Piercing

icon_mini_faq Jag har en piercing i tungan och jag ska röntgas nu nästa vecka … och det är kirurgiskt stål jag har i . Kan jag röntgas med den kvar eller måste jag ta ut den ?

icon_mini_register Om du ska ta av din tungpiercing eller inte beror på vad och hur du ska röntgas.
Ska du röntga något uppe i ansikte/huvud bör du lirka ut den. Detta för att inte få suboptimala bilder och riskera behöva ta fler bilderna eller göra om hela undersökningen.
Vid datortomografi (skiktröntgen/CT) av ansiktet eller halsen stör den definitivt.
Är det någon annan kroppsdel som ska röntgas så kan du ha den kvar.

Fråga när du kommer till röntgen…. det är enklast.

icon_mini_profile K. T., rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR undersökningen

icon_mini_faq Hur lång tid tar det att genomföra en magnetröntgen av huvud och ryggrad?

icon_mini_register Undersökning av hjärna och helrygg tar mellan 75 – 90 minuter. Detta beroende på om kontrastmedel användes vid undersökningen eller inte.
Enkel rygg tar 1 tim. och enkel skalle tar ca. 20min.

Sedan kan undersökningen av ryggen dra ut lite på tiden (+5-10min) om det är besvärliga förhållanden i ryggen där någon extra bildserie då behövs för optimal diagnostik.

Mvh
icon_mini_profile Personalen, MR-sektionen
Röntgen Helsingborgs lasarett

MR och CT

icon_mini_faq Är magnetröntgen och datortomografi samma sak alltså samma apparat?

icon_mini_register Nej. Skillnaden är som natt och dag med litet undantag för hur bilderna ser ut.
Magnetkameran (MR) ger ingen röntgenstrålning utan arbetar med ett magnetfält som registreras och skapar en bild av kroppen. Datotomografen är en konventionell men avancerad röntgenapparat som avger röntgenstrålning för att skapa bilder av kroppen.

Således… magnetkameran (magnetresonanstomograf; MR) ska inte benämnas som”magnetröntgen” då det inte är en röntgenapparat.

icon_mini_profile K. T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR skottskada

icon_mini_faq Hej! Min bror ska göra magnetkamera röntgen. Han har troligtvis diskbråck, därav röntgen. Min fråga är om han kan/får göra MR, eftersom han har en skottskada sen barndomen och har hagel, förnicklad bly i kroppen?
Tacksam för ert svar, Vivi

icon_mini_register Innan din bror kan/får genomgå en MR-undersökning måste man fastställa exakt VAR dessa blyhagel sitter (om inte detta reda är gjort). Detta gör man med “vanlig” konventionell röntgenteknik.
Sitter dessa blyhagel intill känsliga organ såsom ryggmärg, större nervflätan, stora artärer, etc. kan dessa omgivande organ påverkas. Troligen inte av att blyhaglet flyttar på sig då bly inte är av magnetiskt material. Dock mer av ev. värme från hagel p.g.a. det starka magnetfältet. Denna effekt kan variera mellan “olika starka” magnetkameror. Om det visar sig att blyhagel sitter tveksamt till för undersökning med en magnetkamera får ev. alternativa undersökningsmetoder tillämpas.

icon_mini_profile K. T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs Lasarett

Strålning

icon_mini_faq Hej! Jag undrar om det är farligt att bli röntgad många gånger, för nu har dom röngat mig 6 gånger på 1 månads tid p.g.a. hydracefalus med shunt?

icon_mini_register Det är som vi nämnt tidigare att nyttan måste överväga risken med strålningen. Vissa typer av undersökningar och organ kan endast undersökas med röntgen då det idag inte finns andra alternativ för dessa undersökningar.

Ventriklarnas utbredning i hjärnan kontrolleras med datoromografi (CT) eller magnetkamera (MR). En CT-undersökning av skallen ger ca. 1,5-2 mSv strålning per gång (normal strålningsdos per svensk och år är 4 mSv) . En magnetkamera ger dig ingen joniserande strålning (röntgenstrålning).

Shunten måste dock nästan alltid kontrollröntgas efter undersökning med magnetkameran för att kontrollera att inställningen för flödet inte ändrats av det starka magnetfältet i MR-kameran.
Denna kontrollröntgen sker då med vanlig konventionell röntgen, sk. genomlysning. Endast en bild krävs då för denna kontroll av shunten. Beroende på röntgenapparat ger dessa olika mycket strålning. Dock är idag de flesta röntgenapparater och metoder för undersökningar så pass optimerade att minsta möjliga strålning ges till patienten.

