Restriktiv med röntgen pga. biverkningar

Jag har haft cancer vid ett flertal tillfällen och går på kontroller med bland annat CT PET. Jag undrar om det är biverkningar med dessa undersökningar och om man därför bör vara restriktiv.

Nej, du ska inte vara restriktiv med några undersökningar. Som alltid då man undersöker någon med röntgen eller annan sorts joniserande strålning ska nyttan med undersökningen bedömas vara större än risken. Eftersom du tidigare haft cancer är det angeläget att du gör de undersökningar som du kallas till. Risken med en CT/PET-undersökning är trots allt liten, och man vet av erfarenhet att nyttan överväger.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Vad ses vid PET-CT

 Jag har nyligen fått en cancerdiagnos: malignt melanom. Man har tagit bort två metastaser, men inte hittat primärtumören. För ett par veckor sedan gjorde jag en PET/CT-undersökning, som visade sig se normalt ut. Inga tecken på andra tumörer eller metastaser i kroppen, alltså. Detta var såklart en stor lättnad, men nu snurrar återigen en massa frågor i huvudet på mig.
Jag har försökt hitta information om vad man egentligen undersöker vid en PET/CT-screening, men inte hittad någon detaljerad förklaring. Ser man t ex tumörer även i skelettet?

 PET-CT kan utföras på lite olika sätt men i princip påvisar man den ökade metabolism som finns i flertalet cancertumörer.
PET-CT är även en utmärkt metod att bedöma om det finns metastaser vid malignt melanom även i skelettet.

 T. L. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Olika stråldoser

Jag skulle vilja veta i vilken omfattning man utsätts för strålning ( milliSievert ) i samband med olika undersökningar.
1. Skärmbildsundersökning.  2. Skiktröntgen.  3. PET-CT. 4. Scintigrafi.

Några exakta värden på stråldoser är väldigt svårt att ge. Det beror på frågeställning (vad som ska undersökas), vilken utrustning som används, patientens storlek, mm. Mellan tummen och pekfingret för normalstora patienter gäller:

  1. Skärmbildsundersökning gav stråldoser från 0,5 mSv upp till 2 mSv. Denna typ av undersökning gav relativt höga stråldoser och har ersatts av konventionell lungröntgen som med en modern röntgenutrustning ger en stråldos mellan 0,02 mSv och 0,06 mSv.
  2. Datortomografiundersökningar: CT-skalle ca 2 mSv, CT-thorax ca 5 mSv och CT-buk ca 10 mSv. Sen finns det ”lågdos”-varianter på vissa CT-undersökningar som ger ca 10-20% av dosen jämfört med normaldosen.
  3. PET-CT: Beroende på typ av undersökning och vilken radioaktiv isotop som används hamnar dosen oftast mellan några mSv upp till ca 15 mSv.
  4. Scintigrafi: Åter igen, beroende på typ av radioaktiv isotop och typ av undersökning ligger de flesta undersökningar i intervallet från 1 mSv upp till 10 mSv.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Vad är PET-CT

Fråga Vad är skillnaden mellan PET-röntgen och datortomografi ? Vilka orter i Sverige kan erbjuda PET röntgen ?

Svar PET-CT är en kombination av den ”vanliga” datortomografen (CT) och PET-kamera (positron emissions tomografi) i en och samma maskin. PET-kameran kan registrera och grovt lokalisera (avbilda) var i kroppen ett i blodet insprutat sockerburet radioaktivt ämne återfinns.  ”Aktiva” tumörer behöver mer ”energi” än vad omkringliggande normal frisk vävnad kan ge ifrån sig varför det då blir en längre tids högre koncentration (upptag) av den radioaktiva spårämnet i tumören. Detta registrerar PET-kameran.
CT är en roterande röntgenkamera som enbart, men detaljerat, avbildar kroppen i ”bildskivor”. Dessa bildskivor av kroppen kan fås i vilka riktningar som helst.
Det fina med denna kombination är att där Pet-kameran registrerar stor aktivitet av det  insputade spårämnen där kan CT’n visa den exakta lokalisationen. Dvs. PET-kameran och CT’n tar bilder samtidigt över samma område där man sedan kan lägga ihop bilderna ”över” varandra. Detta ger en mycket bättre diagnostik och exakt lokalisation  av en ev. tumör än om metoderna hade använts var för sig.

Det är främst stora universitetssjukhus som har dessa mycket dyra maskiner. Lund, Malmö, Umeå, Örebro, Linköping, Karolinska i Stockholm, Akademiska i Uppsala, Sahlgrenska i Göteborg samt Växjö och Falu lasarett en PET-CT….
Idag installeras däremot på flera mindre sjukhus sk. SPECT-CT som kan liknas med en ”enklare och billigare PET-CT-kopia”. Denna är en hybrid av CT och gammakamera. Även här sprutas specifika radioaktiva ämnen in i blodet som tas upp av specifika organ.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

PET/CT

Fråga Hur går en PET/CT-röntgen till? Ska om ett par veckor ner till Akademiska i Uppsala för undersökning.
Har tidigare gjort både CT och MR och undrar om det är stor skillnad? Det jag vet är at det kommer att injicera glukos istället för kontrast, men mer än så vet jag inte. Är ”tunneln” lika stor som vid MR? Måste man fast inför undersökningen?

Svar Vi har ingen PET/CT så vi är inga experter på denna teknik.

Detta är ju en kombination av Positron emission tomografi (PET), en form av gammakamera, och datortomografi (CT/röntgen).
Man sprutar in ett radioaktiv ämne (spårämne bundet med sockermolekyler) i blodet som tas upp i områden med hög cellaktivitet/ämnesomsättning. PET kameran registrerar då var dessa områden är samt hur stor aktiviteten är i ev. förändringar. Samtidigt får man vanliga skiktröntgenbilder (CT).
Med denna kombination kan man se exakt lokalisation av ev. förändringar som annars, med enbart CT/MR, kanske inte synts, hade tolkats som normala fynd eller som störning (rörelseartefakter, metall, etc.) i bilderna.

Patienten får förutom den radioaktiva substansen ofta även intravenös jodkontrastmedel, som vid ”vanlig” CT-undersökning. Oftast behövs fasta innan undersökningen för att sänka glukosnivån i blodet.
Undersökningen tar ca. 15-30 minuter beroende på vilket/vilka organ som ska undersökas samt typ av maskin (ny eller gammal).

PET/CT maskinen ser ut som ett mellanting av CT och MR. ”Tunneln” är något kortare än MR men något längre än CT´s. Diametern på öppningen är i stort densamma.

Du kan läsa mer på  Skånes Universitetssjukhus.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

PET/CT vid stroke och tumör

Fråga Undrar om en CT/PET kan se skillnad på en stroke (blodpropp) och en tumör i hjärnan. I sådana fall, var finns dessa maskiner i Sverige och kan man bli remitterad dit vid osäkerhet gällande diagnosen blodpropp/hjärntumör?

CT-hjärna infarkt
Klicka på bilden

Svar Det behövs ingen PET/CT för att särskilja på stroke eller tumör i skallen. Dessa diagnoser går att ställa med vanlig datortomograf (CT) eller magnetkamera (MR) som de flesta röntgenavdelningar i Sverige har.

Svarat av C-G. S. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

PET-CT

icon_mini_faq Vad är en färgskiktröntgen? Hur utförs den? Smärtsam?

icon_mini_register Du syftar säkert på en sk. ”PET-CT” (positronemissionstomografi).

PET-CT är en kombination av den vanliga datortomografen (CT;skiktröntgen) och PET-tomografen som är en form av gamma-kamera som läser av strålning från kroppen. Det fina med denna maskin är att 2 tidigare maskiner har slagits ihop till en. Detta medför dels att patienten slipper flytta sig mellan olika maskiner. Dels kan man nu mer exakt avgöra ev. tumör/ers lokalisation och aggresion genom hur snabbt den upptar, via blodet insprutad, radiaktivt ämne (FDG) med sockermolekyler.
Dvs. bilden ser ut som en vanlig skiktröntgen med det tillägget att ev. aktiva förändringar ”lyser upp” i bilden. Vid ”normal” CT kan små förändringar vara svåra att urskilja i bilden.

Metoden för patienten är i stort det samma som vid vanlig skiktröntgen (CT). Patienten får en injektion av det radioaktiva spårämnet. Efter en stund får patienten ligga ner på en brits som vid undersökningen föres fram och tillbaka genom ”kamerahålet”. Undersökningen är enkel för patienten där ett nålstick är det enda som känns lite.

Nackdelen är att det idag endast finns 6 stycken PET-CT scanners i Sverige. (De kostar ca. 20milj. styck!)

icon_mini_profile K. T, rtgssk
Röntgen Helsingborgs Lasarett

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024