p>Fråga Röntgendoktorn

Okt
07

Påverkan av polycystisk lever


FrågaJag är mycket orolig, trots att jag läser om cystor i levern och att det i dom flesta fall är ofarliga. Min mage har blivit så stor att folk tror att jag snart ska föda, jag är 60+ och sen tre månader tillbaka blir magen större och större. Jag har gjort ultraljud och en bukröngen och går nu och väntar på en bukröntgen med förstärkt kontrast, men jag orkar inte gå så här längre.
Varje dag är en plåga och jag kan snart inte gå, klä på mig eller röra mig som en vanlig person. Kan magen spricka? Kan jag dö under tiden jag väntar på röngen. Min läkare har inga svar och mina anhöriga är rädda för denna stora mage. Jag dryper av svettattacker och kan inte äta för jag är proppmätt fast magen är tom, jag haft två urinvägsinfektioner på raken och höger sida vid midjan gör ont när jag går, det man sett på dom röngenbilder som är gjorda är att höger njure är aningen nedsatt och mycket mindre än vänster och så en massa cystor i levern. Ska jag dö nu? Jag blir tokig om jag inte får ett svar snart. Kan jag åka in till ett sjukhus och begära operation?

Ct lever cystor

CT cystor

SvarMan kan själv inte begära en operation som inte förordas av läkare. Det går ju inte heller att operera utan att först ha en klar diagnos som förklarar symtom som då motiverar en operativ åtgärd.
Man kan ha cystor både  inom levern som i gallvägarna utanför levern och i bukspottkörteln samt njurarna. Cystor har blivit mer vanliga fynd i samband med ultraljuds- och CT-undersökningar av annan orsak. Sk. bifynd.

Benigna cystor har ekofritt (ultraljud) vätskeinnehåll med välavgränsad jämn vägg. Enstaka cystor i levern på någon centimeter (<5) ger mkt. sällan några symtom. En polycystisk (multipla cystor) lever kan ge en förstorad lever. Själva leverns kapacitet påverkas oftast inte trots en stor eller flertalet cystor. Leverparenkymet blir inte mindre utan komprimeras och trycks undan. En cysta spricker inte spontant då övriga strukturer i buken anpassar sig till denna volymökning. Vad som kan påverkas är ett tryck från en större cysta eller stor mängd mot de centrala gallvägarna i sk. hilusområdet (leverporten) som hindrar avflödet av galla (cholestas) ut i gallgångarna mot tarmen och ger då ev. ikterusliknande (gul hud) sysmtom. Även en stor lever kan påverka din mättnadskänsla när du äter pga. den fyllnad den utgör i bukhålan.

En operation av godartad cysta görs troligen endast vid de tillfällen enstaka ”enrummig” cysta ger symtom som förordar en tömning. Att punktera en cysta är inte helt ofarligt. Det finns ju alltid en blödnings- och infektionsrisk vid operativa ingrepp.
Att tömma en cysta kan göras med ultraljud eller genom titthålsoperation. Ultraljudsmetoden är enklast där enbart lokalbedövning behövs innan man med en tunn nål ”prickar” cystan och tömmer ut denna. Efter tömning av en cysta kan ren alkohol sprutas in i hålrummet som skleroserar (förhårdnar) cystan väggar som då hindrar att den utvidgas igen. Uttömd vätska skickas alltid för kategorisering av cystinnehållet.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sep
26

Röntgen av sacroiliacaleder


FrågaJag ska göra en röntgen av ländrygg och sacroiliaclederna. Står man när man gör denna röntgen eller hur fungerar det? Jag är jättenervös!! Hur lång tid tar det?

SvarMed konventionell röntgen tar man alladessa bilder liggande.  Du ligger på rygg och på sidan när de olika bilderna tas. Det rör sig om ca. 4 bilder från olika projektioner. Har du lättare käder utan metallknappar, blixtlås, etc. i det område som ska undersökas kan du troligen ha på dig dessa kläder när du röntgas.
Undersökningen tar högst 5-10 minuter.

Svarat avK.T. rtgssk.
Röntgen Helsingborg

Sep
23

CT-skalle utan kontrast


FrågaEn anhörig har lidit av huvudvärk sedan i maj. Gjort en skiktröntgen. Inget hittades. Dock gjordes röntgen utan kontrastvätska. Kan man se kärl på datortomografi? Rädd att min anhöriga kanske har förträngningär i kärlen i huvudet eller bråck eftersom huvudvärk pågår.
Kan man se sådant på datortomografi utan kontrastvätska?

SvarNej inga blodkärl i skallen kan med datortomografi (CT) bedömmas riktigt utan kontrastmedel. Man kan endast se de större skallkärlens (hals/skallbas) lokalisation. Vad man kan se utan kontrasttillförsel vid CT-skalle är aktuell blödning, ev. gammal blödning, infarkter samt ev. asymetri i hjärnan som kan visa på ev. patologisk expansivitet. Det går inte i dessa kärl att avgöra om blodflödet är påverkat av förträngninga, aneurysm, hinder (propp), mm. utan kontrastmedel.

Dock är rutiner som sådant ses något som inger misstanke på patologi som inte kan förklaras går man oftast vidare i utredningen så som tex. ny skalle med kontrast.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sep
23

Röntgen av binjurar


FrågaJag har varit på röntgen för att ta bilder på binjurarna som sågs i tidigare röntgen var förstor. När de tog första bilderna utan kontrastmedel bestämmde röntgen läkare att det inte skulle behövas kontrastmedel och det räcker med de bilderna utan konstrasmedel som planderad. Han fick den info han vill ha sa han men inte mer.
Jag blev orolig och tolkade det negativt och det tar tid för att få svaret från min läkare. Kan Ni förklara till mig varför bestämde läkaren att inte ta bilder med kontrastmedel.

SvarFörsta diagnostiken (ej kliniska blodprover) av förstorade binjurar (adrenalt incidentalom) görs oftast vid en ultraljudsundersökning eller en datortomografi (CT). Vid den initiala utredning med CT ges vid första undersökningen generellt kontrastmedel. Detta för att karakterisera ev. patologi i en binjuren. Man tittar då på expansivitet (storlek och form), binjurens interna struktur, skarp eller oskarp avgränsning av binjuren mot omgivningen, mm.
Vid uppföljning görs CT-undersökningen generellt utan kontrastmedel då man enbart bedömmer ev. tillväxt och interna struktur av tidigare konstaterad förändring.

Förändringar i binjurarna får absolut inte tolkas som malignitet om inte så är diagnostiserad. Statistik visar att ca. 85% av alla incidentalom utgörs av benigna adenom. 2% utgörs av metasteser från annan malignitet och mindre än 0,01% utgörs av en primär binjurebarkstumör.

Svar från en ej akut CT-undersökning tar normalt 1-2 veckor beroende på arbetsbelasningen på aktuell röntgenklinik. Svaret går då till den doktor (remittent) som skickat in remissen till röntgen. Om svaret sedan dröjer är detta något man får ta upp med remittenten som ”sitter på svaret”.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sep
16

Tinnitus vid MR


FrågaKan min tinnitus förvärras p g a ljudet vid MR-undersöknig?

SvarNej. Normalt har man hörselkåpor på vid undersökningen. Via dessa komunicerar man med personalen samt kan få höra musik i.
Har man tinnitus eller är känslig för högt ljud kan man erbjudas extra öronproppar (in-ear) som skydd mot det knackande ljud som magnetkameran ger ifrån sig vid bildtagningen. Du kan även  ta med dig egna öronproppar till undersökningen men visa dem då först för röntgenpersonalen så modellen är OK att ha vid undersökningen.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sep
10

Syns ärr på röntgen


FrågaSyns en ”ärrbildnig” under stårtå vid skalpellingrepp, på vanlig slätröntgen eller skall tån skiktröntgas?

SvarInga mjukdelsförändringar i den ytliga hudkostymen kan ses med konventionell röntgen. Finns abscess (varhåla) i mjukdelarna under huden kan ev. datortomografi (CT) se denna förändring. Det är storlek på objektet som avgör om det kan ses med någon diagnostisk teknik.
Ultraljud är oftast förstaval om ej djupt liggande hudförändringar ska diagnostiseras (synas).

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sep
10

Om rotblockad


FrågaJag har haft svår nervsmärta i ett år. Har fått morfin men dom hjälper inte mycket. Ska nu få blockad. Hur många blir hjälpta o hur länge?

SvarVi har ingen statistik över hur bra denna behandling är.
Vad vi vet är hur patienten upplever denna behandling på plats direkt efter undersökningen. Även patienter, som återkommer, brukar beskriva tidigare behandlingar och hur de upplever effekten av denna.
Det går med klinisk vägledning lokalisera nivån för diskbråcket med specifierad värk. Då man ger en kombination av kortisinpreparat och lokalbedövningsmedel får man oftast ett omedelbart svar om rotblockaden har lyckats och förmodas då hjälpa en tid framöver.

Generellt får man oftast ett bra positivt svar av denna behandling… om man ger denna rotblockad på rätt nivå (nervrot). Finns en tidigare MR-rygg att tillgå av diskbråcket ökar förutsättningarna för en god effekt.
Vi har haft patienter som ”krypit” upp på bordet från en säng med mycket svåra smärtor för att sedan efter behandlingen själv hoppa ner från undersökningsbordet och gå därifrån.
Framgången med denna behandling varierar stort mellan olika individer, lokalisation av bråcket, vem som gör behandlingen, mm. Om man får en effekt vid blockaden sitter denna i mellan 1 till 4-5 månader…. där ca. 3 månader får anses mer ”normal” tid.

Har man svår ryggvärk där medicinering inte ger någon effekt eller operation  inte är ett alternativ är denna behandlingsform mycket bra!

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Aug
01

Varför ses ej frakturen med vanlig röntgen


FrågaJag undrar lite om CT-röntgen. Hur ”bra” syns frakturer på en sån röntgen?
En tvåmånaders bebis som gjort ett flertal undersökningar hos ett antal läkare hittar ej några frakturer på bebisen varken vid undersökning eller vanlig röntgen.
Sedan görs en CT- röntgen som plötsligt visar 3 revbensfrakturer som är av precis vid ryggraden långt ner. Och vid närmare titt hittas ett till vid ryggraden.
När en slät-röntgen sedan görs ett par veckor efter så syns ingenting på denna röntgen.

Så det jag undrar är kan det varit något annat man sett på ct:n? Kan det vara någon ledvätska, kotor ur led osv? Eller kan det även vara svårt att se frakturer på en slätröntgen trots att det var minst två veckor efter den påstådda skadan.

SvarDet man inte ser med konventionell (vanlig) röntgen ses med CT….
Att se enstaka odicloserade revbens-frakturer kan vara svårt nog på vuxna. Att se 3-4 revbensfrakturer på litet barn och dessa lokaliserade intill kotpelaren är mycket svårt, nästintill omöjligt, med konventionell röntgen. Om  man inte kan utesluta skada och stark misstanke på skada trots allt finns får man komplettera den ”vanliga” röntgen med exv. datortomografi (CT).

CT är mycket bra på bla. skelettdiagnostik. En konventionell röntgenbild avbildar alla röntgentäta strukturer ”ovanpå varandra”. Även mjukdelar framför skelettet, som hjärta, lunga och mjuk vävnad, otydliggör skelettstrukturer. Detta mjukdelsmassa som otydliggör röntgenbilden slipper man med en CT. Man kan få oerhört detaljerade bilder av skelettstruktur och leder med CT. Man kan även se fynd (kallusbildning, ojämnheter, mm.) som kan misstänkliggöra tidigare skador på ben.

Att man ofta gör en konventionell röntgen först på ett litet barn beror på den ökade bestrålning barnet utsätts för under en CT-undersökning. Detta dock beroende på misstänkt skada eller sjukdom.
Man ser skelettet, i normala fall, oftats tillräckligt bra med en konventionell röntgen. Ibland finns frakturer som pga. lokalisation, involverar leder, multipel fragmenterat , inför operation, etc. gör att en kompletterande CT-undersökning för mer nogrann  kartläggning av fraktur är starkt indicerat.

Efterkontroller av skelettskador kan mycket väl göras med konventionell röntgen då man nu vet var skadan sitter och vad man ska titta efter. Att dessa frakturer vid den konventionella röntgen efteråt inte syntes före eller kan ses efteråt kan bero på små frakturer som dessutom är mer eller mindre helt läkta. Okomplicerade frakturer hos barn kan vara stabil efter en vecka medan det hos en vuxen tar 6-8 veckor.
Man kontrollerar även vid revbensfrakturer lungornas tillstånd. Ett skadat revben kan riva hål på lungsäcken och ge en pneumothorax (ihopfallen lunga) som då påverkan andningen mer eller mindre.

Svarat avK. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Aug
01

Framtida fertilitet vid bestrålning


FrågaMin son som är 11 år fick röntgen av höften och skyddet för genitalierna gled av under röntgen. Min son blev orolig och sade det till sköterskan efteråt varpå hon svarade att ”Det var inte bra!”
Finns det risk att detta kan påverka hans möjligheter att bli pappa i framtiden?

SvarInga problem, det finns ingen risk för nedsatt fertilitet. Det finns heller ingen risk att din sons barn kommer att drabbas negativt. Förr trodde man att det fanns risk för så kallade ärftliga skador, men numera anser man att dessa inte föreligger vid de stråldoser som förekommer vid röntgenundersökningar.

Att man använder testikelskydd är för att minimera risken för testikelcancer. Även utan skydd är dock denna risk väldigt liten. Vid många röntgenundersökningar kan man inte använda testikelskydd då de stör undersökningen. I dessa fall röntgar man utan skydd eftersom risken trots allt är så liten.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Aug
01

Oro för strålning på barn


FrågaMin 3-åriga son har idag träffat en ortopedläkare p.g.a något överrörliga knäleder. Läkaren skickade honom till röntgen där 5 bilder togs av hans högra knä och 4 av hans vänstra. Alltså totalt 9 bilder.
Jag är nu extremt orolig över denna mängd av exponering. Under hela tiden satt han upp på britsen, framåtlutan och tittade på sina knä som röntgades. Knäna var placerade helt ihop så jag tänker mig att båda hans små ben har exponerats 9(!!!) gånger samt att hans huvud var väldigt nära varje gång. Hans underliv var inte heller skyddat. Nu har jag läst om den kraftigt ökade risken för skador hos barn vid exponering av röd benmärg och känner mig ännu mer orolig för 9 exponeringar tycker jag låter sååå mycket även för en vuxen. Det blev ju så mycket strålning av samma område på en gång. Gjort är ju gjort men är detta normalt förfarande med barn och hur stor skada är skedd? Han klagade på att knäna kliade när han gick till sängs. Klandrar mig själv för att jag inte ifrågasatte detta på plats och kanske hade kunnat förhindra framtida skador. Skulle vara otroligt skönt om Röntgendoktorn kunde svara mig ärligt har farlig denna undersökning har varit för min 3-åring.

SvarFör att röntgenundersöka små barn behövs bara små mängder röntgenstrålar. Just att de är små gör att röntgenstrålarna lätt kan ta sig igenom barnet, och stråldoserna blir följaktligen också små. Viktigt vid all röntgenundersökning är att patienten är stilla. Detta kan vara ett problem då det gäller att röntgenundersöka en 3-åring. Det var nog därför som ditt barn fick sitta upp, för då var han rimligt stilla. Att han hade huvudet nära eller saknade skydd för underlivet betyder i praktiken inget. Eftersom endast små mängder röntgenstrålar användes blir mängden spridd strålning, som kan träffa huvud och underliv, försumbar.

Jag har aldrig hört att strålning från en röntgenundersökning skulle kunna orsaka klåda. Troligen är det något annat som gjorde att det kliade i knäna.

Stråldosen som ditt barn fick till följd av alla exponeringarna motsvarar ungefär stråldosen från knappt en veckas naturlig bakgrundsstrålningen. Bakgrundsstrålningen är strålning som vi alla utsätts för. Den kommer till största delen från marken och från rymden. Risken med denna stråldos är helt försumbar. Alltså, risken som ditt barn utsattes för är så liten att den kan betraktas som försumbar. Om man tar bilen till och från sjukhuset, är oftast bilresan mer farlig än röntgenundersökningen.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Sidan 3 av 7712345102030...Sista »