Dessa kontroller är livsviktiga för dig för att undvika tryckstegring i hjärnans ventrikelsystem. Här överväger nyttan mångfallt ev. risker med den lilla röntgenstrålning som ändock tillföres genom CT’n eller kontrollröntgen efter MR.

icon_mini_profile K. T. rtg.ssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

3D Implantat

icon_mini_faq Hej! Jag undrar om det var så att den 3D-röntgentekniken som man kan använda sig av idag vad gäller implantatutredningar (tex där man undersöker bencristans tjocklek, implantatbreddens storlek etc) fanns för drygt 2 år sedan på de stora tandläkarhögskolorna?

icon_mini_register Det finns många olika 3D-tekniker. På de större sjukhusen har det funnits 3D-teknik sedan mitten av 80-talet. Om du menar volymtomografi så har den tekniken funnits på tandläkarhögskolorna sedan två år tillbaka.

icon_mini_profile G. O-S., övertandläkare
Odont radiologi Helsingborgs Lasarett

MR ländrygg

icon_mini_faq Jag ska på magnetröntgen. Ska röntga ländryggen. Vad kommer att hända? Kommer jag vara fastspänd eller något? Jag ska göra en liten magnetröntgen vad innebär det (punktröntgen)?

icon_mini_register Du kommer att få ligga på rygg på en brits där du ej är fastspänd. Denna brits förs in i en tunnelliknande magnet som är 60-70 cm i diameter, 135-180 cm lång och öppen i båda ändar. Ländryggen skall vara i mitten av magneten. Olikheten av apparatmåtten beror på märket på apparaten.

icon_mini_profile A-C. K, sektionsledare magnetkameran
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR eller CT

icon_mini_faq Vad är skillnaden mellan datortomografi och magnetröntgen?
När används respektive metod?

icon_mini_register Datortomografin använder röntgenstrålning för att skapa bilder medan magnetkameran använder magnetfält för att skapa bilder. Magnetkameran är således inte en röntgenapparat i den meningen.
Datortomografen är snabb, enkel och tar bra bilder på skelett, mjukdelar samt pågående processer i kroppen som t.ex. blödningar.
Magnetresonanstomografen (MR) tar mycket bra bilder på t.ex. nervsystemet, kotdiskar, leder och vätskerika organ. Bilderna har hög vävnadskontrast. Dock tar undersökningarna betydligt längre tid än med CT’n.
Vilken teknik man använder beror bl.a. på frågeställning, organområde, patientens skick samt hur brådskande en diagnos är, mm.
En misstänkt blödning i skallen skickas akut till CT’n medan utredning av yrsel tidbokas till MR. Ryggmärgsskada skickas akut till MR medan en kotfraktur går till CT’n…. osv.

icon_mini_profile K. T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Axel

icon_mini_faq Kan det hända att efter att axeln hoppat ur led en gång så har leden slitits så mycket att den i framtiden kommer kommer hoppa ur led igen? Det har nämligen hänt mej 2 gånger nu.

icon_mini_register Vid första luxationstillfället slits delar av axelns stödjeapparat sönder vilket medför att axeln lättare kan “hoppa” ur led vid senare tillfälle. Då ofta med betydligt mindre våld eller ansträngning.

icon_mini_profile J. B. överläkare
Röntgen Helsingborgs lasarett

MR bröstrygg

icon_mini_faq Om man som jag gjort en MR av bröstryggen utan kontrast är denna lika bra som med kontrast och ger lika mycket information.
På min rtg hittade man tecken till en äldre skada, gammal fraktur. Ser man skillnad på tidigare skador och om det nu skulle vara en tumör?
Jag kan inte uppfatta att jag haft så ont i ryggen som en fraktur skulle ha orskat, i kotorna i bröstryggen.
Ger en Mr undersökning all information man behöver?
Kan man lita på denna undersökning eller borde man gjort denna med kontrast?

icon_mini_register  MR är den undersökning som är känsligast.
Man behöver ingen kontrast för att kunna skilja på fraktur och tumör. Den undersökning du redan gjort ger således all information som behövs.
Man kan få små så kallade “kompressionsfrakturer” i bröstryggen utan att ha särkilt ont.

icon_mini_profile C-G. S. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024 :. IncRW 2024