p>Fråga Röntgendoktorn

Aug
01

Varför ses ej frakturen med vanlig röntgen


FrågaJag undrar lite om CT-röntgen. Hur ”bra” syns frakturer på en sån röntgen?
En tvåmånaders bebis som gjort ett flertal undersökningar hos ett antal läkare hittar ej några frakturer på bebisen varken vid undersökning eller vanlig röntgen.
Sedan görs en CT- röntgen som plötsligt visar 3 revbensfrakturer som är av precis vid ryggraden långt ner. Och vid närmare titt hittas ett till vid ryggraden.
När en slät-röntgen sedan görs ett par veckor efter så syns ingenting på denna röntgen.

Så det jag undrar är kan det varit något annat man sett på ct:n? Kan det vara någon ledvätska, kotor ur led osv? Eller kan det även vara svårt att se frakturer på en slätröntgen trots att det var minst två veckor efter den påstådda skadan.

SvarDet man inte ser med konventionell (vanlig) röntgen ses med CT….
Att se enstaka odicloserade revbens-frakturer kan vara svårt nog på vuxna. Att se 3-4 revbensfrakturer på litet barn och dessa lokaliserade intill kotpelaren är mycket svårt, nästintill omöjligt, med konventionell röntgen. Om  man inte kan utesluta skada och stark misstanke på skada trots allt finns får man komplettera den ”vanliga” röntgen med exv. datortomografi (CT).

CT är mycket bra på bla. skelettdiagnostik. En konventionell röntgenbild avbildar alla röntgentäta strukturer ”ovanpå varandra”. Även mjukdelar framför skelettet, som hjärta, lunga och mjuk vävnad, otydliggör skelettstrukturer. Detta mjukdelsmassa som otydliggör röntgenbilden slipper man med en CT. Man kan få oerhört detaljerade bilder av skelettstruktur och leder med CT. Man kan även se fynd (kallusbildning, ojämnheter, mm.) som kan misstänkliggöra tidigare skador på ben.

Att man ofta gör en konventionell röntgen först på ett litet barn beror på den ökade bestrålning barnet utsätts för under en CT-undersökning. Detta dock beroende på misstänkt skada eller sjukdom.
Man ser skelettet, i normala fall, oftats tillräckligt bra med en konventionell röntgen. Ibland finns frakturer som pga. lokalisation, involverar leder, multipel fragmenterat , inför operation, etc. gör att en kompletterande CT-undersökning för mer nogrann  kartläggning av fraktur är starkt indicerat.

Efterkontroller av skelettskador kan mycket väl göras med konventionell röntgen då man nu vet var skadan sitter och vad man ska titta efter. Att dessa frakturer vid den konventionella röntgen efteråt inte syntes före eller kan ses efteråt kan bero på små frakturer som dessutom är mer eller mindre helt läkta. Okomplicerade frakturer hos barn kan vara stabil efter en vecka medan det hos en vuxen tar 6-8 veckor.
Man kontrollerar även vid revbensfrakturer lungornas tillstånd. Ett skadat revben kan riva hål på lungsäcken och ge en pneumothorax (ihopfallen lunga) som då påverkan andningen mer eller mindre.

Svarat avK. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Aug
01

Framtida fertilitet vid bestrålning


FrågaMin son som är 11 år fick röntgen av höften och skyddet för genitalierna gled av under röntgen. Min son blev orolig och sade det till sköterskan efteråt varpå hon svarade att ”Det var inte bra!”
Finns det risk att detta kan påverka hans möjligheter att bli pappa i framtiden?

SvarInga problem, det finns ingen risk för nedsatt fertilitet. Det finns heller ingen risk att din sons barn kommer att drabbas negativt. Förr trodde man att det fanns risk för så kallade ärftliga skador, men numera anser man att dessa inte föreligger vid de stråldoser som förekommer vid röntgenundersökningar.

Att man använder testikelskydd är för att minimera risken för testikelcancer. Även utan skydd är dock denna risk väldigt liten. Vid många röntgenundersökningar kan man inte använda testikelskydd då de stör undersökningen. I dessa fall röntgar man utan skydd eftersom risken trots allt är så liten.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Aug
01

Oro för strålning på barn


FrågaMin 3-åriga son har idag träffat en ortopedläkare p.g.a något överrörliga knäleder. Läkaren skickade honom till röntgen där 5 bilder togs av hans högra knä och 4 av hans vänstra. Alltså totalt 9 bilder.
Jag är nu extremt orolig över denna mängd av exponering. Under hela tiden satt han upp på britsen, framåtlutan och tittade på sina knä som röntgades. Knäna var placerade helt ihop så jag tänker mig att båda hans små ben har exponerats 9(!!!) gånger samt att hans huvud var väldigt nära varje gång. Hans underliv var inte heller skyddat. Nu har jag läst om den kraftigt ökade risken för skador hos barn vid exponering av röd benmärg och känner mig ännu mer orolig för 9 exponeringar tycker jag låter sååå mycket även för en vuxen. Det blev ju så mycket strålning av samma område på en gång. Gjort är ju gjort men är detta normalt förfarande med barn och hur stor skada är skedd? Han klagade på att knäna kliade när han gick till sängs. Klandrar mig själv för att jag inte ifrågasatte detta på plats och kanske hade kunnat förhindra framtida skador. Skulle vara otroligt skönt om Röntgendoktorn kunde svara mig ärligt har farlig denna undersökning har varit för min 3-åring.

SvarFör att röntgenundersöka små barn behövs bara små mängder röntgenstrålar. Just att de är små gör att röntgenstrålarna lätt kan ta sig igenom barnet, och stråldoserna blir följaktligen också små. Viktigt vid all röntgenundersökning är att patienten är stilla. Detta kan vara ett problem då det gäller att röntgenundersöka en 3-åring. Det var nog därför som ditt barn fick sitta upp, för då var han rimligt stilla. Att han hade huvudet nära eller saknade skydd för underlivet betyder i praktiken inget. Eftersom endast små mängder röntgenstrålar användes blir mängden spridd strålning, som kan träffa huvud och underliv, försumbar.

Jag har aldrig hört att strålning från en röntgenundersökning skulle kunna orsaka klåda. Troligen är det något annat som gjorde att det kliade i knäna.

Stråldosen som ditt barn fick till följd av alla exponeringarna motsvarar ungefär stråldosen från knappt en veckas naturlig bakgrundsstrålningen. Bakgrundsstrålningen är strålning som vi alla utsätts för. Den kommer till största delen från marken och från rymden. Risken med denna stråldos är helt försumbar. Alltså, risken som ditt barn utsattes för är så liten att den kan betraktas som försumbar. Om man tar bilen till och från sjukhuset, är oftast bilresan mer farlig än röntgenundersökningen.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Aug
01

Hur bra är PET-CT


FrågaJag har haft lite olika cancerdiagnoser, bröstcancer och lungcancer, och genomgår pet-ct var 6:e månad. Jag har nu sedan en tid tillbaka problem med värk i axel och överarm och undrar om man kan utgå ifrån att ev cancer hade visats på pet-ct eller det krävs annan undersökning.

SvarPET-CT är en kombination av de bästa diagnostiska verktyg vi har idag för en cancerdiagnostik av helkropp. För att finna ej tidigare lokaliserad tumör eller metastastillväxt är denna metod troligen bäst. För mer specifikt lokaliserad malignitet eller utredningsområde kan magnetkameran vara att föredra för dess mycket bra avbildningsförmåga av mjukdelarna.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jul
09

Främmande kropp inför MR


FrågaSka göra en MR på gallan och jag undrar vad som händer om man har en liten bit metall i kroppen?
När jag var på akuten för mitt gallstensanfall så togs det blodprov och sattes infart och när hon drog ut nålen så tryckte hon så hårt att det kändes som om något bröts av,  just då hade jag så svåra smärtor så jag orkade inte säga något, men senare frågade jag och då sa dom att nålen inte kan gå av osv . Men har inte kunna släppa oron att något verkligen gick av och om jag nu ska göra en MR röntgen så undrar man ju.
Min oro kanske är helt obefogad men kan inte släppa så därför måste jag få veta.

SvarDu kan vara lugn och genomföra din MR-undersökning utan oro.
En nål går inte av utan kan ev. böjas vid onormal brutal hantering. Vid ett snabbt blodprov ligger metallnålen kvar i blodkärlet enbart medan blod aspireras ut. Om man får ”nål” som avses ligga kvar även en stund efteråt, för fler prover, dropp, etc. är denna inte i metall utan enbart en tunn (0,7-1,1mm) plastkateter/rör. Det kan förmodligen hända att en del av denna plastkateter kan gå av och bli kvar i mjukdelarna. Denna kan ev. då lokaliseras med hjälp av ultraljud om den ligger kvar på platsen för punktionen. Vi kan inte påminna oss om att en metallnål någonsin brutits av inom vården och lämnats kvar i patienten.Vårdpersonalen ska alltid inspektera material som avlägsnas efter varit inne i en patient så att detta är helt och komplett.
Att patienter kommer med spikar, nålar, svetsloppor och andra metallföremål som oavsiktligt hamnat i kroppen råkar vi ut för ofta. Dessa tar vi då en konventionell röntgenbild på, beroende på kroppsdel som avses undersökas med MR, för att se om det verkligen är metalldelar.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jun
28

Förberedelser för MR


FrågaJag har remiss till MR ländrygg översikt och sacrum/sacroiliaceleder och undrar hur det går till och vilka förberedelser jag behöver göra. Är man avklädd, behöver jag dricka kontrastmedel, fasta eller liknande?

SvarNix inga förberedelser behövs inför detta. Ingen kontrast används. Kommer du i mjukisbyxor, etc. behöver du troligen inte byta om till patientrock. Alla metallföremål måste du dock plocka av dig.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborgs lasarett

Jun
28

Se KOL på röntgen


FrågaKan man se på rtg om man har kol?

SvarVid lindrig KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) kan en konventionell lungbild se normal ut. KOL  kan i senare skede anas på konventionella lungröntgenbilder genom typiska avplanade diafragmavalv samt vid förekomst av emfysem där lungblåsorna (alveoler) smält ihop till större blåsor. Datortomografi (CT) är däremot mycket bra på att diagnostisera mindre emfysemblåsor även i ett tidigt skede av KOL som inte ses med den konventionella röntgenmetoden.

Detta tillsammans med de kliniska symtomen samt spirometri (lungfunktionstest), som alltid ingår i utredningen ställer diagnosen KOL.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jun
28

Kontrast och nässelfeber


FrågaJag har haft flera svåra nässelfeberattacker, varje gång med olika utlösare, flera gånger utan att jag vetat varför jag fått nässelfeber. Jag har en tid bokad för skiktröntgen och vill inte ha någon kontrastvätska då ju risk för nässelfeber finns, går det att genomföra skiktröntgen ändå? Det är tjocktarmen som skall röntgas. Mina nässelfeberattacker har varit mycket traumatiska, har legat en natt på sjukhus för övervakning, den gången tog det en veckas kraftig medicinering innan nässelfebern släppte, så jag vågar inte ta kontrastvätska!

SvarNässelfeber är en allergisk reaktion i form av utslag  och små vätskeblåsor (urtikaria) av en eller en mängd utlösande allergener. Nässelfeber finns i akut ock en kronisk variant där den akuta oftast uppkommer tämligen omgående eller inom några timmar. Man vet då ofta med sig vad man ätit eller exponerats för som orsakar utslagen. Vid den kroniska varianten kan utslagen pågå under lång tid och den utlösande orsaken (allergenet) kan vara okänd. Nässelutslagen  kan yttra sig som enkla små utslag med eller utan vätskeblåsor men kan även ge en svår allergisk reaktion med anafylaktiska inslag som kräver akut sjukhusvård.

De allergen som orsakar nässelfeber är även ett observandum inför en injektion med jodkontrast. Trots riskerna för allvarliga reaktioner med dagens jodkontrastmedel får anses små måste man nog företa försiktighetsåtgärder inför en jodkontrastundersökning på patienter med svårare, oklara och ofta återkommande allergier/nässelutslag samt inte fått jodkontrast vid tidigare tillfälle. Patienten bör premedicineras mot en ev. allvarlig allergisk överkänslighetsreaktion! Fördelen är att man unviker en ev. allergisk reaktion mot jodkontrasten. Nackdelen är att man i fortsättningen alltid måste premedicinera vid alla former av jodkontrastundersökningar då man inte vet om patienten reagerar mot detta. Man binder upp sig utan att provat… så att säga.

För patienter med svåra allergiska inslag ska allternativa undersökningar övervägas. Man kan mycket väl undersöka tjocktarmen utan intravenös kontrast. Antingen med CT eller med den tidigare konventionella metoden där man via en pip i ändtarmen pumpar in Bariumkontrast och luft. Barium ger inga allergiska reaktioner.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jun
27

Förstaval vid knäskada


FrågaOm jag kommer till akuten med ett svullet knä. Görs då en magnetröntgen eller bara en vanlig röntgen?

SvarEn konventionell röntgen görs nästan alltid som första val av metod vid en fysisk skelettskada. Ingår skadan som en del av ett större trauma görs troligen en datortomografi (CT) av knäleden samtidigt som en del av trauma-CT´n.
Om oklara fynd med akut skada som röntgas konventionellt och ev. behöver operativt ingrepp kan då kompletteras med CT. Om man misstänker eller vill utreda mjukdelsskador (menisker, ligament…) kan en MR komplettera undersökningen vid ett senare tillfälle. MR är oftast inte förstahandsval av metod vid akuta knäskador.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Jun
27

Otydliga bilder


FrågaJag gjorde en magnetröntgen på hjärnan med kontrastvätska imorse. Jag rörde huvudet en stund för att jag inte låg bekvämt. Kan detta ha påverkat röntgenbilderna som togs?

SvarJo bilderna blir otydliga om det sker en rörelse i samband med själva bildtagningen. Dock ser vi alltid om bilderna är OK eller inte i samband med själva bildtagningen. Bilder som blir suddiga eller fel på annat sätt tas om. Vid de flesta undersökningarna upptäcker man dessa ev. oklarheter i bilderna omgående så att biltagningen omedelbart tas om. Om patienten av någon anledning hunnit lämna röntgen, där bilderna vid granskning i efterhand bedöms som oklara eller har oklara fynd, så kallas patienten tillbaka för kompletterande bildtagning.

Vi ser alltid till att vi får optimala bilder för en diagnostik vid en undersökning oavsett metod.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sidan 3 av 7612345102030...Sista »