CT – Sida 4 – Fråga Röntgendoktorn

Ultraljud vs. CT för magont

Jag har haft ont på högersidan naveln i nu 2 månader. Gjort ultraljud då ena läkaren sa att appendix var lite lite inflammerad medan kirurgen sa att så kunde inte fallet vara.
Gjorde CT-buk då jag fick dricka kontrast och även få kontrast i blodet. Fastade i 24 h. På röntgen såg man inget.
Nu undrar jag, kan man se större förändringar och tumörer i buken samt tjocktarm på en sådan röntgen? Har alltså endast ont på en enda punkt. Även haft slem i avföring men avföringsproverna var fina även crp och blodvärde låg på 123.

Ultraljud är generellt en enkel och mycket bra undersökningsmetod för flertalet bukorgan. Lever, bukspottkörteln, gallvägar och gallblåsan undersökes bra med ultraljud. Blindtarmens appendix (bihanget) kan även ses om det inte ligger för mycket luftförande tarm i vägen. Ultraljud är en ”svår konst” att bemästra och kräver stor vana av utövaren.

Datortomografi (CT) är oftast förstavals metod för en generell undersökning av buken. CT är en tillgänglig, enkel, snabb och mycket bra metod för bukundersökningar oavsett frågeställning. Med kontrast till blodet kan man ofta lätt skilja ut patologiska processer från omgivande strukturer. Även mindre patologiska processer kan befaras då även omgivande strukturer brukar bli påverkad eller ändra utseende bildmässigt.
En generell CT-buk är dock inte optimerad för att avbilda tjocktarmen trots att man får med denna i sin helhet på bilderna. Tarmen innehåller ofta tarminnehåll (bajs) som försvårar diagnostik av själva tarmen då patienten inte laxerar inför en ”vanlig” CT-buk. Laxering och fastar gör patienten inför en CT-tjocktarm. Då får man däremot något sämre bilder av övriga buken.
En endoskopisk undersökning, då man går upp med en kamera via ändtarmen, kan vara ett led i en utredning av misstänkta förändringar i tjocktarmen.

Utan klar klinisk och radiologisk diagnos är det givetvis svårt att förklara orsaken till din ömma punkt. Du har trots allt genomgått två bra diagnostiska undersökningar.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att göra en CT-buk

Ska göra Datortomografi igen och är livrädd, förra gången var en riktig pärs.
Första gången såg dem att min tarm är för lång och ligger som en kanelbulle i magen. Läkaren som gjorde det då sa att han förstår att jag lider, de kunde inte se sista biten på varken denna undersökning eller med Coloskopin. Har kronisk förstoppning, utan laxermedel kan jag inte alls gå på toaletten. Har ätit Laxoberaldroppar (en matsked om dagen) i flera är. Har även gjort Kolontransit där man sväljer markörer för att se hur tarmen arbetar. Den 4.e dagen blev jag sjuk i ett ”anfall” som gör att jag kräks och har svåra magsmärtor, dessa anfall kommer ofta. Men eftersom detta hände under denna tid, tyckte läkaren att jag har normal tarmrörelse. Frågade om jag kunde få göra om det pga jag blev dålig,men det fick jag inte.
Kan man verkligen ha normal tarmrörelse då jag måste äta laxermedel för att kunna gå på toaletten? Jag är så förtvivlad, det är så jobbig att måsta leva så här.
Varje dag är en planering!

Tunntarmen ÄR lång (4-5m) och ligger ”nästan” hur som helst i buken. Vilket är normalt…
Funktionella sjukdomar i tarmen (irritation) är vanliga och ofta kan man inte finna någon bakomliggande orsak till detta. Dessa tillstånd som ger symtom som diarré, magont, förstoppning, uppblåshetskänsla syns inte med en röntgenundersökning.

Det finns dock tillstånd där tarmen verkligen ställer till problem.
Det är tex. ileus (tarmvred) som är stopp i tunntarmspassagen. Detta tillstånd är en vanlig orsak till en akut röntgenundersökning som kan föranleda en sk. passageröntgen.
Vid en undersökning med sk. Sitz-markörer, som ju passerade igenom för din del, tar det normalt 3-5 dagar för dessa att passera. Dessa ses bra med en konventionell röntgenbild.

Om du nu inte hade kontrast i hela tarmen sist du gjorde en CT-buk så kan man ev. dra ut på den tid då du dricker kontrastblandning. Normalt dricker man 1 liter vatten-/kontrast-blandning under 1 timme innan undersökningen vid en normal procedur. För inneliggande patienter är denna tid 1,5 timme då passagen bedöms mer långsam för sängbundna patienter….
Att dricka 1 liter på 1 timme kan vara jobbigt. Denna blandning kan även sätta ”fart” på magen då den innehåller Sorbitol.
Om man inte klarar att dricka allt brukar det ändå gå bra att göra undersökningen. Eller så drar man ut på tiden lite om tid finns för detta.
Så kom i god tid om du tycker drickandet är svårt och förklara för personalen detta så finner dom säkert en lösning För dig.

Om man tycker kontrasten till blodet är jobbigt på något sätt så finns inte så mycket att göra åt detta. Denna kontrast är oftast nödvändig för en bra och säker diagnostik.
Den värmekänsla man oftast upplever är mer eller mindre är kortvarig (20-40 sekunder).
Har man däremot tidigare fått allergiska reaktioner av något slag (utslag, illamående, etc.) måste man uppge detta innan undersökningen. Då får en ev premedicinering mot ev reaktion göras innan undersökningen.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Vad är bihålor på röntgen

Har varit på 3 st CT senaste året för problem med bihålorna.
Enligt röntgenutlåtandena har jag förtättade/igensatta ethmoidalceller.
Trångt osteometatala komplexet på vänster sida och ockluderad osteomeatala komplex på höger sida. Samt slemmhinne svullnad på båda sidorna av Sinus maxillaris och i sinussphenoidalis på höger sida samt i sinus frontalis på vänster sida. Ingen av CT är gjorda i samband med akut bihåleinflammation. Och alla har visat samma fynd. Men jag har ständig värk runt framför allt höger öga, näsrot och ut mot tinningen. Även haft ont och svullen känsla i höger öra senaste året. Bihåleproblem i 2 år. Nästäppa, feber (dock låg) svår trötthet och återkommande akuta bihåleinflammationer som behandlats med atibiotika.

Vad betyder dessa fynd i röntgen utlåtandet? Vid läkarbesöken har läkarna aldrig pratat om röntgenläkarens utlåtande utan bara bläddrat igenom CT bilderna och säger att jag inte har Bihåleproblem.

Detta som har setts på CT samt symtom förekommer vid bla. kronisk sinuit.
Benämningen kronisk sinuit (recidivsinuit) är benämningen för ihållande och återkommande bihåleinflammationer över en lång tid (>12veckor). Siniut i käkbihålorna ger symtom i kind och under ögat. Sinuit i ethmoidale ger värk vid näsroten och ut mot tinningarna. Långvariga sinuiter ger trötthet precis som du anger.

Vid ihållande snuva kan infektionen sprida sig till mellanörat via örontrumpetgången som har förbindelse med näsmusslorna nära svalget. En kraftig infektion i mellanörat kan även sprida sig till ansiktsnerven som löper strax ovan/framför örat som då kan ge tillfällig känselnedsättning i ena ansiktshalvan (mungipa, ögonlock, mimik, mm).
Får man besvär med ögonrörelser, dubbelseende, synskärpan, ödem (svullnad) kring ögonen, mm. ska man snarast uppsöka läkare.

Datortomografi (CT) är den metod som bäst visar på slemhinneförändringar i samtliga bihålor. Undersökningen är mycket enkel och går snabbt att genomföra.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Orolig av att vänta med svåra besvär

Jag är mycket orolig, trots att jag läser om cystor i levern och att det i dom flesta fall är ofarliga, min mage har blivit så stor att folk tror att jag snart ska föda. Jag är 60 år och sen tre månader tillbaka bli magen större och större.
Jag har gjort ultraljud och en bukröntgen och går nu och väntar på en bukröngen med förstärkt kontrast, men jag orkar inte gå så här längre. Varje dag är en plåga och jag kan snart inte gå, klä på mig eller röra mig som en vanlig person. Kan magen spricka? Kan jag dö under tiden jag väntar på röntgen?

Min läkare har inga svar och mina anhöriga är rädda för denna stora mage. Jag dryper av svettattacker och kan inte äta för jag är proppmätt fast magen är tom. Jag haft två urinvägsinfektioner på raken och höger sida vid midjan gör ont när jag går. Det man sett på dom röntgenbilder som är gjorda är att höger njure är aningen nedsatt och mycket mindre än vänster och så en massa cystor i levern. Ska jag dö nu?
Jag blir tokig om jag inte får ett svar snart. Kan jag åka in till ett sjukhus och begära operation?

Att på egen bevåg begära en undersökning eller operation går inte. Detta är något en läkare beslutar efter en klinisk undersökning som ligger till grund för detta.
Cystor är vanligt förekommande i såväl levern som på och i njurarna utan att anses patologiska i sig själva.
Trots den CT-buk du gjort, som troligen gjordes utan kontrastmedel (buköversikt), får radiologen ändå bra bilder för en inledande diagnostik av din mage. Ultraljud är en mycket bra undersökningsmetod var gäller njurar, lever och gallvägar. Således får de undersökningar du redan gjort ses som en bra början på en utredning.

Fråga din läkare hur långt utredningen av dina besvär har kommit, kommande undersökningar, om trolig diagnos och om ev. planerad behandling, etc. Din läkare bör kunna klargöra en plan för din utredning och ev. behandlingar som kan bli aktuella i ditt fall på ett sätt du förstår och kan acceptera.
Det är alltid bra om man har med sig anhöriga vid samtal med sin läkare. Att själv sitta med sin läkare kan vara svårt då man kan ha svårt att förstå termer, komma ihåg samtalet och framför allt att ställa frågor till sin läkare. Gå igenom vad du undrar om med din anhöriga innan ni går till läkarbesöket så även denna andra person är insatt i din sjukhistoria och de frågor du har.

Har dina besvär ändrat karaktär eller upplevs svåra bör man söka läkare på nytt. Din läkare kan då prioritera upp den undersökning du går och väntar på eller besluta om annan eller kompletterande undersökning om dina kliniska symtom förändrats. Du kan även söka läkare direkt på en akutmottagning.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

CT-skalle utan kontrast

En anhörig har lidit av huvudvärk sedan i maj. Gjort en skiktröntgen. Inget hittades. Dock gjordes röntgen utan kontrastvätska. Kan man se kärl på datortomografi? Rädd att min anhöriga kanske har förträngningär i kärlen i huvudet eller bråck eftersom huvudvärk pågår.
Kan man se sådant på datortomografi utan kontrastvätska?

Nej inga blodkärl i skallen kan med datortomografi (CT) bedömmas riktigt utan kontrastmedel. Man kan endast se de större skallkärlens (hals/skallbas) lokalisation. Vad man kan se utan kontrasttillförsel vid CT-skalle är aktuell blödning, ev. gammal blödning, infarkter samt ev. asymetri i hjärnan som kan visa på ev. patologisk expansivitet. Det går inte i dessa kärl att avgöra om blodflödet är påverkat av förträngninga, aneurysm, hinder (propp), mm. utan kontrastmedel.

Dock är rutiner som sådant ses något som inger misstanke på patologi som inte kan förklaras går man oftast vidare i utredningen så som tex. ny skalle med kontrast.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen av binjurar

Jag har varit på röntgen för att ta bilder på binjurarna som sågs i tidigare röntgen var förstor. När de tog första bilderna utan kontrastmedel bestämmde röntgen läkare att det inte skulle behövas kontrastmedel och det räcker med de bilderna utan konstrasmedel som planderad. Han fick den info han vill ha sa han men inte mer.
Jag blev orolig och tolkade det negativt och det tar tid för att få svaret från min läkare. Kan Ni förklara till mig varför bestämde läkaren att inte ta bilder med kontrastmedel.

Första diagnostiken (ej kliniska blodprover) av förstorade binjurar (adrenalt incidentalom) görs oftast vid en ultraljudsundersökning eller en datortomografi (CT). Vid den initiala utredning med CT ges vid första undersökningen generellt kontrastmedel. Detta för att karakterisera ev. patologi i en binjuren. Man tittar då på expansivitet (storlek och form), binjurens interna struktur, skarp eller oskarp avgränsning av binjuren mot omgivningen, mm.
Vid uppföljning görs CT-undersökningen generellt utan kontrastmedel då man enbart bedömmer ev. tillväxt och interna struktur av tidigare konstaterad förändring.

Förändringar i binjurarna får absolut inte tolkas som malignitet om inte så är diagnostiserad. Statistik visar att ca. 85% av alla incidentalom utgörs av benigna adenom. 2% utgörs av metasteser från annan malignitet och mindre än 0,01% utgörs av en primär binjurebarkstumör.

Svar från en ej akut CT-undersökning tar normalt 1-2 veckor beroende på arbetsbelasningen på aktuell röntgenklinik. Svaret går då till den doktor (remittent) som skickat in remissen till röntgen. Om svaret sedan dröjer är detta något man får ta upp med remittenten som ”sitter på svaret”.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Syns ärr på röntgen

Syns en ”ärrbildning” under stortå efter skalpellingrepp, på vanlig slätröntgen eller skall tån skiktröntgas?

Inga mjukdelsförändringar i den ytliga hudkostymen kan ses med konventionell röntgen. Finns abscess (varhåla) i mjukdelarna under huden kan ev. datortomografi (CT) se denna förändring. Det är storlek på objektet som avgör om det kan ses med någon diagnostisk teknik.
Ultraljud är oftast förstaval om ej djupt liggande hudförändringar ska diagnostiseras (synas).

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Varför ses ej frakturen med vanlig röntgen

Jag undrar lite om CT-röntgen. Hur ”bra” syns frakturer på en sån röntgen?
En tvåmånaders bebis som gjort ett flertal undersökningar hos ett antal läkare hittar ej några frakturer på bebisen varken vid undersökning eller vanlig röntgen.
Sedan görs en CT- röntgen som plötsligt visar 3 revbensfrakturer som är av precis vid ryggraden långt ner. Och vid närmare titt hittas ett till vid ryggraden.
När en slät-röntgen sedan görs ett par veckor efter så syns ingenting på denna röntgen.

Så det jag undrar är kan det varit något annat man sett på ct:n? Kan det vara någon ledvätska, kotor ur led osv? Eller kan det även vara svårt att se frakturer på en slätröntgen trots att det var minst två veckor efter den påstådda skadan.

Det man inte ser med konventionell (vanlig) röntgen ses med CT….
Att se enstaka odicloserade revbens-frakturer kan vara svårt nog på vuxna. Att se 3-4 revbensfrakturer på litet barn och dessa lokaliserade intill kotpelaren är mycket svårt, nästintill omöjligt, med konventionell röntgen. Om man inte kan utesluta skada och stark misstanke på skada trots allt finns får man komplettera den ”vanliga” röntgen med exv. datortomografi (CT).

CT är mycket bra på bla. skelettdiagnostik. En konventionell röntgenbild avbildar alla röntgentäta strukturer ”ovanpå varandra”. Även mjukdelar framför skelettet, som hjärta, lunga och mjuk vävnad, otydliggör skelettstrukturer. Detta mjukdelsmassa som otydliggör röntgenbilden slipper man med en CT. Man kan få oerhört detaljerade bilder av skelettstruktur och leder med CT. Man kan även se fynd (kallusbildning, ojämnheter, mm.) som kan misstänkliggöra tidigare skador på ben.

Att man ofta gör en konventionell röntgen först på ett litet barn beror på den ökade bestrålning barnet utsätts för under en CT-undersökning. Detta dock beroende på misstänkt skada eller sjukdom.
Man ser skelettet, i normala fall, oftats tillräckligt bra med en konventionell röntgen. Ibland finns frakturer som pga. lokalisation, involverar leder, multipel fragmenterat , inför operation, etc. gör att en kompletterande CT-undersökning för mer nogrann kartläggning av fraktur är starkt indicerat.

Efterkontroller av skelettskador kan mycket väl göras med konventionell röntgen då man nu vet var skadan sitter och vad man ska titta efter. Att dessa frakturer vid den konventionella röntgen efteråt inte syntes före eller kan ses efteråt kan bero på små frakturer som dessutom är mer eller mindre helt läkta. Okomplicerade frakturer hos barn kan vara stabil efter en vecka medan det hos en vuxen tar 6-8 veckor.
Man kontrollerar även vid revbensfrakturer lungornas tillstånd. Ett skadat revben kan riva hål på lungsäcken och ge en pneumothorax (ihopfallen lunga) som då påverkan andningen mer eller mindre.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Reaktion av CT

När jag hade genomgått en DT fick jag utslag dagen efter och det spred sig sedan till olika delar av kroppen. Fortfarande efter en vecka finns utslagen kvar. Jag frågade läkaren om detta men han sa att han inte hört talas om någon sådan reaktion och var inte mer intresserad av detta.

Det är viktigt att veta om du gjorde denna datortomografi med kontrastmedel eller utan.
Gjorde du undersökningen med kontrastmedel är det troligen en reaktion på kontrasten du fått. Troligen är du då allergisk mot något i kontrasten. Det finns medicin för imunsystemet som också i kombination med kontrast kan ge utslag och andra symtom på reaktion.
Man kan då får urtikaria (utslag) på kroppen. Detta ser man då ofta på rygg, bröstkorg, mage och ben. Får man reaktioner så som svullen hals, svullna läppar, påverkad andning ska man söka läkare. Dessa utslag kan komma dagen/dagar efter att kontrast givits.
Allergiska reaktioner av kontrast är relativt ovanligt med dagens kontrastmedel. De kan dock, om än mycket sällan, även ge mkt. svåra reaktionen i form av anafylaktisk chock som är en överkänslighetsreaktion som kan vara livshotande. Jordnötter, skaldjur, mm. kan också ge dessa reaktioner.
Normalt sett ger kontrastmedel enbart mindre reaktioner i omedelbar samband med injektionen så som värmekänsla och smak.
Om det nu kan bero på kontrastmedlet ska du uppge detta vi andra kommande undersökningar med jodkontrast.

Beror det inte på att du fått kontrast, annan medicinering eller något du druckit innan undersökningen så har vi inget svar på detta.
Själva röntgenbestrålning åstadkommer, vad vetenskapen vet, inte dessa utslag.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Varför blodprov, läng och vikt innan CT

Jag ska göra en andra ct röntgen av lungan i november. Nu ska jag lämna ett kreatinin prov plus längd och vikt inför ct röntgen. Varför måste jag det?

Om man ska genomgå en undersökning med datortomografi (CT) där kontrastmedel (jod) ska eller antas ska injiceras i blodet måste ett blodvärde (kreatinin) på njurarnas funktion och kondition tas innan undersökningen.
Detta för att avgöra njurarnas kapacitet att utsöndra kontrasten efter undersökningen. Dvs. du kissar ut kontrastmedlet efteråt. Det är därför viktigt att dricka mycket efter en undersökning med kontrast till blodet för att kissa ut denna.

Med hjälp av kreatininvärdet, längd och vikt får man fram ett siffervärde (GFR-värde) som avgör om samt hur mycket kontrast man kan/ska ge vid undersökning med CT’n av olika organ i kroppen (lungor, buk, njurar, etc).
Får man ett lågt GFR-värde (<50) kan man överväga att injicera mindre kontrast eller göra undersökningen helt utan kontrastmedel för att ”skona” njurarna. Man bör även överväga att göra undersökningen med annan teknik (ultraljud, MR, etc.), utan behov av kontrastinjektion, om sådan alternativ finnes.

Normalt sett vill vi att detta blodprov ska vara aktuellt och därför taget tätt inpå undersökningsdagen. 3 månader gammalt prov brukar vi accepterar om inte patienten är diabetiker eller har känd dålig njurfunktion där provet då får vara högsta 1 vecka gammalt. Vid akuta undersökningar ska detta prov vara taget samma dag.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg