Att utreda en knäskada

FrågaJag vred knäet rejält illa för några dagar sedan åkte till vårdcentralen dock var det väldigt svårt få hjälp. De tyckte skulle äta Alvedon och vila
Men kan inte böja, fruktansvärt smärta. Fick till slut röntgen som dock visande inget. Läkaren på vårdcentralen vägrande göra mer. Vägra skicka till magnetröntgen. Dock känner jag något är av. Han sa magnetröntgen är inget, man lagar inte idag korsband menisk eller ledband om de är paj utan var mycket otrevlig.
För 13 år sedan trillande likadant, knäskålen gick av fick sen svår smärta i 2 år. Fick sen magnet röntgen som då visande mer skada.
Läkaren sa jag kan inte begära få en magnetröntgen. Han sa han inte kan göra mer så jag får leva med detta. Sa det finns folk som är svårt sjuka behöver mer hjälp.
Vad tycker ni jag ska göra? Ska jag vänta söka till akuten, för den läkaren gör inget mer än att vara mycket hemsk otrevlig! Det känns som något är av.

SvarDet är ju som så att man som patient inte kan kräva en undersökning, behandling, etc. som inte förespråkas av läkare. Dvs. man behöver en remiss av en läkare till mer speciella undersökningar innan detta kan bli gjort. Är du inte nöjd med det besked eller åtgärder en specifik läkare förordar kan du gå till en annan läkare och se om denna gör en annan bedömning.

Med ”vanlig” röntgen går det enbart att bedöma skelettet samt broskhöjden om knäleden röntgas med patienten i stående position. Med ledning av höjden på ledspringan (knäledsbroskets tjocklek) går det då att dra slutsatser om patienten har artros. Mjukdelsstrukturer i knäleden som menisker, ligament, korsband ses bra med en magnetkamera (MR).

Vid trauma eller akut uppkommen smärta i knäleden är en vanlig röntgen oftast förstaval tillsammans med kliniska tester i form av bla.  palpation (känna), test av rörelseomfång och ev. instabilitet  samt ev. knäledspunktion för diagnostik och tömning av ledvätska, etc. För mer ingående fakta om de kliniska testerna får du fråga din egen doktor.

Om man ska fortsätta utredningen med en MR-undersökning efter en vanlig konventionell röntgen beror detta mycket på symtom, om den vanliga röntgen inte påvisat någon skelettskada, diagnostiserad skelettskada med lösa fragment i leden, om värken inte anses bero på degenerativa förändringar (åldersbetingad), hur aktiv patienten är, mm.
Detta har även betydelse för om den fortsatta behandlingen blir i form av ren sjukgymnastik, medicinering eller ett operativt ingrepp typ artroskopi (titthål), etc.

Svarat avK.T.rtgssk
Röntgen Helsingborg

Varför belasta vid röntgen

FrågaNär man gör en belastnings röntgen,vad är det man vill ha ut av en sådan röntgen?
Vad menas med direktinskrivning av ortoped läkaren?

SvarMan belastar olika kroppsdelar vid röntgen för att se hur ”mjuka” mellanskivor/beläggning ter sig vid tryck mot dessa.
Främst rör det sig om knäledernas broskbeklädnad och ryggens kotor.

Lateral artros
Artros

Vid belastad knäled kan man avgöra ledbroskets höjd (tjocklek) då knäleden pressas ihop under tyngd och därmed beräkna graden av artros där en degenerativ (förslitning) gör att knäled där brosket slits ner får en böjning där frilagda benpartier gnider mot varandra.
Detta ger värk.
Belastad rygg kan visa ev. glidning av kotor sinsemellan. Denna stående ryggundersökning med konventionell röntgen gör vi som rutin idag.
Idag är magnetkameran (MR) den dominerande metoden för ryggundersökningar. Det finns idag även MR för stående undersökningar men var dessa maskiner finns eller om de överhuvudtaget finns i Sverige idag vet vi inte.

En direktinskrivning är då man ”hoppa över” något led i vårdkedjan. Dvs. patienten behöver inte gå via akuten, mottagning, sin husläkare eller vårdcentral först utan skrivs in på vårdavdelning direkt av behörig vårdpersonal. Det kan vara läkare, delegerad ambulanspersonal, etc. Dvs. ambulanspersonal tar misstänkt skadad/sjuk patient direkt till röntgen eller en vårdavdelning utan att passera typ akutmottagningen.
Flertalet sjukhus arbetar idag enligt denna rutin. Främst kortar det väntetiderna rejält för patienten som då slipper ett ”normalt mellansteg” i vårdkedjan med kanske  lång väntetid.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Förstaval vid knäskada

FrågaOm jag kommer till akuten med ett svullet knä. Görs då en magnetröntgen eller bara en vanlig röntgen?

SvarEn konventionell röntgen görs nästan alltid som första val av metod vid en fysisk skelettskada. Ingår skadan som en del av ett större trauma görs troligen en datortomografi (CT) av knäleden samtidigt som en del av trauma-CT´n.
Om oklara fynd med akut skada som röntgas konventionellt och ev. behöver operativt ingrepp kan då kompletteras med CT. Om man misstänker eller vill utreda mjukdelsskador (menisker, ligament…) kan en MR komplettera undersökningen vid ett senare tillfälle. MR är oftast inte förstahandsval av metod vid akuta knäskador.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Fraktur trots friad på röntgen

FrågaJag kraschade med moppen igår och röntgade knäet som var stort som en ballong samt handen. Plåtarna visade ingenting men jag har idag så fruktansvärt ont i handen under lillfingret och kan inte krama handen eller spreta med fingrarna. Kan heller inte använda handen att lyfta med eller ”trycka” med. Jag blev hemskickad med kryckor och orden ”ät ipren” Jobbigt eftersom jag inte kan använda vänsterhanden för att hålla i kryckan.
Är det möjligt att de missade en fraktur eller kan det helt enkelt göra galet ont utan att något är brutet? Jag vill ju inte vara gnällig och åka in igen.

SvarJo det går mycket väl att missa en mindre fraktur/spricka framförallt om det inte finns någon som helst felställning (dislocering) av benbrottet eller man inte ser något genombrott eller upphöjning i periostet (benytan). Granskningen av handens ben är oftast enkel med hjälp av de olika projektioner man tar konventionella röntgenbilderna (normalt 3 vinklar) med.

Handens svullnad förstärker smära. Huden utgör här begränsningen på hur mycket handen kan öka i storlek pga. svullnad i mjukdelarna. Denna begränsade möjlighet att svälla upp ökar således snärtan. Detsamma gäller för alla andra organ där en ”barriär” hindrar en volymökning av vätska/blod, etc.

Om smärtan kvarstår efter att svullnad lagt sig, fingrets utseende ser annorlunda ut, fingrarna inte ligger rätt (rotationsfelställning), det gått från några dagar till 1 vecka utan lindring, bör man söka läkare på nytt för ny undersökning och ev. kompletterande röntgen.
Små stabila och odislocerade frakturer i fingrarnas ben brukar enbart behandlas med fingerförband och vila av handen i ca. 3 veckor. Sedan finns andra typer av frakturer som kan involvera leder eller senor och senfästen. Dessa kan bli aktuella för operation för stabilisering och minskad risk för senare felställning.
Den kliniska undersökningen av ev. instabilitet i fingrarna får anses ha viktigare betydelse än röntgen för kontroll av ev. skelettskada.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Vilken undersökning för knäledsbesvär

FrågaJag undrar om man kan se en vanlig inflammation och meniskskada på en röntgen.
Vad gör man då om man ser detta på undrsökningen. Har haft besvär av dåliga knä i många år.

SvarMagnetkameran (MR) är ett ypperligt verktyg för dessa diagnoser.
Meniskskador i knäleden är en av de vanligaste orsakerna till besvär.  Varje år behandlas ca. 2500 meniskskador i Sverige. Korsbandsskador är mer vanligt förekommande (5000) medan artros är den absolut vanligaste orsaken till knäbesvär. Knäartros förekommer  hos 5% av befolkningen i ålder35 till 54 år. Knäartros är den näst vanligast sjukdommen i världen enligt WHO.
Meniskskador uppkommer mestadels genom vridvåld/överträning av knäleden. Meniskerna i sig kan inte ses med vanlig konventionell röntgen. Meniskskador kan dock vara svåra att diagnostisera enbart kliniskt. En trasig meniskskiva kan ge upphov till ledkapselinflammation (infektiös artrit).

Ledinflammation kan även vara bakteriellt betingat som via blodet drabbar knäleden. Diagnosen ställs då genom kliniska symtom (värme, värk, svullnad…), blodprover och ev. ledpunktion för odling av ledvätskan.
En ledartrit kräver ingen röntgen initialt innan behandling. Det kan senare bli aktuellt att radiologiskt följa upp artrit för diagnos av ev. tillstötta ledskador eller benpåverkan (osteit).
En MR undersökning blir oftast aktuell vid nyligen genomgånget trauma där en kartläggning av knäleden anses behövas inför en ev. operationskrävande åtgärd, vid långvarig svår värk med nedsatt rörlighet eller annan defekt där genomgången behandling inte gett någon effekt. Alternativt kan även ultraljud åskådliggöra inflammation i knäledens yttre mjukdelar.

En infektiös artit behandlas troligen enbart medicinskt och ev. spolning av leden. En klinisk fråga vi inte är så insatta i…

Svarat avKT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Meniskskada i knäet

Jag undrar om man kan göra något åt meniskskador. Har varit på 3-4 vanliga röntgenundersökningar. Men då har man inte hittat något i knäet.
Har även varit hos en ortoped specialist. Då sa han igenom att känna utanpå knäet att det var en liten kantskada på menisken. Så nu undrar jag hur ska jag gå tillväga för att verkligen få det bekräftat på att det är en menisk skada..

MR knä
MR knä

MR! … och därefter ev. behandling genom tex. artroskopi där man kan plocka ut ev. meniskfragment som ligger och ”skräpar” leden.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Varför onödig röntgen

Jag har röntgat mitt knä och det är nu i efterhand som jag egentligen inte förstår varför… (Jag har nämligen gjort mig illa i mitt knä och uppsökt en vårdcentral. jag sa att jag hade ont på insidan, lite nedanför knäskålen, av knät. Och frågade om det kunde vara främre korsbandsskada. Mannen som undersökte kunde inte se eller känna något, så han beställde tid för röntgen då han menade att den kunde varit något som brustigt i knät.)

Och det är så att jag inte visste att man inte såg ledbanden på en röntgenbild. (jag var 99% säker på att alla ben var hela, vilket de också var, då jag trodde det var insida ledband.)
Så det jag undrar är hur denna röntgen påvergar mitt knä framöver. De tog 4-5(!) bilder på det i olika vinklar och jag har hört att det är farligt om man utsätts upprepade gånger (som nu).
Canser ska vara det man kan få, vad kan man få mer i knät? (och i andra benet som låg bredvid.)
Är väldigt orolig nu då jag faktiskt missförstod VARFÖR de röntgade. Onödigt enligt mig.

Det finns risker med röntgenundersökningar. Olika organ har olika strålningskänslighet. Merparten av kroppens strålningskänslighet finns i halsen, bröstkorgen och buken. Huvudet är lite mindre strålningskänsligt, och minst strålningskänsligt är armar och ben.

Oavsett vad som undersöks ska alltid undersökningen kunna motiveras. Detta innebär att man bedömer att det är farligare (sämre) för patienten att avstå röntgenundersökningen jämfört med att göra den. En icke-diagnostiserad sjuklig förändring eller skada innebär alltid en risk, och det är denna risk som man måste väga mot strålningsrisken.

Att röntgenundersöka ett knä, även om man tar fem bilder, innebär en näst intill obetydlig risk eftersom armar och ben är inte speciellt strålningskänsliga. Hur stor är risken? Ungefär som en kortare bilresa. Inget som jag oroar mig för.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Strålningsrisk vid röntgen av knäled

Jag har röntgat mitt knä. Och det är nu i efterhand som jag egentligen inte förstår varför…
(Jag har nämligen gjort mig illa i mitt knä och uppsökt en vårdcentral. jag sa att jag hade ont på insidan, lite nedanför knäskålen, av knät. Och frågade om det kunde vara främre korsbandsskada. Mannen som undersökte kunde inte se eller känna något, så han beställde tid för röntgen då han menade att den kunde varit något som brustigt i knät.)
Och det är så att jag inte visste att man inte såg ledbanden på en röntgenbild. (jag var 99% säker på att alla ben var hela, vilket de också var, då jag trodde det var insida ledband.)

Så det jag undrar är hur denna röntgen påverkar mitt knä framöver. De tog 4-5(!) bilder på det i olika vinklar och jag har hört att det är farligt om man utsätts upprepade gånger (som nu).
Cancer ska vara det man kan få, vad kan man få mer i knät? (och i andra benet som låg bredvid.)
Är väldigt orolig nu då jag faktiskt missförstod VARFÖR de röntgade. Onödigt enligt mig.

Det finns risker med röntgenundersökningar. Olika organ har olika strålningskänslighet. Merparten av kroppens strålningskänslighet finns i halsen, bröstkorgen och buken. Huvudet är lite mindre strålningskänsligt, och minst strålningskänsligt är armar och ben.

Oavsett vad som undersöks ska alltid undersökningen kunna motiveras. Detta innebär att man bedömer att det är farligare (sämre) för patienten att avstå röntgenundersökningen jämfört med att göra den. En icke-diagnostiserad sjuklig förändring eller skada innebär alltid en risk, och det är denna risk som man måste väga mot strålningsrisken.

Att röntgenundersöka ett knä, även om man tar fem bilder, innebär en näst intill obetydlig risk eftersom armar och ben är inte speciellt strålningskänsliga. Hur stor är risken? Ungefär som en kortare bilresa. Inget som jag oroar mig för.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Privat MR-knä

Var finns privat magnetröntgen? Vad kostar en röntgen av knä?

För att genomgå en radiologisk undersökning inom den offentliga sjukvården måste du ha en remiss. Dvs. en läkare (din egen) ska ha undersökt dig innan.
Detta läkarbesök kostar den vanliga patienttaxan inom ditt landsting (150-300:-). Själva MR-undersökningen kostar dig sedan inget. Det kan dock visa sig både svårt och tidskrävande (lång väntetid) denna väg beroende på din åkomma och sjukhus. Alternativet är att din doktor skickar din remiss till ett sjukhus med kort kö till MR. Detta kan man själv kontrollera under www.vantetider.se.

Det finns dock privata vårdaktörer som har generellt kortare väntetider och kan snabbare ta emot lägre prioriterade undersökningar.
Har dessa avtal med landstingen eller ett försäkringsbolag där du har en sjukförsäkring betalar du bara den vanliga offentliga taxan för ett sjukbesök (ca. 150-300:-). Kostnaden för själva MR-undersökningen kostar dig sedan inget. Går du däremot som privatperson till en vårdaktör i privat regi och inte utnyttjar eller har ev. avtal med landsting eller försäkringsbolag kostar en MR-knä dig någonstans mellan 3-4000:-.

Sök på Internet så finner du en privat vårdaktör nära dig… Det finns måååånga att välja på idag.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Svullet knä eller blodpropp i benet

Jag skadade mitt knä i en cykelolycka för 1,5 år sedan. Sedan dess har mitt knä aldrig varit helt ok utan orsakat olika problem, svullnad och smärta. Jag uppsökte tyvärr inte sjukhus i samband med olyckan utan besökte läkare först 2 v senare.
För ca 1/2 år sedan röntgades mitt knä men inga skador upptäcktes på knäleden. Något jag inte förväntat mig heller. Nu i veckan var jag efter remiss från min husläkare på ortopeden där det konstaterades att jag har svullnad i knät men att det kan man inte operera. Hade jag inte heller trott… Något annat besked om mitt knä fick jag inte. Dock togs blodsprov som visade på att jag låg precis på gränsen för hög risk för blodpropp vilket gjorde att jag fick göra akut ultraljudsundersökning av kärlen i mitt ben. Dock utan att något upptäcktes.
Min fråga är hur man kan röntga ett knä som inte har en knäledskada för att se vad som orsakar t ex svullnad eller ställa diagnos? I mitt fall är både mitt knä och min vad ca 1 cm större i omfång än mitt andra knä och vad. Det känns som ett band är åtdraget under knät och som hindrar blodflödet från vaden. Dessutom har jag ömma punkter både på utsidan av knät och insidan. Jag har aldrig fått någon diagnos på vad jag har skadat i mitt knä.

Flebografi propp i knäledsvenen
Flebografi

En konventionell röntgen visar endast skelett samt vid stående bildtagning kan ev. broskslitage i knäleden bedömmas. Magnetkameran (MR) är fenomenal på avbilda knäledens mjukdelar såväl muskler, ligament, ledhinnor, mm. Så en alternativ undersökning av ditt knä, med troligen den bästa metoden, är med MR.

Om man avser enbart diagnos av en ev. venös propp i benet kan, förutom ultraljud, en sk. flebografi bli aktuell. Med ultraljud kan det vara svårt att visualisera underbenets vener tillräckligt bra för att säkert utesluta/bekräfta blodproppar häri. Flera sjukhus har ett poängsystem för sannolikheten för blodpropp i benet. Får man lågt poäng samt blir friad med ultraljud från knäleden och ”uppåt” anses risken att det finns en venös blodpropp i underbenet för liten. Trots att underbenet inte undersökts.
Vid en flebografi sprutas kontrastmedel in i benets vener via en nål satt i foten. Detta är en sk. ”Golden-standard” sedan tidigare för diagnostisera venösa ”benproppar” i hela benet. Likaså kan man få en fingervisning om en trombogen process pågår i kroppen med ett blodprov (D-dimer). Detta blodprov kan dock visa felvärden vid tex. graviditet, infekektionsjukdommar, mm.

Vid skador och framför allt vid operativa ingrepp i knäleden är riskerna stora för att utvecka blodproppar i benets vener. Dels blir patienten till viss mån immobiliserad samt så svullnar knäleden upp. Detta är således grogrunden för blodproppar i benet då blodflödet störs. Även maligna sjukdommar kan ge venösa proppar i benen, men det är inte aktuellt i ditt fall. Symtomen är generellt ofta ömhet och svullnad i vaden.
Så… du får prata vidare med din doktor om ditt knä.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

® www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024