p>Fråga Röntgendoktorn

Mar
15

Kan man missa kontrasten i bilden


FrågaGjorde en magnetkameraundersökning igår och den som skulle injicera kontrastvätskan misslyckades upplevde jag (han var inte ordinarie personal). Det kom utanför på armen och han torkade upp det. Jag kände ingenting i kroppen som jag gjort alla andra gånger jag fått det. Påtalade det men han vidhöll att man inte säkert kände av det och att det inte var något problem. Tog även upp det med receptionisten efteråt som sa att det skulle upptäckas omgående på dataskärmen om det inte hade lyckats.
Jag känner mig ganska övertygad att jag inte fått i mig kontrastvätskan.
Hur påverkar det resultatet i så fall? Finns det risk att man missar något? Kan man verkligen se om man missat kontrastvätskan?

SvarVid en injektion av MR-kontrast injiceras denna ofta för hand av en sjuksköterska som relativt enkelt avgöra om kontrasten går ”rätt” i blodkärlet eller inte. När man sprutar något utanför ett blodkärl (extravasering), för hand eller med en sk. automatisk injektor, brukar detta kännas rejält på patienten samt att en kvaddel vid punktionsstället uppkommer. Om något droppar utanpå huden kommer detta troligen från när sjuksköterskan kopplar på en förlängningsslang eller vid kontroll av befintlig kanyl med koksalt innan själva kontrastinjektionen. I praktiken kan även förlängningsslangen till nålen lossna vid pågående injektion om den inte skruvats på ordentligt.

De flesta patienter får ingen känsla av MR-kontrasten vid själva injektionsmomentet. Det är oftast först i efterhand patienten kan få huvudvärk, yrsel och illamående, som är de vanligaste effekterna efter en MR-kontrastinjektion.
Vad gäller jodkontrast vid en CT-undersökning får patienterna oftast mycket mer känningar av kontrasten vid själva injektionstillfället i form av bla. värmekänsla i kroppen.

Att kontrast verkligen injicerats i patienten är ofta förutsättning för en diagnostik där kontrast krävs för en specifik frågeställning.

Som beskrivits ovan går det oftast snabbt att ”fysiskt” avgöra om kontrastinjektionen inte ”går rätt”. Det kan ibland vara svårt för sjuksköterskan, beroende på typ av undersökning och organområde, att direkt framför monitorerna vid undersökningens gång avgöra om patienten fått lämplig mängd kontrastmedel för att ge en adekvat undersökning.
Om injektionen på något sätt gått fel eller annan oklarhet finns kontaktas ansvarig läkare (radiolog) eller annan medicinsk ansvarig som gör en bedömning av bilderna om undersökningen gått som förväntad, kontrastmängden räcker eller behöver kompletteras med ytterligare en undersökning. Även vid den senare bedömningen av bilderna kan läkare se om oklarheter fanns vid kontrastinjektionen.

Så oavsett oförutsedda händelser vid en enskild undersökning får patienten alltid en fullgod diagnostisk undersökning i slutändan.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Mar
08

Tjocktarmsröntgen vs. rektoskopi


FrågaHar av min doktor blivit ordinerad tjocktarmsröntgen. Nu undrar jag varför man inte kan göra en rektoskopi, som tydligen inte är så smärtsam. Min läkare svarade att det görs inte på patienter som är under 70år. Varför har region Skåne bestämt detta? Är det för att spara pengar,eller?
Nu undrar jag om jag kan ha byxor och och en tunn tröja på mig, som vid rektoskopi.

SvarDet är troligen tvärtom du menar där patienter över 70 år får genomgå en CT-kolon medan yngre (<70år) och rörligare patienter gör en koloskopi.
En rektoskopi avser endast undersökning av de sista delarna av tjocktarmen medan en koloskopi gäller hela tjocktarmen, i den mån detta är möjligt.

En rektoskopi görs i samband med en CT-kolon eller i de fall patienten inte kan genomföra en adekvat koloskopi. Likaså görs en rektoskopi alltid först vid rött blod från ändtarmen. Tvärtom gäller även där man efter en CT-kolon finner fynd som tex. polyper och då gör en kompletterande koloskopi efteråt.
Mest besvärande är förberedelserna som är desamma oavsett metod.
CT-kolon upplevs nog generellt som en enklare undersökning än en koloskopi. En annan fördel med CT-kolon är att vid misstänkta bildfynd kan en bedömning även göras av omkringliggande organ och vävnad.
Koloskopi ger däremot en något högre diagnostisk säkerhet av själva tarmväggen där det samtidigt går att ta en sk. biopsi (vävnadsprov) eller annan endoskopisk behandling av misstänkta förändringar i tarmväggen. Koloskopi är därför att föredra vid misstanke på tex. ytliga inflammatoriska förändringar, slemhinneblödningar, etc. som inte ses med CT.

Kostnaden för en CT-kolon resp. koloskopi är i stort densamma.
Att man har olika metoder för undersökningar av tjocktarmen, indelat efter ålder, beror mycket på de resursbegränsningar som generellt finns för de båda metoderna. Idag är väntetiderna för en oprioriterad CT-undersökning flera veckor/månader oavsett frågeställning. Likaså gäller troligen för koloskopi. För att inte få än svårare prioriteringsproblem och därigenom högre risker för patienterna, med alltför långa väntetider, har man fått dela upp oprioriterad tjocktarmsundersökning mellan olika metoder och kliniker beroende på ålder.
Därav denna indelning.
Som sagt ovan inga regler utan undantag…. beroende på tarmsymtom, lokalisation, frågeställning samt annan klinisk bedömning frångår man givetvis denna indelning av metod.

Du får tröja/skjorta samt speciella kortbyxor (med hål i baken) att ha på dig vid båda undersökningarna.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Mar
02

Ont i handen trots inget på röntgen


FrågaJag klämde min hand i dec och har röntgat den 2 gånger och båda gångerna så syns det inget på röntgen. Det var med 2veckors mellan röntgen men jag har fortfarande ont på handryggen mellan lillfinger och ringfingret. Har varit hos vårdcentralen och dom säger att det inte går och finns inget att göra mer än att använda bedövnings salva.
Stämer det?

SvarPå en konventionell röntgen ses enbart skelettet i handen. Viss mjukdelsförändring kan man ana. Utifrån hur våldet mot handen sett ut kan man förvänta sig olika typer av skador. Vid slag och klämskador ses ofta tvärfrakturer medan vridvåld ger spralfrakturer, etc.
Om man vill kartlägga misstänkt benbrott som inte ses med vanlig röntgen eller närmare  kartlägga ev. lösa benfragment med ledengagemang kan en magnetkamera (MR) eller datortomografi (CT) bli aktuell.

Odislocerade frakturer kan vara svåra att se på bild oavsett lokalisation. Frakturer brukar dock ha en tendens att i obehandlat tillstånd dislocera efter ett tag vid belastning av kroppsdelen.
Ses trots allt ingen skelettskada på konventionell röntgen vid en senare komplettering får man misstänka mjukdelsskador. Klämskador ger i de flesta fallen svullnad inuti handen. Man kan då få en övergående motorik och känselpåverkan då div. nerver kan klämmas av svullnaden.
Har patienten ont i handen mer än 2-3 veckor efter skadetillfället kan man misstänka ev. ligamentskada.  Handloven (karpalbenen) har 8 små ben ledade till varandra i ett oerhört komplicerat system. I handloven finns ett tjugotal ligament som bla. håller samman stabiliteten i handloven. I den yttersta raden av handlovsbenen fäster senorna till fingrarna. Fingrarnas senor och ligament är kraftiga och skadas oftast inte vid ett benbrott på fingrarna.

Ligamentskador kan som sagt  inte ses med vanlig röntgen. Det finns olika kliniska tester som diagnostiserar specifika ligamentskador genom att patienten vid vissa rörelser av handen uppger smärta. Dylika tester kan göras efter 2-3 veckor då den värsta smärtan lagt sig ifall patienten fortfarande har värk från handen.

Det är viktigt att göra en noggrann utredning vid misstänkta skelettskador i hand och handled. Missar man en fraktur kan detta ge långdragna eller kroniska besvär i handen vid rörelse i form av artros i handlovsbenen och/eller dysfunktionell ledfunktion. Så har man fortfarande ont efter 2-3 veckor bör man prata med sin doktor eller annan specialist.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Feb
16

Om blodkärl spricker vid kontrastinjektion


FrågaNär jag nyligen gjorde en kontraströntgen av min hals gick min åder sönder och kontrasten gick ut i armen istället. Sved och gjorde väldigt ont, armen började svullna runt området där nålen satt. Var efter någon timme svullen och spänd över hela armen.

Ringde 1177 som uppmanade mig omgående att uppsöka Akuten. Väl där fick jag av Akutläkaren beskedet att linda armen och kontrollera min puls. Röntgöverläkaren blev också tillkallad men där var beskedet kall och våta kompresser alt. handdukar. Gjorde både ock och har lindat armen inatt.
Vaknade i morse med en hand som var som en fotboll. Besked jag även fick att om pulsen höjs och om inte svullnaden minskar så bör jag höra av mig igen om 48 tim. Orolig.

SvarDet händer då och då att det blodkärl där nålen sitter spricker eller att kontrasten går utanför blodkärlet (extravasering) vid injektionen. Detta kan bero på att nålen (venflon(PVK) inte ligger i blodkärlet utan i/mot/utanför kärlväggen, gammal PVK, fel storlek på PVK, flertalet punktionsförsök med PVK eller att blodkärlet där nålen sitter är för litet för den volym och hastighet man ska injicera kontrasten med.

Kontrasten injiceras med en sk. kontrastinjektor som ger den i förväg bestämda dos kontrast och natriumklorid med en viss hastighet. Normalt ligger injektionshastigheten på 2-5ml per sekund beroende på vilket organområde som avses undersökas. Risk för extravasering ökar med högre injektionsflöden. Injektorn är så konstruerad att den automatiskt avbryter injektionen om den känner av ett motstånd i samband med injektionen. Tanken är att vid injektion utanför blodkärlet uppstår ett motstånd i inflödet som då injektorn känner av och avbryter. I teorin….
Det händer att injektorn, trots felplacering av nålen, fortsätter med injektionen som om allt vore bra.

Personal står alltid hos patienten initialt när kontrast injiceras för att kontrollera att allt ”flyter på” som det ska och att patienten inte känner några obehag av något slag. Om en sk. extravasering sker känner personalen oftast detta tidigt i form av en snabb svullnad kring injektionsstället. Patienten upplever oftast även en stark smärtförnimelse i injektionsområdet i samband med detta. Sker detta avbrytes injektionen omedelbart. Det finns dock patienter som trots extravasering av en stor volym kontrast och natriumklorid inte känner några obehag alls. Mestadels då äldre.

Hur en ev. behandling och uppföljning är efteråt vid en extravasering beror på hur mycket kontrast som hunnit injicerats innan injektorn stoppas samt var extravaseringen skett.
Ansvarig radiolog kontaktas alltid efter undersökningen om en större mängd kontrast injicerats utanför blodkärlet. Radiologen inspekterar då och tar beslut om ev. behandling.
Om enbart en mindre svullnad uppstått vid injektionsstället och patienten inte upplever andra obehag får patienten gå hem. Vid en större extavaserad kontrasmängd kontaktas ortoped eller kirurg inom sjukhuset för konsultation innan patienten ev. får gå hem.

Behandling av mindre svullnad pga. extravasering är bla. högläge av armen och kalla omslag på svullnaden. Patienten kan själv kyla denna mindre svullnad med kylda omslag, 15-60 minuter, 3 gånger per dag, tills svullnaden gått ner.

Om patienten har kvarstående smärta från injektionsstället efter 3-4 dagar bör patienten kontakta sjukvården. Likaså ska sjukvården kontaktas om patienten får hudblåsor, sår, ökad rodnad eller svullnad. Dessa symtom kan uppstå även efter en mindre mängd kontrast i huden.
Om patienten upplever kall hud eller får nedsatt känsel i fingrarna anses detta som svårare komplikationer som kan ge blodcirkulationspåverkan vilket starkt kan påverkar syresättningen distalt ut i armen. Man känner då även pulsen sämre. Dessa svårare komplikationer kan kräva kirurgiska ingrepp.

Så om en redan svullnad av armen efter kontrastinjektion fortsätter att svälla eller man får andra symtom (se ovan) ska man åka in till en akutmottagning, vårdcentral eller liknande omgående.
Få inte konsultation över telefon om besvären ökar utan detta behöver synas kliniskt av en läkare.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Feb
03

Vad innehåller kontrast


FrågaVad innehåller kontrasvätskan som används vid DT röntgen? Det är hjärnan som ska röntgas.

SvarAll kontrastmedel som ska injiceras i blodet är vattenlösligt. För röntgenundersökningar innehåller kontrasten bla. jod som är det ämne som gör att man ser kontrasten i kroppens organ då detta sprutas in. Jod har den kemiska egenheten att den kan bilda vattenlösliga föreningar med låg toxicitet. Jodatomens höga täthet gör att röntgenstrålen bromsas upp lite. Denna attenuering (dämpning) av strålens passage genom ett organ gör att man då får en skillnad i röntgenbildens gråskala dvs. man ser kontrastmedlet.
För att få jod lösligt och flytande blandas denna med bl. trometanol (emulgeringsämne), vatten, saltsyra (reglerar ph-värdet), natriumklorid, mm.

Jodkontrast lämnar kroppen via urinen varför en väl fungerande njurfunktion är viktigt. Likaså ska man dricka rikligt såväl före som de efterföljande 12-24 timmarna så denna kontrast helt lämnar kroppen. Riklig dryck ger en ökad blodplasmavolym som i sin tur ger en ökad njurgenomblödning som anses minska påverka på njurarna av kontrasten.

Kontrasmedel för MR- och ultraljudsundersökningar innehåller inte jod utan har helt andra ingredienser.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jan
27

Utåtrotation vid fraktur


FrågaJag undrar varför sker just en utåtrotation vid en collumfraktur?

SvarDen typiska höftfrakturen ger oftast ett utåtroterat (valgus) samt förkortat ben på den frakturerade sidan vilket kliniskt talar för en höftfraktur. Vid försök till rotation av benet uppkommer oftast smärta hos patienten. Ibland ses inte dessa ”typiska” kliniska fynd trots en höftfraktur utan patienten endast har lättare smärta från höften.
Om frakturen är odislocerat (benbrottsytorna sitter ihop) som då  är sk. inkilad fraktur kan patienten fortfarande lyfta på benet själv och även ev. stödja på benet. Det förekommer även innåtroterat ben (varus) vid höftfrakturer.

Vid höftfraktur får lårbenet således ofta en utåtrotation medan själva höftkulan ligger rätt vinklad i leden.
Denna valgusvridning kommer av att muskeln (iliopsoasmuskeln), som lyfter och roterar benet utåt samt böjer bålen framåt, drar lårbenet upp och utåt. Därav även varför benet ofta blir kortare vid en höftfraktur. Denna muskels distala fäste är i höftens lilla benutskott (trochanton minor).
Iliopsoasmuskel, som är benets viktigaste muskel vid framåtlyft, är en sammanslagning av 2 andra muskler vars fästen är  längs ryggraden samt i bäckenkammen.

När röntgenläkaren beskriver höftens/benets felställning beskrivs detta i 6 lägen varav 3 är rotationsfelställningar av benet och 3 är förskjutning av frakturens benändar.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jan
25

Att se en höftledsfraktur


FrågaKan man se höftledsbrott på vanlig röntgen?

Odislocerad fraktur höger höft

Odislocerad fraktur

SvarVid misstanke på höftledsfraktur är en konventionell röntgen av höften en enkel, snabb och rellativt säker metod för frakturdiagnos.
I de flesta fall ser man brottsytorna eller annan antydan till benbrott (förändrad benstruktur) med denna enkla undersökning. Det uppstår ibland sk. odislocerad fraktur (ej åtskillda benändar) som kan vara svår att se med en vanlig konventionell röntgenmetod.

Om en stark misstanke på benbrott kvarstår trots att en konventionell röntgen ej diagnostiserat en sådan kan man komplettera undersökningen med en datortomografi (CT), magnetkamera (MR) eller ev. scintigrafi av höften.

Med CT ses i så fall en frakturlinje medan MR detekterar benmärgshematomet som alltid uppstår då blodkärl brister i frakturområdet i samband med skadan. Om man väljer att göra en scintigrafi gör man detta först efter 4-6 dagar när de radioaktiva isotoperna då tas upp där det finns en hög cellaktivitet som vid tex. ny benbildning i samband med frakturer.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jan
20

Diarré av dricka kontrast


FrågaVattniga diarréer efter att ha druckit kontrast inför ultraljudsundersökning.
Är detta vanligt?

SvarDet finns oss veterligen ingen ultraljudsundersökning där man dricker någon form av kontrastmedel innan själva undersökningen. Normalt vid en ultraljudsundersökning av bukorgan är att patienten ska vara fastande i den utsträckning detta är möjligt. Således ingen dricka innan.

Däremot är det nästan ett normalt förfarande vid en datortomografi (CT) av buken.
Denna blandning patienten ska dricka kan då ge diarré efteråt vilket beror på den Sorbitol (sockersubstans) vi blandar i. Sorbitol har den effekten att påskynda passagen i tarmarna under den korta tid (1 timme) patienten dricker detta på röntgenavdelningen inför undersökningen. Detta för att få hela tarmen fylld med kontrastvätska vid bildtagningen.
Denna snabba passage kan då även ge orolig mage och diarré.
Så du har nog gjort en CT-buk….

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Nov
26

Huvudvärk av kontrast


FrågaI november var jag på kärlröntgen av huvudet med kontrastväska, är det vanligt att man får attacker av huvudvärk efteråt?

SvarAtt få huvudvärk efter injektion av jodkontrastmedel i blodet är en övergående känd sen ”biverkning” dock inte en helt vanlig sådan (ca. 1 av 150 pat.). Denna behandlas enbart symtomatiskt dvs. med huvudvärkstablett.

Flertalet jodkontrast-sorter är isotoniska eller lätt hypertona vilket betyder att de drar ingen eller minimal vätska ur celler (osmos) och det interstitiella rummet till blodbanorna. Troligen är det denna ytterst minimala men dock vätskeförlust ut i blodkärlen som då ger en ökad volymexpansion (vasodilatation) vilket i sin tur ger upphov till den förväntade värmekänsla man normalt känner i kroppen av en kontrastinjektion.
I hjärnan finns den sk. blod-hjärnbarriären som hindrar främmande ämnen och kontrastmedel att nå utanför hjärnans blodkärl in i hjärncellerna (CNS). Detta hindrar dock inte den något hypertona kontrasten att dra vätska ut från hjärnans interstitiella vävnad (hjärnbarken) in i blodkärlen. Dvs. hjärnan blir för en kort stund uttorkad. Denna minimala men trots allt en störning i hjärnans vätskebalans kan då ge symtom i form av huvudvärk.
Det finns mycket sällsynta fall där kontrast passerar blod-hjärnbarriären och kan då ge svårare neurologiska symtom så som svår huvudvärk, kramper, förvirring och motoriska störningar, mm. Likaså kan metastaser, meningit, etc. ge en barriärskada där kontrasten då kan påverka nervceller, som är mycket känsliga för yttre stimuli, som då kan ge liknande symtom.

Om det var kontrasten eller det faktum att även stress och den obehagskänsla de flesta nog känner inför denna undersökning och en injektion, av ett för sig själv okänt medel i kroppen, nog kan ge huvudvärk. Vad som orsakade din kan vi inte sätta fingret på men kontrastrelaterad huvudvärk ska vara övergående inom några timmar eller någon dag.

Symtom som kan relateras till en nyligen kontrastinjektion som inte går över inom någon eller några dagar ska man ta upp med sin egen doktor. Likaså ska man meddela röntgenpersonal om dessa ”biverkningar” om fler röntgenundersökningar med jodkontrast ska göras i framtiden. Vid svårare besvär efteråt ska man givetvis söka akut sjukvård.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Okt
29

Förkalkning från handled till armbåge


FrågaBlev röntgad på akuten vid Lidköping för ett kraftigt slag på höger underarm. Ingen skada upptäcktes där men läkaren upplyste mig om att det syntes förkalkning från handen tom armbågen. Skall detta undersökas vidare av min vårdcentral? Har besvär men ej sökt för denna värk. Ålder 80+.

SvarFörkalkning över en längre sträcka får nog tolkas som ”åderförkalkning” av dina blodkärl i underarmen ut mot handen.
Vad gäller övrig kalkbildning i armen drabbar detta oftast överarmen nedom axelpartiet där muskelsenor kan få längre kalkbeläggningar som då oftast beror på ensidiga kraftiga ofta återkommande rörelser av armen. Det finns ämnesomsättningssjukdomar samt mer ovanliga benigna typer av muskeltumörer som kan ge längre kalkbildningar i mjukdelarna.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sidan 2 av 8412345102030...Sista »