p>Fråga Röntgendoktorn

Dec
14

Hur lång väntetid för CT


FrågaJag är 78 år och föll förra hösten så hårt på ryggen på ett stengolv att smak- och luktsinne försvann. Men samtidigt började jag också få yrsel och nu har doktorn på vårdcentralen gjort prov som tycks visa en mindre infarkt.
Hon har skrivit remiss till er på en ct-röntgen och min fråga är nu – hur lång tid tar det innan jag kommer med i rullorna?

SvarVäntetiderna för en CT-undersökning är olika beroende på vilket sjukhus och vilken region i Sverige dessa avser. Akuta undersökningar göres alltid omgående eller inom ett par timmar. Övriga prioriterade undersökningar utföres efter hur snabbt behovet av undersökningen anses föreligga. Prioritering 1 kan vara 1-3 veckor. Prioritering 2 ca 3-5 veckor, osv. Lägst prioritering kan vara 8-12 veckor. Helt oprioriterade undersökningar kommer därefter där väntetiderna kan sträcka sig över flera månader beroende på sjukhus.
Hur prioriteringen sker, vilket görs av en radiolog, beror på vad din doktor har angett för frågeställning i den remiss hon skickat till röntgen. Likaså om din doktor har anget denna som en akut undersökning eller har andra synpunkter på inom vilken tidsram hon/han vill att denna undersökning ska göras.
Vårdgarantin på undersökning, etc. inom 90 dagar gäller inte för bla. röntgeundersökningar.

Det kan vara så att som patient får man vara beredd på att undersökningen kanske bokas på ett annat närliggande mindre sjukhus än ”det stora nära sjukhuset” man är van vid, beroende på hur kösituationen ser ut på de olika röntgenklinikerna. Även vissa speciella CT-undersökningar göres kanske bara på en del av sjukhusen inom en region.
Vill man absolut ha ett specifikt sjukhus måste detta uppges i remissen eller att man kontakta den klinik där man först fått en tid som man inte tycker passar. Det kan röra sig om att patienten har transportproblem, mm.
Det kan då bli så att väntetiden ökar något om man har dessa önskemål om ett specifikt sjukhus.

Se [ Väntetider i vården - skiktröntgen ] här…

Svarat avKim T.
Rtgssk helsingborg

Maj
17

Gravid och en CT-thorax


FrågaJag är gravid i vecka 12, fick igår röntga mig för misstanke för propp i lungan. Hur farligt kan detta vara? Hade ej propp men har svårt att andas samt hjärtklappningar men vid bara stående.

SvarLungemboli ger de symtom du beskriver i form av bla. andnöd. Det finns flertalet andra sjukdomstillstånd som ger liknande symtom som vid lungemboli (hjärtsjukdom, lungsjukdommar, astma, mm.).
Proppar i lungartärerna (lungemboli) kan vara livshotande så oavsett graviditet eller inte måste man få en diagnos om så är fallet. Har man då propp i lungan måste detta behandlas för att inte tillståndet ska förvärras. Att inte undersöka, oavsett metod, gagnar varken dig eller ditt kommande barn. Det små risker det finns för fostret i samband med en röntgen får anses överkomligt med tanke på vilka konsekvenser det kan bli av att inte utreda dina besvär.

Lungembolier har nästan alltid sitt ursprung från benen. Dvs. patienten har bildat blodproppar här som lossnar och flyter med blodströmmen upp till lungorna där de fastnar. De flesta blodproppar somsom fastnar i lungorna är så pass små att de inte ger några symtom. Kroppen har ett eget försvar mot blodproppar som oftast tar hand om små proppar och löser upp dessa.
Vid graviditet är det inte helt ovanligt med lungembolier från framförallt vänster ben i slutet av graviditeten. Detta beror dels på att fostret pga. sin storlek kan trycka mot vä bäckenvener som då kan stoppa upp avflödet från vä ben och därmed ev. bilda proppar. Även en ökad östrogenproduktion under graviditeten är en riskfaktor för proppbildning.

Hittar man lungembolier kan en enkel ultraljudsundersökning av benen verifiera om dessa embolier härrör härifrån.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Apr
19

Hur snabbt verkar en rotblockad


FrågaTar det lång tid efter nervblockad utförts tills man är smärtfri, eller blir det en omedelbar verkan?

SvarOm injektionen av den blandning av lokalbedövning och kortisonpreparat, som man vanligtvis använder, hamnar på avsedd plats vid nervroten brukar den smärtstillande effekten komma omedelbart…. mer eller mindre.
Det är effekten av lokalbedövningsmedlet som då ger denna snabba effekt och en antydan om att även kortisonpreparatet (långtidsverkande prednisolonderivat) kommer att ha en bra effekt. Vi har haft patienter som med mycket svår smärta, mer eller mindre, har lyfts upp på undersökningsbordet för att efteråt själv hoppa ner från bordet och promenerat ut därifrån utan värk.

Patienten brukar uppleva att värken kommer tillbaka efter någon eller några timmar efter injektionen. Anledningen till detta är att lokalbedövningsmedlet slutat verka och den effekt som kortisonet ger på inflammationen kring nervroten inte hunnit ge någon märkbar effekt än. Detta uppehåll i smärtlindringen kan vara 2-4 dagar.

Vi har givetvis även patienter (fåtal) där denna behandling efteråt inte ger någon märkbar effekt.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Nov
09

Komplettering av lungröntgen


FrågaJag har gjort en lungröntgen. Fick nu svar att läkarna  vill komplettera med en datortomografi. Varför? Blev nu orolig!

Konventionell röntgen

Konventionell röntgen

SvarRöntgen av lungorna (pulmones) är den vanligaste undersökningen på röntgenavdelningen.
En vanlig konventionell lungröntgen ger väldigt bra och överskådliga bilder av lungorna och hjärtats kondition. Denna ”enkla” och snabba metod används således  ofta initialt vid oklara utredningar där man finner kliniska fynd från lungorna.

Om man på den vanliga konventionella röntgenbilden ser något som inte kan förklaras leder detta oftast till en kompletterande bildtagning/undersökning. Det kan vara normala fynd med avvikande utseende.

Det kan även vara strukturer i bilden som utgörs av tex. fibrösa stråk, avvikande anatomi, lungkärl, infektion, mm.
Denna kompletterande undersökning kan då antingen göras med samma teknik (andra projektioner) eller med annan teknik som lämpar sig bra för aktuellt organ.

CT-thorax

CT-thorax

Datortomografi (CT) är en mycket bra metod för att avbilda hela bröstkorgen (thorax) med dess olika delar så som lungvävnad, blodkärl, bronker, diafragma, matstrupe, mm. Man kan mycket väl göra en datortomografi (CT) som initial undersökningsmetod istället för den konventionella metoden.
Vilken metod man väljer för att undersöka lungorna med beror mycket på remittentens (din doktor) val samt, och framför allt, frågeställningen. Dvs. vilken patologi man misstänker baserad på de kliniskt fynden (symtom, blodprover, askultation. mm.) och hur man bäst avbildar denna ev. patologi.

Att alla undersökningar av lungorna inte från första början görs med datortomografi beror bla. på att det idag varken finns tidsutrymme eller tillräckligt antal CT-maskiner för detta. Röntgen av lungorna är en av de vanligaste undersökningen på en röntgenavdelning idag.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Nov
03

Vid extravasering av kontrast


FrågaGjorde en pet och ct-rtg av helkropp. Blodkärlet brast.
Kände först en värmekänsla sedan kom en FRUKTANSVÄR SMÄRTA i armen där nålen satt. Jag skrek och tillkallade personal som snabbt tog ut nålen. Sedan fortsatte bildtagningen. Den värsta smärtan släppte.
Kan den här bildtagningen blivit korrekt? Fick ett papper med hem med instruktioner.
Nålen sattes i underarmen som direkt blev rödlila upp till armvecket. Mina blodkärl brister vid vanlig blodprovstagning också med stora blåmärken.

SvarDet gör oftast ont om blodkärlet brister (extravasering) under pågående injektion av kontrastmedel eller annat som injiceras med hög hastighet.
Brister blodkärlet ute på handryggen känns det mycket mer än om blodkärl brister i tex. armvecket under pågående injektion. Det är mycket tunnare hud kring blodkärlen ute på handryggen än i armvecket. Sedan beror smärtupplevelsen även på hur stor mängd vätska som hinner injiceras in innan man får stopp på injektionen.

Då blodkärl brister och kontrasten går extravasalt (utanför blodkärlet) direkt vid injektionens start sticker man om patienten med en ny nål (på annat ställe) och gör om undersökningen. Om endast en liten del kontrast injiceras extravasalt i slutfasen av injektionen kan undersökningen/bildtagningen ändå fortgå om man anser att patienten erhållit tillräcklig mängd kontrast för att få diagnostisk kvalitet.
Blir inte undersökningen tillfredsställande med den kontrastmängd patienten erhållit görs denna undersökning om antingen direkt eller vid ett annat tillfälle.

Hur en en ev. behandling ser ut vid en  extravasal (utanför blodkärlet) injektion beror på mängden kontrast eller vätska som gått ut i mjukdelarna lokalt kring insticksstället. Små mängder åtgärdas ej. Vid större mängder vätska extravasalt kan kylda omslag och högläge av armen komma i fråga. Är det stora mängder injicerad vätska som lägger sig som en stor svullnad lokalt kan detta i värsta fall ge sk. kompartmentssyndrom i armen. Detta betyder att svullnaden är så stor att den klämmer åt och hindrar blodförsörjningen ut till armen. Detta tillstånd måste då ev. åtgärdas kirurgiskt.

Om patienterna får stora blåmärke på armen vid dessa tillfälle eller får det lätt vid blodprover etc. beror troligen på en egen medicinering av ”blodförtunnande” medicin (Waran, Eliquis, etc.). Mindre blåmärken efter injektionsnålar är relativt vanligt och lägger sig oftast okomplicerat efter någon vecka. Man ska bara vara observant på att dessa blånader inte fortskrider och växer till sig till en större svullnad. Framför allt om man medicineras med blodförtunnande läkemedel.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sep
26

Köpa egna röntgenbilder


FrågaJag skulle vilja köpa några kopior av röntgenplåtar.
Hur gör jag med detta?

SvarKontakta den röntgenklinik där bilderna är tagna. Du beställer den eller de undersökningar du vill ha. Man köper undersökningarna styckevis.
De levereras sedan på CD-skiva  eller USB-minne som sätts i datorn. Det följer med ett visningsprogram för bilderna som startar automatiskt.
Kostnaden för köp av bilder skiljer mellan olika röntgenkliniker från allt mellan 50-300Skr.
Leverans sker till ett postombud som rekommenderat brev.

Innan du får tillgång till dina bilder ska denna köpbegäran godkännas av en radiolog eller annan ansvarig läkare på den aktuella röntgenkliniken. Du kan få avslag på din begäran att köpa dina egna bilder. Det är inte alla bilder som är bra att ensam titta på då man som lekman kan ha svårt att tolka vad som ses på bilderna.. Många läkare och vårdenheter har tillgång till röntgens bildarkiv vilket då gör det möjligt att vid ett läkarbesök eventuellt se bilderna ihop.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sep
15

Guld i munnen vid MR


FrågaJag ska göra en magnetröntgen av ländryggen. Har en tandbrygga i munnen med rätt så mycket guld på baksidan av tänderna. Har det någon betydelse för röntgen?

SvarNej den kan du behålla på. Guld och silver är inte i sig magnetiskt oavsett legering. Sedan sitter denna ädla metall inte ivägen för bildtagningen nere i ländryggen.
Hade man avsett göra en MR av hals och skalle blir det bäst bilder om man kan ta ut lösa delar som tex. avtagbara tandbroar ur munnen som innehåller någon metall. Fastsittande protetik som implantat eller cementerade skenor får sitta där det sitter oavsett vad som ska undersökas.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sep
14

Tumbasartros


FrågaSyns tumartros vid vanlig rtg ?
Jag har haft ont i min axel i flera år nu. Har tidigare blivit op i andra armen pga  förslitningskador i handleden. Nu har jag samma symtom igen. INGEN värk i handleden med värk uppåt axeln.
Min dr säger att det är tumartros men när jag läser om tumartros är det ju helt andra symtom.

SvarTumbas artros är en vanlig åkomma när man kommer upp i åren. Vanligare hos kvinnor än män…
Diagnosen kan ställas kliniskt där smärtan uppkommer i tummens bas dels när patienten pressar ihop tumme och pekfinger, vrider ut tummen rakt ut från handen, etc.
Denna då uppkomna smärta beror på förslitning av ledbrosket mellan trapezium (”stora mångkantiga benet”) och tummens metarcarpalben (mellanhandsben).
Smärta uppkommen av tumbasartros är vid rörelse kring tumbas och handled. Att du har ont i axeln beror på andra orsaker.

Denna förslitning kan man se på en konventionell röntgenbild.
Kan vara svår att avgöra i ett tidigt skede där patienten trots värk har normal ledbroskhöjd och inga andra benpålagringar som tyder på en begynnande artros. Då artrosförändringarna fortskrider kommer man lättare att kunna se en ledbroskdestruktion med sänkt ledmellanrum samt en förtätning av benet på ledytorna. Benpålagringar kring leden är då också vanliga. Flertalet patienter får även en instabilitet i tumbasleden (subluxation).

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sep
06

Njurstensanfall av kontrast


FrågaMin man har röntgats 2 gånger och fått kontrastvätska. Efter 2 dagar fick han njurstensanfall och efter andra röntgen så kom smärtan tillbaka.
Kan detta ha något samband?

SvarNej denna smärta får helt tillskrivas till dessa njurstenar som när de sticker iväg ner till urinblåsan genom njurledaren kan orsaka svår smärta.
Kontrast ger ingen smärta i efterhand. Den vanligaste ”normala” känslan av en kontrastinjektion i blodet är ev. en snabb övergående värmekänsla och smakförnimmelse.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Aug
12

Klaustrofobi för röntgen av fötterna


FrågaJag ska röntga foten. Hur går det till? Åker man in med fötterna först?
Har stora  problemet med trånga utrymmen.

CT

CT

SvarOm det är MR eller CT så åker du med fötterna först in i ”trumman”. Är du inte alldeles för kort så hamnar även huvudet utanför MR-apparatens ”långa tunnel”. Är det en konventionell röntgen du ska göra så ligger du alltid ”ute i det fria”.
Oavsett metod så hamnar du således inte med huvudet i något omslutande utrymme vid undersökning av enbart fötterna.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sidan 1 av 8512345102030...Sista »