CT – Sida 6 – Fråga Röntgendoktorn

Hur snabb strålning efter

PET/CT 28 april, är det för tidigt för datortomografi 12 juni för strålrisken? Om kroppen hinner hämta sig?

Låt oss förklara det enkelt… Kroppen återställer sig inte efter en röntgenexponering som efter en tillfällig medicinering. Kroppen samlar på sig röntgenundersökningarna efterhand som kan jämföras med att sola på sommaren. Kroppen samlar på sig den totala mängd bestrålning man utsatts för efterhand under åren som går. Så röntgas man mycket tidigt i livet kan det finnas senare risk för sk. stokastiska skador. Dvs. senare i livet uppkomna cellförändringar som beror på tidigare röntgenbestrålningen.
Vad man inte vet då i framtiden, om man nu får cellförändringar långt senare i livet, var det av röntgen 30-40 år tidigare eller är orsaken något annat? Så att säga…

Om det finns risk för strålningsindicerade skador på organ och celler beror på mängden bestrålning mot samma område, när i livet detta sker, vilket organ, mm.
Normal sjukvårdsrelaterad användning av röntgen ska inte ses som farligt då all röntgen måste vara berättigad medicinskt.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

För stor för röntgen

Jag var kallad på en skiktröntgen, men då jag låg där så visade det sej att jag är för bred över axlarna. Vad jag förstår så är måttet ca. 70 cm och min fråga är om det finns bredare modeller? Det är ländryggen som behöver kollas igenom så det gick inte att vända om.

När du skriver ”skiktröntgen” brukar det betyda datortomografi (CT). Magnetkameran (MR) brukar inte namnges som ”skiktröntgen” då den inte är en RÖNTGEN-apparat.

Vid elektiva undersökningar är MR en generellt en mer ”normal” undersökningsmetod för ländryggen då det oftast är kotdiskarna (diskbråck) och ev. påverkan av ryggmärgskanalen (mjukdelar) man avser undersöka.
CT’n används då mer för diagnostik av kotkropparna (skelettet) vad gäller ryggen (kompression, frakturer, åldersförändringar, mm).

MR-gantryt (”öppningen”) är en tunnel med en längd av ca. 160cm och en diameter på ca. 60cm (70cm nyare modeller). Patienten måste åka in i denna tunnel med kroppen där den kroppsdel som ska undersökas ska vara placerad mitt i tunneln. Detta går således inte med patienter som är bredare än gantryts diameter.

Ett CT-gantry är normalt 70-85cm i diameter och har en längd på 20-30cm. Vid en CT-undersökning av ryggen ligger patienten med benen först in genom CT-gantryt samt med armarna hållna uppsträckta bakom/över huvudet. Patienten passerar då inte gantryt med det bredare axelpartiet om ländryggen ska undersökas.

Vi förstår inte riktigt hur du inte fick plats i en CT, om det nu är detta du menar med ”skiktröntgen”, med tanke på att du ligger utanför gantryt med större delen av överkroppen.

Undersökningsmetod (CT vs. MR) beror mycket på frågeställningen. Dvs. vad är det man misstänker är fel och vill ha bekräftat om så är fallet eller det beror på något annat.
Om det är så du trots allt har gjort en MR, där du nu inte fick plats, så kan man kanske konverterar denna till en CT-undersökning…. beroende på just frågeställningen.

Går inte detta finns det sk. öppen MR. Detta kan vara en lösning för patienter med svår klaustrofobi, som inte kan eller vill bli sövda etc., samt för patienter som inte får plats på grund av kroppsstorlek i en vanlig MR eller CT.

Vad vi vet finns en öppen MR på Sabbatsbergs sjuhus i Stockholm. Man måste ha remiss från sin doktor för detta. Om det egna landstinget accepterar och bekostar denna typ av undersökning utanför regionen/landstinget får vi låta vara osagt.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur många CT innan det blir farligt

Jag undrar hur många gånger man kan göra en dataröntgen innan det blir farligt? Jag har på ett år röntgat lungorna 1gång. Bröstkorgen 1gång. Huvudet 2 gånger med kontrast. Magen 1gång. Börjar kännas som att man kanske blir utsatt av för mycket strålar. Är detta farligt?

Alla röntgenundersökningar innebär en liten risk. Det är stråldosen som avgör hur farlig undersökningen är. Beroende på typ av röntgenundersökning ligger stråldosen normalt mellan 0,1 mSv (millisievert) och 10 mSv.

1 mSv i stråldos innebär en viss liten risk. 2 mSv i stråldos innebär dubbelt så hög risk som 1 mSv och 10 mSv innebär tio gånger högre risk jämfört med 1 mSv.

Det finns ingen gräns då strålning börjar bli farligt. Det finns alltså inget så kallat tröskelvärde. Även små stråldoser innebär en liten risk. Man blir inte mer känsligt för strålning av att utsättas för strålning. Man härdas heller inte. Om man är med om två lika undersökningar med samma stråldos så är risken med den första undersökningen lika stor (liten) som risken med den andra undersökningen. Det är den sammanlagda stråldosen som anger den totala risken med de röntgenundersökningar som man har varit med om.

Lite kan man likna detta med att köra bil. Kör man bil en mil finns det en viss liten risk att råka ut för en trafikolycka. Kör man ytterligare en mil så dubblas den totala risken för en trafikolycka, men risken för varje körd mil är lika.

Risken med röntgenundersökningar är att man kan drabbas av en cancersjukdom i framtiden. Oftast tar det mer än 20 år efter röntgenundersökningen innan man får en så kallad strålningsinducerad cancer. Trots att det görs över 6 miljoner röntgenundersökningar varje år i Sverige, är det mindre än 1% av cancrarna som beror på röntgenstrålningen. Mer än 99% av de cancersjukdomar som upptäcks beror alltså på något annat än röntgenstrålning. Lite slarvigt kan man kalla dessa 99% för ”naturligt” förekommande cancer.

Eftersom det trots allt finns en liten risk med röntgenundersökningar finns det lagar som styr användningen av röntgenstrålning. Patienter får endast röntgenundersökas om detta är berättigat. Detta innebär att man bedömer det som sämre för patienten att avstå från röntgenundersökningen jämfört med att göra den. Det finns risker med att inte få eventuella sjukdomar diagnostiserade. Är dessa risker större än riskerna med röntgenstrålning ska man naturligtvis göra röntgenundersökningen.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Röntgen av en cysta som ger symtom

Fick efter löptur brännande /tryckande huvudvärk på vänster främre hjässlob. Även illamående /ont i magen. Vid CT såg man ca. 1 cm stor cysta i vänster tinninglob . Tidigare bihåle röntgen (två år tidigare) visade då cysta men oförändrad storlek. Har nu konstant tryck och huvudvärk främst vänster. Blir trött att fokusera blicken. Synen kontrollerades men ingen synnedsättning som torde ge dessa symptom. Jag har ett ständigt ”sus” i huvudet samt ”lockkänsla” värst mornar och förmiddags tid. Inga motoriska bortfall eller nedsättningar. Blodprover normala. Besvären har tilltagit.

Min fråga är ; kan cystan orsaka mina besvär trots vad man bedömde oförändrad storlek?

Detta med neurala symtom är radiologer inte experter på utan det är mer en fråga för en neurolog eller liknande neurospecialist.

Vad cystor ger för besvär beror mycket på sort, storlek och läge av cystan. Neurocystor kan man ofta klacificera efter karakteristiskt läge, utseende, etc. och ger allmänt kända specifika symtom. Dessa behöver då oftast ingen vidare utredning av såvida inte symtombilden förändras (…beroende på sort av cysta). Så är det nytillkomna besvär där man konstaterat att cystan inte ändrat form eller karaktär kan symtomen bero på annat än cystan.

Nu är ju en tidigare CT-sinus (sinuit) inte en optimal undersökning för att kartläggning av en cysta i skallen då man bara får med främre delen av ansikte/skalle samt oftast gör denna utan kontrastmedel till blodet. Det verkar dock som du nu gjort en ny CT-skalle i samband med dessa nu aktuella symtom. Om man använt kontrast eller inte vet vi inte. Stora flertalet akuta CT’n av skallen görs initialt utan kontrast i blodet då frågeställningar oftast är infarkt eller blödning.

Om dessa nu aktuella symtom inte går över kan det finnas ett behov av en mer noggrann kartläggning av cysta och hjärna med CT inklusive kontrast eller magnetkamera (MR) för att utröna om cystan påverkar omkringliggande hjärnstrukturer och då kan ge de symtom du beskriver.
Men detta är en sak din doktor får och ska ta ställning till om enbart den kliniska undersökning och gjorda CT’n är tillräcklig för en klar diagnos eller man ska gå vidare i utredningen med bla. MR, mm.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Metod för röntgen av lungorna

Jag vill veta vilka Röntgenundersökningar lämpar sig bäst och ger bäst svar och resultat och kan bäst påvisa förändringar eller skador vid dessa här angivna problem :

Astma, allergisk alveolit, inflammation i lungblåsorna och bronkiolerna, skador på lungblåsorna / alveolerna, förtjockade vägar i alveolerna, förtjockt luftvägsslemhinna och ärr på luftvägsslemhinnor, ärrbildning och förtjockning i lungorna, ärrbildning på lungvävnad, förtjockning av lungsäcken, lungsäcks inflammation, lungfibros, lungemboli, lunginfektion, luftrörsinflammation, pneumoni, pneumothorax, emfysem, bronkiektasier, mesoteliom.

Finns kanske en och samma metod att använda att se alla dessa problem vid en och samma röntgen tillfälle , eller det är olika metoder som är bäst lämpade att påvisa dessa problem.

Den enda enskilda radiologiska metod/teknik som täcker in stora flertalet av dessa frågeställningar är datortomografi (CT/”skiktröntgen”). En diagnos erhålles dock oftast av en kombination av utredningsmetoder.

Man får dock aldrig en remiss med så många frågeställningar. Alla röntgenundersökningar ska ha föregåtts av kliniska undersökningar då det går att ställa flertalet diagnoser enbart utifrån kriterier den kliniska undersökningen ger (astma, lunginflammation, luftrörsinflammation, mfl.). Beroende kliniken som baseras på sjukhistoria, symtom, blodprover, askultation, tidigare tester som spirometri på lungkapacitet, bronkoskopi, mm. brukar frågeställningarna, då röntgen kan anses behövas, vara begränsad till 2-3 stycken.

En konventionell lungröntgen är en enkel och snabbt genomförd undersökning som ställer flertalet av dessa diagnoser. Denna röntgen brukar därför vara starten för de flesta lungundersökningar. Bilderna från denna undersökning är mycket bra och ger en överskådlig bild över lungfälten, hjärta, revben, bronker och blodkärlen. Frågeställningar om inflammation, pleurit (lungsäcksinflammation, vätska), hjärtinkompensation, pneumothorax, revbensfraktur, mm. kan oftast då besvaras.
Om denna lungröntgen visar normala förhållanden brukar detta räcka såvidar det inte finns mycket starka misstankar på patologi utifrån de kliniska proverna för fortsatt utredning.

CT-thorax kan kompletterar en konventionell lungröntgen om man önskar mer utredning eller uppföljning av patologi eller det finns oklara fynd (malignitet, metastaser, lungfibros, orsaker till pleural f). CT som förstaval gäller vid frågeställning om bla. lungemboli (blodpropp), traumaskador, hemothorax, etc.
På grund av högre röntgenbestrålning, tidskrävande och en trolig tillförsel av kontrastmedel till blodet är CT inte generell undersökningsmetod av lungorna trots sin beträfflighet och den oftast mycket goda diagnostik man kan erhålla.

Men oavsett frågeställning och röntgenmetod så rapporteras alla patologiska eller avvikande fynd av intresse som ses på bilderna.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Granskning av CT-bilder

Finns det någon lungradiolog i Region Skåne (Lund?) som är specialist på att granska bilder från CT lungor? Om CT på ett mindre sjukhus i Skåne visat ospecifika förändringar, kan man då be att få bilderna granskade i Lund?

