtom (neuroborrelios) som liknar de vid tex. bakteriell meningit, tumör, etc. Vid kronisk Borrelia där blodprov ev. ej ger en diagnos kan man behöva göra en datortomografi (CT), MR av skallen eller prov på ryggmärgsvätskan (liqvor) för att utesluta dessa mycket allvarliga differentialdiagnoser.

Neuroborrelios kan ge fynd som hos serös meningit som diagnostiseras genom liqvorprov. En bakteriell meningit (purulent) ger helt annat liqvorfynd och kan även ofta ses på CT och MR och utesluter därmed troligast Borrelia som utlösande orsak.
Enstaka fynd under ca. 2mm är dock svåra att urskilja samt karaktisera på en CT-bild och kan därför ej anges som en specifik patologi. MR ger mer detaljerade bilder av hjärnans mjukdelar och hinnor.

K.T. rtgssk.
Röntgen Helsingborg

Att se järnupptag i kroppen

Datortomgrafisvar av tjocktarm sa att tarmen var skadad pga ätit för mycket järn. Kan järn kapslas in i tjocktarmen?
Har fått information att så kan ske med känslig personer bla från 1177 och annan sjukvårdskunnig personal och min följdfråga är kan man i så fall se det på röntgen som svart i tjocktarmen och kan det vara det som sågs i datortomografin. Behövs en kontrollrötgen för att vara säker?

Hur kroppen lagrar järn är en medicinskfysiologisk fråga där man bla. genom blodprover kan konstatera ev. patologisk hög järninlagring i kroppens olika organ.
Normalt sett så upphör all järnupptag i tarmen när kroppens behov är tillgodosedd. Normal mängd järn i kroppen är ca. 5g. Vid störningar i järnabsobtionen kan resultatet vara att tarmen tar upp järn trots ”förråden är fulla”.
Stora mängder järn kan då deponeras i nästan alla kroppens organ dock främst i levern som kan ses i blodprover som patologiska levervärden. Normalt sett kan man inte kortsiktigt äta sig till denna åkomma (genom tex. stora mängder järntabletter). Det som händer i magtarmkanalen vid för stort järnintag är främst en påverkan på avföringen.
Vid andra sjukdommar i tarmen vid tex. inflammation kan resultatet bli blodbristsjukdomar pga. det dåliga järnupptaget i tarmen.

Deponering av järn i levern kan ses med ultraljud som dock inte på egen hand kan avgöra vilken patologi som ligger bakom.
Överskottt på järn deponeras troligen inte i tarmslemhinnan. Hur som helst kan man inte se detta med röntgen av något slag.

Det som är svart på en CT-kolon bild (tjocktarm) är luft.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur många CT innan det blir farligt

Jag undrar hur många gånger man kan göra en dataröntgen innan det blir farligt? Jag har på ett år röntgat lungorna 1gång. Bröstkorgen 1gång. Huvudet 2 gånger med kontrast. Magen 1gång. Börjar kännas som att man kanske blir utsatt av för mycket strålar. Är detta farligt?

Alla röntgenundersökningar innebär en liten risk. Det är stråldosen som avgör hur farlig undersökningen är. Beroende på typ av röntgenundersökning ligger stråldosen normalt mellan 0,1 mSv (millisievert) och 10 mSv.

1 mSv i stråldos innebär en viss liten risk. 2 mSv i stråldos innebär dubbelt så hög risk som 1 mSv och 10 mSv innebär tio gånger högre risk jämfört med 1 mSv.

Det finns ingen gräns då strålning börjar bli farligt. Det finns alltså inget så kallat tröskelvärde. Även små stråldoser innebär en liten risk. Man blir inte mer känsligt för strålning av att utsättas för strålning. Man härdas heller inte. Om man är med om två lika undersökningar med samma stråldos så är risken med den första undersökningen lika stor (liten) som risken med den andra undersökningen. Det är den sammanlagda stråldosen som anger den totala risken med de röntgenundersökningar som man har varit med om.

Lite kan man likna detta med att köra bil. Kör man bil en mil finns det en viss liten risk att råka ut för en trafikolycka. Kör man ytterligare en mil så dubblas den totala risken för en trafikolycka, men risken för varje körd mil är lika.

Risken med röntgenundersökningar är att man kan drabbas av en cancersjukdom i framtiden. Oftast tar det mer än 20 år efter röntgenundersökningen innan man får en så kallad strålningsinducerad cancer. Trots att det görs över 6 miljoner röntgenundersökningar varje år i Sverige, är det mindre än 1% av cancrarna som beror på röntgenstrålningen. Mer än 99% av de cancersjukdomar som upptäcks beror alltså på något annat än röntgenstrålning. Lite slarvigt kan man kalla dessa 99% för ”naturligt” förekommande cancer.

Eftersom det trots allt finns en liten risk med röntgenundersökningar finns det lagar som styr användningen av röntgenstrålning. Patienter får endast röntgenundersökas om detta är berättigat. Detta innebär att man bedömer det som sämre för patienten att avstå från röntgenundersökningen jämfört med att göra den. Det finns risker med att inte få eventuella sjukdomar diagnostiserade. Är dessa risker större än riskerna med röntgenstrålning ska man naturligtvis göra röntgenundersökningen.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Röntgen av en cysta som ger symtom

Fick efter löptur brännande /tryckande huvudvärk på vänster främre hjässlob. Även illamående /ont i magen. Vid CT såg man ca. 1 cm stor cysta i vänster tinninglob . Tidigare bihåle röntgen (två år tidigare) visade då cysta men oförändrad storlek. Har nu konstant tryck och huvudvärk främst vänster. Blir trött att fokusera blicken. Synen kontrollerades men ingen synnedsättning som torde ge dessa symptom. Jag har ett ständigt ”sus” i huvudet samt ”lockkänsla” värst mornar och förmiddags tid. Inga motoriska bortfall eller nedsättningar. Blodprover normala. Besvären har tilltagit.

Min fråga är ; kan cystan orsaka mina besvär trots vad man bedömde oförändrad storlek?

Detta med neurala symtom är radiologer inte experter på utan det är mer en fråga för en neurolog eller liknande neurospecialist.

Vad cystor ger för besvär beror mycket på sort, storlek och läge av cystan. Neurocystor kan man ofta klacificera efter karakteristiskt läge, utseende, etc. och ger allmänt kända specifika symtom. Dessa behöver då oftast ingen vidare utredning av såvida inte symtombilden förändras (…beroende på sort av cysta). Så är det nytillkomna besvär där man konstaterat att cystan inte ändrat form eller karaktär kan symtomen bero på annat än cystan.

Nu är ju en tidigare CT-sinus (sinuit) inte en optimal undersökning för att kartläggning av en cysta i skallen då man bara får med främre delen av ansikte/skalle samt oftast gör denna utan kontrastmedel till blodet. Det verkar dock som du nu gjort en ny CT-skalle i samband med dessa nu aktuella symtom. Om man använt kontrast eller inte vet vi inte. Stora flertalet akuta CT’n av skallen görs initialt utan kontrast i blodet då frågeställningar oftast är infarkt eller blödning.

Om dessa nu aktuella symtom inte går över kan det finnas ett behov av en mer noggrann kartläggning av cysta och hjärna med CT inklusive kontrast eller magnetkamera (MR) för att utröna om cystan påverkar omkringliggande hjärnstrukturer och då kan ge de symtom du beskriver.
Men detta är en sak din doktor får och ska ta ställning till om enbart den kliniska undersökning och gjorda CT’n är tillräcklig för en klar diagnos eller man ska gå vidare i utredningen med bla. MR, mm.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Granskning av CT-bilder

Finns det någon lungradiolog i Region Skåne (Lund?) som är specialist på att granska bilder från CT lungor? Om CT på ett mindre sjukhus i Skåne visat ospecifika förändringar, kan man då be att få bilderna granskade i Lund?

Röntgenbilder och svaret på dessa granskas alltid av en specialistläkare. Om undersökningen först blivit bedömda av läkare, underläkare, etc. som ej erhållit specialistkompetens inom röntgen eftergranskas alltid bilderna och det svar som givits av en erfaren radiolog (specialist). Detta görs på aktuell röntgenklinik eller på distans. Så oavsett hur litet sjukhus man blivit undersökt på, så tittar en erfaren radiolog på bilderna.

