Jag har en tjock cysta på sköldkörteln. Jag har gjort all undersökning (blodprov, ultraljud och biopsi) och det visar sig att det är en godartad cystisk degenererad kolloinodulus. Jag står i kö för tömning av min cysta. Hur står chans är det att cystan växer tillbaka  Och hur tid tar det att det kommer tillbaks?? Jag vill gärna tömma cystan och inte få den tillbaka. Finns det andra metoder? Jag läste att man kan minska cystan med PEI (etanol injektion). Finns det någonstans i Stockholm som gör detta? Tyvärr är min läkare på vårdcentral inte så kunnig inom det här området.
Tacksamt om jag går tips var jag kan tömma cystan i Stockholm eller det finns bättre metoder som PEI i Stockholm?

En kolloidnodulus (knölstruma) är en benign knöl i sköldkörteln som namnet ger en hint om som innehåller kolloid vävnad. Denna cysta utgörs inte av klar vätska utan är uppblandad (kolloid) med andra organiska komponenter så som blod, vävnad, celler. mm.
Den normala gången vid kolloidnodulus är uppföljning hos den egna läkaren. Ger knölen lokala symtom som tryckkänsla, klumpkänsla, ge sväljningsproblem, utgör estetisk obehag, mm. kan det bli aktuell med ett ingrepp av något slag. Beroende på var knölen sitter kan man bli tvungen att kirurgiskt avlägsna del eller hela sköldkörteln. Kirurgi av sköldkörteln kan medföra risker som skada på intilliggande nerver, blödning, hypotyreos, mm. Kirurgi av sköldkörteln görs på flertalet sjukhus i Sverige.

Första val av behandling är oftast att tömma cystan på innehåll. Detta görs mestadels i samband med cytologiprovet. Risken är dock stor (80%) att cystan fyller på sig igen vilket även gäller för flertalet cystor på andra ställen i kroppen. Man kan mycket väl åter igen tömma en cysta som fyllt sig.
För en mer hållbar behandling kan man sklerosera en cysta (PEI/percutan etanolinjektion) vilket då förhoppningsvis resulterar i en lägre risk för att cystan åter fyller sig med vätska. Risken med att cystan åter fylls med vätska beror mycket på hur stor cystan är. Större cysta ger större risk för återfyllnad. Det kan även krävas fler PEI-behandlingar innan en cysta inte fyller på sig mer. En risk med att punktera en cysta, oavsett var, är en infektion i cystan efter punktionen. Cysta som inte ger några symtom bör man därför låta vara.
Ifall en PEI är aktuell är det även mycket viktigt att diagnostiken av cystan är väl ställd så det helt säkert rör sig om en benign cysta1Det finns studier på att cytologi visar att ca. 70% av knölar i sköldkörteln är benigna, 10-15% är av malign typ medan 10-15% inte gav någon diagnostisk material i nålen.. Med enbart ultraljud kan diagnosen mycket väl ställas men ett cytologiprov (punktion) är det enda prov som till ”100%” kan fastställa typ av cystisk förändring såvida det inte missas i handläggning, punktion, mm.

Vad vi sett i studier görs detta ingrepp med sklerosering av cysta i sköldkörteln i Västerås. Sklerosering av cystor på andra ställen i kroppen (lever, mjälte, etc.) görs däremot på fleratalet röntgenavdelningar i Sverige.
Din doktor får skicka en konsultremiss till en öron-näsa-hals mottagning på ett större sjukhus i Stockholmsområdet (Karolinska, Akademiska, etc.) om just sklerosering av cystan så får ni se vad ni får för svar om möjlighet för detta ingrepp. 2023 gjordes 45 ingrepp2Statistikdatabasen Socialstyrelsen. vad gällde halscysta (exstirpation) i Stockholms län… men hur och på vilket sjukhus?

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Ingen kommentar än

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *