Att röntga skelettåldern

Kan man röntga tillväxtszonen hos er, så fall hur går det till?

Handröntgen för bedömning av tillväxt
Hand

Genom att ta en röntgenbild av handen (oftast vänster) kan man avgöra någorlunda hur länge en individ kommer att fortsätta att växa. På röntgenbilden bedömmer man då hur mycket (eller lite) de sk. tillväxtzonerna (fogar) har slutit sig. När dessa fogar väl är igenslutna växer man inte längre och kan inte heller påverka tillväxten på medicinskt väg.

Tidigare tittade man på dessa zoner främst i handloven medan man idag enbart gör denna bedömning av fingrarnas ben. Det finns en speciell enhetlig skala med bla. preciserade röntgenbilder som man jämför med för att utröna hur länge tillväxten fortgår för barnet. Dessa skalor är något olika för pojkar och flickor. Pojkar växer generellt något längre tid än flickor.

Denna undersökning görs nog på alla röntgenavdelningar.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Strålning vid röntgen av barnskalle

Hur mycket strålning i mSv får ett barn på 19 kg i sig vid en CT skalle? Hur stor riskökning för framtida men i form av strålningsinducerad cancer innebar denna undersökning och bör man oroa sig som förälder? Barnet är 4 år. Används barnprotokoll på de svenska universitetssjukhusen med egna barnkliniker så att stråldosen blir minsta möjliga?

CT-undersökning av skallen på ett 4-årigt barn innebär en stråldos på knappt 2 mSv. Den naturliga bakgrundsstrålningen ger oss alla en stråldos på ungefär 2 mSv/år, dvs ett års bakgrundsstrålning ger ungefär samma stråldos som en ”CT-skalle” på ett barn.
Risken för att avlida i en cancersjukdom på grund av stråldosen 2 mSv till ett barn är 0,03%, eller 99.97% chans att inte drabbas. Cancersjukdomar beror på mycket annat än strålning. Ungefär 20% av befolkningen förväntas avlida i någon form av cancersjukdom. En extra stråldos på 2 mSv ökar risken från 20% till 20,03% (för barn).

Barn är ungefär 3 gånger mer strålningskänsliga jämfört med vuxna. 2 mSv i extra stråldos innebär för vuxna att risken att avlida i en cancersjukdom ökar med ungefär 0,01%.

Man får inte cancer med en gång efter en bestrålning. En strålningsinducerad cancer har lång latenstid och behöver vanligen mellan tio och trettio år på sig innan den ger sig tillkänna. Dock, risken att drabbas av en strålningsinducerad cancer är trots allt väldigt liten, och som röntgenpatient, eller förälder till röntgenpatient, ska man inte behöva oroa sig.
Man kan idag inte säga om en konstaterad cancer beror på strålning eller om den beror på något annat.

Alla barn som undersöks med datortomografer (CT) i Sverige blir sedan flera år tillbaka undersökta med speciella barnprotokoll så att stråldosen blir minsta möjliga. Detta gäller inte bara universitetssjukhus utan samtliga sjukhus.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Blyskydd vid röntgen av handen

Min dotter har varit hos er och röntgat handen för att göra en skelettåldersbestämning. Hon har gjort detta två gånger med 6 månaders mellanrum. Jag undrar varför hon inte har fått något skydd över sig någon av gångerna? Behöver man inte det vid en handröntgen?

Nej, man behöver inte något skydd över sig vid handröntgen.

På röntgenavdelningen vid Helsingborgs lasarett har vi regler för hur patienter ska skyddas vid undersökningar och hur vi ska göra med förälder som är med sitt barn under undersökningen.
Regler ska vara enkla, och våra regler är: Patienter ska inte ha lösa skydd, undantaget är testikelskydd för pojkar/män vid vissa undersökningar och bröstskydd för yngre patienter vid undersökning av ryggraden då denna är sned (skolios) och skydd för sköldkörteln vid tandröntgen.

Att inte patienter skyddas mera är antingen att stråldosen är försumbar eller att skyddet hindrar undersökningen eller försvårar den med risk att man måste ta om bilder och då ge mer strålning. Medföljande förälder ska alltid erbjudas strålskyddsförkläde. Detta är motiverat då man undersöker buken då mängden strålning (spridd strålning) som kan träffa föräldern är relativt stor. Men att ge föräldern ett förkläde då barnet undersöker handen är egentligen inte motiverat då den spridda strålningen är helt försumbar (strålningen motsvarar någon minuts naturlig bakgrundsstrålning). Men man gör det ändå för att reglerna ska vara enkla.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Att röntga på neonatalavdelningen

Jag jobbar på neonatalen, där vi ganska ofta röntgar barnen i sängen. Då står jag och håller i barnet är det farligt med strålningen när man är gravid om man har blyförkläde och kan strålningen träffa om jag vistas i rummet utan skydd några meter ifrån?

Det är inget strålskyddsproblem för fostret om du är gravid och jobbar på en neonatalavdelning. Ur strålskyddssynpunkt kan det vara ett problem då man arbetar med stora och tjocka patienter (över 100 kg). Små patienter innebär att mängden strålning som behövs vid en röntgenundersökning är väldigt liten till att börja med. Den lilla mängd strålning som trots allt finns reduceras till i princip noll av strålskyddsförklädet.

Avståndet har också stor betydelse. Om man inte har strålskyddsförkläde på sig kan man utnyttja avståndet. Är man två meter bort från patienten reduceras strålningen tack vare avståndet till ungefär samma nivå som om man hade haft ett strålskyddsförkläde på sig men stått nära patienten. Du har kanske hört talas om inversa kvadratlagen?
Om du använder strålskyddsförkläde då du håller patienter och i övrigt står minst ett par meter bort från patienten vid röntgenundersökningar uppskattar jag att den sammanlagda fosterstråldosen motsvarar mindre än en dags naturlig bakgrundsstrålning. Bakgrundsstrålning är joniserande strålning, som också röntgenstrålning är, och som vi alla, inklusive foster, alltid utsätts för.

Det finns ett gränsvärde för hur mycket yrkesrelaterad strålning som ett foster får utsättas för då gravid personal jobbar med strålning. Du hamnar långt under 1% av tillåten maximal fosterstråldos.
Vid uppskattning av ovan har jag antagit att du som personal är med om ettusen (1000) röntgenundersökningar under graviditeten. Du skriver i frågan att det händer ganska ofta men jag är tveksam om det verkligen är så ofta som tusen gånger. Är det mer sällan än vad jag har antagit får du själv korrigera ner siffervärdena i motsvarande grad.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Tandröntgen på småbarn

Jag har en liten 6-åring som varit på tandläkarbesök och nu vill de röntga hennes tänder (Folktandvården). Orsaken är bara att se om det finns hål vad jag har förstått.
Jag blev lite förvånad för jag trodde inte man röntgade barn. Jag undrar hur strålningen påverkar barn, de har ju t ex mycket tunnare benstomme etc så jag undrar om det är så himla bra? Hon har bara fått två permanenta tänder längst fram i underkäken än så länge.
Kan man vägra röntgen? Har man rätt till det tror ni? Lustigt nog kan jag inte minnas att det togs några bilder på mina tänder som liten…

Du kan alltid som förälder tacka nej till en röntgenundersökning.
Men ofta finns det en anledning till varför tandläkare vill röntga tänderna.
I ditt barns fall gäller det mjölk-kindtänderna så att det inte finns hål i dessa, som senare kan göra så att de permanenta tänderna får skador.
Röntgenstråldosen är ytterst liten och den får man väga mot den skada som hål i tänderna ger upphov till i framtiden.

G.O.S. övertandläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Barnhöft och strålning

För tre veckor sedan föddes vår son på American Hospital in Paris och det konstaterades att han på vägen ut bröt nyckelbenet vilket bekräftades av de röntgenbilder som togs (2st).
När vi på 4:e dagen skrevs ut från sjukhuset fick en remiss till att röntga höfterna när han är 1 månad och jag ställer mig lite frågande till det, pgr av strålningen.
Barnläkaren som undersökte honom när han var två veckor sa att han hade fina höfter och att den läkaren som skrev remissen förmodligen gjorde det av säkerhetsskäl då förlossningen var svår. Här i Frankrike har de en förmåga att övervårda och jag ställer mig därför tveksam om vi ska låta röntga hans höfter.
Hur mycket påverkar strålningen när de är 1månad och hur mycket påverkar den strålning som gjordes när han var 2 dagar? Är det för mycket att röntga så mycket när han är så liten? Bör vi kanske avvakta?

Tack vare att små barn är små så är det lätt för röntgenstrålarna att passera igenom barnet. Detta medför att stråldoserna trots allt är tämligen begränsade när man röntgenundersöker barn. Strålkänsligheten är samma antingen man är någon dag gammal eller någon månad gammal. Då man blir äldre avtar strålningskänsligheten. Man menar att små barn är ungefär tre gånger känsligare för strålning jämfört med vuxna.

Som alltid ska man kunna motivera varför man vill göra en röntgenundersökning. Från det du skriver i din fråga verkar det tveksamt om man ska röntgenundersöka höfterna. Detta är dock något som ska bedömas av läkare.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Om att göra en MUCG

Min son som är 10 år ska göra en MUCG (röntgen av urinblåsa). Han är rädd för detta och gråter på kvällarna när han ska lägga sig. Min fråga är om det gör ont när dom för in plastslangen? Hjälper salvan något?

På vårt sjukhus barnavdelning ges någon lugnande medicinering innan undersökningen om barnet är mellan 6 månader och 5-6 år.
Om barnet är under 6 månader ges inget lugnande. Likaså om barn är 5-6 år och äldre göres en bedömning om behovet först innan ev. lugnande medicinering ges.

Urinröret har en känslig slemhinna så trots bedövningssalva i urinröret före kan det kännas lite obehagligt. Det ska inte göra ont.
Innan något förs in i urinröret appliceras bedövnings-/glidgel både i urinröret och på katetern. Katetern som förs in i urinblåsan via urinröret är ca. 1,5-2mm i diameter. Detta göres på barnavdelningen innan barnet kommer till röntgenavdelningen.

Reflux grad 3 barn 7 mån
MUCG med reflux

Vid röntgenundersökningen låter man kontrast rinna in via denna kateter och fylla upp urinblåsan. Sedan är det meningen att barnet ska kissa. Det är under kissandet, då urinblåsan pressar ihop sig, man kan avgöra om någon sfinkter inte håller tätt tillbaka upp mot urinledarna och njurar. Backar det då upp urin/kontrast i urinledarna kallas detta reflux. Under denna procedur tar man få röntgenbilder med låg effekt för att minimera röntgenbestrålningen.

Trots långa förberedande förklaringar med äldre barn är det mer normalt än undantag att det ”låser sig psykiskt” när man sedan uppmanar dem att kissa på undersökningsbordet då urinblåsan är full.
Så… undersökningen kan ta allt från 15 minuter till 45 minuter beroende på hur ”kiss-medgörlig” barnet är.

K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Amma efter MR

Får man amma sitt barn efter en MR-undersökning?

Ja det går bra.
Om kontrastmedel ges vid undersökningen går en mycket liten del av detta över till modersmjölken och därmed barnet. Detta har, vad man idag vet, ingen som helst påverkan på barnet.
Om man dock själv är orolig för detta kan bröstmjölk pumpas ut innan undersökningen så man har till några amningar efter undersökningen.
Själva magnetfältet har ingen som helst påverkan på bröstmjölken efteråt.

K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Radioaktiv efter behandling

Min svärmor behandlas med radioaktivitet nånting, vi har inte fått mycket information om det men vi får inte träffa henne på tre veckor är det sagt. Min man åker hos henne och träffar henne ändå. Vi har ett barn som är två år hemma, får absolut inte träffa farmor (har inte gjort det) men jag är jätteoroligt att min man får radioaktivitet från henne och lämnar den hemma till barnen.
Är det verkligen så? Kan min dotter få det från sin pappa?

Din svärmor har troligen behandlats med radioaktivt jod på grund av något problem med sköldkörteln.
Din man tar inte med sig något radioaktivt jod hem efter besök hos svärmor. Er dotter får ingen strålning. Du behöver inte vara orolig. Det är bara om er dotter besöker sin farmor som hon utsättas för strålning. Därför rekommenderar man att små barn inte ska besöka personer som har behandlats med radioaktivt jod under de första veckorna efter behandlingen. Det radioaktiva ämnet sönderfaller (förbrukas) och en del lämnar kroppen via urinen. Ungefär tre veckor efter behandlingen finns bara små (ofarliga) mängder radioaktivt jod kvar.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Strålning vid skolios-röntgen

 Min 15-åriga dotter ska bli skoliosröntgad (remiss från skolläkaren). Är väldigt orolig över stråldosen och att så stor del av kroppen utsätts för strålning. Hur stor dos är det?

 Vid första röntgenundersökningen av ryggraden tas vanligen både frontalbilder och sidobilder. Stråldosen blir då ungefär 0,5 mSv (motsvarar cirka tre månaders bakgrundsstrålning). Vid eventuella uppföljningar tas vanligen endast frontalbilder, och då blir stråldosen ungefär 0,15 mSv (motsvarar cirka en månads bakgrundsstrålning).

 M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

® www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024