Det finns som du nämner, mer specialiserade radiologer som är väldigt duktiga inom sina ”special-områden”, på de större sjukhusen. Så det händer frekvent att mindre kliniker konsulterar dessa specialister på de större klinikerna för rådgivning och för en ev. sk. ”demonstration på röntgenrond”.
Prata med din egen doktor om detta.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att göra CT-kolon

Jag ska in och göra en datortomografi tjocktarm i Linköping och är så himla nervös inför detta så jag har funderingar att avboka. Finns det något att få som gör att jag kopplar av under undersökningen – för sova får man väl inte göra?

Nix, sova går inte då du själv aktivt måste medverka vid denna undersökning. Du ska bla. hålla andan, vända på dig, från buk- till ryggläge under undersökningens gång, mm.

Vi själva anser att de flesta undersökningar, inklusive denna, vi gör är enkla och inget att oroas för. Men det är ju lätt för oss att tycka…
Det bästa är att få bra information innan undersökningen om hur undersökningen går till väga, mm. Nu är det ju inte så enkelt att fråga annan person i sin närhet som gjort liknande undersökning. Det är ju inte många som skyltar med att de gjort denna undersökning.

En tjocktarmröntgen med datortomografi (CT) anses mer lindrig än den konventionella där man pumpar in vanligt rumsluft i tarmen för att spänna ut denna. Vid CT-kolon används koldioxid som är en gas som tarmen själv kan ta upp varefter man andas ut denna. Denna procedur ger klart mindre ”knipsmärtor” än vid användandet av vanlig rumsluft. Vi ger även läkemedlet Buscopan som minskar tarmrörelserna vilket även då minskar ev. ”knipsmärtorna” ytterligare.
CT-kolon är en mycket bra undersökning av tjocktarmen. Förutom tjocktarmen får man som extra även bilder på alla andra organ inom buken.

Vi ger inte patienterna något lugnande inför denna undersökning. Man kan mycket väl be sin egen läkare (remittent) om något lugnande inför denna undersökning.

K.T. rtgssk.
Röntgen Helsingborg

Att se endometrios med CT

Min läkare skrev remiss till CT där frågeställningen var endometrios? tumör? Detta pga ihållande värk i lilla bäckenet. Till svar efter CT fick jag ”normala förhållanden i lilla bäckenet”. Jag har fortfarande väldigt ont och undrar om CT är ”optimalt” för att diagnosticera endometrios. Kan magnetkamera vara nästa steg, och vad ska jag säga när min läkare säger att jag är ”väl undersökt”.

Endometrios är en sjukdom där slemhinna liknande den i livmodern förekommer på annan plats i buken och runt de kvinnliga genitalierna.

Om dessa strukturella ”slemhinneförändringar” i form av infektionshärdar eller cystor är små går de ej att urskilja på vare sig CT- eller MR-bilderna. Däremot kan CT- eller MR-undersökningen då bekräfta eller utesluta andra orsaker som kan ge liknande symtom som endometrios.

Detta gäller även för konventionell ultraljud där det inte går kan särskilja mindre väggförändringar. Infektionshärdar vid endometrios kan även ge fibrossammanväxt av mjukdelar i buken, vilket inte heller kan diagnostiseras med enbart CT, MR eller ultraljud. Det går att se ”denna röra av vävnad” i buken men man kan inte härleda detta till en specifik orsak vilket då gör att det inte heller går att ställa en diagnos utan enbart ev. trolig orsak.

Större cystliknande blåsor, sk. chokladcystor, som består av bla. gammalt blod, kan ses med alla tre metoder. Om de då sitter på för denna åkomma specifika ställen går det inklusive de specifika symtomen ställa diagnosen endometrios. Hur det går eller inte går att enbart med sk. intravaginalt ultraljud säkert ställa en diagnos på endometrios kan vi inte svara på då detta är en gynekologisk specialité.

Den enda ”säkra” diagnostiska metoden är nog sk. laparoskopi där man med titthålsteknik visuellt inspekterar bukhålan och dess organ. Det finns då även samtidigt möjlighet att ta prov på förändringarna för att få diagnosen bekräftad.

Handhavandet av misstänkt endometrios ska handhas av gynekolog. Har du inte redan besökt gynekolog för dina besvär bör du nog göra så. Som vi brukar nämna… är man inte nöjd med sin doktor ska man byta!

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se hemangiom med CT vs. ultraljud

Blev opererad för bröstcancer 2011, då gjordes thorax buk som inte visade nåt. 2012 gjordes lever ultraljud utan kontrast som visade en förändring på 2 cm i levern. Nu i februari gjordes kontrast ultraljud som sa förändringen var antingen en hemangiom el. fett. Det jag undrar är, varför visade inte thorax buk förändringen?

Det kan vara svårt att se mindre hemangiom (godartad ”blodkärlstumör”) i levern med CT om man inte gör undersökningen med intravenös kontrastmedel. Varför diagnosen inte kunde ställas efter första CT-undersökningen kan vi inte svara på. Denna kombination med CT-thorax och buk brukar göras med kontrastmedel till blodet och då brukar man även kunna se dessa förändringar.

Om man ser en förändring men är osäker på vad det är man ser med en viss diagnostisk metod måste man fortsätta utredningen med andra diagnostiska metoder tills man fått klarlagt en diagnos.
Så ses en förändring med CT och man inte säkert kan avgöra vad det är så kompletteras utredningen med t.ex. MR eller ultraljud eller vice versa.

Ultraljud med kontrast är en enkel utförd undersökning och kan ofta avgöra om förändringen är just ett hemangiom eller inte.

Vad CT’n ger extra, som man inte får med vid en ultraljudsundersökning, är all annan möjlig diagnostik av de delar av buken man får bilder på med CT’n vid samma undersökningstillfälle.
En CT-undersökning är med andra ord en mycket bra metod för att generellt undersöka alla bukens organ. Avser undersökningen specifikt organ och frågeställning krävs oftast att CT-undersökningen genomföres på ett speciellt sätt. Dvs. man ställer in CT’n på hur och när bildtagningen ska starta efter det att man tillfört en viss mängd kontrastmedel till blodbanan, mm.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Om röntgen av näsan

Kan man röntga näsan om man misstänker näsfraktur?

Jo det är klart att man kan röntga enbart näsbenet. Man tar då en enkel sidobild med konventionell röntgen.
Numera görs dock inte denna röntgen av enbart näsbenet. Vi tror detta gäller för de flesta röntgenkliniker i landet. Det räcker oftast med en klinisk undersökning för att diagnostisera en näsfraktur.

Vid de tillfällena man misstänker så pass svåra brott på näsbenet att det finns anledning att röntgas finns oftast även andra skador i ansiktet som kan behöva diagnostiseras.
Man gör då en CT-undersökning (datortomografi) av ansiktsskelettet istället. Man får då även med övriga skelettstrukturer i ansiktet så som ögonhålor, käkleder, bihålor, okbenen, mm.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

CT vid lymfom

Är det nödvändigt att använda datortomografi för att fastställa om lymfom finns i mage, bröstkorg och hals. Går det inte lika bra att se detta med magnetkamera? Åtminstone vad gäller mage och hals.
Rädd för för mycket strålning som det redan blivit en hel del av.

Det här med rädslan för röntgenstrålning är allmänt lite av ”en storm i vattenglas”.
Behöver man en röntgenundersökning för att få en diagnos på en sjukdom ska en ev. rädsla för strålning inte påverka beslutet. Denna rädsla för röntgenstrålning finns det oftast inget befog för. Visst kan höga doser röntgen bli ohälsosamt men…
Dagens röntgenapparater är så pass mycket trimmade att de alltid ger absolut minimal bestrålning för varje röntgenmetod och undersökning. Trots att CT’n generellt ger något högre bestrålning än andra röntgenapparater är denna metod så pass bra att detta så gott som alltid är befogat… om undersökningen är befogad.

Idag kommer knappast någon patient upp i den volym av röntgen-undersökningar där det kan anses vara mer hälsofarligt än för den/de sjukdomar man utreds för. Trots man själv som patient kan anse att man gjort måååånga röntgenundersökningar. Det finns då betydligt värre saker att oroa sig för, så som för mycket sol, bilkörning, våldsbrott, mm.

… och CT’n ger en mycket bra diagnostik vid ev. förekomst av förstorade lymfkörtlar som kan vara en indikation på sjukdom som lymfom.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg