Röntgenarbete vid graviditet

Fråga Jag är AT läkare och undrar om det är någon fara att vara med på operationer med genomlysning om man skulle vara tidigt i sin graviditet( v1-4) , dvs när man försöker bli med barn.

Svar …”Du bör om så går hålla dig borta från den direkta närheten till strålningskällan samt den bestrålade patienten. Detta främst viktigt under den första trimestern (4mån.).
Att stå bakom en annan person vid röntgengenomlysning reducerar strålningsrisken med minst 99 %. Tänkt bara på att det är den spridda röntgenstrålningen, som kommer från patienten, som du ska undvika. Du ska alltså ha någon person mellan dig själv och den del av patienten som bestrålas. Om personen, mellan dig och patienten, har strålskyddsförkläde eller inte betyder inget för dig (däremot för personen själv). En persons tjocklek är ett gott skydd då det gäller spridd röntgenstrålning. Detta eftersom den spridda strålningen har ganska låg energi och absorberas lätt i t.ex. vävnad.
Om du under genomlysning, dvs då röntgenutrustningen strålar, står bakom en annan person eller bakom en strålskärm, och dessutom står mer än 2 meter bort från patienten, så är den extra strålningsrisken för dig och dina ”framtida” barn helt försumbar.”

(Detta är utdrag från tidigare svar från M.O. sjukhusfysiker på liknande frågor)

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Oro om CT

Fråga Jag önskar info om datortomografi. Ska röntga mina bäckenleder och har gjort 3 misslyckade försök med magnetkameraundersökning och nu ska vi prova med datortomografi.

Jag fick panik i tunneln och nu är jag rädd att det är en tunnel på denna metod också… Är hålet större? Hur lång är tunneln? Kan mitt huvud sticka ut på andra sidan vid röntgen av höfterna? Är livrädd att jag ska få samma cellskräck igen…
Hur lång tid tar det och brukar man få lugnande även vid denna metod? Har man kläder på sig ? Har fått väldigt dålig info…Ska jag få kontrastmedel, och hur, tro?

CT-gantry
CT-gantry

Svar Du behöver inte oroa dig det minsta för undersökningen med CT (datortomografen).
När du ska röntga bäcken och höfter med denna teknik ligger du med fötterna först in i det sk. gantryt ”öppningen”. Du kommer därför inte in med varken överkroppen eller huvudet i gantryt!
Gantryt på en CT har ungefär lika stor diameter (eller litet) som på en magnetkamera men… det är endast ca. 30-40cm djupt. Detta i jämförelse med magnetkamerans långa ”tunnel” på 150-200cm.

Skelettröntgen med CT sker vanligtvis utan kontrastmedel.Detta beror dock lite på frågeställningen.
Undersökningen tar ca. 5 minuter (om inget kontrastmedel användes). Du kan ha kläder på dig. Byxor eller annat över benen får dock inte vara av eller innehålla metall (blixtlås, knappar, mm.). Strumpbyxor och liknande mjukisvarianter utan metall är helt ok. På överkroppen kan du ha vad som.

Så… ingen anledning till oro!

Svarat av K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Kontrast och medicin

Fråga Jag gjorde en hjärnröntgen igår, dom sprutade in kontrastmedel i blodet.
Hur länge sitter detta kvar i min kropp? Vilka läkemedel får ja inte använda samma dag/dagen efter?

Svar Den kontrast man får i blodet vid vissa undersökningar försvinner ut ur kroppen nästan omgående. Denna kontrast försvinner ur kroppen med urinen.
Kontrasten har en halveringstid på 2 timmar. Detta betyder att efter 2 timmar har hälften av all kontrast du fått insprutat i blodet försvunnit ut med urinen. Normalt finns inga rester kvar i kroppen av kontrasten efter 24 timmar. Det är därför viktigt att du som patient dricker mycket de närmaste timmarna efter en undersökning med kontrastmedel.

Det finns endast några typer av medicin man måste göra ett kortare uppehåll med efter att ha fått intravenöst kontrastmedel. Dessa är medicin mot diabetes som innehåller Metformin.
Denna medicinering ska man göra ett uppehåll med under 48 timmar. Innan man på nytt påbörjar medicineringen med Metforminpreparatet ska ett blodprov tas.

Svarat av K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Påverkad av MR

Fråga Gjorde en mr hjärna och upplevde något märkligt.
Har gjort mr hjärna och halsrygg tidigare några gånger och inte varit med om detta förut och jag undrar vad det kan ha varit (om det inte varit ren inbillning fast det kändes inte så). Hade denna gång svårt att koppla av, var frusen och spänd och låg och småskakade med muskelryckningar ffa i vänster sida.
Helt plötsligt under en av serierna blev kroppen helt lugn – jag blev totalt avslappnad och alla muskelryckningar upphörde. Det höll i sig i ca 30 sek och sedan kom spändheten igen. Kan det på något sätt ha varit magnetfältet som påverkade något i hjärnan? Det kändes väldigt positivt, men jag ville inte fråga sköterskan efteråt för jag tyckte att det verkade fånigt. Har ni hört talas om något sådant förut?

Svar Generellt ska MR-kamerans magnetfält inte ha någon kännbar påverkan på kroppen.

Dock… patienter har hos oss i samband med MR-undersökningen upplevt liknande fenomen som du där man känt av magnetfältet inbordes på olika sätt.
Forskning har visat att mycket starka statiska magnetfält kan ha en muskel- och nervretande effekt. Detta fenomen uppstår då i omedelbar anslutning till att man utsätts för det starka magnetfältet. Det finns även uppgivet patienter som har upplevt illamående och yrsel redan då de utsätts för detta starka magnetfält runt MR-kameran… innan undersökningen.

Så trots att MR-kameran funnits ute för praktiskt bruk under mer än 15 år finns mycket vi har dåliga kunskaper om och har svårt att förklara när det gäller just magnetfältet.

Svarat av K.T., rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR vs. CT

Fråga Har under senaste halvåret haft tilltagande smärta i huvudet och i ansiktet (runt bihålorna), ffa på morgonen. Jag genomgick för ca en vecka sedan en magnetkameraundersökning av hjärna, bihålor och orbita, både med och utan kontrast. MR-resultatet från röntgenläkaren var helt utan anmärkning.

Nu till min fråga: Hur bra är MR på att påvisa tumörer, blödningar, infektioner osv? Jag har läst att CT är bäst för att diagnosticera bihåleinflammation, eller är MR likvärdig?
Kan jag vara lugn efter beskedet och sluta oroa mig för smärtan?

CT sinus
Sinuit

Svar MR är ett ypperligt redskap för diagnostisering av olika ”fenomen”  i skallen samt ryggmärgskanalen. MR är absolut bäst på att påvisar substanssjukdomar där även mycket små förändringar i hjärnmassan oftast syns bra på bild. Sedan finns det sjukdomar som normalt inte syns på MR där man enbart diagnostiserar efter vilka symtom man har.  Det finns även sjukdomar som går i skov. Dvs. är man besvärsfri vid undersökningen syns kanske inte förändringar på bilderna som man annars hade sett vid andra tillfällen med pågående symtom.

Bihåleinflamation (sinuit) ses bra med MR. Att man föredrar CT för denna frågeställning beror på att en CT-undersökning går så pass mycket snabbare att göra än MR. Sinuiter syns lika bra med dessa både tekniker.

KSvarat av.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning och cancer

Fråga Jag gjorde med ca 1/2 års mellanrum först en CT-buk och sedan tjocktarmsröntgen, detta då jag hade mycket ont i magen. Så här i efterhand har jag förstått att dessa undersökningar ger en hel del strålning vilket jag nu oroar mig för. Behöver jag oroa mig? Har det betydelse att undersökningarna skedde så nära varandra tidsmässigt?
Finns det några kända fall där man inom 1-2 år efter röntgenundersökningar fått cancer eller är det en mer långsiktigt ökad risk?

Svar Nej, jag tycker inte att du behöver oroa dig. Den riskökning som röntgenundersökningarna innebär är i praktiken försumbar, detta om man jämför med alla andra risker som vi utsätts för.

Det har ingen betydelse om de bägge undersökningarna görs tätt i tiden. Stråldoserna är mycket små, och då finns det inget samband kopplat till tiden mellan undersökningarna.

Nej, det finns inga kända fall där någon cancer skulle ha uppstått endast ett par år efter en bestrålning. Normalt tar det ca tjugo år mellan bestrålning och att en cancer ger sig tillkänna. Vissa cancerformer, t.ex. leukemi, har dock en kortare latenstid på ungefär tio år. Notera att ca 99% av cancrarna som förekommer har uppstått till följd av något annat än genom bestrålning. Det går idag inte att skilja en ”naturlig” cancer från en strålningsinducerad cancer. Därför är det väldigt svårt att säga något om exakta latenstider för strålningsinducerad cancer.

Svarat av M.O., sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Strålning inför graviditet

Fråga Jag ska röntga höger höft samt ländrygg denna vecka; samtidigt så försöker vi att bli gravida. Bör man vänta med att försöka bli gravid och i så fall hur länge? Kan oocyterna få kromosomskada pga strålningen? (I så fall måste man väl vänta minst 3 månader så att eventuella skadade oocyter hinner genomgå ogenes och stötas ut?)

Svar Du bör vänta med att bli gravid tills efter röntgenundersökningarna. Normalt görs varken ländryggs- eller höft-röntgen på gravida patienter, såvida det inte finns starka medicinska skäl till att göra undersökningarna. Detta därför att det finns en liten risk med att fostret kan påverkas negativt av röntgenstrålningen.

Du bör tala om för röntgenpersonalen att du planerar att bli gravid. Bäst är att ringa innan undersökningen, se telefonnummer på kallelsen.

När utredningen om dina besvär med höft/rygg är klar, dvs inga fler röntgenundersökningar är inplanerade, så behöver du inte vänta någon tid alls. Det finns inget som tyder på att ett foster/barn tar skada av att dina ägg har blivit bestrålade i samband med röntgenundersökningar. Däremot finns det viss forskning som tyder på att kvinnor som genomgått strålbehandling (tusen gånger högre stråldos till äggen) bör vänta minst i två månader efter bestrålningen innan de planerar att bli gravida.

Svarat av M.O., sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Strålning mot testiklarna

Fråga Jag har röntgat njurarna (det togs uppskattningsvis 5-7 bilder med en kamera som roterade runt mig innan det avbröts pga för mycket tarminnehåll). Vid detta fallet var det lite stressigt och jag är osäker på om det testikelskydd jag fick sätta på verkligen satt ordentligt över båda testiklarna. Bör jag oroa mig för testikelcancer? Bör jag gå på regelbundna undersökningar?

Svar Du behöver inte oroa dig. Normalt vid undersökning av njurarna tas röntgenbilder över just njurarna. Dessa ligger trots allt ganska långt bort (mer än 10 cm) från testiklarna och mängden spridd strålning till testiklarna blir väldigt liten. Sen brukar man även ta någon bild över urinblåsan. Denna ligger närmare och vid bildtagning över blåsan kan det bli en liten stråldos till testiklarna. I ditt fall är det inte fråga om 5-7 bilder utan möjligen en bild och en enstaka bild vid något enstaka tillfälle är absolut inget att oroa sig för.

Svarat av M.O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Reaktion på kontrast

Fråga Skall i dagarna göra en CT bröstkorg på grund av misstanke om förträngning i kranskärlen. Har vid en tidigare röntgenundersökning reagerat allergiskt på kontrasten. Är nu jätteorolig för reaktion fast jag premedicineras 1 dygn före, med Betapred och Tavegyl. Kan jag ändå få en reaktion? Kan man bli manisk/psykotisk av Betapred?

Svar Beroende på hur din tidigare reaktion av kontrastmedlet varit har man olika grader av beredskap inför ev. kommande undersökningar.
Vid tidigare lättare reaktioner, så som mindre utslag (urtikaria) och illamående, brukar den premedicinering man ger innan undersökningen normalt räcka. Detta gäller i dom flesta fallen. Dock kan trots allt lättare reaktioner uppkomma, av olika genes, trots premedicineringen. Dessa brukar (ska) dock inte bli av svårare karaktär. Vid de enstaka fallen där reaktion uppkommit, trots premedicinering, har detta oftast då varit i form av lätt illamående, mindre hudutslag….
Vid de fall där patienten har haft tidigare svårare reaktioner på kontrasten har vi alltid starkt höjd beredskap. Likaså finns möjlighet för sjukhusbunden övervakning efter undersökningen. Om det finns alternativ likvärdig  undersökningsmetod väljs denna först för att på så sätt undgå bruket av kontrastmedel.

Liksom alla läkemedel kan även Betapred ha biverkningar. Dessa är dock beskedliga vid det enstaka tillfället denna medicin användes inför röntgen med kontrastmedel. Ev. biverkningar av detta kortisonpreparat är främst behängt vid långvarigt bruk (enl. FASS).

Vi kan aldrig lämna garantier för att man inte får någon reaktion på kontrastmedlet. Oavsett tidigare händelser eller inte. Detta är individuellt och kan inträffa… fast än det sker mycket sällan om man inte har några ”starkare” riskfaktorer.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT-sinus vid graviditet

Fråga Jag har just varit och gjort en CT-röntgen av bihålorna, eftersom jag dragits med infektion i dem sedan augusti. Jag och min sambo använder inte preventivmedel, och skulle välkomna ett eventuellt barn. Så det finns en möjlighet att jag kan vara gravid. Men jag vet inte, eftersom jag väntar mens om först ett par dagar. Fostret skulle väl vara ca 1,5 vecka i så fall. Nu har jag läst att om man möjligen är gravid, så bör man använda ett blyförkläde, något sådant fick inte jag. Och nu undrar jag givetvis; vad innebär detta? Hur stor är risken att ett ev foster blivit skadat? Jag känner mig väldigt orolig!

Svar Risken får anses som minimal!

Bihålorna sitter långt från buken. Strålning sker endast mot ansiktsregionen. Ev. spridd strålning är minimal. Därför inget blyskydd. Röntgen av bihålorna med Ct sker nästan alltid med mycket lägre strålningsdoser. Detta för att minska bestrålningen av ögonen.

Så… är du gravid, oavsett tid, så var glad och njut. Din undersökning är inget att oroas över vid en ev. graviditet.

Svarat av K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024 :. IncRW 2024