MR eller CT

icon_mini_faq Vad är skillnaden mellan datortomografi och magnetröntgen?
När används respektive metod?

icon_mini_register Datortomografin använder röntgenstrålning för att skapa bilder medan magnetkameran använder magnetfält för att skapa bilder. Magnetkameran är således inte en röntgenapparat i den meningen.
Datortomografen är snabb, enkel och tar bra bilder på skelett, mjukdelar samt pågående processer i kroppen som t.ex. blödningar.
Magnetresonanstomografen (MR) tar mycket bra bilder på t.ex. nervsystemet, kotdiskar, leder och vätskerika organ. Bilderna har hög vävnadskontrast. Dock tar undersökningarna betydligt längre tid än med CT’n.
Vilken teknik man använder beror bl.a. på frågeställning, organområde, patientens skick samt hur brådskande en diagnos är, mm.
En misstänkt blödning i skallen skickas akut till CT’n medan utredning av yrsel tidbokas till MR. Ryggmärgsskada skickas akut till MR medan en kotfraktur går till CT’n…. osv.

icon_mini_profile K. T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning

icon_mini_faq Hej jag undrar hur farligt det med röntenstrålning? Jag är 25 år och har röntgats en del i mitt liv.

CT-huvud två gånger, Ct-bihålor 3 och Ct-buk en gång. Ryggen en gång, vanlig buköversikt en gång, samt njurat två gånger, nyckelben, armar och ben…
Detta är ju fördelat under mina 25 år och har ju behövts…. tror jag eftersom det är gjort.

Jag är orolig för att jag nu har stor eller större chans att få cancer pga detta än någon annan. I så fall hur snabbt kommer det och var?

icon_mini_register  Man ska alltid bedöma nyttan mot den strålning man utsätts för vid röntgenundersökningen. Nyttan med en säker diagnos betyder så pass mycket mer än den lilla stråldos, som det trots allt rör sig om, som man tillför patienten.

Vid varje undersökning eftersträvas minsta möjliga bestrålning versus bildkvalité och därmed en diagnostisk möjlighet. Det finns tuffa krav ställda av Statens strålskyddsinstitut (SSI) som styr vår verksamhet, vad gäller röntgenstrålningen, för att den ska vara säker för patienten och personalen.
Varje år får en person i Sverige 4 mSv (millisievert=mått på strålningsdos) av detta utgör diverse röntgenundersökningar normalt ca. 0,7 mSv.
Resten är strålning från naturen, solen, etc. Enbart bakgrundsstrålningen från naturen ger dig ca. 1 mSv per år. Dvs. en 4-del av den totala årsdosen.

Ökad risk för framtida cancer av strålningen anses föreligga när man under mycket kort tid utsätts för 100 mSv eller mer. Vid strålning på 15000 mSv dör man med stor sannolikhet. Riskerna är dock svårbedömda då ålder, strålat organ, hälsotillstånd, rökning, etc. spelar in. (ref: SSI. 2006)

icon_mini_profile K. T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning

icon_mini_faq Jag röntgade en sån stående hjärt/lungröntgen igår och blev lite “groggy” och kände mig svag efteråt, kändes även stramt och bedövat på i princip hela överkroppen.
Är det normalt att man får såna reaktioner?

Jag är 31 år och tävlar i sport på en lagom nivå, orsaken till mitt läkarbesök var att det kändes som nåt satt bakom bröstbenet, har nu kommit fram till att det är damm från trafiken som irriterar i bronkerna så röntgen var egentligen onödig.

Undrar även hur stor del av kroppen som utsätts för strålarna vid en stående röntgen (huvudet,armarna känns också påverkat)?
Och är det risk för skador på könsorgan,dna?

icon_mini_register Av röntgenstrålning kan man inte få sådana symptom som du beskriver.
Psykologiska faktorer kan bidra till en sådan reaktion då man trots allt nog känner viss stress inför undersökningen, resultat, etc.
Dvs. man “spänner” sig.

Vad gäller strålningen vid röntgenundersökningen så kan man inte komma ifrån att andra delar av kroppen mottager viss bestrålning. Dock är denna, sk. sekundära bestrålning, så pass liten, då dessa andra organ inte befinner sig i det primära strålfältet, att denna bestrålning saknar betydelse.

icon_mini_profile S. E. specialistläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgenteknik

icon_mini_faq Vad är det som gör att man kan se in till skelettet?

icon_mini_register Det är då röntgenstrålen passerar mjukt material (muskler och fett) men bromsas upp av tät/hårt material (ben) som då ger en “skugga” av benet på röntgenbilden.
(Läs mer under “Teknik”)

icon_mini_profile K. T. röntgenssk. Helsingborgs lasarett

Röntgenstrålar

icon_mini_faq Vad är röntgenstrålar?

icon_mini_register När frigjorda elektroner från katoden (efter uppvärmning) träffar anoden uppstår en sk. jonisering. Anodens elektroner störs i sina banor runt atomerna då en extra elektron tillföres elektronskalet. Elektronerna byter då plats i de olika banorna (skalet) varpå övertaliga elektroner lämnar atomen och susar iväg ut från elektronskalet. Denna fria elektron (foton) utgör strålningen. Detta sker samtidigt vid en ofatlig stor mängd elektronskal på anoden.
I samma ögonblick strömmen av elektroner från katoden upphör avstannar således även strålningen.

icon_mini_profile K. T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning

icon_mini_faq Vad händer med kroppen efter röntgen?

icon_mini_register Inget, förutsatt att en “normal” röntgen genomförs samt att man inte tillhör de grupper där röntgen alltid bör hållas på ett minimum.
Om patienten således är ett barn, en kvinna som är gravid eller där flera omfattande undersökningar göres i följd under en kort tid bör man inta viss förhållning till den konventionella röntgenundersökningen.

icon_mini_profile K. T. rtgssk.
Röntgen. Helsingborgs lasarett
(Läs mer om detta under Teknik).

