Skillnaden mellan CT och ultraljud

Jag undrar vilka organ man ser på CT Thorax och CT övre buk med kontrast? Vilken information kan ett ultraljud buk ge som inte ett CT kan ge av bukorganen?

Med CT (datortomografi) ses i stort alla organ inom det undersökta området relativt bra. Beroende på frågeställning och patientens tillstånd tillför man sedan ev. kontrastmedel till blodet.
Kontrast gör att blodkärlsrika organ eller processer laddar upp vilket då bättre kontrastera mot de omgivande strukturerna. Denna kontrasttillförsel optimeras mot vilken misstänt patologi man avser finna med denna undersökning. Dvs. vid en misstänkt patologisk process i tex. levern påbörjas bildtagningen ca. 80 sekunder efter kontrasttillförseln. Detta för att levern ska hinna ”fylla” sig med kontrastmedel. Om det däremot finns misstankar om patologi i kärlförsörjning till ett organ startar bildtagningen mycket snabbare då det ska finnas optimalt med kontrast i blodkärlet till ett organ… inte i organet.
Sedan granskas bilderna för att se om något onormalt, som inte ska finnas där, ”laddar upp” med kontrast.

Ultraljud är mer en dynamisk undersökning. Där CT’n tar statiska bilder, dvs. avbilda ett organ vid en enskild tidpunkt, där kan man med ultraljud följa ett organ visuellt över längre tid (dynamiskt). Så när man tex. ger kontrast vid en ultraljudsundersökning så ser man hur ett specifikt organ ”laddar upp” sig med kontrast. Likaså ses tex. ett pågående flöde inom en gallväg eller blodkärl. Denna dynamiska undersökning går inte med CT idag.
Ultraljudet begränsas dock av benstrukturer som döljer organ (bla. hjärnan). Lungvävnad är inte heller lämplig för undersökning med ultraljud då detta organ till största delen består av luft.
Beroende på frågeställningen bestäms således med vilken metod en undersökning ska göras. Sedan ger en ultraljudsundersökning ingen röntgenbestrålning.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Cystor i levern

 Jag har fått utdrag från min journal har gjort en ct-röntgen där står tre mindre förändringari levern som tolkas som benigna cystor . Om det är malingt hur vet man det? inga prover tagna. Där står även misstanke om degenarativt betingad cysta i höger acetabulum.jag har fortfarande ont i magen o höger sida.

 De fynd du beskriver är helt godartade och har ingen koppling till buksmärtorna.

 TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

HRCT högupplöst CT

Jag gjorde idag en ct av bröstkorg pga att jag får återupprepade infektioner i luftrören plus känner som om det sitter något i halsen. Efter jag legat med händerna ovanför huvudet på rygg ville dom att jag skulle ligga på mage och ta bilder…..kompletterande sa de.
Betyder det att de hittat något eller är det vanligt att man tar bilder från båda håll vid en sådan här undersökning?

HRCT bildtagning i bukläge
HRCT bukläge

Du har sannolikt genomgått en sk. HRCT-högupplöst skiktröntgen av lungorna. Man studerar då mycket små och tunna strukturer i lungvävnaden.
De delar av lungorna som är belägna nertill, dvs. åt ryggen till när man ligger på rygg, har ibland en tendens att ”packas ihop”. Genom att då ta bilder även i magläge så förvinner detta fenomen.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Hur mycket strålning vid många CT

Jag har legat inne för inflammation i bukspottkörteln i 9 månader. Under denna perioden blev jag CT-röntgad ca 25 gånger. Men i slutet av sjukhusperioden blev jag istället magnetröntgad eftersom mina läkare inte ville utsätta mig för mer strålning. Jag undrar hur mycket strålning 25 gånger ger och om det är skadligt? Jag undrar även om magnetröntgen ger någon direkt röntgenstrålning? Ska tilläggas att jag även blev opererad ett 30 tal gånger, om det har någon betydelse.

Det finns en liten risk med att utsättas för röntgenstrålning. Risken är att strålningen kan omvandla friska celler till att bli cancerceller. Vanligen tar det tio till trettio år från bestrålningen tills det att en strålningsinducerad cancer ger sig tillkänna. Det är sällsynt att röntgenundersökningar resulterar i en strålningsinducerad cancer, och ytterst få röntgenpatienter drabbas av detta. De allra flesta patienter kommer aldrig att påverkas negativt av röntgenstrålningen.

Den effektiva stråldosen är ett mått på risken som är kopplat till strålning. Effektiv stråldos anges i enheten sievert (Sv). En sievert är en för röntgensammanhang stor stråldos varför man oftast använder prefixet milli (tusendel). Den effektiva stråldosen uttrycks alltså vanligen i millisievert (mSv).

En CT-undersökning av bukspottskörteln ger i storleksordningen en effektiv stråldos på 5 mSv. Summerar man 25 undersökningar blir det 125 mSv. Därtill används ibland röntgen i samband med kirurgiska ingrepp. Jag vet inte i vilken omfattning man har använt sig av röntgen under dina 30 operationer. Har man använt röntgenstrålning brukar den effektiva stråldosen vara omkring 1 mSv per gång. Du kan alltså vara uppe i en ackumulerad effektiv stråldos på 155 mSv. Nu kan man inte ange en effektiv stråldos så här noggrant utan att i detalj veta hur undersökningarna har gjorts. Dock kan man rimligen anta att din totala effektiva stråldos ligger i intervallet mellan 100 och 200 mSv.

Vi utsätts alla för naturligt förekommande strålning. Denna strålning är av samma slag som röntgenstrålning. Den kommer från rymden (kosmisk strålning) och från naturligt förekommande radioaktiva ämnen i vår omgivning. Man kallar denna strålning för naturlig bakgrundsstrålning. Årligen ger den oss alla en stråldos på mellan 2 och 3 mSv. Under ett normalt liv får man alltså en stråldos på några hundra millisievert från bakgrundsstrålningen.

Även den naturliga bakgrundsstrålningen kan ge upphov till cancersjukdomar. Ungefär 20% av oss kommer att avlida i en cancersjukdom. Denna siffra kan man dela upp i cancrar som beror på den naturliga bakgrundsstrålningen och cancrar som beror på annat. Ungefär 0,2% (av de 20%:en) beror på den naturliga bakgrundsstrålningen. Resterande 19,8% beror på något annat.

Med tanke på den strålning som du utsattes för då du var sjuk ungefär motsvarar den bakgrundsstrålning som man får under en livstid, har din risk att avlida i cancer ökat från 20% till ungefär 20,2%. Det är en liten riskökning. Man kan vända på det hela och uttrycka samma sak med att sannolikheten är 99,8% att du inte kommer att avlida som en direkt följd av alla dina röntgenundersökningar, utan slutet kommer att bero på något annat.

Jag kanske bör tillägga att risken med strålning ökar om man får mycket strålning under kort tid. En kort tid i strålrisksammanhang är timmar eller möjligen någon dag. Det går därför att jämföra riskerna med den naturliga bakgrundsstrålningen med riskerna med röntgenundersökningar som görs under veckor/månader. Bägge fallen gäller stråldoser som är utdragna i tiden.

Slutligen, undersökning med magnetisk resonans (MR), också kallad magnetkameran, görs med hjälp av magnetfält och radiovågor. Magnetkameran använder sig inte av röntgenstrålar. MR anses därför som ofarligt, såvida man inte har något inopererat i kroppen som kan påverkas negativt av magnetfält och/eller radiovågor.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Vad visar en CT-skalle

Vad visar en CT av skallen?

En CT-skalle är framför allt en snabb, enkel och ”billig” undersökning.

Denna metod används vid akuta undersökningar där ett snabbt resultat krävs eller där patienten inte kan ligga stilla en längre stund.
Är frågeställningen exv. blödning eller infarkt körs alltid en CT av skallen.
En akut CT-skalle görs utan kontrastmedel i det initiala skedet för att få en snabb diagnos.
Infarkter är mer svårbedömda de första timmarna efter det akuta insjuknandet.
Om behov finns, vid granskning av bilderna, att komplettera med kontrastmedel göres en ny CT omgående eller vid ett senare tillfälle.

CT’n avbildar hjärnans alla olika strukturer mer eller mindre bra.
Våra radiologer tittar mycket på symetrin i skallen, dvs. båda hjärnhalvorna ska se ”nästan likadana” ut. Likaså ska det inte förekomma förskjutningar av hjärnans massa som är relativt vanligt vid div. patologiska processer häri.
Använder man intravenös kontrastmedel framhävs oftast blodkärlsrika patologiska processer bättre. Även skallens blodkärl ses relativt bra med kontrast.
Idag görs även sk. perfusions-CT med ”vanliga nya” CT-maskiner där man kan diagnostisera ev. ischemiska (blodbrist/nedsatt blodflöde) områden i hjärnan med hjälp av kontrastmedel.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Sett benö på CT

 Har idag fått svar efter datortomografi av ett knä, i svaret står det, …bekräftar att det är en ben-ö man ser, det ser helt snällt ut.
Vad kan det vara som är snällt? Det kan ju inte vara smärtan…

 Man menar att benö är godartad.
Den ger inte heller några symtom så din smärta har med annat att göra.

 TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Vilken röntgen för ryggont

 Min fråga gäller, om det är möjligt att kirurgiskt lätta på trycket på nerver i bröstryggen (mellan skulderbladen), har jätte ont. Har föreslagits att ta slätbildsröntgen där. Har tidigare fått diagnos kotkompression.
Är en slätbildsröntgen av värde för utredning eller kan MRT-röntgen ge ett bättre och tydligare svar?

 Din fråga om operation bör ställas till en ryggortoped.
En vanlig röntgenundersökning kommer sannolikt inte att kunna förklara eller bidra till den fortsatta hanteringen av din smärta.
En magnetkameraundersökning har betydligt större chans att förklara de bakomliggande orsakerna till din smärta.

 TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborg

Vad ses förutom levern vid CT…

 Pga smärtor i magen och förändringar inom levern har jag varit på CT, CT PET, magnetkameraundersökning av levern, samt ultraljud levern. Undersökningarna har pågått i ca 40 dagar och jag har mått minst sagt DÅLIGT under tiden. Har under väntetiden väldigt tydliga smärtsamma punkter i bröstbenet samt på andra ställen i bröstkorgen (på/i revbenen), även lite öm svullnad vid ett revben som liksom strålar ut i höger bröst.
Mina frågor är: kan man efter dessa undersökningar även se eventuella förändringar i bröstkorgen alltså skelettet, eller måste det till ytterligare undersökning för att utesluta ev. förändringar just där? Ser man även om det finns förändringar i brösten alltså bröstkörtlar?

 Ultraljud av levern visar vare sig skelett eller bröstkörtlar.
Om CT av levern inriktas specifikt mot just levern kan man inte bedömma bröstkorgen då denna inte är med på bilderna.
PET-CT av kroppen kan visa såväl tumörer som dottersvulster (metastaser) i bröst och skelett om de inte är allt för små.
Det låter som om du är mycket välundersökt när det gäller din lever och man är säkert lyhörd även för dina nytillkomna besvär.
Jag föreslår att du diskuterar dina funderingar med din behandlande läkare som vet mer exakt vad som undersökts och med vilka frågeställningar.

 TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Skiktröntgen av båtbenet

 Har problem med båtbenet i vänsterhand. Blir ej bra. ”Vanlig” röntgen visade ingenting, så jag fick en remiss för magnetröntgen. Dock rörde jag mig för mycket, gjorde några försök, så jag var tyvärr tvungen att ge upp.
Frågan är då om det går bra att använda skiktrönten för att röntga mitt båtben (som ett alternativ)?

 Om man letar efter en ren skelettskada kan datortomografi (skiktröntgen) var ett alternativ.
Om man istället vill titta efter mjukdelsskador eller benmärgsödem krävs en MR-undersökning (magnetkamera).
Din doktor kan svara på vad som kan vara aktuellt för dig.

 TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Svårt att dricka kontrast

Jag har fått tid för CT buk med iv kontrast. Min fråga är hur mycket kontrast ska man dricka??? Kan man varva kontrasten med t.ex saft??? Jag har väldigt svårt att dricka kontrast, finns det inget annat sätt att få kontrasten i sig???

Den kontrast som patienten dricker innan en datortomografi (CT) av buken består av 20ml kontrastmedel, 20ml Sorbitol samt 1 liter vatten.
Denna 1 liters blandning ska normalt då fördelas och drickas under 1 timmes tid innan undersökningens start. Har patienten tunntarmsstomi halveras denna mängd.

Blandningen smakar enligt de flesta inte så illa. Man kan oftast provsmaka vid ”serveringen” för att avgöra smaken. Det går bra att blanda denna kontrastblandning med tex. citron-essens eller vanlig klar saft om man tror sig inte klara att dricka kontrastblandningen ”naturellt”.
En absolut sista utväg är att få en magsond satt via näsan för att distribuera kontrasten denna väg direkt till magsäcken eller tarmen. Men denna metod är klart mycket mer obehagligt än att dricka kontrasten på normalt sätt.

Om det, efter att du trots allt försökt och druckit en större del av denna blandning, står dig ”upp i halsen” brukar vi ändå vara nöjda och kan genomföra undersökningen.
Så ta med dig någon god saftsort hemifrån, blanda och försök dricka i lugn takt…

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

® www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024