Fråga Röntgendoktorn – Sida 8 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Varför gel till ultraljudet

Kan man ta ultraljud på bukaortan utan gel? Jag var på ultraljuds undersökning på Varbergs lasarett, där undersöktes jag utan gel. Varför?

På något sätt ska man alltid stäva efter att minska luftgapet mellan transducern och huden.
Dvs. ultraljudstransducern måste ligga helt an mot huden. Detta för att inte få stora störningar i ultraljudssignalen pga. luft. Detta betyder även att luftförande organ (lungor, tarmar, magsäcken…) inte lämpar sig för att undersökas med ultraljud.
I praktiken kan man hålla transducern helt stilla mot huden och få en vettig bild men i praktiken måste man vid undersökning föra transducern över ett större område på huden.

För att få en bra glideffekt och minimera luft mellan transducer och hud använder man sig oftast av någon form av gel eller salva.
Idag finns alternativ till gelen. Detta tex. i form av fasta gelkuddar som läggs mellan transducern och huden. Man slipper då det kladd som den flytande gelen ger. Finns säkert andra lösningar vi inte känner till men transducern måste alltid ligga helt an mot huden för en bra bild.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Oklar knöl i bröstet

Känner en knöl sedan ca 10 dagar tillbaka. Var hos läkare i Malmö där jag fick Voltaren. På återbesöket på ca 2 min ska en remiss skickas till bröstenheten i Malmö som har stängt i ca. 3 veckor.
Det ömsom kliar, bränner lite som menssmärta i bröstet. Läkaren sa att de flesta ”knutor” är bröstcancer. Som ni förstår vill jag så snart som möjligt kolla detta! Hur gör jag?

Det är inte bra att en läkare ”skrämmer upp dig” med enbart ett kliniskt palperat ofullständigt diagnostiserat fynd.

Man kan genom att enbart palpera (känna) bröstet även finna knölar av annan genes än bröstcancer. Knölar i bröstet är inte helt ovanliga och kan vara bindvävnad, fettknöl, böld, cysta, ofarlig knöl i samband med menstruation, mm., mm. Långt ifrån allt är cancer.

För att komma fram till en säker diagnos måste du göra en mammografi och i de flesta fallen även ultraljud av bröstet. Om detta då visar bilddiagnostisk misstänkt malign förändring tar man prov (PAD) från denna oftast då i samband med detta första besök (kan skilja mellan kliniker).

Det normala, kan vara olika från klinik till klinik, är en relativt snabb handläggning med besök inom 8-10 dagar. Om närmaste klinik för mammografering är stängd av någon anledning kan din läkare hjälpa dig med att söka till annan närmaste klinik för detta.

Under tiden fram till dess är det viktigt att du känner efter om knölen ändrar karaktär, storlek, ändrad värk eller obehag, etc. eller helt enkelt minskar och försvinner av sig själv….

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Saknad av pannbihålor

Jag är vuxen och har inga bihålor i pannan.
Läkaren förklarade att det är vanligt hos en del folkgrupper. Vilka menade han då? Han kunde tyvärr inte svara mer exakt.

Enligt vår övertandläkare, som tittar mycket på röntgenbilder av ansiktet finns ingen noterbar skillnad i bihålornas utseende eller struktur mellan människor av olika nationalitet och folkslag.
Om en person har stora, små eller inga synliga pannbihålor beror nog enbart på ärftliga orsaker.

En skillnad man däremot kan notera mellan människor från olika delar av världen är bla. pannbenets grovhet (tjocklek).

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att utreda en knäskada

Jag vred knäet rejält illa för några dagar sedan åkte till vårdcentralen dock var det väldigt svårt få hjälp. De tyckte skulle äta Alvedon och vila
Men kan inte böja, fruktansvärt smärta. Fick till slut röntgen som dock visande inget. Läkaren på vårdcentralen vägrande göra mer. Vägra skicka till magnetröntgen. Dock känner jag något är av. Han sa magnetröntgen är inget, man lagar inte idag korsband menisk eller ledband om de är paj utan var mycket otrevlig.
För 13 år sedan trillande likadant, knäskålen gick av fick sen svår smärta i 2 år. Fick sen magnet röntgen som då visande mer skada.
Läkaren sa jag kan inte begära få en magnetröntgen. Han sa han inte kan göra mer så jag får leva med detta. Sa det finns folk som är svårt sjuka behöver mer hjälp.
Vad tycker ni jag ska göra? Ska jag vänta söka till akuten, för den läkaren gör inget mer än att vara mycket hemsk otrevlig! Det känns som något är av.

Det är ju som så att man som patient inte kan kräva en undersökning, behandling, etc. som inte förespråkas av läkare. Dvs. man behöver en remiss av en läkare till mer speciella undersökningar innan detta kan bli gjort. Är du inte nöjd med det besked eller åtgärder en specifik läkare förordar kan du gå till en annan läkare och se om denna gör en annan bedömning.

Med ”vanlig” röntgen går det enbart att bedöma skelettet samt broskhöjden om knäleden röntgas med patienten i stående position. Med ledning av höjden på ledspringan (knäledsbroskets tjocklek) går det då att dra slutsatser om patienten har artros. Mjukdelsstrukturer i knäleden som menisker, ligament, korsband ses bra med en magnetkamera (MR).

Vid trauma eller akut uppkommen smärta i knäleden är en vanlig röntgen oftast förstaval tillsammans med kliniska tester i form av bla. palpation (känna), test av rörelseomfång och ev. instabilitet samt ev. knäledspunktion för diagnostik och tömning av ledvätska, etc. För mer ingående fakta om de kliniska testerna får du fråga din egen doktor.

Om man ska fortsätta utredningen med en MR-undersökning efter en vanlig konventionell röntgen beror detta mycket på symtom, om den vanliga röntgen inte påvisat någon skelettskada, diagnostiserad skelettskada med lösa fragment i leden, om värken inte anses bero på degenerativa förändringar (åldersbetingad), hur aktiv patienten är, mm.
Detta har även betydelse för om den fortsatta behandlingen blir i form av ren sjukgymnastik, medicinering eller ett operativt ingrepp typ artroskopi (titthål), etc.

K.T.rtgssk
Röntgen Helsingborg

Yr av kontrast

Jag har fått kontrastvätska i kroppen vid en datortomografi på bröstkorgen. Jag blev fruktansvärt yr i huvudet efteråt och det satt i i flera timmar. Innehöll det någon form av morfin som jag inte tål?

Kontrastmedel kan ge upphov till en mängd symtom, omedelbara eller senare, som generellt inte anses allvarliga. Värmekänseln i delar av kroppen är absolut vanligaste omedelbara symtom i samband med kontrastinjektionen.
Huvudvärk och yrsel är en lättare form av överkänslighetsreaktion av kontrastmedel. Uppträder då ofta som ett senare symtom (efter ca. 1 tim) och kan hålla i sig under några dagar. Vid svår huvudvärk bör man sök sin doktor.
Kontrastmedel innehåller inte någon form av morfin eller annat ”icke kontrastläkemedel”.

Oavsett typ av besvär efter en tidigare kontrastmedelsinjektion ska man meddela sin egen doktor, samt vid ev. ny framtida undersökning, den personal som gör undersökning om dessa tidigare besvär man haft efter kontrasten. Oavsett besvärsform.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kontrastbiverkningar förr och nu

Gjorde en CT röntgen med kontrast för ca 25 år sedan, reagerade då med att hjärtat rusade ( slog snabbt). Kände ingenting av en värmande känsla vilket de sa att jag kunde göra. Ska nu göra en ny CT-röntgen av buk med kontrast.
Normalt med snabba hjärtslag?

Kontrastmedel som användes tidigare, före och under -80-talet, ansågs allmänt som obehagliga. Dom gav nästan alltid upphov till en mängd biverkningar i form av smärta, njurpåverkan, illamående, mm. Dagens kontrastmedel har framförallt utvecklats från att vara högosmolära (dra till sig mycket vätska) till att idag ha en osmolalitet nästan som blodet (isoosmolalitet).
All kontrastmedel (ej Barium) kan ge allvarliga symtom om inte riskfaktorer för detta beaktas före användning. Från normalt förväntade effekter till, dock ovanligt, livshotande tillstånd.

Vanlig effekt av kontrast är den värmekänsla patienten upplever i samband med injektionen. Denna känsla av värme är snabbt övergående (ca. 1-2 min) och får anses som en normal reaktion av kontrastinjektionen. Likaså får lättare illamående anses som mild men mer sällan reaktion.

Utslag (urticaria), oavsett omfattning, visar oftast på en direkt reaktion kan dessutom vara en del av en ev. mer omfattande reaktion.
Systempåverkan med påverkan från olika organsystem är en allvarlig anafylaktisk reaktion där akuta vårdinsatser krävs för att häva effekten. Anafylaktisk överkänslighetsreaktion är då i form av blodtrycksfall (hypertoni), påverkan av andningsvägarna i form av tex. andnöd, ödembildning (svullnader), mm.

Även tacykardi (snabb hjärtfrekvens) och bradykardi (långsam) anses som allvarlig reaktion om de uppträder tillsammans med andra svåra reaktioner tex. blodtrycksfall.
Dock får en isolerad snabb pulsökning, då i samband med en kanske obehaglig situation, nog anses som en stressfaktor i sammanhanget. Arytmi (oregelbunden hjärtrytm) är en dokumenterad men sällsynt reaktion på kontrastmedel. Anlag för hjärtflimmer eller annan ”normal” hjärtåkomma påverkas normalt inte av kontrastmedel. Tar man sk. beta-blockerare för blodtryck, arytmi, mm. bör man uppge detta för den personal som gör undersökningen så isolerade extraslag, pulsökning, etc. inte misstolkas som en allvarligare form av reaktion (anafylaxi).
Likaså ska man alltid uppge ev. tidigare obehag i samband med kontrast injektion. Oavsett hur långt tillbaka i tid detta ligger.

Det är dock viktigt att patienten inte i ”onödan” klassificeras som kontrastallergisk pga. oklar värdering av ev. riskfaktorer och när detta inträffade, mm.
En notis om kontrastallergi i journalen kan påverka framtida undersökningsformer.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Svart i MR-bilden

Har en fråga om mina röntgenbilder. Det är MR-bilder. Man kan se ett svart område i den ena höftledskulan. Vad kan det vara?

Detta kan vara vad som helst då vi inte vet vilken detalj i MR-bilden du syftar på.

Spongiös benstruktur skiftar alltid i gråskala i bilden beroende på olika kompakta partier av strukturen i ett och samma ben. Ligament, broskbeklädnad, ligament, mm. ger svarta resp. vita partier i bilderna beroende på hur de olika ”vinklade” signalerna från benet tolkas av MR-apparaten.

Har du en höftprotes så är svaret enkelt. Metallen i din höftprotes ger ingen signal som kan registreras av magnetkameran.
Man får alltid ett område för platsen där metall finns som inte ger någon bildinformation. Detsamma gäller för datortomografi (CT) som kan få än mer destu mer distorsion i bilden av metall än MR.
Har du inte en protes eller annan metall i höften så kan vi inte ge dig ett specifikt svar….

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Effekten efter en rotblockad

Jag har haft diskbråck nu i 1år.
Jag gjorde den här behandlingen rotblockad igår 12/6. Det kändes ganska bra med smärta direkt efter behandlingen men senare på kvällen hade jag mycket mer ont och idag en efter behandlingen så har jag mycket ont i höger sida vaden ända ner till Hälen, insidan av låret och runt höften.
Är detta normalt? Innebär detta att den här behandlingen har inte och kommer inte ge sin effekt för mig?

En rotblockad är oftast en mycket bra men temporär behandlingsmetod om den läggs rätt och därmed ger den effekt som avses.
Att deponera de inblandade läkemedlen rätt kan vara en svår procedur för både patient som läkare. För en patient kan det vara en smärtfull upplevelse.
Den läkare som utför denna procedur måste vara väl insatt i proceduren då just hur väl en deponerad injektion är gjord blir helt avgörande för om rotblockaden ger någon som helst effekt. Om läkemedlen inte injiceras på och i omedelbar närhet till aktuell utgående nervfläta från ryggraden ger den oftast ingen effekt alls. Man kan säga ”allt eller intet”.
Den smärta patienten bör känna ner i benet i samband med injektionen, som dessutom liknar den ”vanliga” smärta patienten normalt har, bekräftar för läkaren att injektionsnålens spets ligger an mot nervroten. Att det är på denna plats läkemedlen ska deponeras.

De inblandade läkemedlen i denna behandling är en mix av någon lokalbedövningsmedel samt ett kortisonpreparat. Effekten av dessa medel är såväl diagnostisk som terapeutisk.
Den lokalbedövning som deponeras ger effekt nästan omedelbart. Om patientens ”vanliga” smärta ner i benet minskar eller helt upphört betyder detta att läkemedlen ”hamnat rätt”. En diagnostik med andra ord.
Det kortisonpreparat som deponeras har en senare effekt. Denna terapeutiska verkan kommer först efter ca. 2-4 dagar. Det blir därför ett mellanrum där lokalbedövningen slutat verka (3-5 tim) tills kortisonet ger någon effekt.

Detta betyder således att den ”vanliga” värken återkommer några timmar efter rotblockaden.
Om nålspetsen varit mot nervroten kan man nog uppleva ömhet ner i benet efter att lokalbedövningen släppt. Likaså kan kortison ge upphov till en kort tids svullnad i mjukdelarna invid nervroten som då utövar ett tryck som kan påverka känseln ner i benet på olika sätt.

Har man fått en bra effekt av lokalbedövningen direkt efteråt så kan man nog även förvänta sig en god effekt av kortisonet när detta väl börjar verka.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Alternativ till MR

Opererats med Sugitaklämma mot aunerysm i hjärna -87 på KS Solna. Får inte röntga med MR kamera. Behöver röntga hypofys och binjurar. Ev Cushings. Vilken röntgen är bäst då för mig.

Äldre kärlklämmor (clips) var av rostfritt stål och dessa är kontraindicerat för MR-undersökningar. Detta ferromagnetiska metall riskerar att migrera (ändra läge) samt att de blir någon eller några grader varmare. Nutida kärlclips är av material som kobolt-krom, titan, mm. vilka klarar en MR-underökning.
Idag görs MR-undersökningar av hjärnan trots ev. clips om dessa är väldokumenterad i journalhandling och är av rätt material.
I annat fall görs ingen MR.

Det enda bilddiagnostiska alternativet till MR för att undersöka hypofysen är med datortomografi (CT). Inget annat radiologiskt bildmedium ser in i skallen.
Binjurarna undersöks med datortomografi (CT) som då oftast även inkluderar en bildserie med injektion av kontrastmedel. Binjurarna kan även enkelt undersökas med ultraljud.

Diagnosen Cushings syndrom som innebär ett överskott av kortisol och ACTH-hormon i kroppen ställs efter kliniska analyser och fynd. Man bör först utesluta om en stor användning av kortisonpreparat ligger bakom överskottet.
Röntgen sker först i ett senare skede för att leta efter bakomliggande orsaker till detta överskott av kortisol och överproduktion ACTH.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Chiari med stående MR

Jag letar efter ställen i Sverige där det finns vertikal/upprätt MR (bl.a. för diagnostisering av Chiari malformation). Känner till att det finns i Umeå men tydligen med för dålig upplösning. Undrar om ni vet var någon annanstans det finns?

Chiari kan idag diagnostiseras med såväl en datortomografi (CT) som ”vanlig” liggande MR-undersökning. Hur behandlingen ser ut beror nog till stor del hur avflödet ner i ryggmärgskanalen påverkas av lillhjärnans nedhäng (Chiari) inte storleken på själva nedhänget. Tyngdkraften har liten påverkan av tonsillernas nedhäng i stora nackhålet. Däremot påverkar nackens vinkel utrymmet i nackhålets bakre kanal där framåtnick ger mindre utrymme och bakåtnick ger större utrymme. En öppen MR-kamera ger således möjlighet att ha den kroppshållningen och göra de rörelser som under belastning ger besvär.
En mer och mer använd metod idag är sk. Cine-MRI där själva likvorflödet filmas. Man har då möjlighet att mer exakt avgöra likvorflödet ner mot ryggmärgskanalen oavsett storleken på själva nedhänget.
Stående MR har idag generellt inte nog med ”kraft” för detaljerade bilder med denna funktion.

Stående MR kan vara lämpad för undersökning av ryggraden, kotdiskarna, knäleder, mm. vid belastning. Även väldigt kraftiga patienter som inte får plats i den ”normala” MR-tunneln kan ev. undersökas med en sk. öppen eller stående MR.
En MR för stående undersökningar finns idag vid Norrlandskliniken i Umeå vad vi vet.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg