Huvudvärk av kontrast

FrågaI november var jag på kärlröntgen av huvudet med kontrastväska, är det vanligt att man får attacker av huvudvärk efteråt?

SvarAtt få huvudvärk efter injektion av jodkontrastmedel i blodet är en övergående känd sen ”biverkning” dock inte en helt vanlig sådan (ca. 1 av 150 pat.). Denna behandlas enbart symtomatiskt dvs. med huvudvärkstablett.

Flertalet jodkontrast-sorter är isotoniska eller lätt hypertona vilket betyder att de drar ingen eller minimal vätska ur celler (osmos) och det interstitiella rummet till blodbanorna. Troligen är det denna ytterst minimala men dock vätskeförlust ut i blodkärlen som då ger en ökad volymexpansion (vasodilatation) vilket i sin tur ger upphov till den förväntade värmekänsla man normalt känner i kroppen av en kontrastinjektion.
I hjärnan finns den sk. blod-hjärnbarriären som hindrar främmande ämnen och kontrastmedel att nå utanför hjärnans blodkärl in i hjärncellerna (CNS). Detta hindrar dock inte den något hypertona kontrasten att dra vätska ut från hjärnans interstitiella vävnad (hjärnbarken) in i blodkärlen. Dvs. hjärnan blir för en kort stund uttorkad. Denna minimala men trots allt en störning i hjärnans vätskebalans kan då ge symtom i form av huvudvärk.
Det finns mycket sällsynta fall där kontrast passerar blod-hjärnbarriären och kan då ge svårare neurologiska symtom så som svår huvudvärk, kramper, förvirring och motoriska störningar, mm. Likaså kan metastaser, meningit, etc. ge en barriärskada där kontrasten då kan påverka nervceller, som är mycket känsliga för yttre stimuli, som då kan ge liknande symtom.

Om det var kontrasten eller det faktum att även stress och den obehagskänsla de flesta nog känner inför denna undersökning och en injektion, av ett för sig själv okänt medel i kroppen, nog kan ge huvudvärk. Vad som orsakade din kan vi inte sätta fingret på men kontrastrelaterad huvudvärk ska vara övergående inom några timmar eller någon dag.

Symtom som kan relateras till en nyligen kontrastinjektion som inte går över inom någon eller några dagar ska man ta upp med sin egen doktor. Likaså ska man meddela röntgenpersonal om dessa ”biverkningar” om fler röntgenundersökningar med jodkontrast ska göras i framtiden. Vid svårare besvär efteråt ska man givetvis söka akut sjukvård.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

CT-skalle utan kontrast

FrågaEn anhörig har lidit av huvudvärk sedan i maj. Gjort en skiktröntgen. Inget hittades. Dock gjordes röntgen utan kontrastvätska. Kan man se kärl på datortomografi? Rädd att min anhöriga kanske har förträngningär i kärlen i huvudet eller bråck eftersom huvudvärk pågår.
Kan man se sådant på datortomografi utan kontrastvätska?

SvarNej inga blodkärl i skallen kan med datortomografi (CT) bedömmas riktigt utan kontrastmedel. Man kan endast se de större skallkärlens (hals/skallbas) lokalisation. Vad man kan se utan kontrasttillförsel vid CT-skalle är aktuell blödning, ev. gammal blödning, infarkter samt ev. asymetri i hjärnan som kan visa på ev. patologisk expansivitet. Det går inte i dessa kärl att avgöra om blodflödet är påverkat av förträngninga, aneurysm, hinder (propp), mm. utan kontrastmedel.

Dock är rutiner som sådant ses något som inger misstanke på patologi som inte kan förklaras går man oftast vidare i utredningen så som tex. ny skalle med kontrast.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Bells Pares

FrågaJag har råkat ut för Bells pares, dom har inte gjort någon röntgen på mig.
Har ätit kortison tabletter, men det gav ingen resultat. Har maserat mitt ansikte på egen hand, provat akupunktur, men mitt högra öga vill inte funka riktigt. Vad jag menar är att det blinkar inte . Det rycker bara lite .
Så nu undrar jag hur länge detta ska ta innan ögat funkar som det ska, det har tagit 3-månader redan utan resultat.

SvarDetta med Bells pares är en klinisk fråga som du bör ta upp med din doktor och då få en bra och förståelig förklaring om tillståndet samt de behandlingar som finns/göres och varför.
Beroende på vad den kliniska undersökningen ger som (trolig) orsak till ansiktsförlamningen göres behandling och ev. vidare utredning efter detta. Bells pares kan bero på infektion. Svåra öroninfektioner kan tex. sprida sig till ansiktsnerven som löper strax ovan/framför örat och ge dessa symtom.
Har ansiktsförlamningen uppkommit snabbt eller efter trauma mot huvudet eller om man av någon anledning kan misstänka en malignitet som orsak till nervpåverkan då göres en röntgen.
Flera former av ansiktsförlamning läker ut efter 2-3 mån. Finns dock fall där viss defekt kan kvarstå permanent.

Har du problem med fuktningen av ögat måste man åtgärda detta med tex. en fuktkammare. Kontakta din doktor….

Svarat avKT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Oro inför angiografi

Jag har tid för angiografi inbokad men kan inte det vara farligt med tanke på att jag redan haft en hjärninfarkt. Min far dog i hjärtinfarkt och jag har även diabetes…
Kan inte det stoppa och som dom befarar börja ”vandra” och orsaka ytterligare en stroke eller annat. Måste man så måste man naturligtvis men vill inte göra en undersökning om det finns risk för ytterligare stroke eftersom jag redan har en halvsidig förlamning.
Har precis slutat röka i afall!

Nu skriver du inte vilka blodkärl som angiografiundersökningen avser. Förmodligen avser undersökningen dina halskärl (karotisangiografi). Man kan även få en bra kartläggning av halsens blodkärl med magnetkamera (MR) så vidare patienten inte har några kontraindikationer (riskfaktorer) för detta typ pacemaker, clips på ömtåliga neurologiska strukturer, etc.

Om angiografiundersökning och ev. ballong-behandling avser benens artärer finns ingen risk för sk. embolier att nå upp till hjärna eller hjärta pga. anatomin.
Om en tromb från en benartär man undersöker ev. far iväg (emboli) vid undersökningen flyter denna med blodströmmen och fastnar då mer distalt ut i artären (arteriol) där blodkärlet smalnar av. Distalt om en areriol, som för nytt syrerikt blod till organen, övergår dessa till kapilära system var igenom inga embolier kan passera. Därefter återgår blodet ut igen via venerna till hjärta och lunga för ny syresättning.
Avser undersökningen armarnas eller benens vener fastnar ev. embolier i lungartärerna. Inte heller här finns risk för embolier att nå hjärna eller hjärtats kranskärl.

Angiografi arcus aorta
Aortabågen

De gånger det kan finnas (liten) risk för embolier, etc. att flyta ut till hjärnans blodförsörjande kärl är då man passerar aortabågen med en kateter eller ledare. Från aortabågens böj avgår artärerna till hjärna och armar. Om man avser att selektivt undersöka och ballong- eller stentbehandla någon av halsens  artärer brukar man ”gå före” upp i halsartären med ett sk. filter som då samlar upp ev. lossnande tromber och hindrar dessa att nå hjärnans blodkärl. Detta filter dras sedan ut när undersökningen och behandlingen är klar.

Hjärtats artärer avgår strax efter aortaklaffen vid hjärtat. Enda gången det finns en mycket liten men dock risk för proppar (tromb) som lossnar och går ut i hjärtats blodkärl är då man passerar detta område eller är ute i dessa kärl (kranskärlsröntgen) med någon form av kateter eller ledare.

Att slutat röka är oerhört positivt för den fortsatta utvecklingen/hämningen av en kärlsjukdom.
Vi vet att det är mycket svårt att sluta röka men ibland förstår man sig inte på folk som trots mycket svåra och utbredda kärlsjukdomar inte klarar av att förmå sig att sluta röka….
Nu får vi förmodligen mothugg av rökare som anser att vi tar alldeles för lätt på det här med att kunna sluta röka. Men röka är ett val man själv gör…. ingen annan!

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Ont längs ryggen efter kontrast

Var på DT av hjärna igår och fick kontrast vätska i blodet, idag 24 timmar senare har jag inte någon värk när jag är still, men direkt jag rör på mig och gör rörelser, så har jag jädrans värk från nacke – ner till svank, vad beror det på? Ilar som i hela ryggen, och kring njurarna.

Detta har högst troligen inget att göra med kontrastmedlet du fått.

Att kontrast kan ha biverkningar av olika genes är väl kännt samt oftast hur och när risk för detta föreligger. De vanligaste, trots mycket sällan förekommande, biverkningarna efter kontrast till blodet, via en nål i armen vilket är den absolut vanligaste tillförseln av kontrast, är ev. illamående, utslag och huvudvärk.
Den helt klart vanligaste ”obehagskänslan” man upplever efter kontrastinjektionen är en snabbt övergående (inom 1min.) värmekänsla i kroppen. Detta upplever nästan alla patienter mer eller mindre och anses av oss normalt inte som en biverkning.
Om du däremot hade fått kontrast insprutad i eller intill ryggkanalen så kan ev. symtom i form av nack- och ryggsmärtor uppkomma.

Symtom så här i efterhand kan vi inte förklara eller ge kontrastmedlet skulden för. Man ligger ju inte så bekvämt vid undersökningen så har man besvär från nacke eller rygg sedan tidigare…..

Har man upplevt obehag oavsett vad under eller efter en undersökning så ska man alltid nämna detta för personalen på röntgen nästa gång en liknande undersökning ska göras.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Att använda kontrast till CT-skalle

Ser man mer mer med kontrast vid CT-skalle ex tumörer?

CT-skalle med blödning och ödem
CT-skalle

Tumörer och blödningar har en tendens att skapa ödem (svullnad) kring sin lokalisation i hjärnvävnaden. Detta ödem kan ses vid en CT-skalle utan kontrastmedel. Man komplettera då undersökningen med kontrastmedel till blodet för att utreda orsaken till detta ödem. Är ödemet resultatet av en malign tumör visar sig denna tumör oftast bra med kontrast då tumörer oftast har en onormal stor kärlnybildning i sig.

Kontrastmedel används även vid undersökning av hjärnans blodkärl och ”cirkulationsfysiologi” sk. CT-perfusion (CTP) vid infarkter (propp). Den infarcerade hjärnmassan laddar då inte upp med kontrast. CTP täcker dock bara in några cm (2-4cm) av de centrala delarna av hjärnan.
Likaså är det svårt att konstatera helt nya infarkter (inom 1-1,5tim) oavsett metod med eller utan kontrast.

Problem är även, oavsett metod, om patienten tidigare haft en infarkt, att kunna avgöra om nytillkommen förändring i området är av gammalt datum eller en ny infarkt.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att se liten stroke på röntgen

Kan man ha haft en liten stroke som aldrig kommer synas på nån röntgen. Jag har haft troligtvis en liten, jag är nästan helt återställd lite svagare på högra sidan än. Men dom ser inget på röntgen.

CT-skalle misstänkt infarkt
CT-skalle ny

Stroke kommer från engelskan och betydelsen på svenska blir ”slaganfall” eller ”hjärnkatastrof”. Detta innefattar blodpropp (infarkt) i någon av hjärnan blodförsörjande kärl eller en blödning kring eller i hjärnans mjukdelar eller hålrum. Infarkterna svarar för ca. 85% av alla stroke-tillbud.

Små eller nyligen inträffade små infarkter kan vara svåra att urskilja på en undersökning med datortomografi (CT). Blödning i hjärnan, även mindre sådana, ses då bättre med CT.

CT-skalle undersökning efter 4 dagar
CT-skalle 4 dagar

Då man ev. snabbt vill sätta in propplösande läkemedel (trombolys) efter symtomdebuten måste man först utesluta att det inte rör sig om en blödning i skallen. Blodförtunnande läkemedel förvärrar i så fall skadan.

Mindre symtomgivande infarkter kan ev. ses bättre efter en tid då skadan i den hjärnvävnad som skulle försörjts med blod av det igenproppade kärlet ev. ökat i både omfång som sk. attenueringskillnad (kontrastskillnaden) i CT-bilden.

Magnetkameran (MR) är bättre på  avbilda ärr eller mjukdelsförändringar inom hjärnan efter infarkter och blödningar. Denna undersökning tar dock längre tid vilket inte gör den till förstahandsvalet vid urakut undersökning av hjärnan (sk. trombolyslarm).

K.T rtgssk
Röntgen Helsingborg

Defekt av lillhjärnan

Vad menas att lilla hjärnan har fallit ner?
Min läkare sade efter bilder från CT att han vill göra en MRT pga att det ser ut som att lilla hjärnan har fallit/trillat ner och detta skapar min huvudvärk som jag har kvällstid då jag försöker att somna. Vad gör man åt det??

Det kan ev. röra sig om en defekt som kallas Chiari. Detta medför en herniering (nedbuktning) av lillhjärnan nedåt mot kraniets nackhål (foramen magnum) där all ryggnerver löper ut från skallen. Man brukar dela in denna defekt i 4 varianter där typ 2-4 mer betecknas som missbildning och ger mer eller mindre symtom och komplikationer då bla. likvorflöde kan påverkas, mm. Typ 2-4 brukar man kunna diagnostisera redan i unga år då den ju ger fler uppenbara symtom. Även Chiari typ 1 kan ge symtom som ont i huvud och nacke vid tex. ansträngning.

Behandlingen är våra radiologer inte så insatt i men det lutar nog åt medicinsk behandling mot huvudvärk, etc. Om de neurologiska symtomen är sådana att de påverkar cirkulationen i hjärnan, andningcentra, mm. är nog kirurgi ett alternativ. Detta är dock en fråga neurolog eller annan specialist på nervsystemet kan ge mer information om.

Läs mer vid tidigare [ fråga och svar ].

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Hur ser man metall i skallen

Jag undrar vilken slags röntgen som ser metaller i huvudet?

Metall, oavsett var i kroppen, ses med vanlig konventionell röntgen.
Vill man precisera lokalisation kan man gör en undersökning med datortomografi (CT).
Magnetkameran (MR) funkar inte initialt då misstanke på olokaliserad metall i huvudet/ögonen etc. kan resultera i att denna metall då rör på sig och kan då ev. skada viktiga strukturer.
Om man misstänker oklar metall i skallen inför MR röntgas alltid skallen med annan metod först för att klargöra detta.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Strålning vid röntgen av barnskalle

Hur mycket strålning i mSv får ett barn på 19 kg i sig vid en CT skalle? Hur stor riskökning för framtida men i form av strålningsinducerad cancer innebar denna undersökning och bör man oroa sig som förälder? Barnet är 4 år. Används barnprotokoll på de svenska universitetssjukhusen med egna barnkliniker så att stråldosen blir minsta möjliga?

CT-undersökning av skallen på ett 4-årigt barn innebär en stråldos på knappt 2 mSv. Den naturliga bakgrundsstrålningen ger oss alla en stråldos på ungefär 2 mSv/år, dvs ett års bakgrundsstrålning ger ungefär samma stråldos som en ”CT-skalle” på ett barn.
Risken för att avlida i en cancersjukdom på grund av stråldosen 2 mSv till ett barn är 0,03%, eller 99.97% chans att inte drabbas. Cancersjukdomar beror på mycket annat än strålning. Ungefär 20% av befolkningen förväntas avlida i någon form av cancersjukdom. En extra stråldos på 2 mSv ökar risken från 20% till 20,03% (för barn).

Barn är ungefär 3 gånger mer strålningskänsliga jämfört med vuxna. 2 mSv i extra stråldos innebär för vuxna att risken att avlida i en cancersjukdom ökar med ungefär 0,01%.

Man får inte cancer med en gång efter en bestrålning. En strålningsinducerad cancer har lång latenstid och behöver vanligen mellan tio och trettio år på sig innan den ger sig tillkänna. Dock, risken att drabbas av en strålningsinducerad cancer är trots allt väldigt liten, och som röntgenpatient, eller förälder till röntgenpatient, ska man inte behöva oroa sig.
Man kan idag inte säga om en konstaterad cancer beror på strålning eller om den beror på något annat.

Alla barn som undersöks med datortomografer (CT) i Sverige blir sedan flera år tillbaka undersökta med speciella barnprotokoll så att stråldosen blir minsta möjliga. Detta gäller inte bara universitetssjukhus utan samtliga sjukhus.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024