Annat – Sida 12 – Fråga Röntgendoktorn

Kaffe vid laxering inför röntgen

Ska göra en undersökning av tjocktarmen och fått hem kostråden idag, lite konfunderad över att jag under alla dagarna under förberedelserna endast får dricka högst 3 koppar kaffe om dagen.
Jag dricker kaffe utan socker eller någonting i och är kaffe beroende, med andra ord jag vill gärna fortsätta dricka mer kaffe, kan jag fortsätta dricka kaffe?

Man får se vissa av dessa förberedelser som riktlinjer.
Kaffe kan, enligt vissa, ha en förstoppande effekt. Därför har vi uppgivit 3 koppar kaffe i texten för våra förberedelser.
Man ska må så bra det går trots ”tuffa” förberedelser innan röntgen. Så om du vill dricka 10-15 koppar kaffe eller 20 glas mjölk eller… så gör så.
Viktigast är att drycken inte innehåller fibrer av något slag.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT-bihålor vid graviditet

Var idag på datortomografi för bihålorna, haft besvär i ca 10 v och ätit 3 penicillin kurer varav den sista hjälpte, har legat i migrän dessa veckor och spytt pga smärta, trodde aldrig jag skulle bli frisk däremot är min sänka fortfarande hög (80) o vill inte ge med sig.
Till saken hör att jag är gravid i V.22 och idag när jag kom till röntgen så var sköterskan JÄTTE osäker, hon sprang hit o dit o ville inte svara på mina frågor. Jag var inte orolig när jag kom dit dock gjorde hon mig jätte orolig.
Är detta farligt för mitt barn?? Nu är jag livrädd att jag ska förlora barnet eller att något allvarligt ska hända. Fick förkläde på rygg och mage.

Det är inget problem att undersöka bihålorna med CT (datortomograf) om man är gravid. Den strålning som kan träffa fostret är så kallad spridd röntgenstrålning. Denna strålning har låg energi och stoppas effektivt upp av din egen vävnad innan den når till fostret. Det är din vävnad som absorberar strålningen och det är således du själv som får en liten stråldos. Fostret utsätts inte för någon strålning och får alltså ingen stråldos.

Det är tråkigt att röntgensjuksköterskan inte hade bättre koll på hur man undersöker gravida patienter. Att du nu blev uppskrämd, dessutom helt i onödan, är ju inte tanken. Får hoppas att detta var en engångshändelse, och att sjuksköterskan får hjälp så hon framöver kan agera och informera på ett bättre sätt.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Strålskada från 70-talet

I mitten av 70-talet röntgades jag, 5 år gammal, då jag födde med Perthes sjukdom vilken jag senare opererades för.
Idag kämpar jag och min man för att få barn. Vi har gjort flera IVF-behandlingar utan resultat. Ingen i min familj har några fertilitetsproblem och själv har jag inte använt preventivmedel sedan 20-års ålder. Både jag och min man har utretts, vi är båda ”normala” enligt denna utredning.
Min fråga är nu, den röntgen som användes på 70-talet (och som riktades mot ljumskarna på mig och med säkerhet ”träffade” bla. äggstockarna), kan den ha skadat mina ägg?

Dina svårigheter med att bli gravid har inget att göra med tidigare röntgenundersökningar. Den bestrålning som du utsattes för under 70-talet är allt för liten för att kunna skada dina ägg. Även om du hade röntgenundersökts 100 gånger är påverkan på fertiliteten försumbar.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Om Gastrografin

Varför har Gastrografin en laxerande effekt? Går det ge intervenös? Om nej, varför?

Gastrografin är ett vattenlösligt kontrastmedel avsedd enbart för mag/tarmkanalen. Detta kontrastmedel går ur kroppen mestadels med avföringen. En ytterst liten del tas upp av kroppen och utsöndras via urinen.
Denna används vid tillfällen då misstanke på tarmperforation finnes där kontrasten då kan hamna i fria bukhålan eller om röntgen göres strax innan ev. tarmoperation. Om Gastrografin av någon anledning hamnar i bukhålan tas detta då upp helt av kroppen pga. dess vattenlösliga ämnen.
Gastrografin får trots detta inte injiceras i blod, gall- eller luftvägar pga. dess innehåll som bla. består av smakämnen och olja.

Det röntgentäta jodet är blandad med ett saltämne i Gastrografin som har så pass hög osmolalitet att den drar in mycket vätska i det ”rum” kontrasten befinner sig. Därför kan avföringen även bli tunn då Gastrografin (saltet) drar vatten in i tarmen och på så sätt ”spär” ut avföringen.

K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntga mot sin vilja

Kan jag som röntgensjuksköterska motsätta mig att genomföra en röntgenundersökning trots att radiologen har vidimerat den? Kan jag ändra vidimeringen utan att fråga radiologen? Kan jag som rtgssk bestämma hur mycket kontrastmedel patienten ska ha?
Vad säger lagen? Vilken lag och paragraf?

Som röntgensjuksköterska kan man normalt inte vägra utföra en undersökning som är definierad av en röntgenläkare. Då röntgenläkare måste anses besitta reell kompetens och befogenheter måste dennes information och riktlinjer för en undersöknings utförande bedömmas som trovärdig och även bedömd efter beprövad vetenskap. I HSL, §2, anges att vårdgivaren har en skyldighet att se till att personal med formell samt reel kompetens utför sjukvårdsarbetet. Likaså har ledningen ansvaret för hur fastställda undersökningsmetoder tillämpas.
Man kan därför inte som sjuksköterska på eget bevåg vägra en undersökning. Man får inte heller frångå de riktlinjer och rutiner som gäller för undersökningar som är fördefinierade av ledningen via PM, etc. Dessa undersökningar ska det således finnas färdiga riktlinjer för hur de ska utföras. Detta finns reglerat i SOSFS, 2005:12, kap: 4 §2-4.
Så är det…

Har man invändningar mot hur en undersökning utförs samt om en undersökning ska utföras måste man initialt föra en dialog med den radiolog som är inblandad i eller ordinerat undersökningen. Om det trots detta inte ger den effekt man önskar bör man vända sig till annan ledningschef på avdelningen.
Om man, mot eget ”bättre vetande”, genomför en undersökning bör man dokumentatera detta väl i remiss- eller journalsystemet som på något sätt visar på ens egna invändningar. Alternativt kan man även lämna in en ”avvikelserapportering” om detta.

Om man vägrar utföra en undersökning av egen anledning, oavsett orsak, ses detta som en arbetsvägran. Detta gäller dock inte om man anser sig besitta sådan kunskapsbrist att undersökningen inte kan genomföras på ett för patienten säkert förfarande. Då har man rätt att vägra göra undersökningen personligen. Det är dock viktigt att man sedan inhämtar denna kunskapsbrist.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Psykisk påverkan av cysta

Kan cystor vara orsak till psykiska problem? Dvs. kan en cysta ligga och trycka på det område i hjärnan där den ”psykiska centralen” ligger? Kan problemen isåfall försvinna/minskas om cystan tas bort?

Det finns ingen specifik ”psyk-central” i hjärnan. Vanliga benigna cystor (exv. araknoidalcysta) i skallen ses oftast som sk. bifynd vid röntgenundersökningar av annan orsak. Dessa ger normalt inga symtom såvidar de inte genom sin lokalisation eller storlek utövar tryck på känsliga strukturer inom hjärnan. Hur symtomen i så fall ter sig neurologiskt är omöjligt att svara på då det som sagt helt beror på vilka strukturer i hjärnan som påverkas och vad dessa då styr kroppsligt eller mentalt. Detta är dock mer en fråga för en neurolog.
En cysta som genom sin storlek påverkar sin omgivning som då ger neurologiska symtom kan då ev. opereras bort.

K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning bakom blyskydd

Jag undrar om ett foster i v.3-5 kan ha fått en skadlig dos strålning då jag var med under en kallibrering av mammografiapparat, som då stod konstant på 38 KV och 250 mAs, under de kanske 10 exponeringar vi tog. Givetvis stod vi bakom bly skärmen, som hör till apparaten. Vill gärna höra ditt svar.
Tänker på detta mycket eftersom jag inte visste att jag var gravid då.

Inget problem alls. 38 kV genererar röntgenstrålar med låg energi som har kort räckvidd i vävnad. Det är bland annat därför som man komprimerar bröstet så det inte ska vara alltför tjockt för då får röntgenstrålarna svårt att gå igenom, och man måste använda fler röntgenstrålar och stråldosen blir högre.
Den strålning som kan träffa röntgenpersonal eller servicepersonal är dessutom spridd strålning. Denna har ännu lägre energi och om den träffar någon så ger den bara upphov till stråldoser i huden. Den kommer inte speciellt långt in i kroppen. Ett foster är därför väl skyddad av kvinnans vävnad som finns mellan huden och in till fostret.

