Skall göra en DT av huvudet i eftermiddag. Jag och min sambo skall försöka skaffa barn. Jag tror min ägglossning är idag. Finns det någon risk att ett framtida foster kan ta skada av ev. kontrastmedel vid DT, om vi har sex ikväll? Försvinner kontrastmedlet efter 24h? Bör vi vänta till nästa månads ägglossning medtanke på kontrastmedlet? Om möjligt önskas snabbt svar.
Det finns inga negativa effekter för fertiliteten eller en ev. kommande graviditet. Påverkan på ett ägg under ägglossningen är obefintligt då ägget de första dagarna inte är permanent fäst vid någon slemhinna och därför inte har någon direkt blodutbyte med moderns blod.
Kontrasten har en halveringstid på 2 timmar och efter 24 timmar har all kontrast normalt gått ur kroppen via urinen.
Så… det finns inget hinder för att försöka bli gravid!
K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Jag har under 1 års tid gått runt med en ostadighetskänsla, yrsel och trötthet.
Jag röntgade hjärnan förra sommaren precis när det började med yrseln och jag undrar om jag inte hade nån tumör då, borde det väl inte dykt upp nån nu?
Och hur ofta kan man göra en ct röntgen utan att det anses farligt med stålningen o så?
Man måste alltid vid alla röntgenundersökningar väga nytta mot riskerna med strålning, kontrast, ålder på patienten, gravid, etc.
Att t.ex. röntga huvudet 2-3 gånger under ett år anses inte som en risk för strålningsskador om detta förhoppningsvis anses väl befogat.
Ingen kan utesluta eller garantera frånvaro av en sjuklig process i hjärnan utan en ny undersökning. Det finns dock så mycket annat man kan bli yr och trött av. Öronen, blodtryck, blodbrist, etc.
Man ska inte gå och tro det värsta…
Jag har fått hjärnan undersökt med datortomograf. Under undersökningen, precis när bilderna togs, kände jag av en mycket obehaglig, stramande/domnande, ”surrande” och liksom ”värmande” känsla igenom överkroppen och huvudet. Blev chockad över detta, eftersom jag förväntade mig att inte känna någonting. Efteråt kändes det jättekonstigt i huvudet och i lungorna, och jag behövde hosta för att det liksom ”pirrade” i lungorna. Känslan av stramande och obehag sitter i fortfarande, efter några dagar. Vad kan det bero på? Är det vanligt att man känner av/reagerar på röntgenstrålning?
Man reagerar inte på något sätt så av röntgenbestrålningen!
Du har förmodligen fått kontrastmedel i samband med CT-undersökningen av hjärnan. Av kontrastmedlet kan man uppleva värmekänsla i hals och övriga kroppen just i det ögonblicket kontrasten sprutas in. Vissa kan även känna en konstig (järn-)smak i munnen. Dessa fenomen bör/ska vara relativt snabbt övergående om man inte upplever någon form av allergi mot kontrastmedlet.
Detta borde röntgenpersonalen upplyst dig om innan undersökning ….
Reagerar man med utslag, andnöd kräkningar, yrsel, skakningar efter ha lämnat röntgenavdelningen ska man omedelbart kontakta sjukhuset igen. Viss reagens mot kontrastmedlet vid allergi kan även komma först efter någon dag. Dessa obehag ska dock vara övergående inom någon dag. Om inte bör kontakt tas med sjukhuset.
Detta måste du uppge för din doktor/vårdpersonal om du i framtiden kommer att undersökas med kontrastmedel.
Kan jag göra magnetröntgen, har höftledsproteser oper. 2002 båda sidorna. Enl. Opererande läkaren har jag Sanvikenstål i höftlederna. Är lite orolig.
Materialet i dina proteser är kobolt-kromstål eller Titan. Det är samma material som i nya proteser från alla andra tillverkare. Vad Sandviken gör är att slipa ut formen på huvud och kupp med ett eget nytt skärverktyg som klarar denna procedur bättre* (enl. pressrelease Sandviken). Både vad gäller exakthet i måtten som hållbarheten (livslängden/ekonomi) på skärverktyget.
Det finns inget hinder för att genomföra en MR-undersökning med sådana proteser. Däremot kan bildkvalitén bli lite sämre om man avser att undersöka just höfterna eller regionen strax intill. Likaså är det viktigt att inte ben och fötter ligger hud mot hud då värmeskador kan uppstå pga. rundgången i magnetströmmarna genom två höftproteser och benen/hälarna.
A-C. K. sektionsled. MR
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
För några år sedan gjorde jag en lungröntgen och en knäröntgen. De från knä kom in när jag gjorde lungröntgen och var intresserade av resultatet. Det visade sig att jag hade en nöl vid knät som sades senare att den var godartad och när jag fick svar av läkaren på lungröntgen så hade han ett par A4 ark med tre kolummer med markeringar fick intrycket att det var på knölar de sett. Fick även frågan vid lungröntgen om jag var fullt frisk innan detta? Nu till min fråga jag fick inget svar på vad de hade sett och när jag begärde ut min journal så var den sidan blank och ej kopierad men ifylld direkt att patient hade svårt att samarbeta vid inandning och hålla andan. Kan jag begära ut svar från röntgen och vad de hittade där? Vad kan det vara?
Vad gäller journalanteckningar så drar det ibland ut på tiden innan resultat eller annan anteckning skrivs in i journalen. Detta beroende på prioritering, svar från undersökningar och ev. kompletterande sådana, doktorn, etc. Så har du begärt ut journalanteckningar i anslutning till undersökningarna så var dessa kanske inte kompletta vid denna tidpunkt.
Först ska du (enligt Hälso- och sjukvårdlagen) begära av den egna doktorn utförlig och begriplig information om den egna hälsan samt resultat av undersökningar du genomgått. Du har även rätt till utskrift av kompletta journalanteckningar…. men detta ska ju inte behövas om din doktor informerar dig på rätt sätt!
Om man på vanlig konventionell slätröntgen av lungorna ser något avvikande i röntgenbilden kompletteras denna undersökning alltid. Antingen med fler bilder med samma föregående teknik eller med annan teknik t.ex. datortomografi (CT) eller lungscintigrafi. Har inte så redan skett efter 1-2 år bör man utgå från att allt är normalt om inte ens egen läkare meddelat annat.
K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen helsingborgs lasarett
Jag råkade ut för en olycka i mitten av 90-talet där mitt bäcken fick två frakturer. Detta läktes genom att skruvar skruvades in i höftbenkammen på båda sidor och i dessa skruvar monterades en ställning som fixerade bäckenet. Nu är jag gravid och därför har mina gamla journaler och röntgenbilder granskats men varken förlossningsläkare eller ortoped vill säga om det kommer att gå bra med vaginal förlossning eller ej utan att göra en ny röntgen. Röntgen av bäckenet ska ske i vecka 35. Nu har jag läst på om röntgenstrålar och förhöjd risk för cancer för barnet och känner mig mycket frågande till om jag ska genomföra röntgen. Överväger verkligen nyttan med röntgen och en vaginal förlossning mot riskerna med ett planerat kejsarsnitt?
En bäckenmätning i slutet av graviditeten ger en stråldos till fostret och modern som motsvarar ungefär två månaders naturlig bakgrundsstrålning. Med tanke på den låga stråldosen anser jag att det motiverat att göra röntgenundersökningen.
Min systerdotter som är 6 år har idag gjort en magnetröntgen av huvudet. Nu när hon kom hem rinner ögonen och hon måste ha solglasögon i ett mörkt rum ändå är det för ljust. Vad har de gjort? Har de förstört ögonen på henne?
Det du beskriver är en typ av allergisk reaktion/biverkning av kontrastmedlet som förmodligen användes vid MR-undersökningen. Ett ökat tårflöde och sk. syntrötthet är biverkningar av vissa MR-kontrastmedel. Dessa reaktioner är dock mindre vanliga (i snitt 1 av 100/1000). Även viss ögonsmärta kan förekomma i mycket sällsynta fall. Reaktioner av det här slaget brukar (ska!) vara relativt snabbt övergående.
Vid ev. framtida MR- och andra undersökningar med kontrastmedel ska denna reaktion uppges för vårdpersonal.
Jag är en 16årig tjej som i år fick reda på att jag hade en tumör (cysta) på min äggstock. Jag hade vart på en njur röntgen och blivit ombedd att komma tillbaka senare under dagen för att göra ett ultraljud. Läkaren mixtrade o donade men efter ett tag kunde undersökningen börja. Läkaren frågade inte någon gång under tiden om jag hade någon anhörig med mig. För min moster satt utanför o väntade. Men efter ett tag så säger läkaren till mig att: ja det ser ut som att du har en tumör här!.. Jag blev ju väldigt ledsen för de första jag tänkte på var ju canser.
För det första jag tänkte på var ju cancer men han sa bara att det är vanligt att unga tjejer får tumörer och i dom flesta fall brukar dom försvinna efter ett tag.
Får verkligen läkare göra så här?? Bara säga rakt upp o ner att man har en tumör?? Utan att fråga om man har med sig någon anhörig??!… Själv så tyckte jag att det var väldigt fel! Men jag vet ju inte riktigt vad som är rätt eller fel på detta.. Vad säger ni?
Klicka på bilden
Nej din läkare FÅR INTE yttra sig sådär till dig direkt utan du har sällskap av någon närstående vuxen!
Att delge en patient svar från en undersökning regleras av flera paragrafer i Patientlagen. Där står bla ”När patienten är ett barn (<18år) ska även barnets vårdnadshavare få informationen” samt ”Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad…”.
Hur man blir bemött beror mycket på personlighet hos motparten. Det kan tyckas enormt oetiskt att oförberett slänga ur sig denna diagnos (resultatet av undersökningen) till dig. Även om den förmodligen inte var av den allvarligare sorten (vattenfylld cysta?). Men för dig som hör detta för första gången upplever det mer allvarligt. Läkaren får således väga sina uttalande mot detta.
Inte bara för att du är ung, vilket dock gör det ännu viktigare för ett genomtänkt förfarande, utan detta gäller oavsett åldersgrupp, socialgrupp, mm. som man för en dialog med.
Man borde kunna kräva lite bättre med tanke på att i läkarutbildningen ingår flera återkommande teman om etik och patientkommunikation.
Att en läkare kan upplevas ”fumlig” och ”virrig” betyder dock inte på okunskap hos denne. Det är återigen en personlighet som visar sig.
Att som vårdpersonal hela tiden ”väga sina ord på tungan” i vårdarbetet kan avtrubba det personliga bemötandet mellan vårdpersonal och patient oavsiktligt. Det är dock lätt att säga fel i ett hetsigt och kravfyllt arbete som vårdyrket utgör!
Våra läkare meddelar ofta patienterna resultat i samband med någon specifik undersökning eller om patienten frågar… om detta nu inte visat sig vara mer allvarligt. Om ”invecklade besked” ska delges en patient ska detta ske hos den egna doktorn och/eller i sällskap med annhörig, god vän, etc. Aldrig oförberett!
K. T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Min mor,snart 80 år har fått tid för CT aorta. Varför görs detta, hon har sedan tidigare opererats för carotisstenos på båda sidor, har genomgått en by pass av hjärtat, har stora problem med sina kärl i underbenen som är helt blå.
Ska jag be om ett samtal med hennes kärldoktor eller vad tycker ni?
Det kan ju tyckas konstigt att ingen meddelat er anledningen till varför denna undersökning ska göras.
Det kan vara en kontroll av de tidigare opererade carotisstenoserna. Man tar då bilder från aortabågen och upp över halsen till skallbasen. Detta gör man med kontrastinjektion i blodet för att avbilda blodkärlen. Detta kan då blivit kallad CT-aorta i kallelsen…
En annan normal orsak till att undersöka aorta med CT är bl.a. för kontroll av ev. anerysm (pulsåderbråck). Likaså kan man rellativt bra avgöra blodkärlens kondition från aortabifurkationen (strax nedom naveln) ner förbi ljumskarna. En annan och bra metod för att diagnostisera blodförsörjningen är med magnetkamera (MR).
Men vi tycker du absolut bör be din mors doktor om besked om varför denna undersökning ska göras.
Vad som däremot kan tyckas vara viktigt är en undersökning av benens blodförsörjning.
K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Jag undrar vad en undersökning med MR ger för information när man t.ex. redan vet att det finns en förändring i ett bröst. Kan den avgöra vilken typ av cellförändring det är frågan om?
Med MR kan man avgöra lokalisation, utbredning och genom hur förändringen laddar upp av kontrastmedel grovt avgöra om förändringen är benign eller malign. En misstänkt förändring som är kärlrik och därmed ”laddar upp” snabbt med kontrastmedel anses mer misstänkt som en malign typ med ev. större risk för spridning (metastaser).
Dock för att avgöra exakt innehåll i en förändring måste man göra en biopsi. Man tar då ut, via en grövre nål, en bit vävnad för patologisk diagnostik.
K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett