Meddela kontrastreaktioner

Jag fick utslag efter har tagit kontrastvätska på KS. Vad kan man göra åt det?

Du bör meddela den röntgenklinik där du gjorde undersökningen om denna reaktion du fick efter kontrasten. Detta så denna reaktion kan journalföras så att man i sjukvården är uppmärksam på detta nästa gång du ev. ska få kontrast vid en undersökning. Du ska även själv ta upp det med din doktor ifall hen framöver vill skicka dig på en liknande röntgenundersökning.
Beroende på hur kraftig din hudreaktion (urticaria) var behöver du ev. premedicineras med antihistamin mot ev. kontrastreaktion vid kommande undersökningar med jodkontrast.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Illamående efter jodkontrast

Var på skiktröntgen igår av hjärna med iv kontrast (jod). Anledning: ihållande kraftig yrsel som dock bara delvis tycks kunna förklaras av Bicalutamid 150 mg som jag äter mot prostatacancer. Uppmanades dricka mycket i 2 dagar.  Kände mig något omtumlad så jag glömde fråga varför?
Vaknade idag på morgonen och var på ren svenska spyfärdig.
Normal reaktion? Skulle kännas lugnande för en i normala fall kolugn 88-årig gubbe med ett svar!

Att patienten uppmanas att dricka rikligt efter en röntgenundersökning med jodkontrast grundar sig i att denna kontrast ska elimineras från kroppen via urinen vilket den normalt helt har gjort efter ca. 24 timmar

Det förekommer sk. sena reaktioner efter jodkontrastinjektion som då debuterar från 1 timme upp till en vecka efter undersökningen. Hit hör bla. illamående och kräkning vilket dock anges som mindre vanligt och rent av sällsynt att den specifika reaktionen är efter kontrasten i sig. Dessa reaktioner kan man oftast härleda till andra orsaker så som hunger, värmekänslan efter kontrast, annan sjukdom, annan pågående medicinering, mm.

Bicalutamid har en lång lista av vanligt förekommande biverkningar bla. illamående. Om det var just detta läkemedel som vid samtidig riklig dryck gav illamående får vi nog låta vara osagt.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Vid extravasering av kontrast

FrågaGjorde en pet och ct-rtg av helkropp. Blodkärlet brast.
Kände först en värmekänsla sedan kom en FRUKTANSVÄR SMÄRTA i armen där nålen satt. Jag skrek och tillkallade personal som snabbt tog ut nålen. Sedan fortsatte bildtagningen. Den värsta smärtan släppte.
Kan den här bildtagningen blivit korrekt? Fick ett papper med hem med instruktioner.
Nålen sattes i underarmen som direkt blev rödlila upp till armvecket. Mina blodkärl brister vid vanlig blodprovstagning också med stora blåmärken.

SvarDet gör oftast ont om blodkärlet brister (extravasering) under pågående injektion av kontrastmedel eller annat som injiceras med hög hastighet.
Brister blodkärlet ute på handryggen känns det mycket mer än om blodkärl brister i tex. armvecket under pågående injektion. Det är mycket tunnare hud kring blodkärlen ute på handryggen än i armvecket. Sedan beror smärtupplevelsen även på hur stor mängd vätska som hinner injiceras in innan man får stopp på injektionen.

Då blodkärl brister och kontrasten går extravasalt (utanför blodkärlet) direkt vid injektionens start sticker man om patienten med en ny nål (på annat ställe) och gör om undersökningen. Om endast en liten del kontrast injiceras extravasalt i slutfasen av injektionen kan undersökningen/bildtagningen ändå fortgå om man anser att patienten erhållit tillräcklig mängd kontrast för att få diagnostisk kvalitet.
Blir inte undersökningen tillfredsställande med den kontrastmängd patienten erhållit görs denna undersökning om antingen direkt eller vid ett annat tillfälle.

Hur en en ev. behandling ser ut vid en  extravasal (utanför blodkärlet) injektion beror på mängden kontrast eller vätska som gått ut i mjukdelarna lokalt kring insticksstället. Små mängder åtgärdas ej. Vid större mängder vätska extravasalt kan kylda omslag och högläge av armen komma i fråga. Är det stora mängder injicerad vätska som lägger sig som en stor svullnad lokalt kan detta i värsta fall ge sk. kompartmentssyndrom i armen. Detta betyder att svullnaden är så stor att den klämmer åt och hindrar blodförsörjningen ut till armen. Detta tillstånd måste då ev. åtgärdas kirurgiskt.

Om patienterna får stora blåmärke på armen vid dessa tillfälle eller får det lätt vid blodprover etc. beror troligen på en egen medicinering av ”blodförtunnande” medicin (Waran, Eliquis, etc.). Mindre blåmärken efter injektionsnålar är relativt vanligt och lägger sig oftast okomplicerat efter någon vecka. Man ska bara vara observant på att dessa blånader inte fortskrider och växer till sig till en större svullnad. Framför allt om man medicineras med blodförtunnande läkemedel.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Njurstensanfall av kontrast

FrågaMin man har röntgats 2 gånger och fått kontrastvätska. Efter 2 dagar fick han njurstensanfall och efter andra röntgen så kom smärtan tillbaka.
Kan detta ha något samband?

SvarNej denna smärta får helt tillskrivas till dessa njurstenar som när de sticker iväg ner till urinblåsan genom njurledaren kan orsaka svår smärta.
Kontrast ger ingen smärta i efterhand. Den vanligaste ”normala” känslan av en kontrastinjektion i blodet är ev. en snabb övergående värmekänsla och smakförnimmelse.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Diarré av dricka kontrast

FrågaVattniga diarréer efter att ha druckit kontrast inför ultraljudsundersökning.
Är detta vanligt?

SvarDet finns oss veterligen ingen ultraljudsundersökning där man dricker någon form av kontrastmedel innan själva undersökningen. Normalt vid en ultraljudsundersökning av bukorgan är att patienten ska vara fastande i den utsträckning detta är möjligt. Således ingen dricka innan.

Däremot är det nästan ett normalt förfarande vid en datortomografi (CT) av buken.
Denna blandning patienten ska dricka kan då ge diarré efteråt vilket beror på den Sorbitol (sockersubstans) vi blandar i. Sorbitol har den effekten att påskynda passagen i tarmarna under den korta tid (1 timme) patienten dricker detta på röntgenavdelningen inför undersökningen. Detta för att få hela tarmen fylld med kontrastvätska vid bildtagningen.
Denna snabba passage kan då även ge orolig mage och diarré.
Så du har nog gjort en CT-buk….

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Huvudvärk av kontrast

FrågaI november var jag på kärlröntgen av huvudet med kontrastväska, är det vanligt att man får attacker av huvudvärk efteråt?

SvarAtt få huvudvärk efter injektion av jodkontrastmedel i blodet är en övergående känd sen ”biverkning” dock inte en helt vanlig sådan (ca. 1 av 150 pat.). Denna behandlas enbart symtomatiskt dvs. med huvudvärkstablett.

Flertalet jodkontrast-sorter är isotoniska eller lätt hypertona vilket betyder att de drar ingen eller minimal vätska ur celler (osmos) och det interstitiella rummet till blodbanorna. Troligen är det denna ytterst minimala men dock vätskeförlust ut i blodkärlen som då ger en ökad volymexpansion (vasodilatation) vilket i sin tur ger upphov till den förväntade värmekänsla man normalt känner i kroppen av en kontrastinjektion.
I hjärnan finns den sk. blod-hjärnbarriären som hindrar främmande ämnen och kontrastmedel att nå utanför hjärnans blodkärl in i hjärncellerna (CNS). Detta hindrar dock inte den något hypertona kontrasten att dra vätska ut från hjärnans interstitiella vävnad (hjärnbarken) in i blodkärlen. Dvs. hjärnan blir för en kort stund uttorkad. Denna minimala men trots allt en störning i hjärnans vätskebalans kan då ge symtom i form av huvudvärk.
Det finns mycket sällsynta fall där kontrast passerar blod-hjärnbarriären och kan då ge svårare neurologiska symtom så som svår huvudvärk, kramper, förvirring och motoriska störningar, mm. Likaså kan metastaser, meningit, etc. ge en barriärskada där kontrasten då kan påverka nervceller, som är mycket känsliga för yttre stimuli, som då kan ge liknande symtom.

Om det var kontrasten eller det faktum att även stress och den obehagskänsla de flesta nog känner inför denna undersökning och en injektion, av ett för sig själv okänt medel i kroppen, nog kan ge huvudvärk. Vad som orsakade din kan vi inte sätta fingret på men kontrastrelaterad huvudvärk ska vara övergående inom några timmar eller någon dag.

Symtom som kan relateras till en nyligen kontrastinjektion som inte går över inom någon eller några dagar ska man ta upp med sin egen doktor. Likaså ska man meddela röntgenpersonal om dessa ”biverkningar” om fler röntgenundersökningar med jodkontrast ska göras i framtiden. Vid svårare besvär efteråt ska man givetvis söka akut sjukvård.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Yr av kontrast

FrågaJag har fått kontrastvätska i kroppen vid en datortomografi på bröstkorgen. Jag blev fruktansvärt yr i huvudet efteråt och det satt i i flera timmar. Innehöll det någon form av morfin som jag inte tål?

SvarKontrastmedel kan ge upphov till en mängd symtom, omedelbara eller senare, som generellt inte anses allvarliga. Värmekänseln i delar av kroppen är absolut vanligaste omedelbara symtom i samband med kontrastinjektionen.
Huvudvärk och yrsel är en lättare form av överkänslighetsreaktion av kontrastmedel. Uppträder då ofta som ett senare symtom (efter ca. 1 tim) och kan hålla i sig under några dagar. Vid svår huvudvärk bör man sök sin doktor.
Kontrastmedel innehåller inte någon form av morfin eller annat ”icke kontrastläkemedel”.

Oavsett typ av besvär efter en tidigare kontrastmedelsinjektion ska man meddela sin egen doktor, samt vid ev. ny framtida undersökning, den personal som gör undersökning om dessa tidigare besvär man haft efter kontrasten. Oavsett besvärsform.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kontrastbiverkningar förr och nu

FrågaGjorde en CT röntgen med kontrast för ca 25 år sedan, reagerade då med att hjärtat rusade ( slog snabbt). Kände ingenting av en värmande känsla vilket de sa att jag kunde göra. Ska nu göra en ny CT-röntgen av buk med kontrast.
Normalt med snabba hjärtslag?

SvarKontrastmedel som användes tidigare, före och under -80-talet, ansågs allmänt som obehagliga. Dom gav nästan alltid upphov till en mängd biverkningar i form av smärta, njurpåverkan, illamående, mm. Dagens kontrastmedel har framförallt utvecklats från att vara högosmolära (dra till sig mycket vätska) till att idag ha en osmolalitet nästan som blodet (isoosmolalitet).
All kontrastmedel (ej Barium) kan ge allvarliga symtom om inte riskfaktorer för detta beaktas före användning. Från normalt förväntade effekter till, dock ovanligt, livshotande tillstånd.

Vanlig effekt av kontrast är den värmekänsla patienten upplever i samband med injektionen. Denna känsla av värme är snabbt övergående (ca. 1-2 min) och får anses som en normal reaktion av kontrastinjektionen. Likaså får lättare illamående anses som mild men mer sällan reaktion.

Utslag (urticaria), oavsett omfattning, visar oftast på en direkt reaktion kan dessutom vara en del av en ev. mer omfattande reaktion.
Systempåverkan med påverkan från olika organsystem är en allvarlig anafylaktisk reaktion där akuta vårdinsatser krävs för att häva effekten. Anafylaktisk överkänslighetsreaktion är då i form av blodtrycksfall (hypertoni), påverkan av andningsvägarna i form av tex. andnöd, ödembildning (svullnader), mm.

Även tacykardi (snabb hjärtfrekvens) och bradykardi (långsam) anses som allvarlig reaktion om de uppträder tillsammans med andra svåra reaktioner tex. blodtrycksfall.
Dock får en isolerad snabb pulsökning, då i samband med en kanske obehaglig situation, nog anses som en stressfaktor i sammanhanget. Arytmi (oregelbunden hjärtrytm) är en dokumenterad men sällsynt reaktion på kontrastmedel. Anlag för hjärtflimmer eller annan ”normal” hjärtåkomma påverkas normalt inte av kontrastmedel. Tar man sk. beta-blockerare för blodtryck, arytmi, mm. bör man uppge detta för den personal som gör undersökningen så isolerade extraslag, pulsökning, etc. inte misstolkas som en allvarligare form av reaktion (anafylaxi).
Likaså ska man alltid uppge ev. tidigare obehag i samband med kontrast injektion. Oavsett hur långt tillbaka i tid detta ligger.

Det är dock viktigt att patienten inte i ”onödan” klassificeras som kontrastallergisk pga. oklar värdering av ev. riskfaktorer och när detta inträffade, mm.
En notis om kontrastallergi i journalen kan påverka framtida undersökningsformer.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Reagerat mot flera kontrastsorter

FrågaVid två tillfällen har jag reagerat på kontrastvätska, fotografering undersökning av ögonbotten (minns inte vad för slags kontrastvätska jag fick, men fick kraftig allergisk chock med andningsproblem) och andra tillfället för att kolla om jag hade en lungpropp och gjorde då en slags röntgen med kontrastvätska.. Vid senare tillfället fick jag ett ”motgift” men reagerade med andningsproblem och fruktansvärd sprängning i huvudet.
Vad är jag allergisk emot?
Har nu fått Borelia…och äter Tikacillin och får lite stickningar i halsen. Finns något sammaband mellan dessa två (tre) substanser jag reagerar på?

SvarDu har troligen gjort en luoresceinangiografi dvs. en fotografering av blodkärlen i ögats nät- och åderhinna.
Det färgämne, Luorescein, som använd vid denna ögonundersökning vet vi inte så mycket om. Detta läkemedel kan dock ge liknande biverkningar som vid användandet av jodkontrastmedel inför en röntgenundersökning.

Då du även fått allvarliga reaktioner (anafylaxi) mot jodkontrast vid lungkärlröntgen (CT lunemboli), trots du premedicinerats innan undersökning för allergiska reaktioner, bör man därför noga överväga alternativa undersökningsmetoder som inte involverar kontrastmedel av något slag.
Om trots allt en kontrastundersökning anses så pass viktig för din hälsa och välbefinnande, trots överhängande risk för ev. svårare reaktioner, ska premedicinering med steroider ske innan kontrastinjektion samt ska det planeras för en efterföljande sjukhusbunden eftervård med noggrann övervakning efter undersökningen. Det kan även vara aktuellt med en ökad dos av steroider som premedicinering innan undersökningen.
Man bör även prova byta till annat kontrastmedel än det som användes vid senaste röntgenundersökningen som gav en reaktion.

Tikacillin, som är en penicillin, har inget gemensamt med jodkontrastmedel som vi vet.

Då du reagerat kraftigt mot flera sorters kontrast samt penicillin bör kanske även en allergolog konsulteras för framförallt premedicinering inför ev. framtida kontrastmedelsundersökningar. Detta bör du absolut ta upp med din egen doktor.
Att kunna använda kontrastmedel vid en röntgenundersökning är oftast viktigt för att få en säker diagnostik.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Smärta vid angiografi

FrågaJag har gjort (MR). Sedan en kärlröntgen i mars. Den glömmer jag aldrig!
Det var under behandlingen som något hände? Jag fick sådana värkande smärtor i ryggen, så jag kved blev kallsvettig, fick då morfin, hade ont hela dagen. På kvällen fick jag en röntgen igen vet ej vad den heter. Dagen efter sa läkaren att allt såg bra ut jag fick åka hem. Jag såg mig i spegeln och jag hade blåmärken under naveln 30 cm 15 cm bred. Idag har jag tagit 2 Panodil och 1 Iperm. Vad kan ha hänt?

SvarDu skriver inte vilken sorts kärlröntgen du gjort. Det är lite skillnad på MR-angio (magnetkamera), kranskärlsangio (hjärta) och en sk. perifer angiografi av resten av kroppen (armar, buk, ben…).
Oavsett vilken metod så ligger man ner och måste ligga helt stilla under en längre stund. En perifer angiografi kan lätt ta upp till flera timmar (>3 tim) då patienten måste ligga still på ryggen vid undersökningen resp. behandlingen. Har man dålig rygg redan innan så gör denna långa tid i plant ryggläge inte gott. Vi har ofta problem med patienter som har och får ont i ryggen vid dessa långa undersökningar tidsmässigt som då får smärtstillande medicin. MR- och kranskärlsangio brukar generellt ta kortare tid (ca. 45min-1,5 tim).

Blåmärkena du hade runt naveln beror troligen på de sprutor med blodförtunnande medicin du fick innan undersökningen (angiografin). Denna profylax (förebyggande) med injektion blodförtunnande läkemedel är normalt vid misstanke på blodproppar och inför kärlröntgen eller andra operationer. Denna injektion med blodförtunnande läkemedel ger oftast som subcutan (i underhudsfettet) injektion i magen nedom naveln. Dess blodförtunnande effekt ger blåmärken av olika storlekar vid injektionsstället. Detta är helt normalt.
Man ger det ofta, som sagt, som en initial behandling om där nu skulle finnas blodproppar. Dvs. man påbörjar en behandling.
Om det nu inte var en blodpropp som var problemet eller det enbart gavs som profylax inför en kärlundersökning så avslutas denna behandling med blodförtunnande läkemedel som då går ur kroppen efter ca. en dag.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024