hjärta – Fråga Röntgendoktorn

Ont i njurarna av kontrast

När dom skulle röntga kranskärlen fick min fru kontrastvätska två gånger, eftersom dom bytte från att gå in vid handleden till att göra det i ljumsken. Detta gjordes i torsdags. Nu har hon smärtor i korsryggen, som ryggskott. Kan det vara njurarna som tagit skada?

En akut njurskada som beror på kontrast ger inga symtom så som smärtor från njurarna.
Det som händer i njuren vid kontrastmedelsinjektionen är att bla. serum kreatininet (s-kreatinin) i blodet ökar. Normalt vid kontrastpåverkan av njurarna stiger detta s-krea något inom ca. 3 dagar för att sedan återgå till sitt normala värde. Vid en skadlig påverkan av njurarna återgår inte detta S-krea till normalvärdet utan ligger fortsatt högt. Man talar då om en kontrastutlöst nefropati (njurskada). Denna nefropati ger inga symtom (smärta, etc.) utan registreras enbart genom blodprov.

För att minimera en ev. njurpåverkan bedömer man alltid patientens njurfunktion dvs. en hypotetisk bedömning av hur njurarna klarar av en viss kontrastmängd och var gränsen (mängd) går. Man räknar fram ett njurgenomflödes clearance (GFR) som baseras på läng, vikt, s-krea. Man bedömer även riskfaktorer patienten ev. har så som diabetes, uttorkning, tidigare kontrastanvändning, pågående medicinering, mm.

Bytet mellan handleden (a.radialis) till ljumsken (a.femoralis) har ingen betydelse för ryggvärken.
Det finns dokumenterade fall där jodkontrastmedel kan ge övergående muskelvärk. Denna värk känns då som en generell muskelvärk i kroppen.

Mest troligt vad gäller ryggont efter en längre röntgenundersökning, till vilket en kranskärlsröntgen kan räknas, är att patienten har sedan tidigare ryggproblem (ryggskott, ischias, etc.). Ska denna patient sedan ligga ner helt stilla på en hård och platt brits under en längre tid (1-2 timmar) ger detta då troligen ryggvärk efteråt.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

CT-thorax och hjärta

När man gör en datortomografi av lungorna med kontrast så borde,enligt mittt tycke, hjärtat också avbilda sig väl!? Kontrastvätskan måste väl också gå in i hjärtats kärl? Har läst någonstans att undersökning av hjärtats kranskärl kan göras med datortomografi.
Jag undersöktes senast akut med DT för att utesluta en lungemboli. Vad jag förstod så skrev röntgenläkaren som svar ”inga tecken till lungemboli”. Vad jag tycker är konstigt är att ingenting nämndes om hjärtat!?
Jag är nämligen för 6 år sedan stentop. i hjärtat på grund av en mindre förträngning och detta stent borde väl ha avbildats på Röntgen?
Det hade ju varit av intresse att få veta hur kranskärlen ev. avbildade sig. Kan det vara så att man bara tittar på det som efterfrågades, nämligen ev lungpropp?
Är det möjligt att se mera på utförd DT om annan läkare ber om ny granskning?

Alla undersökningar med datortomografin (CT) ställs in för att optimera bildtagningen av aktuellt område samt efter frågeställning.
Avser undersökningen t.ex. lungartärena ställer man in CT’n så att den startar bildtagningen då dessa är som mest fylld med insprutad kontrastmedel.

Om undersökningen t.ex. gäller magen med frågeställningen tarmvred, vätska, förstoppning, mm. så göres undersökningen med reducerad röntgenstrålning samt utan kontrast till blodet.
Denna ”enklare” undersökning av buken ger inte sådan information i bilderna att man kan svara på så mycket mer än nämnda frågeställningar.
Om man finner en stor patologisk process (tumör, abscess, mm.) i kroppen så ses denna givetvis. Sååå dåliga blir inte bilderna. Detta gäller vid alla undersökningar och bildtagning och benämns då som bifynd.
Då kompletterar man ofta undersökningen på plats eller vid ett senare utillfälle med fullständig metod inkl. kontrastmedel.
Vi försöker således alltid optimera all bildtagningen efter vad frågeställningen är och efter patientens tillstånd.

Att undersöka hjärtat med CT går bra. Dock måste man således även optimera denna undersökning för detta.
Det betyder att man tar bilder i takt med att hjärtat slår. Denna sk. EKG-triggning krävs för att bildsekvenserna ska tas då hjärtat befinner sig i exakt samma ”pumpfas”. Utan denna triggning hamnar hjärtats delar på olika ställen i bilden då den ändrar form i sitt arbete samt att man får mer otydliga bilder av hjärtat.

Att undersöka kranskärlen med CT är fortfarande på ”teststadiet” då många röntgenkliniker inte startat och införskaffat datortomografer (och läkare) som klarar dessa undersökningar än. Den vanliga kranskärlsröntgen med punktion och en kateter ut i kranskärlet är fortfarande sk. ”golden standard” för detta.
Men givetvis så är undersökningar utan intervention (genom punktion och ingrepp) att föredra då de oftast är enkla att utföra både för patienten och sjukvården.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning vid undersökning av hjärtrytmrubbning

Jag ska genomgå en elektrofysiologisk undersökning på mitt hjärta. I samband med detta ska det ske en genomlysning för att få elektroderna på rätt plats. Hur många millisivert ger en sådan undersökning i snitt? Vad är maxgränsen (millisivert) för röntgen per år?

Att ge ett noggrant värde på stråldosen är mycket svårt. Stråldosen beror på många olika omständigheter, om röntgenapparaten är gammal eller modern, på läkarens erfarenhet, hur du som patient ser ut då stråldosen blir högre ju större/kraftigare du är. Dock kan man mellan tummen och pekfingret säga att stråldosen troligen hamnar kring en millisievert (mSv).

Det finns inga dosgränser då det gäller bestrålning av patienter. Här gäller istället att man ska uppfylla två villkor. Det första är att nyttan med att använda röntgenstrålning ska vara större än den förväntade risken. Detta villkor brukar oftast vara uppfyllt om man är sjuk. Det andra villkoret som ska uppfyllas är att man inte ska utsätta patienter för någon onödig bestrålning. Rutinerna ska alltså vara sådana att man uppnår önskat resultat med lägsta möjliga dos.

Då det gäller gränser för de som arbetar i miljöer med joniserande strålning gäller maxgränsen 20 mSv per år.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR hjärta

Jag är gravid och problem med hjärtat.

Min läkare vill att jag ska göra en MR kamera undersökningen.
Vad finns det för risker för fostret om jag genomgår undersökningen?

Rent generellt påverkas foster troligtvis inte av magnetfältet. Men då MR-kameran genererar ett högt smällande ljud vet man inte om detta har någon påverkan på fostret.

Det finns inte så många studier kring graviditet och magnetkamera-undersökningar.
Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att gravida endast i undantagsfall undersöks med magnetkamera.
Vissa landsting gör inte, eller är mycket restriktiva, för MR-undersökning under graviditetens första tre månader.

Det görs med andra ord individuella bedömningar av vad som är bäst för modern.

K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett