kontrast – Sida 4 – Fråga Röntgendoktorn

Ont längs ryggen efter kontrast

Var på DT av hjärna igår och fick kontrast vätska i blodet, idag 24 timmar senare har jag inte någon värk när jag är still, men direkt jag rör på mig och gör rörelser, så har jag jädrans värk från nacke – ner till svank, vad beror det på? Ilar som i hela ryggen, och kring njurarna.

Detta har högst troligen inget att göra med kontrastmedlet du fått.

Att kontrast kan ha biverkningar av olika genes är väl kännt samt oftast hur och när risk för detta föreligger. De vanligaste, trots mycket sällan förekommande, biverkningarna efter kontrast till blodet, via en nål i armen vilket är den absolut vanligaste tillförseln av kontrast, är ev. illamående, utslag och huvudvärk.
Den helt klart vanligaste ”obehagskänslan” man upplever efter kontrastinjektionen är en snabbt övergående (inom 1min.) värmekänsla i kroppen. Detta upplever nästan alla patienter mer eller mindre och anses av oss normalt inte som en biverkning.
Om du däremot hade fått kontrast insprutad i eller intill ryggkanalen så kan ev. symtom i form av nack- och ryggsmärtor uppkomma.

Symtom så här i efterhand kan vi inte förklara eller ge kontrastmedlet skulden för. Man ligger ju inte så bekvämt vid undersökningen så har man besvär från nacke eller rygg sedan tidigare…..

Har man upplevt obehag oavsett vad under eller efter en undersökning så ska man alltid nämna detta för personalen på röntgen nästa gång en liknande undersökning ska göras.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Var och när tar man blodprover inför röntgen

Jag ska göra en magnetröntgen, just nu befinner jag mig i USA och kommer hem i Maj. Jag skall ta blodprov minst 3 dagar innan mitt besök, hur går jag till väg. Finns det möjlighet att göra det på helgen eller är 2 dagar innan på morgonen tidigt nog?
Vart tar jag mina blodprov?

Om man behöver ta vissa blodprover inför en undersökning, där kontrastmedel till blodet ingår som en del av undersökningen, så följer det med en remiss för att ta blodprover.
Dessa blodprover tas då på vårdcentral, sjukhusets provtagningscentral, etc. Dessa blodprover bör tas i god tid (diabetiker inom 1 vecka) innan undersökningen så provsvaret hinner komma in i datasystemen innan undersökningsdagen.
Är man sent ute med att gå och ta proverna så bör man ta dessa på något sjukhus inom regionen där proverna inte behöver skickas ivag för analys. Det går då att ta dessa en dag innan undersökningen såvidar det inte är helg. Är man riktigt sent ute så går det i ”ömmande fall (!)” att ta proverna samma dag.
Har man blivit av med remissen för blodproverna så ska man ringa aktuell röntgenklinik som då skickar ut ny provtagningsremiss eller ger direktiv.

Följer det INTE med någon remiss för blodprover så behöver man inte ta några.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se hemangiom med CT vs. ultraljud

Blev opererad för bröstcancer 2011, då gjordes thorax buk som inte visade nåt. 2012 gjordes lever ultraljud utan kontrast som visade en förändring på 2 cm i levern. Nu i februari gjordes kontrast ultraljud som sa förändringen var antingen en hemangiom el. fett. Det jag undrar är, varför visade inte thorax buk förändringen?

Det kan vara svårt att se mindre hemangiom (godartad ”blodkärlstumör”) i levern med CT om man inte gör undersökningen med intravenös kontrastmedel. Varför diagnosen inte kunde ställas efter första CT-undersökningen kan vi inte svara på. Denna kombination med CT-thorax och buk brukar göras med kontrastmedel till blodet och då brukar man även kunna se dessa förändringar.

Om man ser en förändring men är osäker på vad det är man ser med en viss diagnostisk metod måste man fortsätta utredningen med andra diagnostiska metoder tills man fått klarlagt en diagnos.
Så ses en förändring med CT och man inte säkert kan avgöra vad det är så kompletteras utredningen med t.ex. MR eller ultraljud eller vice versa.

Ultraljud med kontrast är en enkel utförd undersökning och kan ofta avgöra om förändringen är just ett hemangiom eller inte.

Vad CT’n ger extra, som man inte får med vid en ultraljudsundersökning, är all annan möjlig diagnostik av de delar av buken man får bilder på med CT’n vid samma undersökningstillfälle.
En CT-undersökning är med andra ord en mycket bra metod för att generellt undersöka alla bukens organ. Avser undersökningen specifikt organ och frågeställning krävs oftast att CT-undersökningen genomföres på ett speciellt sätt. Dvs. man ställer in CT’n på hur och när bildtagningen ska starta efter det att man tillfört en viss mängd kontrastmedel till blodbanan, mm.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att använda kontrast till CT-skalle

Ser man mer mer med kontrast vid CT-skalle ex tumörer?

CT-skalle med blödning och ödem — CT-skalle

Tumörer och blödningar har en tendens att skapa ödem (svullnad) kring sin lokalisation i hjärnvävnaden. Detta ödem kan ses vid en CT-skalle utan kontrastmedel. Man komplettera då undersökningen med kontrastmedel till blodet för att utreda orsaken till detta ödem. Är ödemet resultatet av en malign tumör visar sig denna tumör oftast bra med kontrast då tumörer oftast har en onormal stor kärlnybildning i sig.

Kontrastmedel används även vid undersökning av hjärnans blodkärl och ”cirkulationsfysiologi” sk. CT-perfusion (CTP) vid infarkter (propp). Den infarcerade hjärnmassan laddar då inte upp med kontrast. CTP täcker dock bara in några cm (2-4cm) av de centrala delarna av hjärnan.
Likaså är det svårt att konstatera helt nya infarkter (inom 1-1,5tim) oavsett metod med eller utan kontrast.

Problem är även, oavsett metod, om patienten tidigare haft en infarkt, att kunna avgöra om nytillkommen förändring i området är av gammalt datum eller en ny infarkt.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se pulsåderbråck med CT utan kontrast

Jag åkte in på akuten med ont i buken. Läkaren bestämde att jag skulle ta ct röntgen på njurarna osv! Inget farligt kunde ses på bilderna! Min fråga är om man kan se åderbråck på den stora pulsådern i buken eller magen? Detta gjordes utan kontrast!

Jodå det går bra att se ett ev. pulsåderbråck på stora kroppspulsådern (aorta-aneurysm) vid en CT-undersökning utan kontrastmedel i blodet.
Våra radiologer kan avgöra både storlek och omfattning av bråcksäcken… om den finns med på bild.
Det man inte kan se utan kontrastmedel är om det finns ett läckage av blod ut mellan kärlväggens olika lager (dissektion) på grund av en förvagning i kärlväggen. Detta läckage kan ev. vid mycket stora bråck då resultera i en ruptur (bristning) av blodkärlsväggen som gör att blod fritt flödar ut i omgivande kroppen. Detta är en livsfarlig händelse som då kräver omedelbara åtgärder i form av en radiologisk intervention (EVAR) eller kirurgisk operation.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Kompression vid urografi

Jag är kallad till röntgen av njurarna,det står i kallelsen att det görs en kompression, gör denna ont? Jag har läst att kompression är på väg att försvinna.

Vid en undersökning av urinvägarna med ”konventionell röntgenmetod” och kontrastmedel används en kompressionsanordning som placeras mot magen. Denna ska då åstadkomma ett tryck över urinledarna som för urin och kontrast från njurarna till urinblåsan. Då man pressar till över urinledarna med denna anordning så stoppar man således upp den kontrast som utsöndrats till njurarna från att ”rinna” ner till urinblåsan via urinledarna. Man får då bättre bilder av njurarna då dessa fylls upp med kontrasten.
Denna kompression kan kännas obehaglig precis då man lägger på trycket. Patienterna brukar dock tycka denna obehagskänslan minskar efter någon minut. Trycket behålles på i ca. 5-8 minuter medan bilder tas.

Idag görs sådan här urinvägsdiagnostik på flertalet röntgenkliniker mestadels med datortomografi (CT) där ingen kompression behövs för att åskådliggöra njurar och urinvägar. Kontrastmedel används dock…

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Att ta kompletterande bilder

Jag röntgade huvudet och halsen i magnetkamera förra veckan. När vi nästan var klara så sa de att de ville ha några bilder med kontrast – detta trots att jag sa innan att jag verkligen inte ville ha kontrast. Var det alltså så att de hittade någonting, eller varför ville de trots allt ha kontrast?

Sen undrar jag också ifall man kan bli påverkad av magnetismen. Då jag har lite smått cellskräck så försökte jag blunda under undersökningen, men då ryckte mina ögonfransar(?) massor vilket var ganska otäckt, så jag tittade istället. Jag fick även muskelryckningar i låren och på lite andra ställen. Finns det någon förklaring?

Kan våra radiologer inte förklara vad man ser på bilderna (avvikande utseende, osäkert fynd,mm) måste man komplettera bildtagningen på något sätt att det det som avviker får sin förklaring.
Detta gäller vid all radiologisk diagnostik men framför allt vid CT- och MR-undersökningar där man i realtid får fram ”råbilder” av undersökningen för en ”grov” omedelbar bedömning. Vid oklart fynd i bilderna avgör då en radiolog om behovet av en kompletterande bildtagning behövs. Komplettering med exv. kontrastmedel gör man ju då enklast när patienten ändå ligger på plats om detta då är möjligt. Om patienten lämnat röntgenavdelningen kallas patienten tillbaka, omedelbart eller vid ett senare tillfälle, beroende på ansedd prioritet för den diagnostik som utredningen avser.

Att komplettera bildtagningen får man således som patienten absolut inte ta som tecken för en allvarlig sjukdom! Många människor har utseendemässigt avvikande men fullt normala organ.

Att ögonfransarna darrar vid en MR-undersökning beror på det metalliska ämne som finns i flertalet mascara-sorter. Det kan även sitta rester av detta kvar sedan tidigare sminkning. Att andra muskler rycker till vid undersökningen beror oftast på nervositet, sättet och tiden man tvingas ligga still, mm. Om patienten får kontrastmedel kan även detta, dock mer sällan, ev. ge viss darrning.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Om positiv vs. negativ kontrast

Vad menas med positiva och negativa kontrastmedel?

CT-buk med positiv kontrastmedel — CT-buk

Kontrast används för att skapa stora skillnader i bilden (svart och vitt) för att särskilja strukturer.
Kontrastmedel (jod-Barium-kontrast) som kallas positiv kontrast ger normalt en ljusare struktur i röntgenbilden pga. att röntgenbestrålningen bromsas upp. Denna kontrasteffekt används för att tex. särskilja blodrika organ eller blodflöde i organen (exv. processer) eller markera väggstrukturer i mage/tarm.

CT-colon med luft (negativ kontrast) i tarmen — CT-colon

Negativ kontrast är vanligt rumsluft eller koldioxidgas som då ger, oftast svarta, konturer i röntgenbilden gentemot omgivande strukturer eller organ. I luft möter röntgenbestrålningen inget motstånd vilket ger svart i bilden. En negativ kontrasteffekt får man således vid tex. tjocktarmsröntgen där man pumpar in luft eller gas som ger kontrasteffekt mot övriga buken.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Varför inte hela kroppen när man ändå röntgar

Har gjort datortomografi med kontrast via blodet på halsen och då såg man en förändring på ena lungan. Har fått ny tid för datortomografi på lungorna med både kontrast via blodet och kontrast som jag skall dricka.
Min fråga är: är det den optimala röntgen när man använder sig av 2 kontrastmedel, i så fall, varför blir det då inte gjort redan från början?

När man undersöker halsen med CT kommer endast övre delarna av lungorna med på bild. Man får således ingen fullständig undersökning av lungorna.

Det är normalt att man vid CT av buken, förutom kontrast i blodet, även dricker kontrastmedel inför undersökningen. Kontrast dricker man för att på CT-bilderna dels lättare kunna urskilja tarmarna från alla andra organ i buken.
Detta behövs ju inte vid undersökning av enbart lungorna och uppåt där endast en ytterst liten del av övre delarna av buken kommer med på bilderna.

Att man inte gör ”det hela” när man ändå är igång beror på att bildtagning och kontrasttillförseln till blodet är optimerad för olika organområden. Både mängden kontrast och när bildtagningen sedan startar efter injektionen är optimerad för ett eller flera specifika organs ”uppladdning” med kontrast. Även förberedelserna är olika (dricka, etc.). Sedan ska man inte glömma att strålningsmängden ökar vid avbildning av större områden.

Nu ska man inte överdramatiserar strålningsrisken. Krävs en kompletterande undersökning är detta helt klart indicerat med tanke på patientens hälsa.
Men att på så sätt öka totala strålningsmängden till en stor population är inte befogat (eller lagligt).

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Om Gastrografin

Vilken fördel och nackdel finns med kontrastmedlet Gastrografin vid undersökning av mag-tarmkanalen som har betydelse för diagnostiken eller metodiken?

Gastrografin är ett vattenlösligt kontrastmedel av jodsalt för mag-tarm-kanalen.
Denna kontrast använder vi bla. vid tarmundersökningar då patienten är nyopererad i tarmen eller det finns annan risk för att kontrast kan läcka ut från tarmen. Vid dess risktillfällen är det helt kontraindicerat att använda den vanliga Barium-kontrasten som inte alls är vattenlöslig.

Gastrografin har en mycket hög osmotisk effekt på grund av sin höga salthalt. Detta gör den bla. lämplig för att lösa upp lättare tarmvred, mekoniumileus, mm. då saltet drar in mycket vätska till tarmen och på så sätt expanderar tarmlumen som, förhoppningsvis, spontant löser upp tarmstoppet.
På grund av den höga salthalten ska detta medel inte användas där patienten är uttorkad eller har allmänt dåligt hälsotillstånd, mm.
Gastrografin kan kroppen själv ta upp och eliminera ut med urinen om det skulle råka komma ut i fria bukhålan, etc.

Själva kontrasteffekten i röntgenbilderna är annars i stort detsamma som för andra kontrastsorter. Syftet med denna kontrast är oftast att konstatera passage eller flöde i ett hålrum. Man får inte den ”fina beklädnad” av tarmväggen man normalt får med Bariumsulfatet. Sedan är Gastrografin billigare än tex. annan jodkontrast som har betydelse om större mängder ska förbrukas.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett