kontrast – Sida 7 – Fråga Röntgendoktorn

Förberedelser inför jodkontrast

Hur ska man förbereda en patient som ska genomgå en jodkontraströntgen?

Innan man ger jodkontrastmedel till blodet ska ett blodvärde (kreatinin) vara relativt nytaget. Kreatininvärdet visar hur bra njurarna fungerar och deras förmåga att utsöndra slaggprodukter från blodet via urinen. Om denna funktion försämras stiger kreatininhalten i blodet. Man ska då vara restriktiv med att spruta in större mängder kontrastmedel vid en undersökning.
Sedan måste man även kontrollera att patienten inte reagerat mot kontrastmedel vid en ev. tidigare undersökning med kontrast. Har patienten svårare astma bör man även då vara observant på ev. reaktion.
Om patienten medicinerar med ett Metformin-preparat för sin diabetes ska patienten efteråt göra ett uppehåll med denna medicinering i 48 timmar. På vissa sjukhus ska patienten avbryta denna medicinering 3 dagar innan undersökningen. Innan denna medicin återinsättes ska ett nytt blodprov, för kontroll av kreatininvärdet, vara taget.

Sedan ska man även vara aktsam på om patienten har ett dåligt allmäntillstånd, är uttorkad, om patienten har vissa sköldkörtelrubbningar eller sjukdomar, myastenia gravis (svår muskelsjukdom), hög ålder, grav anemi (blodbrist), pågående cytostatikabehandling, mm. Vissa sjukhus vill även att patienten är fastande någon timme innan undersökningen.

Annars är det inte några andra specifika förberedelser…

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Dricka efter kontrastmedel

Undrade bara varför det är viktigt att dricka mycket efter man varit på skiktröntgen och druckit kontrastvätska under timmarna innan.

Den kontrastblandning du drack innan undersökningen har inget att göra med att du bör dricka rikligt efteråt.
Det är den kontrasten du fick insprutat i blodet vid undersökningen som är orsaken till att dricka extra mycket ca. ett dygn efteråt. Denna kontrast till blodet utsöndras via njurarna.
All jodkontrast till blodet har en viss toxisk effekt på njurarna som kan visa sig i form av en övergående lätt nedsatt njurfunktion någon eller några dagar efteråt. Detta märker man inte av som patient utan kan enbart ses på blodprover om sådana tages.
Nu tillför kontrastmedel så pass mycket för en diagnostik att man ej ska utesluta detta pga. överdriven försiktighet eller rädsla. Finns någon som helst kontraindikation eller njurinsufficiens (nedsatt funktion) sedan tidigare ska indikatorer för användandet av kontrastmedel vara starkt motiverat. Därför kontrolleras alltid vissa blodvärden innan eller i samband med en CT-undersökning med jodkontrastmedel.

Så dricker du mycket kissar du mer så kontrastkoncentrationen sjunker vid passagen i njurarna. Normalt försvinner ca. 1/2 den givna kontrastmängden ur kroppen via urinen på 2 timmar. Efter 24 timmar finns (normalt) inga spår kvar av kontrastmedlet i kroppen (Omnipaque). Dessa tider minskas något vid riklig dryck och många toalettbesök…

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Anografi

Jag undrar hur mycket strålning mitt barn utsätts för under en anografi (”filmade” under cirka 10-15 min) och under en ”vanlig” skiktröntgen av tarmarna? Jag undrar även vad kontrasten innehåller vid en anografi?

Anografi av små barn är stråldosmässigt en snäll undersökning. Stråldosen ligger mellan 0,2 mSv och 0,4 mSv bland annat beroende på hur stort barnet är. En skiktröntgen, eller datortomografi-undersökning, av buken på ett litet barn ger stråldoser på ungefär 2 mSv.
En stråldos på 2 mSv är en liten stråldos, och risken som är förknippad med stråldosen är också liten.

Som alltid innan man ska gör en röntgenundersökning frågar man sig vad som är bäst för patienten. Har man besvär är det oftast viktigt att få detta utrett. Avstår man från röntgen kan kanske problemen förvärras och innebära en långt större risk för patienten jämfört med risken att göra undersökningarna.

Kontrasten innehåller antingen grundämnet jod eller grundämnet barium. Jod eller barium är kemiskt knutna till stora molekyler som gör ämnet ofarligt. För att få en lämplig konsistens brukar man spä kontrastmedlet med koksaltlösning.

M.O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Kontrastens väg till levern

Har en fråga om kontrast. Vilken väg tar kontrasten som ges när man ska undersöka lungorna med lungemboli och vilken väg ska den gå för att nå levern?

Vid lungemboli undersöker man lungvenerna med kontrastmedel. Undersökningen är optimerad så att vid bildtagningen ska det finnas störst kontrastmängd i just lungvenerna. Andra organs ”kontrastfyllnad” är då oftast av underordnad betydelse.
Kontrasten kommer till lungorna från hjärtats högra kammare. Från lungorna går sedan kontrasten tillbaka via lungartärerna till hjärtats vänstra förmak.

Från hjärtat går kontrasten sedan ut i stora kroppspulsådern (Aorta) till övriga kroppen.
Från aorta i nivå strax nedom diafragman går kontrast (och blod) ut till levern, magsäcken och bukspottkörteln via den sk. bukinälvsartären (truncus coeliacus). Hit tar det ca. 20-30 sekunder från det att kontrasten sprutas in via en nål i armen.
Ett annan sätt för kontrast (och blod) att nå levern är via den sk. portaådern. Denna för venöst (gammalt) blod från magsäcken, tarmar, bukspottkörteln och mjälten till levern.
Tills det att kontrasten kommer till portaådern tar det ca. 50-60 sekunder.
Efter passerat levern går blod tillbaka till nedre hålvenen, via leververnerna, upp till hjärtat för ett nytt kretslopp.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Värme av kontrastmedel

Under en CT av hjärnan, pga svår huvudvärk, upptäcktes att jag hade ett aneurysm. Blev remitterad till en angiografi och då upptäcktes det ytterligare ett. Det största är 7mm och det andra lite mindre.
Min fråga är: Det togs flera ”plåtar” och det blir ju en viss värmekänsla, men för varje bild de tog blev det allt varmare. Till sist kändes det som att det brändes. Det var mycket obehagligt och skrämmande. Ska det verkligen kännas så? Nu är jag rädd för att behöva göra om detta om det ska bli operation.

Det som värmde är troligen den kontrastmedel som sprutades upp selektivt i halskärlen till huvudet. Denna effekt är vanlig. Även huvudvärk kan uppstå i samband med kontrastinjektionen till hjärnan.

Kontrastmedel har allmänt en värmande effekt vid snabb injektion lite beroende på var i kroppen man sprutar det. Detta på grund av bl.a. kontrastens något högre osmotiska effekt som gör att den drar in vätska genom kärlväggen från omgivande organ. I vilken grad beror på kontrastens isotona egenskaper och jodkoncentration. De flesta biologiska strukturer i kroppen är ju sk. semipermeabla (halvgenomträngande).
Plasmavolymen (mängden ”blodsubstans”) i blodkärlen ökar vilket blir en vidgning av blodkärlet. Vidgade blodkärl värmer. Man vet inte om denna vidgning av mindre kärl även ger en smärtpåverkan. Man har inte kunnat påvisa att det finns några smärtreceptorer i kärlväggen som reagerar med dessa obehag till följd av den ökade plasmavolymen i blodkärlet.
När man sprutar större kontrastmängder ut i mindre kärl byts blodet ut någon sekund mot kontrastmedlet. Denna snabba sk. hemodynamiska effekt av bl.a. syrebrist kan ha en påverkan på ”mer känslig” omkringliggande vävnad.
Men ingen tycks veta den exakta orsaken till vissa effekter som kontrastmedlet åstadkommer.

Det är ju även så att efter man blivit varse om något så känner man efter lite mer vilket också då känns mer….

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT-bihålor

Används kontrastmedel vid DT av bihålorna?

Nej. Vätska och slemhinneförändringar i bihålorna ses bra utan kontrastmedel.

K.T.rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Kontrastmedel

Vid vilka undersökningar används kontrastmedel, och vad är kontrastmedel för något? Vad innehåller det, vad gör kontrastmedelt?

Det finns två stora grupper kontrastmedel, vattenlösliga och ej vattenlösliga.
Den vattenlösliga varianten, som kroppen gör sig av med via urinen, sprutas oftast in i blodet. Den ”vanliga” vattenlösliga kontrastmedlet innehåller bla. jod som är ett ”tätt ämne”. När detta täta ämne flyter eller har tagits upp av något organ bromsas röntgenstrålen upp här. Detta gör att man får större kontrastskillnader i bilden än man får utan eller omkring det område med kontrastmedel. Denna kontrastsort används vid bla. datortomografi. Tex. tumörer har oftast väldigt mycket nya blodkärl och ”laddar” då upp av kontrastmedel vilket gör att de oftast då kan ses på bilderna.
Kontrastmedel för MR är även detta vattenlösligt och innehåller ämnen (exv. Gadoliniumföreningar) som påverkar den magnetiska responsen.

Kontrastmedel för ultraljud (vattenlösligt) innehåller ”miljoner” mikroskopiska luftbubblor. Luft fungerar som kontrast i ultraljudsbilden.
Bariumsulfat är en jordmetall och är nästintill helt olösligt i vatten. Barium får endast användas inom mage och tarm. Denna kontrast antingen dricker man eller får det insprutat i magsäcken/tarmen via någon typ av sond/pip. Barium gör kroppen sig av med via avföringen.

Sammanfattningsvis är kontrastmedel till för att ändra kontrastskillnaderna i bilderna. Dvs. skilnnaderna mellan vit och svart som på röntgenbilden är en bild uppbyggt av en mycket omfattande gråskala.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Dålig mage efter kontrast

Är det vanligt att man blir lös i magen av kontrastvätska flera dagar efter man gjort röntgen?

Om man som patient dricker kontrast innan en undersökning är detta oftast vid datortomografi (CT) av buken. Denna kontrastblandning innehåller då bl.a. Sorbitol som är ett glukosämne. Detta ämne kan ha en laxerande effekt direkt efter undersökningen. En eftersläpning av den laxerande effekten är dock ovanlig. Kontrastmedel (vitt Barium) direkt i tarmen vid konventionella tarmundersökningar har en mer förstoppande effekt.
Kontrast som ges i blodet via en nål har inte dessa biverkningar.

De laxermedel du tagit i samband med förberedelserna kan man reagera mot om det finns kontraindikationer för ämnen i dessa laxermedel. Laxermedel som drickes har ofta en mycket hög salthalt vilket drar till sig vätska i tarmen och gör avföringen lös. Denna effekt upphör oftast då tarmen blir tömd.
Du har även förmodligen uppmanats dricka rikligt efter undersökningen vilket tillsammans med en redan (?!) orolig tarm/mage nog kan ge tunn avföring en tid efteråt. Detta innan tarmen återhämtat sig och återgått till ”normal verksamhet”. En ”normalisering” av tarmen brukar ta några dagar.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Komplikation vid undersökningen

Jag fick hela rtg kontrast sc.i armen den 21/4 [ se tidigare inlägg ]. Min arm,handen och fingrarna var svullna en vecka. Just nu har jag ont i lederna, handen och fingrarna, det domnar på fingrer topparna. Jag är mkt trött i armen varje kväll efter jobbet. Vad tycker ni ? Vad ska jag göra ? Vet ni om man kan få några men .

Detta måste du ta upp med din egen doktor. Han/hon får undersöka dig och besluta om behandlingen.
Vad som även kan bli aktuellt är att du/din doktor kontaktar patientskadenämnden då en komplikation uppstod vid en röntgenundersökning.
Att kontakta patientförsäkringen kan vara viktig om du trots allt får bestående men av detta… vilket vi inte får hoppas.

Läs med om ersättning enligt patienskadelagen [ här ].

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Komplikation vid kontrastinjektion

Jag skulle göra en CT buk. Jag fick hela kontrastmedel subcutan. Min arm är tre gånger större. Jag har ont i armen, fingrarna och i hela handen. Jag kan inte sträcka på min arm. Tror du att jag kommer att få problem i framtiden? Kommer jag att bli allergisk mot kontrastmedel?

Ibland då kontrasten sprutats in hamnar det i mjukdelarna utanför blodkärlet (extravasalt) istället trots våra kontroller av injektionsnålens läge och funktion före och under injektionen. Detta upptäcks i regel omgående efter injektionens start då vi omedelbart avbryter injektionen. Oftast rör det sig då om ytterst liten mängd kontrast som hinner ”gå fel”.
Om så skulle ske kan patienten utan besvär oftast gå hem efter undersökningen och själv hålla koll på instickställe och ev. svullnad. För att lindra ev. besvär i form av svullnad eller värk vid instickstället kan man lägga nåt kylande och hålla armen högre upp än vad hjärtat sitter. Nästan alla fall är extravasering helt ofarligt och klingar oftast av helt inom 2-4 dagar.

Stora mängder kontrast, så som hela dosen vid CT-buk (80-120ml), som gått extravasalt kan orsaka större svullnad och kan då försvåra för det venösa blodåterflödet. Detta kan då även orsaka svullnad distalt om extravaseringen (längre ut på t.ex. armen). Likaså kan den kapillära återfyllnaden störas med syresbrist i vävnaderna och känselbortfall i armen/handen som följd. Det kan även uppstå rodnad, missfärgning, blåsor eller sår i huden.

En större kontrastmängd ute i mjukdelarna ska således alltid handläggas av läkare i samband med händelsen. Likaså ska extravasering som inte gett omedelbara besvär som ovan men som vid ett senare tillfälle uppstår, ökar eller om besvären inte avklingar inom rimlig tid efteråt snarast handläggas av läkare.
Denna enskilda händelse gör inte att du blir allergisk mot kontrastmedel om du inte varit så innan.

K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Fotnot: Denna person rekommenderades att snarast uppsöka läkare för bedömning!