Röntgenbilder och svaret på dessa granskas alltid av en specialistläkare. Om undersökningen först blivit bedömda av läkare, underläkare, etc. som ej erhållit specialistkompetens inom röntgen eftergranskas alltid bilderna och det svar som givits av en erfaren radiolog (specialist). Detta görs på aktuell röntgenklinik eller på distans. Så oavsett hur litet sjukhus man blivit undersökt på, så tittar en erfaren radiolog på bilderna.

Det finns som du nämner, mer specialiserade radiologer som är väldigt duktiga inom sina ”special-områden”, på de större sjukhusen. Så det händer frekvent att mindre kliniker konsulterar dessa specialister på de större klinikerna för rådgivning och för en ev. sk. ”demonstration på röntgenrond”.
Prata med din egen doktor om detta.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att göra CT-kolon

Jag ska in och göra en datortomografi tjocktarm i Linköping och är så himla nervös inför detta så jag har funderingar att avboka. Finns det något att få som gör att jag kopplar av under undersökningen – för sova får man väl inte göra?

Nix, sova går inte då du själv aktivt måste medverka vid denna undersökning. Du ska bla. hålla andan, vända på dig, från buk- till ryggläge under undersökningens gång, mm.

Vi själva anser att de flesta undersökningar, inklusive denna, vi gör är enkla och inget att oroas för. Men det är ju lätt för oss att tycka…
Det bästa är att få bra information innan undersökningen om hur undersökningen går till väga, mm. Nu är det ju inte så enkelt att fråga annan person i sin närhet som gjort liknande undersökning. Det är ju inte många som skyltar med att de gjort denna undersökning.

En tjocktarmröntgen med datortomografi (CT) anses mer lindrig än den konventionella där man pumpar in vanligt rumsluft i tarmen för att spänna ut denna. Vid CT-kolon används koldioxid som är en gas som tarmen själv kan ta upp varefter man andas ut denna. Denna procedur ger klart mindre ”knipsmärtor” än vid användandet av vanlig rumsluft. Vi ger även läkemedlet Buscopan som minskar tarmrörelserna vilket även då minskar ev. ”knipsmärtorna” ytterligare.
CT-kolon är en mycket bra undersökning av tjocktarmen. Förutom tjocktarmen får man som extra även bilder på alla andra organ inom buken.

Vi ger inte patienterna något lugnande inför denna undersökning. Man kan mycket väl be sin egen läkare (remittent) om något lugnande inför denna undersökning.

K.T. rtgssk.
Röntgen Helsingborg

Att se endometrios med CT

Min läkare skrev remiss till CT där frågeställningen var endometrios? tumör? Detta pga ihållande värk i lilla bäckenet. Till svar efter CT fick jag ”normala förhållanden i lilla bäckenet”. Jag har fortfarande väldigt ont och undrar om CT är ”optimalt” för att diagnosticera endometrios. Kan magnetkamera vara nästa steg, och vad ska jag säga när min läkare säger att jag är ”väl undersökt”.

Endometrios är en sjukdom där slemhinna liknande den i livmodern förekommer på annan plats i buken och runt de kvinnliga genitalierna.

Om dessa strukturella ”slemhinneförändringar” i form av infektionshärdar eller cystor är små går de ej att urskilja på vare sig CT- eller MR-bilderna. Däremot kan CT- eller MR-undersökningen då bekräfta eller utesluta andra orsaker som kan ge liknande symtom som endometrios.

Detta gäller även för konventionell ultraljud där det inte går kan särskilja mindre väggförändringar. Infektionshärdar vid endometrios kan även ge fibrossammanväxt av mjukdelar i buken, vilket inte heller kan diagnostiseras med enbart CT, MR eller ultraljud. Det går att se ”denna röra av vävnad” i buken men man kan inte härleda detta till en specifik orsak vilket då gör att det inte heller går att ställa en diagnos utan enbart ev. trolig orsak.

Större cystliknande blåsor, sk. chokladcystor, som består av bla. gammalt blod, kan ses med alla tre metoder. Om de då sitter på för denna åkomma specifika ställen går det inklusive de specifika symtomen ställa diagnosen endometrios. Hur det går eller inte går att enbart med sk. intravaginalt ultraljud säkert ställa en diagnos på endometrios kan vi inte svara på då detta är en gynekologisk specialité.

Den enda ”säkra” diagnostiska metoden är nog sk. laparoskopi där man med titthålsteknik visuellt inspekterar bukhålan och dess organ. Det finns då även samtidigt möjlighet att ta prov på förändringarna för att få diagnosen bekräftad.

Handhavandet av misstänkt endometrios ska handhas av gynekolog. Har du inte redan besökt gynekolog för dina besvär bör du nog göra så. Som vi brukar nämna… är man inte nöjd med sin doktor ska man byta!

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se hemangiom med CT vs. ultraljud

Blev opererad för bröstcancer 2011, då gjordes thorax buk som inte visade nåt. 2012 gjordes lever ultraljud utan kontrast som visade en förändring på 2 cm i levern. Nu i februari gjordes kontrast ultraljud som sa förändringen var antingen en hemangiom el. fett. Det jag undrar är, varför visade inte thorax buk förändringen?

Det kan vara svårt att se mindre hemangiom (godartad ”blodkärlstumör”) i levern med CT om man inte gör undersökningen med intravenös kontrastmedel. Varför diagnosen inte kunde ställas efter första CT-undersökningen kan vi inte svara på. Denna kombination med CT-thorax och buk brukar göras med kontrastmedel till blodet och då brukar man även kunna se dessa förändringar.

Om man ser en förändring men är osäker på vad det är man ser med en viss diagnostisk metod måste man fortsätta utredningen med andra diagnostiska metoder tills man fått klarlagt en diagnos.
Så ses en förändring med CT och man inte säkert kan avgöra vad det är så kompletteras utredningen med t.ex. MR eller ultraljud eller vice versa.

Ultraljud med kontrast är en enkel utförd undersökning och kan ofta avgöra om förändringen är just ett hemangiom eller inte.

Vad CT’n ger extra, som man inte får med vid en ultraljudsundersökning, är all annan möjlig diagnostik av de delar av buken man får bilder på med CT’n vid samma undersökningstillfälle.
En CT-undersökning är med andra ord en mycket bra metod för att generellt undersöka alla bukens organ. Avser undersökningen specifikt organ och frågeställning krävs oftast att CT-undersökningen genomföres på ett speciellt sätt. Dvs. man ställer in CT’n på hur och när bildtagningen ska starta efter det att man tillfört en viss mängd kontrastmedel till blodbanan, mm.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

CT vid lymfom

Är det nödvändigt att använda datortomografi för att fastställa om lymfom finns i mage, bröstkorg och hals. Går det inte lika bra att se detta med magnetkamera? Åtminstone vad gäller mage och hals.
Rädd för för mycket strålning som det redan blivit en hel del av.

Det här med rädslan för röntgenstrålning är allmänt lite av ”en storm i vattenglas”.
Behöver man en röntgenundersökning för att få en diagnos på en sjukdom ska en ev. rädsla för strålning inte påverka beslutet. Denna rädsla för röntgenstrålning finns det oftast inget befog för. Visst kan höga doser röntgen bli ohälsosamt men…
Dagens röntgenapparater är så pass mycket trimmade att de alltid ger absolut minimal bestrålning för varje röntgenmetod och undersökning. Trots att CT’n generellt ger något högre bestrålning än andra röntgenapparater är denna metod så pass bra att detta så gott som alltid är befogat… om undersökningen är befogad.

Idag kommer knappast någon patient upp i den volym av röntgen-undersökningar där det kan anses vara mer hälsofarligt än för den/de sjukdomar man utreds för. Trots man själv som patient kan anse att man gjort måååånga röntgenundersökningar. Det finns då betydligt värre saker att oroa sig för, så som för mycket sol, bilkörning, våldsbrott, mm.

… och CT’n ger en mycket bra diagnostik vid ev. förekomst av förstorade lymfkörtlar som kan vara en indikation på sjukdom som lymfom.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg