Ont i njurarna av kontrast

FrågaNär dom skulle röntga kranskärlen fick min fru kontrastvätska två gånger, eftersom dom bytte från att gå in vid handleden till att göra det i ljumsken. Detta gjordes i torsdags. Nu har hon smärtor i korsryggen, som ryggskott. Kan det vara njurarna som tagit skada?

SvarEn akut njurskada som beror på kontrast ger inga symtom så som smärtor från njurarna.
Det som händer i njuren vid kontrastmedelsinjektionen är att bla. serum kreatininet (s-kreatinin) i blodet ökar. Normalt vid kontrastpåverkan av njurarna stiger detta s-krea något inom ca. 3 dagar för att sedan återgå till sitt normala värde. Vid en skadlig påverkan av njurarna återgår inte detta S-krea till normalvärdet utan ligger fortsatt högt. Man talar då om en kontrastutlöst nefropati (njurskada). Denna nefropati ger inga symtom (smärta, etc.) utan registreras enbart genom blodprov.

För att minimera en ev. njurpåverkan bedömer man alltid patientens njurfunktion dvs. en hypotetisk bedömning av hur njurarna klarar av en viss kontrastmängd och var gränsen (mängd) går. Man räknar fram ett njurgenomflödes clearance (GFR) som baseras på läng, vikt, s-krea. Man bedömer även riskfaktorer patienten ev. har så som diabetes, uttorkning, tidigare kontrastanvändning, pågående medicinering, mm.

Bytet mellan handleden (a.radialis) till ljumsken (a.femoralis) har ingen betydelse för ryggvärken.
Det finns dokumenterade fall där jodkontrastmedel kan ge övergående muskelvärk. Denna värk känns då som en generell muskelvärk i kroppen.

Mest troligt vad gäller ryggont efter en längre röntgenundersökning, till vilket en kranskärlsröntgen kan räknas, är att patienten har sedan tidigare ryggproblem (ryggskott, ischias, etc.). Ska denna patient sedan ligga ner helt stilla på en hård och platt brits under en längre tid (1-2 timmar) ger detta då troligen ryggvärk efteråt.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kontrast vid hypotyreos

FrågaJag är diagnostiserad kronisk Sköldkörtelinflammation/hypotyreos (TPOAK 99). Nu har min läkare skickat remiss för CT med kontrast på hals. Eftersom jag inte tål jod pga inflammationen undrar jag om det är riktigt för mig att genomgå CT m kontrast?

SvarVid påvisad och behandlad hypotyreos (underproduktion av hormon) finns inga kontraindikationer för att använda jodkontrastmedel vid en röntgenundersökning.
Att denna hypotyreos beror på inflammation har blodprovet (TPOAk) befäst. Jod har ingen påverka på den autoimmuna inflammatoriska process som ger din sjukdom.
De tillfällen man ska undvika röntgen med jodkontrast är vid utredning av hypertyreos samt inför radiojodbehandlingar. Dvs. vid obehandlad struma.
Oftast sker behandlingen av denna underfunktion på hormoner i sköldkörteln på medicinsk väg med exv. Levaxin. Levaxin ersätter sköldkörtelhormonet tyroxin  (T4) som i levern omvandlas (monodejodering) till ett annat sköldkörtelhormon som bla. innehåller jod.

Jod i kontrast är till största del bundet i kontrastmolekylen och utsöndras således ur kroppen komplett. Dock frigörs en liten mängd jod från kontrast som då blir fritt i kroppen. Denna höjning av jod i kroppen är trots den minimala mängden avsevärt högre än rekommendera dagligt intag (150 μg/dag). Det är ändock inte aktuellt att ändra på, den under längre tid egna inställda dosen, medicinering pga. denna tillfälliga höjning av fritt  jod i kroppen.
Risken att ändra sjukdomsförloppet och då istället utveckla tyreotoxikos som kan ge hypertyreos (överproduktion i sköldkörteln) anses osannolik.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att göra en CT-buk

FrågaSka göra Datortomografi igen och är livrädd, förra gången var en riktig pärs.
Första gången såg dem att min tarm är för lång och ligger som en kanelbulle i magen. Läkaren som gjorde det då sa att han förstår att jag lider, de kunde inte se sista biten på varken denna undersökning eller med Coloskopin. Har kronisk förstoppning, utan laxermedel kan jag inte alls gå på toaletten. Har ätit Laxoberaldroppar (en matsked om dagen) i flera är. Har även gjort Kolontransit där man sväljer markörer för att se hur tarmen arbetar. Den 4.e dagen blev jag sjuk i ett ”anfall” som gör att jag kräks och har svåra magsmärtor, dessa anfall kommer ofta. Men eftersom detta hände under denna tid, tyckte läkaren att jag har normal tarmrörelse. Frågade om jag kunde få göra om det pga jag blev dålig,men det fick jag inte.
Kan man verkligen ha normal tarmrörelse då jag måste äta laxermedel för att kunna gå på toaletten? Jag är så förtvivlad, det är så jobbig att måsta leva så här.
Varje dag är en planering!

SvarTunntarmen ÄR lång (4-5m) och ligger ”nästan” hur som helst i buken. Vilket är normalt…
Funktionella sjukdomar i tarmen (irritation) är vanliga och ofta kan man  inte finna någon bakomliggande orsak till detta. Dessa tillstånd som ger symtom som diarré, magont, förstoppning, uppblåshetskänsla syns inte med en röntgenundersökning.

Det finns dock tillstånd där tarmen verkligen ställer till problem.
Det är tex. ileus (tarmvred)  som är stopp i tunntarmspassagen. Detta tillstånd är en vanlig orsak till en akut röntgenundersökning som kan föranleda en sk. passageröntgen.
Vid en undersökning med sk. Sitz-markörer, som ju passerade igenom för din del, tar det normalt 3-5 dagar för dessa att passera. Dessa ses bra med en konventionell röntgenbild.

Om du nu inte hade kontrast i hela tarmen sist du gjorde en CT-buk så kan man ev. dra ut på den tid då du dricker kontrastblandning. Normalt dricker man 1 liter vatten-/kontrast-blandning under 1 timme innan undersökningen vid en normal procedur. För inneliggande patienter är denna tid 1,5 timme då passagen bedöms mer långsam för sängbundna patienter….
Att dricka 1 liter på 1 timme kan vara jobbigt. Denna blandning kan även sätta ”fart” på magen då den innehåller Sorbitol.
Om man inte klarar att dricka allt brukar det ändå gå bra att göra undersökningen. Eller så drar man ut på tiden lite om tid finns för detta.
Så kom i god tid om du tycker drickandet är svårt och förklara för personalen detta så finner dom säkert en lösning För dig.

Om man tycker kontrasten till blodet är jobbigt på något sätt så finns inte så mycket att göra åt detta. Denna kontrast är oftast nödvändig för en bra och säker diagnostik.
Den värmekänsla man oftast upplever är mer eller mindre är kortvarig (20-40 sekunder).
Har man däremot tidigare fått allergiska reaktioner av något slag (utslag, illamående, etc.) måste man uppge detta innan undersökningen. Då får en ev premedicinering mot ev reaktion göras innan undersökningen.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

CT-skalle utan kontrast

FrågaEn anhörig har lidit av huvudvärk sedan i maj. Gjort en skiktröntgen. Inget hittades. Dock gjordes röntgen utan kontrastvätska. Kan man se kärl på datortomografi? Rädd att min anhöriga kanske har förträngningär i kärlen i huvudet eller bråck eftersom huvudvärk pågår.
Kan man se sådant på datortomografi utan kontrastvätska?

SvarNej inga blodkärl i skallen kan med datortomografi (CT) bedömmas riktigt utan kontrastmedel. Man kan endast se de större skallkärlens (hals/skallbas) lokalisation. Vad man kan se utan kontrasttillförsel vid CT-skalle är aktuell blödning, ev. gammal blödning, infarkter samt ev. asymetri i hjärnan som kan visa på ev. patologisk expansivitet. Det går inte i dessa kärl att avgöra om blodflödet är påverkat av förträngninga, aneurysm, hinder (propp), mm. utan kontrastmedel.

Dock är rutiner som sådant ses något som inger misstanke på patologi som inte kan förklaras går man oftast vidare i utredningen så som tex. ny skalle med kontrast.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen av binjurar

FrågaJag har varit på röntgen för att ta bilder på binjurarna som sågs i tidigare röntgen var förstor. När de tog första bilderna utan kontrastmedel bestämmde röntgen läkare att det inte skulle behövas kontrastmedel och det räcker med de bilderna utan konstrasmedel som planderad. Han fick den info han vill ha sa han men inte mer.
Jag blev orolig och tolkade det negativt och det tar tid för att få svaret från min läkare. Kan Ni förklara till mig varför bestämde läkaren att inte ta bilder med kontrastmedel.

SvarFörsta diagnostiken (ej kliniska blodprover) av förstorade binjurar (adrenalt incidentalom) görs oftast vid en ultraljudsundersökning eller en datortomografi (CT). Vid den initiala utredning med CT ges vid första undersökningen generellt kontrastmedel. Detta för att karakterisera ev. patologi i en binjuren. Man tittar då på expansivitet (storlek och form), binjurens interna struktur, skarp eller oskarp avgränsning av binjuren mot omgivningen, mm.
Vid uppföljning görs CT-undersökningen generellt utan kontrastmedel då man enbart bedömmer ev. tillväxt och interna struktur av tidigare konstaterad förändring.

Förändringar i binjurarna får absolut inte tolkas som malignitet om inte så är diagnostiserad. Statistik visar att ca. 85% av alla incidentalom utgörs av benigna adenom. 2% utgörs av metasteser från annan malignitet och mindre än 0,01% utgörs av en primär binjurebarkstumör.

Svar från en ej akut CT-undersökning tar normalt 1-2 veckor beroende på arbetsbelasningen på aktuell röntgenklinik. Svaret går då till den doktor (remittent) som skickat in remissen till röntgen. Om svaret sedan dröjer är detta något man får ta upp med remittenten som ”sitter på svaret”.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kontrast och nässelfeber

FrågaJag har haft flera svåra nässelfeberattacker, varje gång med olika utlösare, flera gånger utan att jag vetat varför jag fått nässelfeber. Jag har en tid bokad för skiktröntgen och vill inte ha någon kontrastvätska då ju risk för nässelfeber finns, går det att genomföra skiktröntgen ändå? Det är tjocktarmen som skall röntgas. Mina nässelfeberattacker har varit mycket traumatiska, har legat en natt på sjukhus för övervakning, den gången tog det en veckas kraftig medicinering innan nässelfebern släppte, så jag vågar inte ta kontrastvätska!

SvarNässelfeber är en allergisk reaktion i form av utslag  och små vätskeblåsor (urtikaria) av en eller en mängd utlösande allergener. Nässelfeber finns i akut ock en kronisk variant där den akuta oftast uppkommer tämligen omgående eller inom några timmar. Man vet då ofta med sig vad man ätit eller exponerats för som orsakar utslagen. Vid den kroniska varianten kan utslagen pågå under lång tid och den utlösande orsaken (allergenet) kan vara okänd. Nässelutslagen  kan yttra sig som enkla små utslag med eller utan vätskeblåsor men kan även ge en svår allergisk reaktion med anafylaktiska inslag som kräver akut sjukhusvård.

De allergen som orsakar nässelfeber är även ett observandum inför en injektion med jodkontrast. Trots riskerna för allvarliga reaktioner med dagens jodkontrastmedel får anses små måste man nog företa försiktighetsåtgärder inför en jodkontrastundersökning på patienter med svårare, oklara och ofta återkommande allergier/nässelutslag samt inte fått jodkontrast vid tidigare tillfälle. Patienten bör premedicineras mot en ev. allvarlig allergisk överkänslighetsreaktion! Fördelen är att man unviker en ev. allergisk reaktion mot jodkontrasten. Nackdelen är att man i fortsättningen alltid måste premedicinera vid alla former av jodkontrastundersökningar då man inte vet om patienten reagerar mot detta. Man binder upp sig utan att provat… så att säga.

För patienter med svåra allergiska inslag ska allternativa undersökningar övervägas. Man kan mycket väl undersöka tjocktarmen utan intravenös kontrast. Antingen med CT eller med den tidigare konventionella metoden där man via en pip i ändtarmen pumpar in Bariumkontrast och luft. Barium ger inga allergiska reaktioner.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Om extravasering av kontrast

FrågaMin svärmor har nyligen genomgått en kontraströntgen. Blodkärlet där kontrasten sprutades in sprack med kontrast tillförsel subcutant som resultat. Min fundering, är detta farligt och vad händer med kroppen?

SvarJod-kontrastmedel är en vattenlöslig vätska. Detta betyder att kroppen kan ta upp detta medel från vävnader och blodbanor för att sedan utsöndras via urinen.
Det är inte farligt att få mindre mängder kontrast bredvid blodbanan som sker vid extravasering (”trängt utanför blodkärlet”). Extravasering kan ske om kärlet brister, nålhylsan ligger utanför blodkärlet, vid venspasm, mm.
Extravasering av mindre mängd kontrast (<10ml) ger oftast enbart symtom så som svullnad (ödematös), rodnad och viss ömhet av detta. Dessa små mängder behöver ingen behandling. Ev. svullad och ömhet brukar minska efter någon dag.
Problem kan uppstå om det rör sig om stora mängder kontrast som expanderar (tar plats) mjukdelarna. Beroende på var, mängden extravaserat kontrast och symtom handläggs detta olika.
Generellt för all extravasering är behandling initialt med högläge av armen/handen samt kyla 15-60 min. Tecken på mer allvarliga symtom vid stor mängd kontrast extravasalt är bla. hudblåsor, ändrad hudfärg, minskad kappilär återfyllnad, minskad artärpuls (handleden), känselbortfall i hand/fingrar. Vid dessa mer allvarliga symtom sker behandling på sjukhuset.

Om mindre extravasering skett ska dock patienten ändå vara uppmärksam på senare symtom som hudförändringar, rodnad, ändrad hudtemperatur eller känselbortfall i hand/fingrar. Likaså ska patienten ta kontakt med sjukhuset om smärta/ömhet kvarstår mer än 4 dagar eller ökar i intensitet.

Trots alla symtom ovan ska man som patienten inte vara orolig för att få kontrast i samband med undersökningen. Kontrast tillför så pass mycket information vid en undersökning att flertalet diagnoser troligen missas utan kontrast. Statistiskt sett förekommer extravasering i 0,04-0,9%  av alla kontrastinjektioner (beroende på studie) oberoende av vem som satt nålen. Det finns även studier som visat att upp till 120ml extravaserat kontrastmedel inte ger några allvarliga eller bestående men….

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Reaktion av CT

FrågaNär jag hade genomgått en DT fick jag utslag dagen efter och det spred sig sedan till olika delar av kroppen. Fortfarande efter en vecka finns utslagen kvar. Jag frågade läkaren om detta men han sa att han inte hört talas om någon sådan reaktion och var inte mer intresserad av detta.

SvarDet är viktigt att veta om du gjorde denna datortomografi med kontrastmedel eller utan.
Gjorde du undersökningen med kontrastmedel är det troligen en reaktion på kontrasten du fått. Troligen är du då allergisk mot något i kontrasten. Det finns medicin för imunsystemet som också i kombination med kontrast kan ge utslag och andra symtom på reaktion.
Man kan då får urtikaria (utslag) på kroppen. Detta ser man då ofta på rygg, bröstkorg, mage och ben. Får man reaktioner så som svullen hals, svullna läppar, påverkad andning ska man söka läkare. Dessa utslag kan komma dagen/dagar efter att kontrast givits.
Allergiska reaktioner av kontrast är relativt ovanligt med dagens kontrastmedel. De kan dock, om än mycket sällan, även ge mkt. svåra reaktionen i form av anafylaktisk chock som är en överkänslighetsreaktion som kan vara livshotande. Jordnötter, skaldjur, mm. kan också ge dessa reaktioner.
Normalt sett ger kontrastmedel enbart mindre reaktioner i omedelbar samband med injektionen så som värmekänsla och smak.
Om det nu kan bero på kontrastmedlet ska du uppge detta vi andra kommande undersökningar med jodkontrast.

Beror det inte på att du fått kontrast, annan medicinering eller något du druckit innan undersökningen så har vi inget svar på detta.
Själva röntgenbestrålning åstadkommer, vad vetenskapen vet, inte dessa utslag.

Svarat avKT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Reaktion av kontrast

FrågaUndrar hur länge det är normalt att känna värmekänslan av kontrast medlet. Har fått det många gånger förr men det hat gått bort väldigt snabbt. Nu har det gått några timmar och jag känner fortfarande den ”varma” känslan i halsen och vid blåsan.

SvarNormalt sett kommer denna värmekänsla i samband med kontrastinjektionen snabbt övergående (10-30sek.).
Man kan då uppleva en värmekänsla i bla. hals, ansikte, nedre delen av buken, skinkor.
Värmen uppkommer bla. genom att blodkärlen drar in vatten genom de permeabila kärlen då kontrastmedel har något större osmolalitet än vatten. Blodkärlen ökar då i storlek (vidd) vilket ger en känsla av värme i kroppen.
Som sagt sitter denna känsla inte i någon längre stund. Att du efter några timmar fortfarande har denna känsla kan bero på någon annan reaktion (allergi) som då ger obehag i halsen. Du måste vara observant på att halsen inte känns svullen i samband med denna känsla. Uppge detta obehag om du framöver ska genomgå fler undersökningar med kontrast.

Svarat avKT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Ont längs ryggen efter kontrast

Var på DT av hjärna igår och fick kontrast vätska i blodet, idag 24 timmar senare har jag inte någon värk när jag är still, men direkt jag rör på mig och gör rörelser, så har jag jädrans värk från nacke – ner till svank, vad beror det på? Ilar som i hela ryggen, och kring njurarna.

Detta har högst troligen inget att göra med kontrastmedlet du fått.

Att kontrast kan ha biverkningar av olika genes är väl kännt samt oftast hur och när risk för detta föreligger. De vanligaste, trots mycket sällan förekommande, biverkningarna efter kontrast till blodet, via en nål i armen vilket är den absolut vanligaste tillförseln av kontrast, är ev. illamående, utslag och huvudvärk.
Den helt klart vanligaste ”obehagskänslan” man upplever efter kontrastinjektionen är en snabbt övergående (inom 1min.) värmekänsla i kroppen. Detta upplever nästan alla patienter mer eller mindre och anses av oss normalt inte som en biverkning.
Om du däremot hade fått kontrast insprutad i eller intill ryggkanalen så kan ev. symtom i form av nack- och ryggsmärtor uppkomma.

Symtom så här i efterhand kan vi inte förklara eller ge kontrastmedlet skulden för. Man ligger ju inte så bekvämt vid undersökningen så har man besvär från nacke eller rygg sedan tidigare…..

Har man upplevt obehag oavsett vad under eller efter en undersökning så ska man alltid nämna detta för personalen på röntgen nästa gång en liknande undersökning ska göras.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024