Så även om du inte hade stått bakom en blyskärm hade stråldosen till fostret varit helt försumbar. Du själv hade dock fått en liten huddos. Nu stod du bakom en blyskärm och då blir stråldosen, till såväl dig själv som till fostret, noll.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Finns risk med många röntgen

Jag är 42 år och har gjort ett flertalet röntgenundersökningar genom åren, lungor 2 ggr, höft 1 ggr, tandläkare och mammografi naturligtvis ett flertal gånger. Ska nu inom kort röntga magen (skiktröntgen). Är lite orolig att detta inte är helt bra (cancer mm) då jag redan genomgått många rötgenundersökningar. Hur farligt är detta egentligen ?

Att du tidigare varit med om röntgenundersökningar innebär inget för nästa undersökning. Man blir varken mer eller mindre känslig för strålning för att man tidigare har utsatts för strålning i samband med röntgendiagnostik.
Risken man löper då man utsätts för joniserande strålning (t.ex. röntgenstrålning) är en något förhöjd risk att i framtiden drabbas av en cancersjukdom. Riskökningen är dock väldigt liten. Eftersom det trots allt finns en liten risk med att använda röntgenstrålar är användningen reglerad i strålskyddslagen och i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter. För att få lov att bestråla en patient måste man kunna motivera bestrålningen. Detta innebär att det ska vara bättre för patienten att till exempel göra en röntgenundersökningen jämfört med att låta bli. Det finns ju också en risk om man inte gör en röntgenundersökning, man kanske missar en allvarlig sjukdom.

Det är alltid svårt att ge siffror på hur stor en risk är. Den ena röntgenundersökningen är inte den andra lik, och stråldosens storlek beror på många faktorer. Som en grov riskuppskattning kan man dock jämföra röntgenundersökningar med till exempel rökning. En skiktröntgen (datortomografi) motsvarar ungefär samma risk som att röka under några veckors tid (10 till 20 paket cigaretter).

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Radioaktiv efter behandling

Min svärmor behandlas med radioaktivitet nånting, vi har inte fått mycket information om det men vi får inte träffa henne på tre veckor är det sagt. Min man åker hos henne och träffar henne ändå. Vi har ett barn som är två år hemma, får absolut inte träffa farmor (har inte gjort det) men jag är jätteoroligt att min man får radioaktivitet från henne och lämnar den hemma till barnen.
Är det verkligen så? Kan min dotter få det från sin pappa?

Din svärmor har troligen behandlats med radioaktivt jod på grund av något problem med sköldkörteln.
Din man tar inte med sig något radioaktivt jod hem efter besök hos svärmor. Er dotter får ingen strålning. Du behöver inte vara orolig. Det är bara om er dotter besöker sin farmor som hon utsättas för strålning. Därför rekommenderar man att små barn inte ska besöka personer som har behandlats med radioaktivt jod under de första veckorna efter behandlingen. Det radioaktiva ämnet sönderfaller (förbrukas) och en del lämnar kroppen via urinen. Ungefär tre veckor efter behandlingen finns bara små (ofarliga) mängder radioaktivt jod kvar.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Risk för metastaser

Jag har en misstänkt förändring i vänsterleverloob på 1cm, och en benign cysta i levern också. Åker för Pet scanning och en biopsi. Finns det risker att det finns mer metastaser i kroppen?

Detta går inte att svara på utan att genomgått någon form av undersökning för detta.
CT är normalt bra för att leta ev. spridning av metastaser i olika delar av kroppen. Att sedan kombinera det med en PET-kamera som då kallas PET/CT är MYCKET bra.
Man hittar ev. förändringar som kanske varit för små, diffusa och av oklar natur, med enbart CT’n, då man nu med ett radioaktivt spårämne kan markerar ev. sjukliga processer. Så du kommer att genomgå den bästa undersökningen för detta ändamål som finns idag.
Genom biopsi (nålpunktion) får dom troligen även svar på vilken typ av oklar förändring som nu finns i levern.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett