Jag har fått en röntgen på hjärnan tror det var CT. De spolade in kontrastvätska. Påverkar resultatet något om man har tagit smärtstillande ett par timmar innan röntgen? Har fått diagnosen horners syndrom!
Inga smärtstillande preparat påverkar undersökningen, oavsett med eller utan kontrastmedel, på annat sätt än att de får patient med ev. värk eller smärta att slappna av och då klara av att ligga still den korta stund undersökningen trots allt tar och därmed ger bättre bilder. En patient med värk eller smärta och av den orsaken inte kan ligga still under bildtagningen kan däremot omöjliggöra en CT-undersökning.
När jag var yngre opererades en porslinsprotes in i mitt öra. Nu har min läkare rekommenderat mig att göra en ny operation för att bygga upp örat igen. Innan det vill han göra en datortomografi.
Varför görs det? Anledningen till att jag vill göra operationen är för att jag har problem med att det ofta kliar och rinner ur örat, samt att hörseln är nedsatt. Detta kan tydligen åtgärdas med att bygga upp örat igen.
CT inneröra
Datortomografi (CT) är en mycket bra metod för att åskådliggöra innerörats anatomi då den detekterar ben och luftförande håligheter mycket bra.
Inneröra är uppbyggd av luftförande gångar och håligheter. Inför en operation måste man först kartlägga hur dessa ser ut så man vet vad man ger sig in på samt OM det går att göra någonting åt.
Däremot bör man nog ta ut den befintliga protesen av porslin innan CT-undersökningen. Nu har vi inte röntgat öra med porslin förut (vad vi kan minnas…) men detta material ger troligen stora störningar i bilderna som då inte ger den anatomiska information man söker.
Vad är det för skillnad mellan en CT och MR? Är CT tillförlitlig i att upptäcka ett bråck på hjärnan eller en försvagning på ett kärl?
CT angio
CT framställer bilder av kroppen genom att ett röntgenrör roterar runt patienten och framställer bilder. MR registrerar kroppens väteatomer med hjälp av ett starkt magnetfält som ställer kroppens väteatomer i ett visst läge. Vid bildtagningen skickas en radiovåg in i patienten som gör att väteatomerna riktar om sig. När radiovågen släcks återgår väteatomerna till sitt ursprungliga läge mot magneten som då registreras av en radiomottagare.
Båda modaliteternas (apparater) bilder ser, enkelt förklarat, ut som man ”skivat en korv” för att sedan titta på varje korvskiva vad den innehåller.
CT avger joniserande röntgenstrålning som man ska vara återhållsam med. MR har, vad man vet idag, inga kända hälsoeffekter på patienten. Enbart CT-undersökningen tar ca. 5 min. medan MR-undersökningen tar ca. 30 min. MR kan ge påverkan på vissa inopererade metallstrukturer så som pacemaker, clips, diabetespumpar, etc. CT ger ingen sådan påverkan utan här blir det ev. enbart störningar i bilderna av metall som då kan påverka diagnostiken.
MR-angio
Båda teknikerna ger i stort likvärdig diagnostik av hjärnans blodkärl med en liten fördel för MR rent bildmässigt.
Vid undersökning av blodkärl krävs injektion av kontrastmedel i blodet oavsett teknik. Vid CT är det jodkontrast som används medan vid MR är det kontrastmedel som innehåller diverse föreningar baserat på Gadolinium (metalliskt grundämne).
Båda kontrastsorterna kissar man ut varför det är viktigt att dricka mycket efteråt oavsett kontrastsort. Denna njurpassage gör även att man ska vara vaksam på ev. nedsatt njurfunktion som ev. gör kontrastmedel kontraindicerat oavsett sort. Båda kontrastsorterna kan även ge samma biverkningar så som allergisk hudreaktion, illamående, huvudvärk och akut njursvikt, mm.
Valet mellan MR och CT av blodkärlen baseras mycket på kontraindikationer för resp teknik, hur brådskande undersökningen är, mm. Dvs. har patienten pacemaker, clips i blodkärl, klaustrofobi eller om undersökningen är av akut karaktär väljer man CT. Har patienten reagerat mot kontrast tidigare, har dålig njurfunktion, etc. väljer man MR. Gäller frågeställningen något annat, tumör, MS. etc. gäller helt andra kriterier för vilken metod man väljer.