Bilder vid urografi

icon_mini_faq Skulle vilja veta vilka bilder man tar när man gör en Urografi? Allså vad bilderna kallas.

icon_mini_register Vi tar följande bilder vid en normal tidbokad urografi med sk. kompression över urinledarna.

Bild 1: Kallad “frontal”. Stor översiktsbild.
Bild 2: “Blåsa”. Vinklad bild på urinblåsan.
Bild 3: “Vridning hö.” resp “vridning vä.”. Vridna bilder på njurarna.
Mellan bild 3 och 4 ges kontrastinjektionen.
Bild 4: “Tomografi 1, 2…”. Vi tar vid specifik frågeställning tomografibilder. Dessa är skarpa bildsnitt inom en nivå av kroppen. Tages med speciell teknik.
Bild 5: “Tidig”: Frontal bild över njurarna 5 minuter efter kontrastinjektion.
Mellan bild 5 och 6 anlägges kompressionsanordningen.
Bild 6: “Sen”: Frontal bild över njurarna 12 minuter efter kontrast.
Bild 7: “Vridning hö.”. Som bild 3, 15 minuter efter kontrast.
Bild 8: “Vridning vä.”. Som bild 3, 15 minuter efter kontrast.
Bild 9: “Kontrast”. Som bild 1, 20 minuter efter kontrast.
Bild 10: “Kontrastblåsa”. Som bild 2, 20 minuter efter kontrast.

Sedan kompletterar vi vid behov med annan bildtagning.
Detta kan vara en bild då patienten ligger i på magen som benämns “Bukläge”.
Om patienten går och kissar (ut kontrast från urinblåsan) kallas sedan denna bild för “Blåsa mikt”.
Vi akuta urografier samt sk. funktionell urografi minskas bildantalet och kompressionen läggs inte.

icon_mini_profile K. T. rtgssk.
Röntgen. Helsingborgs lasarett

CT teknik

icon_mini_faq Vad är det för skillnad mellan klassisk röntgen och datortomografi? (jag arbetar med ett skolarbete)

icon_mini_register Man benämner inte den “vanliga” röntgen, vilken nog är den du menar, med “klassisk röntgen” i vardaglig tal. Den vanliga röntgen med ett “pendelstativ”, C-båge, med eller utan digital teknik, benämns allmänt som “konventionell röntgen” eller “slätröntgen”. Med denna teknik göres idag de flesta enklare röntgenundersökningar av skelett, tarmar, urinvägar (urografi), m.fl. “högvolymundersökningar”.
Vid datortomografi roterar ett “konventionellt” röntgenrör runt patienter i ett sk. gantry. På motsatta sidan finns detektorer som tar emot röntgenstrålen med bildinformationen. Denna process kan idag återskapa kropp och organ som 3D-bilder.
Läs mer under våra sidor om teknik.

icon_mini_profile K. T. röntgenssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR teknik

icon_mini_faq Undrar om man vid MRT av hjärna och IV kontrast, kört med “MS protocol” alltid också finner tumörer, eller använder man nån annan vätska eller protocol då man söker efter tumörer, jfrt med MS?

icon_mini_register “MRT (magnetresonanstomografi) av hjärnan utan intravenös kontrast visar större delen av eventuella tumörer. Om man ger intravenös kontrast, t.ex “MS-protokoll med kontrast”, skärps undersökningen ytterligare och man ser bl.a tumörer. Samma sorts intravenösa kontrast används vid alla undersökningar. Denna kontrast innehåller gadolinium (Gd), som tillhör de sällsynta jordartsmetallerna. Vid speciella frågeställningar kan man lägga till extra protokoll/sekvenser för att förfina undersökningen ännu mer.”

Hälsningar
icon_mini_profile C-G. S. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Graviditet

icon_mini_faq Är det farligt att undersöka gravida kvinnor?
Om ej varför frågar ni om de är gravida?

icon_mini_register Den inremitternade läkaren bör ha gjort en avvägning om nyttan med en ev. röntgenundersökning, i hänseende till den pågående graviditeten och ev. hypotetiska risker härvid, övverväger för en undersökning.
Dvs. undersökningen skall vara av så högt värde att ev. risker får förbises. Här skall man också beakta hur långt gången graviditeten är.
Om undersökningen ändå anses av sådant värde anpassas denna oftast så att exv. bildantalet minskas från det “normala”, blyförkläde kan används om detta kan ske utan att störa bildtagningen, mm. Ifrågasätter vi undersökningen på något sätt tages kontakt med inremitternade läkare för överläggning där vi ev. avråder eller föreslår annan undersökningsmetod… om sådan finnes.
Därför frågar vi alltid.
Mer information får du under våra “Tekniksidor”.

icon_mini_profile H. L., leg. läk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs Lasarett AB