p>Fråga Röntgendoktorn

Finns risker med MR

 Jag har magnetröntgat hjärnan två gånger och kroppen (hela buken) två gånger och undrar nu hur mycket strålning jag utsatts för (magnetisk och radiovågor)? Jag vore tacksam om ni kunde ge mig en jämförelse och en siffra, tex. ungefär hur mycket radiovågor ger en MR i jämförelse med att prata i mobilen en timme och… Läs mer »

Visa hela texten

Risk med mammografi

 Jag har precis gjort en mammografi, är bara 25 år och undrar om denna kan öka risken för bröstcancer? Efter mammografiundersökningen så sa sköterskan att man vanligtvis inte gör en undersökning på unga för körtlarna är så känsliga för strålning pga den unga åldern. Hur ser riskerna ut?  För att få utsätta patienter för röntgenstrålar… Läs mer »

Visa hela texten

Röntgen veckan innan befruktning

 Genomgick en datortomografi av buken ca en vecka före det tillfälle som nu har gjort mig gravid. Det ägget som nu blivit befruktat har alltså blivit ganska mycket bestrålat. Kan man vara säker på att det inte orsakar några missbildningar. Är osäker på om jag skall göra abort eller ej.  Det är inget problem att… Läs mer »

Visa hela texten

Behandling av kotkompression

Jag har sedan mitten av 2011 fått diagnosen kotkompression på. Detta har blivit värre med tiden fram till idag. Har gjort ett antal s.k. MRT-röntgen men har ännu inte fått några diagnoser om vad som kan göras mot detta. Har enbart fått information om att det finns metoder som till stor del kan eliminera mitt… Läs mer »

Visa hela texten

Trångt i en CT

Jag ska genomgå skiktröntgen för bukens mjukdelar. Jag lider av klaustrofobi och är mycket orolig över att åka in i tunneln. Hur går en sådan undersökning till? Hur lång tid tar den? Ska hela jag in i tunneln? Blir man fastspänd?  CT-maskinen är i princip bara en rund öppning (gantry) på ca. 70cm i diameter… Läs mer »

Visa hela texten
Finns risker med MR Risk med mammografi Röntgen veckan innan befruktning Behandling av kotkompression Trångt i en CT

Jul
27

Om diskdegeneration och bråck


Jag har fått diagnosen diskdegeneration i flertalet segment 5 segment ca. Lätt höjdreduktion på samtliga. Vet man något om hur mycket lätt diskdegeneration kan påverka höjden på disken- har letat men inte hittat någon information. Finns det någon beskriven metod som har visat sig reversera diskdeg. typ traktion el liknande?

Ländrygg diskdegeneration

Ländrygg

Vi har många böcker om ryggkotor så låt oss förklara lite kring dessa….

En degenerering (åldrande) av kotdiskarna (intervertebralskivor) börjar hos de flesta redan i 20 års åldern. Alla personer över 70år har diskdegeneration mer eller mindre som då således får ses som ett normalt förlopp i åldrandet.

Höjden på kotdiskarna varierar där diskarna längs ner i ländryggen är de största. Inom ländryggen, som också är den vanligaste lokalisationen för ryggbesvär, har diskarna en oval form där bredden är ca. 45mm, djupet ca. 65mm och höjden ca. 11mm.

Disken är uppbyggd av ett nätverk av kollagent fibrin somdå utgör brosk. Kärnan (nucleus puplosus) i disken innehåller mer vatten (77%) än dess ytterhölje runt om (70%). En normal belastning av ryggen under dagtid gör att diskarna förlorar (10-25%) vatten och blir något lägre i höjd. Detta vatten återtar diskarna under vila och återfår då sin normala höjd igen. En person kan således minska 1-2 cm i höjd under en aktiv arbetsdag pga. detta.
De kollagena trådarna i disken kan även tänjas ut vid sträckning resp. böjning med 30-60%. Disken kan formas som en kil som möjliggör dessa rörelser. Diskarna tål normalt ett oerhört högt tryck. Det krävs mycket kraft för att manuellt utanför kroppen trycka sönder dessa diskar (forskning av grisrygg som är snarlik människans).
Vid tunga lyft där ryggen böjs framåt sker en press av diskens massa bakåt mot kotans bakre ring däri ryggmärgen löper. Påfrestningarna är därför oftast stora på diskarnas hölje bakåt.

Vid en degenerativ process minskar vatteninnehållet i disken permanent vars kollagena trådar då blir ”slappa”. Disken förlorar höjd (1-5mm) samt elastisitet. Vid belastning  erhålles ett ojämnt tryck över disken där då kärnan trots ett stort nätverk av kollagent fibrin som utgör brosket kan pressas ut mot och genom höljet och ge diskbråck. Diskbråck buktar oftast ut bakåt eller mot sidorna mot rotkanalerna.
Pga. diskens minskade höjd sker även påverkan av ligament, muskler samt en ökad belastning och därmed förslitning av de sk. facett-lederna mellan kotkropparna.

Rotblockad

Innan någon form av behandling av ryggen påbörjas måste man utreda den exakta orsaken till ryggvärken med röntgen eller MR.
Diskbråck kan åtgärdas kirurgiskt. En föråldrad disk kan inte återställas utan man brukar behandla ev. värk. Detta kan vara med tex. gymnastik, medicinskt eller genom blockader av nerverna av olika slag.

På röntgen kan patienter med trånga rotkanaler eller facettledspåverkan ev. göra en sk. ”rotblockad”.
Hur det är med behandling genom att sträcka ut ryggen vet vi inte…

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg


Lämna en kommentar

Jul
18

Gravid och röntgen hos tandläkaren


Jag är gravid i vecka 5 och jobbar i en tandläkarklinik. Vi jobbar kontunerligt med att ta röntgen bilder. Vi skyddar oss genom att gå ut.
Min fråga är, finns det fortfarande risk för strålning eller är det inte fraligt alls?

Det finns ingen som helst risk för strålning i och med att du lämnat rummet (…och inte står i dörröppningen).
Väggarna utesluter helt, den lilla strålning som kommer från odont röntgen, utanför rummet.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg


Lämna en kommentar

Jul
16

Röntgen på eget bevåg och kostnad


Min son vill undersöka hjärnan med MR kamera. Kan man betala själv och finns denna möjlighet i Stockholm.

För att bli röntgad eller undersökt med MR måste man  innan dess blivit undersökt av en doktor (remittent).
Det finns flera offentliga samt privata alternativ i Stockholms-området med MR-kapacitet där man som patienten både kan bli undersökt och sedan vid behov undersökt med MR.
Att helt kringgå detta och enbart genom egen försorg genomgå tex. en MR, utan patientansvarig läkare som då oftast även är remittenten, går inte i Sverige.
Det måste finnas en ansvarig läkare som även ansvarar för svaret från undersökningen och om så behövs påbörjar en behandling av något slag eller remittera vidare till specialist.

Hur det ser ut utomlands och kraven av en klinisk bedömning innan röntgen får vi låta vara osagt. Förmodligen får man vad man betalar för i vissa länder.
Man ska dock inte räkna med att få dessa kostnader för röntgen gjord utomlands bekostad av Försäkringskassan eller det egna landstinget i efterhand om man inte i förväg fått OK för detta.
Om man kan visa på sjukdom med hänvisning till svar från undersökning gjord utomlands, där även ev. utländska bilder ingår, kan behandling ges i Sverige.
Man bör dock räkna med att flertalet undersökningar kommer att göras om, bla. röntgenundersökningar, då utländska röntgenbilder i många fall är av undermålig kvalitét, ej fullständig bildtagning, fel bildprojektioner, ingen ev. kontrast, osäker patientidentifikation, mm. mm.

Så gå till din doktor. Gör han/hon den bedömningen att du inte behöver undersöka hjärnan med MR då behöver du troligen inte detta heller….
Om inte annat har man rätt till att gå till annan doktor som då kanske gör en annan bedömning.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg


Lämna en kommentar

Jul
12

För stor för röntgen


 Jag var kallad på en skiktröntgen, men då jag låg där så visade det sej att jag är för bred över axlarna. Vad jag förstår så är måttet ca. 70 cm och min fråga är om det finns bredare modeller? Det är ländryggen som behöver kollas igenom så det gick inte att vända om.

 När du skriver ”skiktröntgen” brukar det betyda datortomografi (CT). Magnetkameran (MR) brukar inte namnges som ”skiktröntgen” då den inte är en RÖNTGEN-apparat.

Vid elektiva undersökningar är MR en generellt en mer ”normal” undersökningsmetod för ländryggen då det oftast är kotdiskarna (diskbråck) och ev. påverkan av ryggmärgskanalen (mjukdelar) man avser undersöka.
CT’n används då mer för diagnostik av kotkropparna (skelettet) vad gäller ryggen (kompression, frakturer, åldersförändringar, mm).

MR-gantryt (”öppningen”) är en tunnel med en längd av ca. 160cm och en diameter på ca. 60cm (70cm nyare modeller). Patienten måste åka in i denna tunnel med kroppen där den kroppsdel som ska undersökas ska vara placerad mitt i tunneln. Detta går således inte med patienter som är bredare än gantryts diameter.

Ett CT-gantry är normalt 70-85cm i diameter och har en längd på 20-30cm. Vid en CT-undersökning av ryggen ligger patienten med benen först in genom CT-gantryt samt med armarna hållna uppsträckta bakom/över huvudet. Patienten passerar då inte gantryt med det bredare axelpartiet om ländryggen ska undersökas.

Vi förstår inte riktigt hur du inte fick plats i en CT, om det nu är detta du menar med ”skiktröntgen”, med tanke på att du ligger utanför gantryt med större delen av överkroppen.

Undersökningsmetod (CT vs. MR) beror mycket på frågeställningen. Dvs. vad är det man misstänker är fel och vill ha bekräftat om så är fallet eller det beror på något annat.
Om det är så du trots allt har gjort en MR, där du nu inte fick plats, så kan man kanske konverterar denna till en CT-undersökning…. beroende på just frågeställningen.

Går inte detta finns det sk. öppen MR. Detta kan vara en lösning för patienter med svår klaustrofobi, som inte kan eller vill bli sövda etc., samt för patienter som inte får plats på grund av kroppsstorlek i en vanlig MR eller CT.

Vad vi vet finns en öppen MR på Sabbatsbergs sjuhus i Stockholm. Man måste ha remiss från sin doktor för detta. Om det egna landstinget accepterar och bekostar denna typ av undersökning utanför regionen/landstinget får vi låta vara osagt.

 K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg


Lämna en kommentar

Jul
09

Att se järnupptag i kroppen


Datortomgrafisvar av tjocktarm sa att tarmen var skadad pga ätit för mycket järn. Kan järn kapslas in i tjocktarmen?
Har fått information att så kan ske med känslig personer bla från 1177 och annan sjukvårdskunnig personal och min följdfråga är kan man i så fall se det på röntgen som svart i tjocktarmen och kan det vara det som sågs i datortomografin. Behövs en kontrollrötgen för att vara säker?

Hur kroppen lagrar järn är en medicinskfysiologisk fråga där man bla. genom blodprover kan konstatera ev. patologisk hög järninlagring i kroppens olika organ.
Normalt sett så upphör all järnupptag i tarmen när kroppens behov är tillgodosedd. Normal mängd järn i kroppen är ca. 5g. Vid störningar i järnabsobtionen kan resultatet vara att tarmen tar upp järn trots ”förråden är fulla”.
Stora mängder järn kan då deponeras i nästan alla kroppens organ dock främst i levern som kan ses i blodprover som patologiska levervärden. Normalt sett kan man inte kortsiktigt äta sig till denna åkomma (genom tex. stora mängder järntabletter). Det som händer i magtarmkanalen vid för stort järnintag är främst en påverkan på avföringen.
Vid andra sjukdommar i tarmen vid tex. inflammation kan resultatet bli blodbristsjukdomar pga. det dåliga järnupptaget i tarmen.

Deponering av järn i levern kan ses med ultraljud som dock inte på egen hand kan avgöra vilken patologi som ligger bakom.
Överskottt på järn deponeras troligen inte i tarmslemhinnan. Hur som helst kan man inte se detta med röntgen av något slag.

Det som är svart på en CT-kolon bild (tjocktarm) är luft.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg


Lämna en kommentar

Jul
03

Ålder på benbrott


Kan man se hur gammalt ett höftledsbrott är? Om det är 1 dag gammalt eller nästan 3 veckor gammalt?

 

Hö höft konventionell röntgen

Hö höft

Svår akut smärta i ljumskregionen, utåtrotation av benet samt helt oförmåga att belasta det aktuella benet får tolkas som symtom på ett relativt nytt benbrott. Dock kan kraftigt slag, etc. mot höftregionen ge svårare smärtor utan att det finns en fraktur.
I vilket fall som helst ska detta undersökas.

Fraktur i höftleden kan ibland vara svåra att se. Fraktur på lårbenshalsen sk. cervikal höftfraktur (collumfraktur) kan vara en sk. inkilad fraktur eller en ofullständig fraktur genom benet. Dvs. brottets benändar ligger ihoppressade mot varandra helt odislokerat så  att höftleden ser hel ut vid en första anblick.

Hö höft med fraktur

Hö höft

Om frakturmisstanken kliniskt är hög trots normala fynd på röntgenbilden ska man gå vidare i utredningen med andra diagnostiska metoder som datortomografi (CT), magnetkamera (MR) eller ev. skelettscintigrafi. (se bilder av samma höft)

 

Normalt sker en ny benbildning över frakturområdet i ben. Denna sk. kallusbildning startar efter ca. 1 veckor och består initialt av nybildat brosk som mineraliseras (förkalkas) efterhand.

Efter några veckor kan även denna kallus ses på en konventionell röntgenbild. Detta kallus ”bandagerar” benet som då även stabiliserar benet.

Alla benbrott genererar även mjukdelsblödningar, mer eller mindre, då blodkärl i brottet även de går sönder. Denna blödning kan ses med MR i omkring 2 månader. Därefter ses oftast enbart kallusbildningen ytterligare ett par veckor eller ev. felställning som indikerar på att benet varit sönder.

Om ett benbrott får en gynsam stabil läkning sker ofta en total remodellering av benet så att det återfår sin ursprungliga form.  I många fall kan man inte med röntgen påvisa att benet tidigare varit bruten. Detta gäller framför allt benbrott hos barn som har en snabb läkningsprocess.

All behandling av höftledsfrakturer ska behandlas kirurgisk.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg


Lämna en kommentar

Jul
02

Vem tolkar utländska röntgenbilder


Jag har en del CD-skivor som jag skulle vilja ha analyserat och tolkat. Bla. PET/CT-undersökningar av min kropp.

Den möjlighet du har att få externa röntgenbilder (annat sjukhus, utomlands, etc.) granskade är via din egen doktor.
Din doktor eller annan behörig remissföreskrivare i Sverige kan antingen själv granska och tolka dina bilder eller skicka en remiss till röntgen för granskning och utlåtande av dina bilder då som ett led i en utredning. Bilderna kan även i samband med detta visas (demonstreras) för annan specialistläkare inom sjukhuset (ortoped, kirurg, etc.) om sådant behov finns.

Svar från denna granskning av röntgen skickas sedan till din egen doktor som skrev remissen för denna bildgranskning.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg


Lämna en kommentar

Jun
29

Malignt eller benignt hemangiom


Har haft ont i ländryggen, strålar ner i ett eller båda benen samt ont i ljumskarna, detta kommer och går. Haft så i ca två års tid, började efter att ha gjort illa mig vid en förflyttning av patient på mitt arbete. Nu gjort MR som visat hemangiom, ska göra en ny röntgen om ett tag.
Är detta farligt, kan det vara hemangiomet som gör det onda ? Hur ser man att hemangiomet är beningt och inte något annat ?

MR rygg Hemangiom

Hemangiom

Man uppskattar att runt 10% av befolkningen har något hemangiom (blodkärlsnystan) inom kotpelaren. Oftast helt ovetande som upptäcks först vid en röntgen av ryggen av annan orsak. Således är symtomgivande hemangiom mer eller mindre sällsynta.

De allra flesta hemangiom inom kotpelaren anses helt ofarliga (sk. inaktiva hemangiom).

Dock finns  sällsynta tillfällen då de övergår att växa till sig på sånt sätt att de sprider ut sig även utanför den enskilda kotan sk. ”aktivt hemangiom”. Hemangiomet kan då även involvera närliggande kotor.
Expansiva aktiva hemangiom kan påverka kotans hållbarhet och ge kotkompression samt ryggmärgskompression som då ger personen neurologiska symtom distalt om. Men detta får nog, som sagt, anses myckt ovanligt förekommande.

Med MR kan man avgöra om hemangiomet är aktivt eller inaktivt genom dess utseende (”rund och fin eller spretig”) samt avgöra hur blodkärlrik (signalintensitet) den är.

Har man diskbråck nere i ländryggen så påverkar detta nervrötter ner till bla. benen. Behandlingen här kan då vara sk. rotblockad.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg


Lämna en kommentar

Jun
27

When mammograms are not enough


A suspected nodule seen on IRM (5 mm) is not visible on mammo neither echographie. Can a PET/Ct give a better localisation and diagnostique before a chirurgical biopsie?
The surgerist cannot perfomr a biopsie because the lesion is not localised with mammo-echo.

(Sv. övrs.) ”En misstänkt knöl har setts på IRM (5 mm) och är inte synlig på mammografi eller ultraljud. Kan en PET/CT ge bättre lokalisering och diagnos innan kirurgisk biopsi? Kirurgen kan inte göra en biopsi eftersom lesionen inte kan lokaliseras med mammografi eller ultraljud”.

MR-bröst med implantat (bild Internet)

MR-bröst

In case of doubt with regard to mammography and ulj it is MRI breast (MRM) that apply. If you have a chance at some centers, you can make the puncture in the MRI. Those who do not have that option instead make a follow-up MRI breast after about 4 months to see if the change has possibly increased.

PET-CT can only ”see” changes over 5 mm, but it gives no further information than MRI breast. One can not receive any diagnosis with PET-CT, which only indicates that there is one. PET-CT is a tool to check and localize for dissemination of metastases to other sites in the body.
Location and propagation of a local change in the breast be much better with the MR than PET CT. The MRI including contrast can also measure the signal curve to differentiate benign from malignant  disease.

(Sv. övrs.) ”Vid tveksamheter vad gäller mammo och ulj så är det MR bröst (MRM) som gäller. Om man har möjlighet vid vissa centra så kan man göra punktion i MR. De som inte har den möjligheten gör istället en uppföljande MR-bröst efter cirka 4 mån för att se om förändringen har ev ökat.
PET-CT kan bara ”se” förändringar över 5 mm men det ger ju ingen ytterligare information än MR-bröst. Man får ingen som helst diagnos med PET-CT som endast visar att där finns något. PET-CT är således mer ett redskap för att kontrollera och lokalisera ev. spridning av metastaser till andra ställen i kroppen.
Lokalisation och utbredning av en lokal förändring i bröstet ses mycket bättre med MR än med PET-CT. Med MR inklusive kontrast kan man även mäta signalkurvor för att differentiera benign från malign sjukdom”.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg


Lämna en kommentar

Jun
05

Rätt till undersökning


Jag har ett implantat i kroppen och jag har gjort en DT och läkaren jag träffade missade det på röntgen. Jag vill ha en undersökning med ultraljud. Är det farligt att göra det om man har ett implantat i kroppen eller en metall? Hur får man en ultraljudsundersökning på ett ställe i kroppen för mjukdelarna om inte distriktläkaren ger en det? Min distriktläkare sa att jag måste ha problem med bihålorna för att få en ultraljudsröntgen för tinningarna och i pannan inte för att jag hade ont. Om jag blir sämre så sa läkaren att han skulle göra en magnet kamera och det går absolut inte. Patientnämden sa att jag har rätt att göra en ultraljudsundersökning den ofarligaste.

Nu vet vi inte vad det är för åkomma du söker för och vad för sorts implantat du har i kroppen. Att genomgå en CT (DT) eller ultraljud med metall i kroppen är inte farligt. Metall påverkas inte av vare sig röntgenbestrålning eller ultraljudet. Det ända man riskerar få är dåliga bilder. Att undersöka bihålorna göres bäst och enklast med just CT. Att kunna genomgå en MR-undersökning med metall i kroppen beror mycket på vad och var denna metall finns. De flesta metallföremål för medicinska implantat är av Titan eller annan icke magnetisk legeringsmetall.

Man kan som patient inte kräva en undersökning eller behandling som inte förespråkas av en behandlande läkare eller annan behörig remissföreskrivare.
Det man som patient kan göra för ev. få ett annat beslut vad gäller viss undersökning eller behandling är att i så fall byta läkare. Nu är det ju inte säkert att detta heller hjälper om den egna önskade undersökningen inte då heller anses befogad.

 

‘ Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Lag (2006:493). ‘

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg


Lämna en kommentar

Sidan 3 av 7112345102030...Sista »