Varför CT-öra

FrågaNär jag var yngre opererades en porslinsprotes in i mitt öra. Nu har min läkare rekommenderat mig att göra en ny operation för att bygga upp örat igen. Innan det vill han göra en datortomografi.
Varför görs det? Anledningen till att jag vill göra operationen är för att jag har problem med att det ofta kliar och rinner ur örat, samt att hörseln är nedsatt. Detta kan tydligen åtgärdas med att bygga upp örat igen.

CT inneröra
CT inneröra

SvarDatortomografi (CT) är en mycket bra metod för att åskådliggöra innerörats anatomi då den detekterar ben och luftförande håligheter mycket bra.
Inneröra är uppbyggd av luftförande gångar och håligheter. Inför en operation måste man först kartlägga hur dessa ser ut så man vet vad man ger sig in på samt OM det går att göra någonting åt.

Däremot bör man nog ta ut den befintliga protesen av porslin innan CT-undersökningen. Nu har vi inte röntgat öra med porslin förut (vad vi kan minnas…) men detta material ger troligen stora störningar i bilderna som då inte ger den anatomiska information man söker.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Ont i njurarna av kontrast

FrågaNär dom skulle röntga kranskärlen fick min fru kontrastvätska två gånger, eftersom dom bytte från att gå in vid handleden till att göra det i ljumsken. Detta gjordes i torsdags. Nu har hon smärtor i korsryggen, som ryggskott. Kan det vara njurarna som tagit skada?

SvarEn akut njurskada som beror på kontrast ger inga symtom så som smärtor från njurarna.
Det som händer i njuren vid kontrastmedelsinjektionen är att bla. serum kreatininet (s-kreatinin) i blodet ökar. Normalt vid kontrastpåverkan av njurarna stiger detta s-krea något inom ca. 3 dagar för att sedan återgå till sitt normala värde. Vid en skadlig påverkan av njurarna återgår inte detta S-krea till normalvärdet utan ligger fortsatt högt. Man talar då om en kontrastutlöst nefropati (njurskada). Denna nefropati ger inga symtom (smärta, etc.) utan registreras enbart genom blodprov.

För att minimera en ev. njurpåverkan bedömer man alltid patientens njurfunktion dvs. en hypotetisk bedömning av hur njurarna klarar av en viss kontrastmängd och var gränsen (mängd) går. Man räknar fram ett njurgenomflödes clearance (GFR) som baseras på läng, vikt, s-krea. Man bedömer även riskfaktorer patienten ev. har så som diabetes, uttorkning, tidigare kontrastanvändning, pågående medicinering, mm.

Bytet mellan handleden (a.radialis) till ljumsken (a.femoralis) har ingen betydelse för ryggvärken.
Det finns dokumenterade fall där jodkontrastmedel kan ge övergående muskelvärk. Denna värk känns då som en generell muskelvärk i kroppen.

Mest troligt vad gäller ryggont efter en längre röntgenundersökning, till vilket en kranskärlsröntgen kan räknas, är att patienten har sedan tidigare ryggproblem (ryggskott, ischias, etc.). Ska denna patient sedan ligga ner helt stilla på en hård och platt brits under en längre tid (1-2 timmar) ger detta då troligen ryggvärk efteråt.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Oklar knöl i bröstet

FrågaJag har fått en knöl i hö. bröst, precis under bröstvårtan. Var hos läkare som kände på bröstet. Han skickade remiss till mammografi, har fått tid nu. Trodde att man skulle komma till undersökning fort, men det blir 8 dagar från att knölen upptäcktes. Vad görs vid första besöket? Är det bara mammografi, eller är det mer man skall gå igenom?
Får man åka hem efter röntgen även om dom ser några förändringar? Hur snabbt får man svar om det visar något? Jag tycker att knölen har blivit större på en vecka, har även värk från o till nära armhålan.

SvarEn vecka- tio dagars väntetid är normalt för en klinisk mammografi vid misstänkta kännbara förändringar i brösten. Man försöker ha korta vänte- samt annan handläggningstider för denna kategori patienter.
Normalt görs både mammografi samt ultraljud av brösten vid detta första besök. Undersökningen tar ca. 15 minuter. Om man på bilderna ser något suspekt fynd tar man en biopsi (cell- och vävnadsprov genom punktion med nål) från förändringen oftast vid detta första besök. När en ev. biopsi göres kan skilja mellan olika kliniker i landet.

Patienterna behöver inte stanna kvar på sjukhuset efter varken mammografi eller biopsi. Om punktion (biopsi) gjorts brukar det räcka med att komprimera över insticksstället en kort stund efter en punktion. Medicinerar patienten med blodförtunnande läkemedel kan denna tid för komprimering av bröstet behöva förlängas något.

Svaret från mammografi samt ultraljudet får remitterande läkare samma dag eller någon/några dagar efteråt. Om en biopsi gjorts tar svaret från detta prov ca. en vecka.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kontroll av bara ena höftleden

FrågaHar varit på efterkontroll och genomgått slätröntgen för högra höftleden. Jag har bytt höftlederna på båda sidor. Ser man även om det skulle vara något fel på vänstra höften även vid en sådan röntgen som siktat in sig på ena sidan.

SvarTas det en hel bäckenbild vid kontrollen så får man med  även den andra tidigare opererade sidan. Den bild visar dock endast själva höftkulan, kuppen, övre delen av lårbenet och inte hela protes-skaftet.
Våra radiologer koncentrerar sig således mest på den aktuella höftprotesen. Det är klart att dom ”slänger ett öga” på den andra höften också vid granskningen av bilderna. För en komplett detaljerad granskning krävs fler projektioner av den höftled man tittar på och så är inte fallet här.
Ser man något klart avvikande från den andra, inte aktuella höften, uppger man detta i svaret. Patienten får sedan ev. komma med en ny remiss från sin egen läkare för en kompletterande bildtagning av den tidigare opererade höften.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Bencysta med fraktur

FrågaJag har ett barnbarn som ramlade illa vid idrottsdagen. Han landade med armen bakom sig. Hade ont hela dagen kunde inte röra armen. Var hos doktorn, men blev inte bättre. Fick uppsöka läkare igen och blev då röntgad, det var en spricka i överarmen. Men nu 3 veckor senare får de ett brev att han har en skelett cysta, och ska tillbaka om 6 mån.
Nu undrar en orolig mormor vad är detta. Är det farligt och kan han fortsätta att spela innebandy. Är han skör på det stället, kan det gå av?

SvarEn benign bencysta utgörs vanligen av ett ”hålrum” med mindre benceller än omgivande ben. Denna bencysta innehåller då även mer vätska än omgivningen. Ser ut som ett hålrum på konventionell röntgen.
Enkla benigna bencystor har typiskt rundad utseende på röntgenbilden som därför oftast kan härleda till just denna diagnos. Vidare utredningar behövs generellt inte såvida cystans storlek inte anses utgöra ett hot mot benets hållfasthet. Uppkomst av bencystor är inte kartlagd utan man tror det kan rör sig om genetiskt betingad bendefekt.

Vad beträffar innebandy och andra sporter ska givetvis den befintliga skadan läka ut först. Sedan bör ni nog vänta in den fortsatta utredningen och ta ett samtal med ansvarig läkare. Man kan, som sagt, inte komma ifrån att en bencysta kan påverkar benets hållfasthet.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Varför belasta vid röntgen

FrågaNär man gör en belastnings röntgen,vad är det man vill ha ut av en sådan röntgen?
Vad menas med direktinskrivning av ortoped läkaren?

SvarMan belastar olika kroppsdelar vid röntgen för att se hur ”mjuka” mellanskivor/beläggning ter sig vid tryck mot dessa.
Främst rör det sig om knäledernas broskbeklädnad och ryggens kotor.

Lateral artros
Artros

Vid belastad knäled kan man avgöra ledbroskets höjd (tjocklek) då knäleden pressas ihop under tyngd och därmed beräkna graden av artros där en degenerativ (förslitning) gör att knäled där brosket slits ner får en böjning där frilagda benpartier gnider mot varandra.
Detta ger värk.
Belastad rygg kan visa ev. glidning av kotor sinsemellan. Denna stående ryggundersökning med konventionell röntgen gör vi som rutin idag.
Idag är magnetkameran (MR) den dominerande metoden för ryggundersökningar. Det finns idag även MR för stående undersökningar men var dessa maskiner finns eller om de överhuvudtaget finns i Sverige idag vet vi inte.

En direktinskrivning är då man ”hoppa över” något led i vårdkedjan. Dvs. patienten behöver inte gå via akuten, mottagning, sin husläkare eller vårdcentral först utan skrivs in på vårdavdelning direkt av behörig vårdpersonal. Det kan vara läkare, delegerad ambulanspersonal, etc. Dvs. ambulanspersonal tar misstänkt skadad/sjuk patient direkt till röntgen eller en vårdavdelning utan att passera typ akutmottagningen.
Flertalet sjukhus arbetar idag enligt denna rutin. Främst kortar det väntetiderna rejält för patienten som då slipper ett ”normalt mellansteg” i vårdkedjan med kanske  lång väntetid.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Vilken teknik vid bråck i hjärnan

FrågaVad är det för skillnad mellan en CT och MR? Är CT tillförlitlig i att upptäcka ett bråck på hjärnan eller en försvagning på ett kärl?

CT angio hjärna
CT angio

SvarCT framställer bilder av kroppen genom att ett röntgenrör roterar runt patienten och framställer bilder.  MR registrerar kroppens väteatomer med hjälp av ett starkt magnetfält som ställer kroppens väteatomer i ett visst läge. Vid bildtagningen skickas en radiovåg in i patienten som gör att väteatomerna riktar om sig. När radiovågen släcks återgår väteatomerna till sitt ursprungliga läge mot magneten som då registreras av en radiomottagare.

Båda modaliteternas (apparater) bilder ser, enkelt förklarat, ut som man ”skivat en korv” för att sedan titta på varje korvskiva vad den innehåller.

CT avger joniserande röntgenstrålning som man ska vara återhållsam med. MR har, vad man vet idag, inga kända hälsoeffekter på patienten. Enbart CT-undersökningen tar ca. 5 min. medan MR-undersökningen tar ca. 30 min. MR kan ge påverkan på vissa inopererade metallstrukturer så som pacemaker, clips, diabetespumpar, etc. CT ger ingen sådan påverkan utan här blir det ev. enbart störningar i bilderna av metall som då kan påverka diagnostiken.

MR-angiografi av hjärnan
MR-angio

Båda teknikerna ger i stort likvärdig diagnostik av hjärnans blodkärl med en liten fördel för MR rent bildmässigt.
Vid undersökning av blodkärl krävs injektion av kontrastmedel i blodet oavsett teknik. Vid CT är det jodkontrast som används medan vid MR är det kontrastmedel som innehåller diverse föreningar baserat på Gadolinium (metalliskt grundämne).

Båda kontrastsorterna kissar man ut varför det är viktigt att dricka mycket efteråt oavsett kontrastsort. Denna njurpassage gör även att man ska vara vaksam på ev. nedsatt njurfunktion som ev. gör kontrastmedel kontraindicerat oavsett sort. Båda kontrastsorterna kan även ge samma biverkningar så som allergisk hudreaktion, illamående, huvudvärk och akut njursvikt, mm.

Valet mellan MR och CT av blodkärlen baseras mycket på kontraindikationer för resp teknik, hur brådskande undersökningen är, mm. Dvs. har patienten pacemaker, clips i blodkärl, klaustrofobi eller om undersökningen är av akut karaktär väljer man CT. Har patienten reagerat mot kontrast tidigare, har dålig njurfunktion, etc. väljer man MR. Gäller frågeställningen något annat, tumör, MS. etc. gäller helt andra kriterier för vilken metod man väljer.

Som fotnot kan nämnas den tidigare metoden för undersökning av blodkärl i hjärnan då CT inte gav den bildkvalitét som går att få idag samt att MR var under utveckling.. En invasiv interventionell (ingrepp i och via blodkärlen) angiografi ger helt ”outstanding” bilder av [ hjärnans blodkärl ] i jämförelse med alla andra metoder. Denna undersökning, som är ett litet operativt ingrepp, har dock större risker för patienten då en fysisk kateter ska läggas upp mot eller i blodkärlen som går till hjärnan. Idag görs interventionella angiografier av skallen enbart då ingen annan teknik ger en godtagbar diagnostik eller man avser göra en samtida interventionell behandling.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

KOL med CT eller MR

FrågaKan man med magnetröntgen tidigare se tecken på KOL än med datortomografi?

SvarDatortomografi (CT) är klart bästa metoden att diagnostisera lungsjukdommar som KOL. Man ser lungvävnaden, med emfysemblåsor som är en del av bilden vid sjukdomen KOL, bäst med CT.

CT klarar även av att ta väldigt skarpa bilder trots patienten ev. inte klarar att hålla andan de 5-7 sekunder biltagningen tar.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

När CT-bihålor

FrågaJag har varit förkyld riktigt länge och fått en tid nu för att göra datortomografi och läste att man gör en sån när man tror det är bihålecancer, är livrädd!
Gör dom bara en sån då dom misstänker bihålecancer eller kan det vara mot bihåleinflammation också? Är riktigt orolig så snälla hjälp mig.

SinuitCT sinus
Sinuit

SvarVid vanliga enstaka bakteriella bihåleinflammationer (sinuit) är denna undersökning inte aktuell.
Om patienten har ständigt återkommande sinuiter som kan anses kronisk eller där en medicinsk behandling inte ger resultat kan en undersökning med datortomografi (CT) komma på tal. Kronisk sinuit talar man om då symtomen ligger latent i flera veckor där återkommande sinuiter avlöser varandra.
CT kan då genomföras för att utesluta annan patogenes till symtomen så som  polyper, tandimplantat, missbildning, malign process, mm.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kontrast vid hypotyreos

FrågaJag är diagnostiserad kronisk Sköldkörtelinflammation/hypotyreos (TPOAK 99). Nu har min läkare skickat remiss för CT med kontrast på hals. Eftersom jag inte tål jod pga inflammationen undrar jag om det är riktigt för mig att genomgå CT m kontrast?

SvarVid påvisad och behandlad hypotyreos (underproduktion av hormon) finns inga kontraindikationer för att använda jodkontrastmedel vid en röntgenundersökning.
Att denna hypotyreos beror på inflammation har blodprovet (TPOAk) befäst. Jod har ingen påverka på den autoimmuna inflammatoriska process som ger din sjukdom.
De tillfällen man ska undvika röntgen med jodkontrast är vid utredning av hypertyreos samt inför radiojodbehandlingar. Dvs. vid obehandlad struma.
Oftast sker behandlingen av denna underfunktion på hormoner i sköldkörteln på medicinsk väg med exv. Levaxin. Levaxin ersätter sköldkörtelhormonet tyroxin  (T4) som i levern omvandlas (monodejodering) till ett annat sköldkörtelhormon som bla. innehåller jod.

Jod i kontrast är till största del bundet i kontrastmolekylen och utsöndras således ur kroppen komplett. Dock frigörs en liten mängd jod från kontrast som då blir fritt i kroppen. Denna höjning av jod i kroppen är trots den minimala mängden avsevärt högre än rekommendera dagligt intag (150 μg/dag). Det är ändock inte aktuellt att ändra på, den under längre tid egna inställda dosen, medicinering pga. denna tillfälliga höjning av fritt  jod i kroppen.
Risken att ändra sjukdomsförloppet och då istället utveckla tyreotoxikos som kan ge hypertyreos (överproduktion i sköldkörteln) anses osannolik.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024