Fråga Röntgendoktorn – Sida 30 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Minska riskerna för röntgenstrålning

Jag undrar om man kan ta exempelvis jod eller något annat inför en kommande röntgenundersökning, för att minska effekten av stråldosen?
Känner mig orolig inför det faktum att jag som barn på sjuttiotalet genom gick många röntgen undersökningar då och att nya röntgenumdersökningar ”späder på” total dosen.
Vad tycker ni att man kan göra?

Tyvärr kan man inte ta något för att minska strålningsriskerna inför en röntgenundersökning. Dock ska man vara medveten om att riskerna med strålning är väldigt små. Även om man är med om många undersökningar så förblir den sammanlagda risken fortfarande liten. Det är lite som att köra bil. Risken att man ska krocka om man kör bil en mil är liten. Risken att man ska krocka om man kör bil tio mil är större jämfört med att köra en mil, men risken är fortfarande liten.

Jag tycker du ska göra den nya undersökningen. Har du en sjukdom eller skada som inte diagnostiseras korrekt kan denna med tiden utgöra en större risk för dig än risken med röntgenundersökningen.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Läkningsprocessen i benet

Finns rester av läknignsprocessens i benet, det vill säga det är en tydlig överbroande i läkningen här?

Odislocerad frakturer kan efter fullständig remodellering oftast inte skönjas på en röntgenbild. Detta gäller framför allt frakturer hos växande barn där benet vid färdig läkning normalt helt återfått sitt ursprungliga utseende. Hos barn rätar oftast även benet ut sig efter en fraktur vid benets fortsatta tillväxt. Hos vuxna med med grova vinkelfelställningar eller rotationsfrakturer får benet däremot oftast inte sin ursprungliga form.
Det sista man ser av en helt odislocerad fraktur är den märgblödning som finns kvar upp till ca. 2 månader som då kan ses med MR.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Att vänta på svar

Har gjort en pet-ct-röntgen för 5 veckor sen och har inte fått svar än. Är inte detta en onormalt lång väntan? Jättejobbigt!

Nu vet vi inte hur arbetsbelastningen ser ut på den röntgenavdelning där du gjorde din PET-CT-undersökning. Men att det tar mer än 5 veckor för att få ett svar kan tyckas för lång tid. Normalt tar ett svar från oss på bla. oprioriterad CT ca. 10-12 dagar. MR-svar kan dra ut några dagar ytterligare på tiden.

Nu är det ju inte röntgen som skickar svaret till dig utan den läkare som skrev remissen till röntgen. Kan det vara så att det är din läkare som tar tid att meddela dig att han/hon fått svar från röntgenundersökningen? Sedan är det nog vanligt att man får reda på svar först vid ett återbesök hos sin läkare. Man har då möjlighet att diskutera resultatet med sin läkare.
Att få ett röntgensvar vidarebefordrad hem i brevlådan resulterar nog i fler frågor än svar då ett röntgensvar oftast är väldigt svårförståeligt med många medicinska termer och uttryck.
Ring din läkare och fråga om svaret kommit.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Om Gastrografin

Vilken fördel och nackdel finns med kontrastmedlet Gastrografin vid undersökning av mag-tarmkanalen som har betydelse för diagnostiken eller metodiken?

Gastrografin är ett vattenlösligt kontrastmedel av jodsalt för mag-tarm-kanalen.
Denna kontrast använder vi bla. vid tarmundersökningar då patienten är nyopererad i tarmen eller det finns annan risk för att kontrast kan läcka ut från tarmen. Vid dess risktillfällen är det helt kontraindicerat att använda den vanliga Barium-kontrasten som inte alls är vattenlöslig.

Gastrografin har en mycket hög osmotisk effekt på grund av sin höga salthalt. Detta gör den bla. lämplig för att lösa upp lättare tarmvred, mekoniumileus, mm. då saltet drar in mycket vätska till tarmen och på så sätt expanderar tarmlumen som, förhoppningsvis, spontant löser upp tarmstoppet.
På grund av den höga salthalten ska detta medel inte användas där patienten är uttorkad eller har allmänt dåligt hälsotillstånd, mm.
Gastrografin kan kroppen själv ta upp och eliminera ut med urinen om det skulle råka komma ut i fria bukhålan, etc.

Själva kontrasteffekten i röntgenbilderna är annars i stort detsamma som för andra kontrastsorter. Syftet med denna kontrast är oftast att konstatera passage eller flöde i ett hålrum. Man får inte den ”fina beklädnad” av tarmväggen man normalt får med Bariumsulfatet. Sedan är Gastrografin billigare än tex. annan jodkontrast som har betydelse om större mängder ska förbrukas.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

HRCT högupplöst CT

Jag gjorde idag en ct av bröstkorg pga att jag får återupprepade infektioner i luftrören plus känner som om det sitter något i halsen. Efter jag legat med händerna ovanför huvudet på rygg ville dom att jag skulle ligga på mage och ta bilder…..kompletterande sa de.
Betyder det att de hittat något eller är det vanligt att man tar bilder från båda håll vid en sådan här undersökning?

HRCT bildtagning i bukläge — HRCT bukläge

Du har sannolikt genomgått en sk. HRCT-högupplöst skiktröntgen av lungorna. Man studerar då mycket små och tunna strukturer i lungvävnaden.
De delar av lungorna som är belägna nertill, dvs. åt ryggen till när man ligger på rygg, har ibland en tendens att ”packas ihop”. Genom att då ta bilder även i magläge så förvinner detta fenomen.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning vid mammografi

Jag gjorde en mammografi undersökning och jag viste inte att jag var gravid: jag var gravid i ca 10 dagar. De tog 3 mammografi bild på varje bröst som blev 6 total. Dessutom är jag väldig smal har nästa ingen fet i magen (buk). Kan dessa har varit skadlig till mitt barn? Är väldigt orolig.

Vid mammografiundersökning används röntgenstrålar med låg energi. Röntgenstrålar med låg energi har endast kort räckvidd i vävnad. För att röntgenstrålarna i tillräcklig omfattning ska kunna gå igenom ett bröst behöver man komprimera det. Dessutom separeras bröstets inre strukturer så att dessa i mindre omfattning hamnar ovanpå varandra, vilket gör att diagnosen blir säkrare.

Att man använder röntgenstrålar med låg energi har även fördelen att man utan problem kan undersöka gravida kvinnor. Den strålning som eventuellt skulle kunna träffa ett foster är dessutom så kallad spridd strålning. Då röntgenstrålning sprids tappar den energi. Därför har den spridda strålningen ännu kortare räckvidd i vävnad jämfört med den ursprungliga strålningen. Den lilla mängd spridd strålning som skulle kunna ge en stråldos till fostret kommer att absorberas av kvinnans egen vävnad långt innan den når fostret. Även mycket smala kvinnor kan, utan risk för fostret, mammografiundersökas. Det finns mer än tillräckligt med vävnad mellan huden och in till fostret.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Att komma på Drop-in

Jag har varit hos ortoped. Han ville att jag skulle röntgas för min min axel. Han skickade remiss till Malmö sjukhus. Min fråga är kan jag gå på drop-in i Helsingborg?

Javisst kan du komma på vårt ”Drop-in” och röntga din axel. Detta gäller dock enbart konventionell röntgen. Inte MR eller CT.
De tider du kan komma är måndag till torsdag klockan 9.45 till 16.00. Fredagar är stängt. Det är nog minst kö om du kan komma en ondag eller torsdag.

Du kan be din doktor att du får en remiss i handen som du sedan har med dig när du kommer hit på valfri dag (ovan). Alternativt kan du be din doktor skicka oss din remiss som sedan finns här när du kommer hit.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Hur mycket strålning vid många CT

Jag har legat inne för inflammation i bukspottkörteln i 9 månader. Under denna perioden blev jag CT-röntgad ca 25 gånger. Men i slutet av sjukhusperioden blev jag istället magnetröntgad eftersom mina läkare inte ville utsätta mig för mer strålning. Jag undrar hur mycket strålning 25 gånger ger och om det är skadligt? Jag undrar även om magnetröntgen ger någon direkt röntgenstrålning? Ska tilläggas att jag även blev opererad ett 30 tal gånger, om det har någon betydelse.

Det finns en liten risk med att utsättas för röntgenstrålning. Risken är att strålningen kan omvandla friska celler till att bli cancerceller. Vanligen tar det tio till trettio år från bestrålningen tills det att en strålningsinducerad cancer ger sig tillkänna. Det är sällsynt att röntgenundersökningar resulterar i en strålningsinducerad cancer, och ytterst få röntgenpatienter drabbas av detta. De allra flesta patienter kommer aldrig att påverkas negativt av röntgenstrålningen.

Den effektiva stråldosen är ett mått på risken som är kopplat till strålning. Effektiv stråldos anges i enheten sievert (Sv). En sievert är en för röntgensammanhang stor stråldos varför man oftast använder prefixet milli (tusendel). Den effektiva stråldosen uttrycks alltså vanligen i millisievert (mSv).

En CT-undersökning av bukspottskörteln ger i storleksordningen en effektiv stråldos på 5 mSv. Summerar man 25 undersökningar blir det 125 mSv. Därtill används ibland röntgen i samband med kirurgiska ingrepp. Jag vet inte i vilken omfattning man har använt sig av röntgen under dina 30 operationer. Har man använt röntgenstrålning brukar den effektiva stråldosen vara omkring 1 mSv per gång. Du kan alltså vara uppe i en ackumulerad effektiv stråldos på 155 mSv. Nu kan man inte ange en effektiv stråldos så här noggrant utan att i detalj veta hur undersökningarna har gjorts. Dock kan man rimligen anta att din totala effektiva stråldos ligger i intervallet mellan 100 och 200 mSv.

Vi utsätts alla för naturligt förekommande strålning. Denna strålning är av samma slag som röntgenstrålning. Den kommer från rymden (kosmisk strålning) och från naturligt förekommande radioaktiva ämnen i vår omgivning. Man kallar denna strålning för naturlig bakgrundsstrålning. Årligen ger den oss alla en stråldos på mellan 2 och 3 mSv. Under ett normalt liv får man alltså en stråldos på några hundra millisievert från bakgrundsstrålningen.

Även den naturliga bakgrundsstrålningen kan ge upphov till cancersjukdomar. Ungefär 20% av oss kommer att avlida i en cancersjukdom. Denna siffra kan man dela upp i cancrar som beror på den naturliga bakgrundsstrålningen och cancrar som beror på annat. Ungefär 0,2% (av de 20%:en) beror på den naturliga bakgrundsstrålningen. Resterande 19,8% beror på något annat.

Med tanke på den strålning som du utsattes för då du var sjuk ungefär motsvarar den bakgrundsstrålning som man får under en livstid, har din risk att avlida i cancer ökat från 20% till ungefär 20,2%. Det är en liten riskökning. Man kan vända på det hela och uttrycka samma sak med att sannolikheten är 99,8% att du inte kommer att avlida som en direkt följd av alla dina röntgenundersökningar, utan slutet kommer att bero på något annat.

Jag kanske bör tillägga att risken med strålning ökar om man får mycket strålning under kort tid. En kort tid i strålrisksammanhang är timmar eller möjligen någon dag. Det går därför att jämföra riskerna med den naturliga bakgrundsstrålningen med riskerna med röntgenundersökningar som görs under veckor/månader. Bägge fallen gäller stråldoser som är utdragna i tiden.

Slutligen, undersökning med magnetisk resonans (MR), också kallad magnetkameran, görs med hjälp av magnetfält och radiovågor. Magnetkameran använder sig inte av röntgenstrålar. MR anses därför som ofarligt, såvida man inte har något inopererat i kroppen som kan påverkas negativt av magnetfält och/eller radiovågor.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Nervblockad mot ryggsmärtor

Jag har sedan många år haft problem med ischial, och gått hos sjukgymnast för detta i ca 20 år. Jag har nu fått uttalade problem.

Mina smärtor i ryggen har tilltagit mer och mer de senaste åren. För ett år sedan kunde jag promenera men använde stavar som stöd vid längre promenader. Sedan har jag blivit sämre o sämre, med smärtor ner i bägge benen o korsryggen numera, fått starka värkmediciner. För att inte göra historien för lång, så kan jag nu inte ta mig fram utan kryckor, och jag går kraftigt framåtlutad. Misstanke om spinalstenos har funnits, men man säger att det inte syns på röntgen eller magnetröntgen. Därför har jag idag fått besked att jag inte får någon smärtblockad som man tidigare utlovat.

Jag väntar också på undersökning av nervbanor, och där skriver man att väntetiden är 6 månader och att jag inte kan få någon förtur trots mina kraftiga besvär. Jag har kämpat och jobbat då jag arbetsanpassat själv, med bil från dörr tilldörr, höj o sänkbart skrivbord, arbetsplats på enplan. I slutet orkade jag inte längre och bad om sjukskrivning och är nu sjukskriven. Vad hjälper det utan hjälp.
Vad finns mer att göra? CT-röntgen?

Nu vet vi inte vilken sorts undersökning av nervbanorna du menar. Det kan röra sig om nervstimulering som även då registrerar känselintryck, etc. Detta vet vi således inte så mycket om då vi inte har dessa undersökningar här hos oss.
Däremot genomför våra radiologer rätt många sk. nervblockader mot ländryggens nervrötter.

Om det är en sådan här undersökning/behandling du menar då du nämner smärtblockad vet vi inte. För denna krävs ingen remiss från specialist. Ens egen husläkare kan skriva remiss och skicka in till en röntgenklinik. Om detta är en behandling för dig kan vi däremot inte svara på.

En nervblockad behandlar lokalt den nervrot som kläms åt av exv. ett diskbråck vilket då ger smärtupplevelse ner i ett ben. Behandlingen består av en kombination av bedövningsmedel och kortison som deponeras mot nervrotens utgång från ryggkanalen. Detta minskar den inflammatoriska svullnad kring nervroten som ofta uppstår vid irritation här. Detta ger då, förhoppningsvis, en lindring av den smärta som strålar ner i benet.
Denna behandling kan man också se som en diagnostik för om det verkligen är detta som orsakar smärtan samt var problemet då sitter i ryggen. Dvs. hjälper denna behandling så vet man också var exakt problemet är. Om det mot förmodan inte ger någon lindring så är man antingen på fel kotnivå eller så är problemet trots allt inte någon tryckpåverkav av dessa nervrötter.

MR är en väldigt bra, troligen vår bästa, metod för diagnostik av ryggproblem.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Om benröta

Förklara varför en skadad benhinna kan ge upphov till benröta?

Detta är egentligen en fråga för en ortoped men… skelett kan våra radiologer mycket om.
Uppkomsten av osteomyelit (kallad benröta) beror på en bakteriell process i benet.
De vanligaste lokalisationerna för detta är hos barn i de långa rörbenen samt hos vuxna i ryggens kotkroppar. Även tändernas rotkanaler är en ”vanlig” plats för denna sjukdom.

Denna bakteriella infektion kan komma från ett närområde till benet. Det kan vara en infektionshärd i omkringliggande mjukdelar som sprider sig till benet. Bakterier kan även komma utifrån vid tex. vid ett trauma om benet ev. blir frilagt för extern exponering av smuts etc. En helt ”vanlig” fraktur utan yttre exponering ger normalt inte denna sjukdom. De nekroser som ev. kan uppstå i ben då kärlförsörjningen skadas/upphör vid vissa frakturer ska inte heller sammankopplas med en bakteriell osteomyelit. Även via blodomloppet kan bakterier ta sig till skelettet och ge osteomyelit.

Den vanligaste bakterien som orsakar ostemyelit är stafylokocker som normalt finns på huden och i slemhinnor. Denna åkomma behandlas initialt med antibiotika. Om ingen respons sker kan ett operativt ingrepp bli aktuellt.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett