strålning – Sida 9 – Fråga Röntgendoktorn

Strålning vid skolios-röntgen

Min 15-åriga dotter ska bli skoliosröntgad (remiss från skolläkaren). Är väldigt orolig över stråldosen och att så stor del av kroppen utsätts för strålning. Hur stor dos är det?

Vid första röntgenundersökningen av ryggraden tas vanligen både frontalbilder och sidobilder. Stråldosen blir då ungefär 0,5 mSv (motsvarar cirka tre månaders bakgrundsstrålning). Vid eventuella uppföljningar tas vanligen endast frontalbilder, och då blir stråldosen ungefär 0,15 mSv (motsvarar cirka en månads bakgrundsstrålning).

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Gravid vecka 2 under röntgen

Jag har i dag testat positivt på graviditetstest och jag röntgade svank och bäcken i måndags.
Nu blir jag mycket orolig över detta eftersom jag då var så klart gravid. Jag har varit gravid i ca 2 veckor då jag gått över min mens 3 dagar. Hur kommer detta att påverka fostret?

Under tiden mellan befruktning och tre veckor efter befruktning är det befruktade ägget inte speciellt strålningskänsligt. Befruktade ägg som har någon defekt växer inte fast i livmoderslemhinnan eller utvecklas vidare. Detta gäller även för ägg som på något sätt har skadats av strålning. Om graviditeten fortgår har det befruktade ägget inte tagit någon skada av strålningen och det finns inte någon ökad risk för fostret.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Restriktiv med röntgen pga. biverkningar

Jag har haft cancer vid ett flertal tillfällen och går på kontroller med bland annat CT PET. Jag undrar om det är biverkningar med dessa undersökningar och om man därför bör vara restriktiv.

Nej, du ska inte vara restriktiv med några undersökningar. Som alltid då man undersöker någon med röntgen eller annan sorts joniserande strålning ska nyttan med undersökningen bedömas vara större än risken. Eftersom du tidigare haft cancer är det angeläget att du gör de undersökningar som du kallas till. Risken med en CT/PET-undersökning är trots allt liten, och man vet av erfarenhet att nyttan överväger.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Njurröntgen och graviditet

I veckan var jag och fick min njurar röntgade. Och nu misstänker jag att jag är gravid, hur påverkar strålningen mitt foster?

Under tiden mellan befruktning och tre veckor efter befruktning är det befruktade ägget inte speciellt strålningskänsligt. Befruktade ägg som har någon defekt växer inte fast i livmoderslemhinnan eller utvecklas vidare. Detta gäller även för ägg som på något sätt har strålskadats. Om graviditeten fortgår har det befruktade ägget inte tagit någon skada av strålningen och det finns inte någon ökad risk för fostret.

Om du tror att det hade gått mer än tre veckor från befruktningen till bestrålningen är riskerna fortfarande mycket små, men effekten av strålningen är annorlunda. I så fall får du höra av dig igen.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Gravid vid CT-thorax

Jag är gravid i vecka 17-18 och fick göra en CT av lungorna med kontrast pga misstänkt propp i lungan. De sa att det var ofarligt men jag har ändå lite svårt att släppa det. Jag fick inget blyskydd då de hävdade att det kan stänga i strålning under skyddet och skapa högre doser för fostret. Hur stor strålningsdos kan fostret ha utsatts för vid denna undersökning? De använde tydligen ett protokoll på maskinen för gravida som skulle ge lägre stråldos än normalt.

Stråldosen till ett foster är väldigt liten om man röntgenundersöker den gravida kvinnans lungor med datortomografi (CT).
Datortomografen strålar mot kvinnans lungor. En del av röntgenstrålarna sprids och en del av denna spridda strålning kommer att gå i riktning mot fostret. Spridd strålning har dock den egenskapen att den har ganska låg energi (strålningen tappar energi då den sprids). Röntgenstrålning med låg energi har kort räckvidd i vävnad. Detta innebär att kvinnans egna vävnad från lungorna ner till fostret fungerar som en effektiv strålskärm som skyddar fostret.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Stråldos till foster och små barn

Min dotter på 6 månader ska röntga bäcken- och höftleder. Detta på grund av att en av hennes höfter eventuellt inte var riktigt stabil när hon föddes. Jag ringde till röntgen för att fråga om det här med strålning och bebisar, men fick inget direkt svar, mer än att ”det tror vi inte ska vara så farligt”. Det kändes inte som ett tryggt svar i någon bemärkelse.
Man försöker ju till varje pris undvika strålning när barnet ligger i magen, så jag undrar, är det inte lika farligt när barnet är utanför magen? Barnets utveckling är ju i full gång även utanför magen. Jag funderar även kring det här med att röntga i det området där äggstockarna befinner sig. Flickor föds ju med sin uppsättning ägg, medan pojkar producerar spermier först senare i livet. Vet man vad som händer med flickors ägg vid röntgen? Detta kunde de inte svara på när jag ringde till röntgen, vilket känns mycket märkligt, då jag anser det vara en viktig fråga. Det (!) de kunde svara på var att de normalt sett tar två bilder. Hur hög stålningsdos kommer min dotter att utsättas för och som sagt, vet man att fertiliteten och kvaliteten på ägg och äggstockar inte påverkas?

Barn under 18 månader och foster är ungefär lika strålningskänsliga.

Gravid personal som jobbar i miljöer där de kan utsättas för strålning har rätt till omplacering till ”strålningsfria” arbetsuppgifter under sin graviditet. Om den gravida kvinnan väljer att fortsätta jobba i miljöer där strålningen förekommer får detta ske under förutsättning att fosterstråldosen inte överstiger 1 mSv (millisievert). 1 mSv anses ge en så liten riskökning (för en framtida cancersjukdom) att den anses som acceptabel. Kvinnans resor (pga trafikolyckor) till och från jobbet innebär nästan alltid större risker för fostret.

Ungefär 1 mSv varje år är också den stråldos som vi alla (vuxna, barn, foster) får från den naturliga bakgrundsstrålningen. Denna stråldos är liten och inget som vi behöver eller ska oroa oss för. Stråldosen vid undersökning av eventuellt instabila höfter på små barn är väldigt liten, mindre än 0,05 mSv. Denna lilla dos har ingen påverkan på ägg, äggstockar eller fertilitet.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Avbryta graviditet pga. röntgen

Jag har just tagit reda på att jag gravid via en gravtest. Min sista mens var den 20-25 feb. Eftersom jag inte hade regelbunden sex så vet jag med säkerhet att jag befruktades den 5 mars. Natten den 8-9 mars fick jag intensiv smärta i buken på höger sida. Läkarna gjorde en skikt/magnet röntgen och jag fick en morfin spruta i magen. De hittade inget fel och jag skickades till gynekolonen som också gjorde en undersökning med ultraljud men hittade inget konstigt.
Nu undrar jag om fostret har tagit skada av dessa undersökningar. Ska jag avbryta graviditeten?

Ett just befruktat ägg är inte speciellt strålningskänsligt. Det finns dock en liten liten risk att det befruktade ägget skadas, men om så sker kommer det inte att växa fast i livmoderslemhinnan.
Om graviditeten fortgår så har det befruktade ägget inte tagit någon skada. Det finns ingen ökad risk för fostret.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Behandling med radioaktivt jod

Jag undrar om radioaktivt jod är cancerframkallande, jag blev behandlad med ett mått jag glömt, men det var siffran 175 som nämndes. Alla sa till mig att det var ofarligt, men nu när vi får in jod i Sverige börjar jag bli tveksam.
Hur många millisievert har jag blivit utsatt för, och ska jag undvika något för att få i mig mindre strålning? Jag har försökt att ta reda på cancerrisken innan behandling, men hittade inte några svar direkt

Det kan vara så att du blev behandlad med 175 MBq (megabecquerel) radioaktivt jod. Eftersom jod ansamlas i sköldkörteln så är det den som blir bestrålad. Vid behandling med radioaktivt jod är meningen att sköldkörteln ska få en hög stråldos så att överproduktion av sköldkörtelhormon upphör.
Då det gäller behandling med radioaktivt jod är det inte relevant att tala om effektiva stråldoser, som uttrycks i mSv, och som beskriver risken att drabbas av en strålningsinducerad cancer. Enkelt uttryck kan man säga att stråldosen till sköldkörtelns celler, vid jodbehandling, är för hög för att dessa ska kunna utvecklas till cancerceller.

När det gäller radioaktivt jod som släpps ut från de skadade kärnkraftverken i Japan är det bara de som bor i Japan som riskerar att få i sig så höga halter så det kan påverka deras hälsa. Det jod som eventuell kommer till Sverige är så utspätt att den inte alls påverkar oss.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Behövs ny röntgen med tanke på strålning

Jag har smärta i svanskotan sedan 2 år tillbaka. Jag har redan gjort en röntgen på den utan att det visade skelettförändringar. Eftersom jag fortfarande har problem har jag blivit erbjuden en ny röntgenundersökning. Stå/sitt röntgen. Till saken hör att jag tidigare röntgat andra kroppsdelar (höft, nacke och lungor) dvs. 4 gånger varav 3 gånger senaste dryga året.
Nu är jag lite orolig för strålningen. Bör jag avstå denna gång pga. att det möjligtvis inte kommer att visa något nytt?

Alltid då man ska göra en röntgenundersökning ska man ställa sig frågan om vad som är bäst, är det att göra undersökningen eller att låta bli. Tyvärr vet man inte alltid svaret förrän efter undersökningen. Risken att drabbas av en strålningsinducerad cancer till följd av en röntgenundersökning är väldigt liten, och oftast är det motiverat att göra undersökningen om man på något sätt har ont.

Har du ont och detta påverkar ditt liv allt för mycket, så tycker jag att det finns anledning att försöka ta reda på vad det beror på.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Jod vid struma

För 25 år sedan opererades jag för giftstruma. Om jag förstår rätt har jag en liten del av sköldkörteln kvar. Jag äter 100 mg levaxin per dag.
Om det skulle bli en radioaktiv strålning i Sverige hur skall jag agera betr. jodtabletter?
Funderar mycket på detta och skulle uppskatta ett svar.

På grund av kärnkraftsolyckorna i Japan kommer små mängder radioaktivt jod att med vindens hjälp föras till Sverige. Det radioaktiva jodet kommer att spädas ut i atmosfären varför mängden som kan komma till Sverige är väldigt liten. Det finns därför ingen anledning för oss som bor i Sverige att äta jodtabletter.
Det har ingen betydelse om man har opererat bort delar av sköldkörteln eller inte eftersom det inte är aktuellt med jodtabletter för någon i Sverige på grund av det som har hänt i Japan.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett