p>Fråga Röntgendoktorn

Jun
21

Effekten efter en rotblockad


FrågaJag har haft diskbråck nu i 1år.
Jag gjorde den här behandlingen rotblockad igår 12/6. Det kändes ganska bra med smärta direkt efter behandlingen men senare på kvällen hade jag mycket mer ont och idag en efter behandlingen så har jag mycket ont i höger sida vaden ända ner till Hälen, insidan av låret och runt höften.
Är detta normalt? Innebär detta att den här behandlingen har inte och kommer inte ge sin effekt för mig?

SvarEn rotblockad är oftast en mycket bra men temporär behandlingsmetod om den läggs rätt och därmed ger den effekt som avses.
Att deponera de inblandade läkemedlen rätt kan vara en svår procedur för både  patient som läkare. För en patient kan det vara en smärtfull upplevelse.
Den läkare som utför denna procedur måste vara väl insatt i proceduren då just hur väl en deponerad injektion är gjord blir helt avgörande för om rotblockaden ger någon som helst effekt. Om läkemedlen inte injiceras på och i omedelbar närhet till aktuell utgående nervfläta från ryggraden ger den oftast  ingen effekt alls. Man kan säga ”allt eller intet”.
Den smärta patienten bör känna ner i benet i samband med injektionen, som dessutom liknar den ”vanliga” smärta patienten normalt har, bekräftar för läkaren att injektionsnålens spets ligger an mot nervroten. Att det är på denna plats läkemedlen ska deponeras.

De inblandade läkemedlen i denna behandling är en mix av någon lokalbedövningsmedel samt ett kortisonpreparat. Effekten av dessa medel är såväl diagnostisk som terapeutisk.
Den lokalbedövning som deponeras ger effekt nästan omedelbart. Om patientens ”vanliga” smärta ner i benet minskar eller helt upphört betyder detta att läkemedlen ”hamnat rätt”. En diagnostik med andra ord.
Det kortisonpreparat som deponeras har en senare effekt. Denna terapeutiska verkan kommer först efter ca. 2-4 dagar. Det blir därför ett mellanrum där lokalbedövningen slutat verka (3-5 tim) tills kortisonet ger någon effekt.

Detta betyder således att den ”vanliga” värken återkommer några timmar efter rotblockaden.
Om nålspetsen varit mot nervroten kan man nog uppleva ömhet ner i benet efter att lokalbedövningen släppt. Likaså kan kortison ge upphov till en kort tids svullnad i mjukdelarna invid nervroten som då utövar ett tryck som kan påverka känseln ner i benet på olika sätt.

Har man fått en bra effekt av lokalbedövningen direkt efteråt så kan man nog även förvänta sig en god effekt av kortisonet när detta väl börjar verka.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jun
18

Alternativ till MR


FrågaOpererats med Sugitaklämma mot aunerysm i hjärna -87 på KS Solna. Får inte röntga med MR kamera. Behöver röntga hypofys och binjurar. Ev Cushings. Vilken röntgen är bäst då för mig.

SvarÄldre kärlklämmor (clips) var av rostfritt stål och dessa är kontraindicerat för MR-undersökningar. Detta ferromagnetiska metall riskerar att migrera (ändra läge) samt att de blir någon eller några grader varmare. Nutida kärlclips är av material som kobolt-krom, titan, mm. vilka klarar en MR-underökning.
Idag görs MR-undersökningar av hjärnan trots ev. clips om dessa är väldokumenterad i journalhandling och är av rätt material.
I annat fall görs ingen MR.

Det enda bilddiagnostiska alternativet till MR för att undersöka hypofysen är med datortomografi (CT). Inget annat radiologiskt bildmedium ser in i skallen.
Binjurarna undersöks med datortomografi (CT) som då oftast även inkluderar en bildserie med injektion av kontrastmedel. Binjurarna kan även enkelt undersökas med ultraljud.

Diagnosen Cushings syndrom som innebär ett överskott av kortisol och ACTH-hormon i kroppen ställs efter kliniska analyser och fynd. Man bör först utesluta om en stor användning av kortisonpreparat ligger bakom överskottet.
Röntgen sker först i ett senare skede för att leta efter bakomliggande orsaker till detta överskott av kortisol och överproduktion  ACTH.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jun
16

Chiari med stående MR


FrågaJag letar efter ställen i Sverige där det finns vertikal/upprätt MR (bl.a. för diagnostisering av Chiari malformation). Känner till att det finns i Umeå men tydligen med för dålig upplösning. Undrar om ni vet var någon annanstans det finns?

SvarChiari kan idag diagnostiseras med såväl en datortomografi (CT)  som ”vanlig” liggande MR-undersökning. Hur behandlingen ser ut beror nog till stor del hur avflödet ner i ryggmärgskanalen påverkas av lillhjärnans nedhäng (Chiari) inte storleken på själva nedhänget. Tyngdkraften har liten påverkan av tonsillernas nedhäng i stora nackhålet. Däremot påverkar nackens vinkel utrymmet i nackhålets bakre kanal  där framåtnick ger mindre utrymme och bakåtnick ger större utrymme. En öppen MR-kamera ger således möjlighet att ha den kroppshållningen och göra de rörelser som under belastning ger besvär.
En mer och mer använd metod idag är sk. Cine-MRI där själva likvorflödet filmas. Man har då möjlighet att mer exakt avgöra likvorflödet ner mot ryggmärgskanalen oavsett storleken på själva nedhänget.
Stående MR har idag generellt inte nog med ”kraft” för detaljerade bilder med denna funktion.

Stående MR kan vara lämpad för undersökning av ryggraden, kotdiskarna, knäleder, mm. vid belastning. Även väldigt kraftiga patienter som inte får plats i den ”normala” MR-tunneln kan ev. undersökas med en sk. öppen eller stående MR.
En MR för stående undersökningar finns idag vid Norrlandskliniken i Umeå vad vi vet.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jun
04

Reagerat mot flera kontrastsorter


FrågaVid två tillfällen har jag reagerat på kontrastvätska, fotografering undersökning av ögonbotten (minns inte vad för slags kontrastvätska jag fick, men fick kraftig allergisk chock med andningsproblem) och andra tillfället för att kolla om jag hade en lungpropp och gjorde då en slags röntgen med kontrastvätska.. Vid senare tillfället fick jag ett ”motgift” men reagerade med andningsproblem och fruktansvärd sprängning i huvudet.
Vad är jag allergisk emot?
Har nu fått Borelia…och äter Tikacillin och får lite stickningar i halsen. Finns något sammaband mellan dessa två (tre) substanser jag reagerar på?

SvarDu har troligen gjort en luoresceinangiografi dvs. en fotografering av blodkärlen i ögats nät- och åderhinna.
Det färgämne, Luorescein, som använd vid denna ögonundersökning vet vi inte så mycket om. Detta läkemedel kan dock ge liknande biverkningar som vid användandet av jodkontrastmedel inför en röntgenundersökning.

Då du även fått allvarliga reaktioner (anafylaxi) mot jodkontrast vid lungkärlröntgen (CT lunemboli), trots du premedicinerats innan undersökning för allergiska reaktioner, bör man därför noga överväga alternativa undersökningsmetoder som inte involverar kontrastmedel av något slag.
Om trots allt en kontrastundersökning anses så pass viktig för din hälsa och välbefinnande, trots överhängande risk för ev. svårare reaktioner, ska premedicinering med steroider ske innan kontrastinjektion samt ska det planeras för en efterföljande sjukhusbunden eftervård med noggrann övervakning efter undersökningen. Det kan även vara aktuellt med en ökad dos av steroider som premedicinering innan undersökningen.
Man bör även prova byta till annat kontrastmedel än det som användes vid senaste röntgenundersökningen som gav en reaktion.

Tikacillin, som är en penicillin, har inget gemensamt med jodkontrastmedel som vi vet.

Då du reagerat kraftigt mot flera sorters kontrast samt penicillin bör kanske även en allergolog konsulteras för framförallt premedicinering inför ev. framtida kontrastmedelsundersökningar. Detta bör du absolut ta upp med din egen doktor.
Att kunna använda kontrastmedel vid en röntgenundersökning är oftast viktigt för att få en säker diagnostik.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Maj
26

För många sjukproblem för en doktor


FrågaJag har fått svar från MR-röntgen. Ett minimalt diskbråck centralt mellan de sista koftorna längst ner i ländryggen vilket jag känt av i många år. Men nu sedan ett halvår har jag haft sådan värk att vissa dagar kan jag inte stå och inte alls sitta på en stol, det bränner, spränger och pulserar i vilande som i rörelse. Röntgensvaret var att L-2 kotan utgöres av en hemangiomkota och ingen mer förklaring?

Jag har problem med inflammation i kroppen som de letar efter, går på prednisolon 7.5 mg som underhållsdos under tiden har innan dess fått några kurer, och skulle ta 10 mg eftersom värken är olidlig. Hela kroppen slutade fungera nästan helt efter de tog bort en lymfkörtel i halsen då jag hade förstorade lymfkörtlar över hela kroppen i 2 år. Magen slutade fungera då med, kronisk järnbristanemi i hela livet, en bedrövlig kalkaxel, pålagringar i nackkotorna 6-7 och nu fick jag reda på att jag fått framfall, men livmoder och en äggstock är bortopererad sen flera år. Jag har nästan ingen känsel i ändtarmen vilket gör att jag inte kan tömma tarmen normalt utan att föra in ett finger i sidan och pressa upp och sen får trycka ut det.
Är helt i övergångsåldern. När jag kissar så trycket det på blåsan så strålen kommer uppåt, och har svårigheter att sitta normalt på toaletten på grund av smärtan på L-2 kotan. Röntgen för ett år sedan visade en minimal cysta i höger njure, och har inte lagt så mycket tänkande på det eftersom det var ganska vanligt men de senaste 2 veckorna har jag haft en ihållande värk från höger njure, lite molande värk.

Så nu undrar jag om någon kan se en helhet i allt. Har haft blödande magsår, flera fickor i tjocktarmen och tolvfingertarmen. Vanliga starka värktabletter fick jag inte ta så har gått på 8 Alvedon om dagen i 2 år men det har inte hjälpt men kämpat ändå. Nu har ortopeden skrivit ut oxycontin vilket jag varit emot men var tvungen för att överhuvudtaget komma ur sängen så jag kan ta promenader och vara lite aktiv mycket på grund av att jag går på prednisolon. Äter även mycket kalcium, D3-vit, magnesiumcitrat, k-2.
Gallan är borta sedan många år. Prednisolonen jag fick efter sista operationen kan jag nog säga räddade mitt liv, i så dåligt skick var jag då. Har fått många kortison sprutor i axeln men nu blir det operation och jag vet inte om jag kommer orka med fler operationer, axeln, framfallet, och nu hemangiomet.

Allt detta sköts av en allmänläkare på vc. Kan framfallet ha orsakats av L-kotan och svagheten i låren, och svårigheterna med tarmtömningen och urinstrålen och ”ingen sexlust” alls längre. Jag har 4 stora barn 2 barnbarn så jag är aktiv men kan nu inte på grund av alla problem.

Ska jag be om en ny röntgen för att kolla cystan i njuren? Finns det andra röntgenundersökningar jag kan be om?
Jag vill verkligen bli bättre och fortsätta vara aktiv. Jag har stadigvarande sjukersättning sedan länge. Har värk i hela kroppen, alla leder, muskler o muskelfästen och nerver.
Ursäktar ett långt inlägg. Förra läkaren bara skakade på huvudet och sa att jag ha för många problem då han kunde inte hjälpa mig, så jag behöver verkligen hjälp med frågorna om röntgensvaret och vad som hänger ihop och hur jag ska gå vidare. Jag vet om riskerna med att gå på prednisolon men har inget annat alternativ om jag ska fortsätta orka leva.

SvarDet är en omfattande sjukhistoria du återger här. Sådan här stor symtomatisk klinisk utredning kan våra radiologer inte sätta sig in i och ge dig svar på. Detta är initialt en medicinsk bedömning som din egen läkare måste ta tag i och arbeta sig igenom. Du behöver troligen även remitteras till läkare som är specialister för de områden där du har de olika krämporna och symtomen. Denna remittering till specialistläkare beslutar och ombesörjer din egen läkare (vc). Du kan även själv kontakta specialistmottagningar och sätta upp sig för ett besök genom sk. [ egenremiss ] du skickar in till en specialistmottagning.

Vad gäller hemangiomkotan så är detta kärlnystan benignt. I det avseendet att den ger ingen spridning så som andra tumörformer kan göra. Vad den däremot kan leda till är en försvagning av kotkroppen om den upptar en stor del av kotan. Kotan, som är uppbyggt av spongiöst ben har  mindre hållfasthet, kan då kollapsa och ge en kompressionsfraktur. Men så är nog inte fallet med dig då MR-bilderna inte visat en redan kollapsad kota.

Vi kan inte ge dig några direktiv vad du ska göra utan enbart berätta vad det finns för alternativ. Då ryggen verkar vara det som just nu ger dig mest besvär kan man kanske börja med utreda och behandla denna värk. Det vi vet vad gäller behandling av ryggvärk är om de rotblockader vi ger. Dock måste din egen doktor eller annan specialist först göra den bedömningen att det är ditt diskbråck som ger denna ryggvärk och om den ev. är behandlingsbar genom en rotblockad.

Njurcysta-or är vanligt förekommande och utreds oftast  inte vidare om de inte ger några symtom.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Maj
26

Smärta vid angiografi


FrågaJag har gjort (MR). Sedan en kärlröntgen i mars. Den glömmer jag aldrig!
Det var under behandlingen som något hände? Jag fick sådana värkande smärtor i ryggen, så jag kved blev kallsvettig, fick då morfin, hade ont hela dagen. På kvällen fick jag en röntgen igen vet ej vad den heter. Dagen efter sa läkaren att allt såg bra ut jag fick åka hem. Jag såg mig i spegeln och jag hade blåmärken under naveln 30 cm 15 cm bred. Idag har jag tagit 2 Panodil och 1 Iperm. Vad kan ha hänt?

SvarDu skriver inte vilken sorts kärlröntgen du gjort. Det är lite skillnad på MR-angio (magnetkamera), kranskärlsangio (hjärta) och en sk. perifer angiografi av resten av kroppen (armar, buk, ben…).
Oavsett vilken metod så ligger man ner och måste ligga helt stilla under en längre stund. En perifer angiografi kan lätt ta upp till flera timmar (>3 tim) då patienten måste ligga still på ryggen vid undersökningen resp. behandlingen. Har man dålig rygg redan innan så gör denna långa tid i plant ryggläge inte gott. Vi har ofta problem med patienter som har och får ont i ryggen vid dessa långa undersökningar tidsmässigt som då får smärtstillande medicin. MR- och kranskärlsangio brukar generellt ta kortare tid (ca. 45min-1,5 tim).

Blåmärkena du hade runt naveln beror troligen på de sprutor med blodförtunnande medicin du fick innan undersökningen (angiografin). Denna profylax (förebyggande) med injektion blodförtunnande läkemedel är normalt vid misstanke på blodproppar och inför kärlröntgen eller andra operationer. Denna injektion med blodförtunnande läkemedel ger oftast som subcutan (i underhudsfettet) injektion i magen nedom naveln. Dess blodförtunnande effekt ger blåmärken av olika storlekar vid injektionsstället. Detta är helt normalt.
Man ger det ofta, som sagt, som en initial behandling om där nu skulle finnas blodproppar. Dvs. man påbörjar en behandling.
Om det nu inte var en blodpropp som var problemet eller det enbart gavs som profylax inför en kärlundersökning så avslutas denna behandling med blodförtunnande läkemedel som då går ur kroppen efter ca. en dag.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Maj
25

Missa fynd på CT utan kontrast


FrågaUndrar om man kan ”missa” att se något på dt buk/thorax röntgen?
Skulle göra en med kontrast men i sista minuten fick jag inte det pg av allergi. Jag har smärta i buken/rygg, och sväller mer och mer. Hög sr lågt hb…
Något måste det ha missat??

CT skale

CT skale med kontrast

SvarJo man kan missa en del ”fynd” på CT-bilderna där man inte använt sig av intravenös kontrast (till blodet).
Flertalet ”onormala” processer i kroppen är väldigt blodkärlsrika. Tack vare denna ”patologiska” ansamling av nya blodkärl, i tex. en tumör, kan man se och särskilja denna från omgivande strukturer och organvävnad.
Likaså kan det vara inverterade förhållande där då onormala ”fynd” i kroppen, som är kärllösa, tex. cystor, varansamling, mm. då ses där den omkringliggande vävnaden laddar upp med kontrast men där tex. cystan förblir kontrastlös.
Dvs. man använder kontrastmedel för att förstärka och skilja på normal resp. onormal vävnad i kroppen från omkringliggande vävnad.

Utan kontrastmedel ser man de flesta organ i kroppen. Man tittar på homogenitet, anatomiska former, onormala oklarheter i bilderna, mm.
Har man gjort en CT utan kontrast och ser något onormalt i bilderna så kompletterar man alltid med ytterligare CT, MR eller ultraljud beroende på vad och vilket organ det rör sig om.

Har man någon svårare allergi eller tidigare reagerat mot kontrast  kan man behöva [ premedicinera ] i förväg mot en ev. reaktion mot kontrastmedel. Detta beror dock på vilka symtom den allergin man har normalt ger.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Maj
18

Hemangiom fynd vid ultraljud


FrågaFick idag reda på efter ett ultraljud att dom hittat något på levern som läkaren kallade ofarligt nystan. Är det vanligt och hur orolig måste man vara att detta skulle vara något farligt typ en tumör? Är bara 35 år och inga symptom.

SvarDet kan vara ett hemangiom du har i levern. Denna diagnos ställs oftast enkelt med ultraljud och kontrastmedel.

Ultraljud lever

Hemangiom ultraljud

Detta hemangiom är ett kärlnystan som troligen är en medfödd kärlmissbildning. Storleken kan vara allt från någon centimeter till en betydande knöl. Dom kan även uppträda som multipla.
Små hemangiom (1-3cm) gör oftast ingen väsen av sig. Är den väldigt stor eller multipla så de på grund av sin storlek eller lokalisation klämmer för gallvägarna kan de ge symtom i form av tex. ikterus (gulsot), matleda, smärta och då gen anledning till en operation.

Dessa hemangiom kan diagnostiseras men upptäcks oftast upp i åldern (30+) som bifynd vid undersökningar av andra besvär. Kvinnor har en större benägenhet för dessa hemangiom än män av någon oklar anledning. Likaså ökar bildningen av hemangion hos kvinnort i samband med graviditet eller vid behandling med östrogenpreparat.

Hemangiom utreds inte vidare om de inte ger några symtom. Skulle ett fynd på ultraljud vara av ”oklar natur” går man ofta vidare i utredningen med exv. magnetkamera (MR) eller datortomografi (CT).
Är man som patient orolig eller anser sig inte fått tillräcklig med information så ska man absolut ta upp detta med sin egen doktor.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Maj
13

Fyllda mastoidceller


FrågaJag lider av yrsel sedan 4 månader. Först fick jag diagnos vestibularis neuronit, men efter att ha fått två kraftiga anfall på två månader finns tankar på meniers-liknande sjukdom. Jag är 39 år och kvinna, var öronbarn och har haft plaströr. Som liten ofta sjuk, bla hjärnhinneinflammation där läkarna inte visste om jag skulle överleva.

Nu har jag gjort en MR av hjärna med kontrasttillförsel. Inga tumörer finns, däremot har läkaren skrivit ”som bifynd noteras något ofullständig pneumatisering av mastoidcellerna”.
Någon mer förklaring ges inte. Varken jag eller min husläkare vet hur jag ska tolka detta. Kan detta ha något att göra med min yrsel?

CT öra

CT öra

SvarMastoidcellerna har en något oklar funktion och utvecklas under en tid efter födseln.
Ofullständig pneumatisering betyder att öroncellerna (mastoidcellerna) bakom hörselgången, som alla normalt ska vara luftfyllda, har delar av cellsystemet fylld med vätska, var eller annan material.
Datortomografi (CT) ger bäst bilder av öroncellerna då dessa är delar av benstrukturen i temporalbenet vilket avbildas synnerligen bra med en CT.

Vad denna utfyllnad av dessa cellstruktur bakom örat ger för symtom eller om det är en del av annan process i örat kan vi inte svara på. Handläggningen av symtom från detta område handläggs ofta av en öron-näsa-hals specialist. Så be din husläkare remittera dig till en sådan enhet… om han/hon anser att detta behövs.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Maj
11

Se andra organ vid en CT-colon


FrågaHar gjort CT-kolon och undrar om cancer så högt upp som kring nedre delen av bröstbenet kan upptäckas genom undersökningen?

SvarVid en CT-colon fås oftast hela buken med på bild. Dock är bildtagningen optimerad för just tjocktarmen, dess sträckning samt den luft/koldioxid som infunderats och spänner ut tarmen. Då tarmen spänns ut så komprimeras mycket av omkringliggande organ som då kan vara svårtolkat för våra radiologer. Bukbilderna blir ”förvrängda” anatomisk.

Man brukar inte bestråla mer än vad som avses undersökas. Strukturer alldeles utanför aktuella områden kommer troligen med. Oftast ligger vänster tjocktarmsslynga (flexur) strax under vä. diafragmavalv varför man då även får med en del av lungornas diafragmala bas.
Om man letar patologi utanför tarmarna eller i thorax (lungor) så måste en CT-undersökning och bildtagning göras på annat sätt. Utifrån frågeställning från remittent ”designar” våra radiologer hur undersökningen ska utföras (med/utan kontrast, bildtagning, etc.).

Om man ser något i kanterna på bilderna som inte kan förklaras eller ser misstänkt patologiskt ut kompletteras undersökningen oftast med en utvidgad undersökning av detta område. Tex. en hel CT-thorax.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sidan 3 av 8312345102030...Sista »