Som fotnot kan nämnas den tidigare metoden för undersökning av blodkärl i hjärnan då CT inte gav den bildkvalitét som går att få idag samt att MR var under utveckling.. En invasiv interventionell (ingrepp i och via blodkärlen) angiografi ger helt ”outstanding” bilder av [hjärnans blodkärl] i jämförelse med alla andra metoder. Denna undersökning, som är ett litet operativt ingrepp, har dock större risker för patienten då en fysisk kateter ska läggas upp mot eller i blodkärlen som går till hjärnan. Idag görs interventionella angiografier av skallen enbart då ingen annan teknik ger en godtagbar diagnostik eller man avser göra en samtida interventionell behandling.
Kan man med magnetröntgen tidigare se tecken på KOL än med datortomografi?
Datortomografi (CT) är klart bästa metoden att diagnostisera lungsjukdommar som KOL. Man ser lungvävnaden, med emfysemblåsor som är en del av bilden vid sjukdomen KOL, bäst med CT.
CT klarar även av att ta väldigt skarpa bilder trots patienten ev. inte klarar att hålla andan de 5-7 sekunder biltagningen tar.
Jag har varit förkyld riktigt länge och fått en tid nu för att göra datortomografi och läste att man gör en sån när man tror det är bihålecancer, är livrädd!
Gör dom bara en sån då dom misstänker bihålecancer eller kan det vara mot bihåleinflammation också? Är riktigt orolig så snälla hjälp mig.
Sinuit
Vid vanliga enstaka bakteriella bihåleinflammationer (sinuit) är denna undersökning inte aktuell.
Om patienten har ständigt återkommande sinuiter som kan anses kronisk eller där en medicinsk behandling inte ger resultat kan en undersökning med datortomografi (CT) komma på tal. Kronisk sinuit talar man om då symtomen ligger latent i flera veckor där återkommande sinuiter avlöser varandra.
CT kan då genomföras för att utesluta annan patogenes till symtomen så som polyper, tandimplantat, missbildning, malign process, mm.
Jag är diagnostiserad kronisk Sköldkörtelinflammation/hypotyreos (TPOAK 99). Nu har min läkare skickat remiss för CT med kontrast på hals. Eftersom jag inte tål jod pga inflammationen undrar jag om det är riktigt för mig att genomgå CT m kontrast?
Vid påvisad ochbehandlad hypotyreos (underproduktion av hormon) finns inga kontraindikationer för att använda jodkontrastmedel vid en röntgenundersökning.
Att denna hypotyreos beror på inflammation har blodprovet (TPOAk) befäst. Jod har ingen påverka på den autoimmuna inflammatoriska process som ger din sjukdom.
De tillfällen man ska undvika röntgen med jodkontrast är vid utredning av hypertyreos samt inför radiojodbehandlingar. Dvs. vid obehandlad struma.
Oftast sker behandlingen av denna underfunktion på hormoner i sköldkörteln på medicinsk väg med exv. Levaxin. Levaxin ersätter sköldkörtelhormonet tyroxin (T4) som i levern omvandlas (monodejodering) till ett annat sköldkörtelhormon som bla. innehåller jod.
Jod i kontrast är till största del bundet i kontrastmolekylen och utsöndras således ur kroppen komplett. Dock frigörs en liten mängd jod från kontrast som då blir fritt i kroppen. Denna höjning av jod i kroppen är trots den minimala mängden avsevärt högre än rekommendera dagligt intag (150 μg/dag). Det är ändock inte aktuellt att ändra på, den under längre tid egna inställda dosen, medicinering pga. denna tillfälliga höjning av fritt jod i kroppen.
Risken att ändra sjukdomsförloppet och då istället utveckla tyreotoxikos som kan ge hypertyreos (överproduktion i sköldkörteln) anses osannolik.
Är en datortomografi lika effektiv som MR för hjälp att diagn0stisera Bechterew?
En vanlig konventionell röntgen kan avbilda den avsmalning och sklerosering som drabbar större leder som sakroiliaca leden (mellan korsryggen och bäckenet) som tillsammans med ländryggen är en vanlig plats för denna sjukdom. En slätröntgen är en enkel, snabb och sedan länge vanlig undersökningsmetod av länd- och korsryggen vid oklar problematik.
Förstahandsvalet idag är magnetkameran (MR) som så mycket bättre, i såväl ett tidigt som senare skeda av sjukdomen, kan se karakteristiska fynd som bla. den benmärgsödem som oftast finns i anslutning till de kroniskt inflammerade lederna vid Bechterews sjukdom.
Datortomografi (CT) är ett alternativ som diagnostiserar ledförändringar bra efter en tid då skleroseringen och avsmalnande ledspalter kan påvisa denna sjukdom tillsammans med de kliniska testerna och proverna. CT avbildar inte den märgödem så som MR klarar. Däremot är CT väldigt bra för diagnos av problem i småleder i ryggen så som olika facettleder.
Åkte in akut med smärtor i mage ljumske rygg och man gjorde en CT röntgen av buk. Fokus var på njurarna och de såg bra ut. Jag undrar om man hade sett tex. aneurysm eller krävs en särskild kontrast och röntgen för det?
CT-urografi
Trots att bildtagningen och kontrastinjektionen gjordes efter ett sk. ”protokoll” som är ”designad” för att optimalt avbilda njurar och urinvägar och dess uppladdning av kontrastmedel ser man även alla andra organ i buken. Översta delen av buken, i diafragmanivå, kan vara utlämnad vid bildtagningen. Detta beror dock på det protokoll som finns på den aktuella röntgenkliniken för denna undersökning. Det kan skilja något mellan protokoll och röntgenkliniker.
Vanlig utbredningen av ett bukaortaaneurysm (aortabråck) är nedom njurartärerna till en bit nedanför aortabifurkationen. Dessa partier är alltid med på bild oavsett röntgenklinik och protokoll.
Jag har haft ont på högersidan naveln i nu 2 månader. Gjort ultraljud då ena läkaren sa att appendix var lite lite inflammerad medan kirurgen sa att så kunde inte fallet vara.
Gjorde CT-buk då jag fick dricka kontrast och även få kontrast i blodet. Fastade i 24 h. På röntgen såg man inget.
Nu undrar jag, kan man se större förändringar och tumörer i buken samt tjocktarm på en sådan röntgen? Har alltså endast ont på en enda punkt. Även haft slem i avföring men avföringsproverna var fina även crp och blodvärde låg på 123.
Ultraljud är generellt en enkel och mycket bra undersökningsmetod för flertalet bukorgan. Lever, bukspottkörteln, gallvägar och gallblåsan undersökes bra med ultraljud. Blindtarmens appendix (bihanget) kan även ses om det inte ligger för mycket luftförande tarm i vägen. Ultraljud är en ”svår konst” att bemästra och kräver stor vana av utövaren.
Datortomografi (CT) är oftast förstavals metod för en generell undersökning av buken. CT är en tillgänglig, enkel, snabb och mycket bra metod för bukundersökningar oavsett frågeställning. Med kontrast till blodet kan man ofta lätt skilja ut patologiska processer från omgivande strukturer. Även mindre patologiska processer kan befaras då även omgivande strukturer brukar bli påverkad eller ändra utseende bildmässigt.
En generell CT-buk är dock inte optimerad för att avbilda tjocktarmen trots att man får med denna i sin helhet på bilderna. Tarmen innehåller ofta tarminnehåll (bajs) som försvårar diagnostik av själva tarmen då patienten inte laxerar inför en ”vanlig” CT-buk. Laxering och fastar gör patienten inför en CT-tjocktarm. Då får man däremot något sämre bilder av övriga buken.
En endoskopisk undersökning, då man går upp med en kamera via ändtarmen, kan vara ett led i en utredning av misstänkta förändringar i tjocktarmen.
Utan klar klinisk och radiologisk diagnos är det givetvis svårt att förklara orsaken till din ömma punkt. Du har trots allt genomgått två bra diagnostiska undersökningar.
Ska göra Datortomografi igen och är livrädd, förra gången var en riktig pärs.
Första gången såg dem att min tarm är för lång och ligger som en kanelbulle i magen. Läkaren som gjorde det då sa att han förstår att jag lider, de kunde inte se sista biten på varken denna undersökning eller med Coloskopin. Har kronisk förstoppning, utan laxermedel kan jag inte alls gå på toaletten. Har ätit Laxoberaldroppar (en matsked om dagen) i flera är. Har även gjort Kolontransit där man sväljer markörer för att se hur tarmen arbetar. Den 4.e dagen blev jag sjuk i ett ”anfall” som gör att jag kräks och har svåra magsmärtor, dessa anfall kommer ofta. Men eftersom detta hände under denna tid, tyckte läkaren att jag har normal tarmrörelse. Frågade om jag kunde få göra om det pga jag blev dålig,men det fick jag inte.
Kan man verkligen ha normal tarmrörelse då jag måste äta laxermedel för att kunna gå på toaletten? Jag är så förtvivlad, det är så jobbig att måsta leva så här.
Varje dag är en planering!
Tunntarmen ÄR lång (4-5m) och ligger ”nästan” hur som helst i buken. Vilket är normalt…
Funktionella sjukdomar i tarmen (irritation) är vanliga och ofta kan man inte finna någon bakomliggande orsak till detta. Dessa tillstånd som ger symtom som diarré, magont, förstoppning, uppblåshetskänsla syns inte med en röntgenundersökning.
Det finns dock tillstånd där tarmen verkligen ställer till problem.
Det är tex. ileus (tarmvred) som är stopp i tunntarmspassagen. Detta tillstånd är en vanlig orsak till en akut röntgenundersökning som kan föranleda en sk. passageröntgen.
Vid en undersökning med sk. Sitz-markörer, som ju passerade igenom för din del, tar det normalt 3-5 dagar för dessa att passera. Dessa ses bra med en konventionell röntgenbild.
Om du nu inte hade kontrast i hela tarmen sist du gjorde en CT-buk så kan man ev. dra ut på den tid då du dricker kontrastblandning. Normalt dricker man 1 liter vatten-/kontrast-blandning under 1 timme innan undersökningen vid en normal procedur. För inneliggande patienter är denna tid 1,5 timme då passagen bedöms mer långsam för sängbundna patienter….
Att dricka 1 liter på 1 timme kan vara jobbigt. Denna blandning kan även sätta ”fart” på magen då den innehåller Sorbitol.
Om man inte klarar att dricka allt brukar det ändå gå bra att göra undersökningen. Eller så drar man ut på tiden lite om tid finns för detta.
Så kom i god tid om du tycker drickandet är svårt och förklara för personalen detta så finner dom säkert en lösning För dig.
Om man tycker kontrasten till blodet är jobbigt på något sätt så finns inte så mycket att göra åt detta. Denna kontrast är oftast nödvändig för en bra och säker diagnostik.
Den värmekänsla man oftast upplever är mer eller mindre är kortvarig (20-40 sekunder).
Har man däremot tidigare fått allergiska reaktioner av något slag (utslag, illamående, etc.) måste man uppge detta innan undersökningen. Då får en ev premedicinering mot ev reaktion göras innan undersökningen.
Jag har fått en röntgen på hjärnan tror det var CT. De spolade in kontrastvätska. Påverkar resultatet något om man har tagit smärtstillande ett par timmar innan röntgen? Har fått diagnosen horners syndrom!
Inga smärtstillande preparat påverkar undersökningen, oavsett med eller utan kontrastmedel, på annat sätt än att de får patient med ev. värk eller smärta att slappna av och då klara av att ligga still den korta stund undersökningen trots allt tar och därmed ger bättre bilder. En patient med värk eller smärta och av den orsaken inte kan ligga still under bildtagningen kan däremot omöjliggöra en CT-undersökning.
K.T. rtgssk
