p>Fråga Röntgendoktorn

Maj
08

Meniskskada i knäet


Jag undrar om man kan göra något åt meniskskador. Har varit på 3-4 vanliga röntgenundersökningar. Men då har man inte hittat något i knäet.
Har även varit hos en ortoped specialist. Då sa han igenom att känna utanpå knäet att det var en liten kantskada på menisken. Så nu undrar jag hur ska jag gå tillväga för att verkligen få det bekräftat på att det är en menisk skada..

MR! … och därefter ev. behandling genom tex. artroskopi där man kan plocka ut ev. meniskfragment som ligger och ”skräpar” leden.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Apr
30

Var och när tar man blodprover inför röntgen


Jag ska göra en magnetröntgen, just nu befinner jag mig i USA och kommer hem i Maj. Jag skall ta blodprov minst 3 dagar innan mitt besök, hur går jag till väg. Finns det möjlighet att göra det på helgen eller är 2 dagar innan på morgonen tidigt nog?
Vart tar jag mina blodprov?

Om man behöver ta vissa blodprover inför en undersökning, där kontrastmedel till blodet ingår som en del av undersökningen, så följer det med en remiss för att ta blodprover.
Dessa blodprover tas då på vårdcentral, sjukhusets provtagningscentral, etc. Dessa blodprover bör tas i god tid (diabetiker inom 1 vecka) innan undersökningen så provsvaret hinner komma in i datasystemen innan undersökningsdagen.
Är man sent ute med att gå och ta proverna så bör man ta dessa på något sjukhus inom regionen där proverna inte behöver skickas ivag för analys. Det går då att ta dessa en dag innan undersökningen såvidar det inte är helg. Är man riktigt sent ute så går det i ”ömmande fall (!)” att ta proverna samma dag.
Har man blivit av med remissen för blodproverna så ska man ringa aktuell röntgenklinik som då skickar ut ny provtagningsremiss eller ger direktiv.

Följer det INTE med någon remiss för blodprover så behöver man inte ta några.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Apr
26

Metod för röntgen av lungorna


 Jag vill veta vilka Röntgenundersökningar lämpar sig bäst och ger bäst svar och resultat och kan bäst påvisa förändringar eller skador vid dessa här angivna problem :

Astma, allergisk alveolit, inflammation i lungblåsorna och bronkiolerna, skador på lungblåsorna / alveolerna, förtjockade vägar i alveolerna, förtjockt luftvägsslemhinna och ärr på luftvägsslemhinnor, ärrbildning och förtjockning i lungorna, ärrbildning på lungvävnad, förtjockning av lungsäcken, lungsäcks inflammation, lungfibros, lungemboli, lunginfektion, luftrörsinflammation, pneumoni, pneumothorax, emfysem, bronkiektasier, mesoteliom.

Finns kanske en och samma metod att använda att se alla dessa problem vid en och samma röntgen tillfälle , eller det är olika metoder som är bäst lämpade att påvisa dessa problem.

 Den enda enskilda radiologiska metod/teknik som täcker in stora flertalet av dessa frågeställningar är datortomografi (CT/”skiktröntgen”). En diagnos erhålles dock oftast av en kombination av utredningsmetoder.

Man får dock aldrig en remiss med så många frågeställningar.  Alla röntgenundersökningar ska ha föregåtts av kliniska undersökningar då det går att ställa flertalet diagnoser enbart utifrån kriterier den kliniska undersökningen ger (astma, lunginflammation, luftrörsinflammation, mfl.). Beroende kliniken som baseras på sjukhistoria, symtom, blodprover, askultation, tidigare tester som spirometri på lungkapacitet, bronkoskopi, mm. brukar frågeställningarna, då röntgen kan anses behövas, vara begränsad till 2-3 stycken.

En konventionell lungröntgen är en enkel och snabbt genomförd undersökning som ställer flertalet av dessa diagnoser. Denna röntgen brukar därför vara starten för de flesta  lungundersökningar. Bilderna från denna undersökning är mycket bra och ger en överskådlig bild över lungfälten, hjärta, revben, bronker och blodkärlen. Frågeställningar om inflammation, pleurit (lungsäcksinflammation, vätska), hjärtinkompensation, pneumothorax, revbensfraktur, mm. kan oftast då besvaras.
Om denna lungröntgen visar normala förhållanden brukar detta räcka såvidar det inte finns mycket starka misstankar på patologi utifrån de kliniska proverna för fortsatt utredning.

CT-thorax kan kompletterar en konventionell lungröntgen om man önskar mer utredning eller uppföljning av patologi eller det finns oklara fynd (malignitet, metastaser, lungfibros, orsaker till pleural f). CT som förstaval gäller vid frågeställning om bla. lungemboli (blodpropp), traumaskador, hemothorax, etc.
På grund av högre röntgenbestrålning, tidskrävande och en trolig tillförsel av kontrastmedel till blodet är CT inte generell undersökningsmetod av lungorna trots sin beträfflighet och den oftast mycket goda diagnostik man kan erhålla.

Men oavsett frågeställning  och röntgenmetod så rapporteras alla patologiska eller avvikande fynd av intresse som ses på bilderna.

 K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Apr
26

Granskning av CT-bilder


Finns det någon lungradiolog i Region Skåne (Lund?) som är specialist på att granska bilder från CT lungor? Om CT på ett mindre sjukhus i Skåne visat ospecifika förändringar, kan man då be att få bilderna granskade i Lund?

Röntgenbilder och svaret på dessa granskas alltid av en specialistläkare. Om undersökningen först blivit bedömda av läkare, underläkare, etc. som ej erhållit specialistkompetens inom röntgen eftergranskas alltid bilderna och det svar som givits av en erfaren radiolog (specialist). Detta görs på aktuell röntgenklinik eller på distans. Så oavsett hur litet sjukhus man blivit undersökt på, så tittar en erfaren radiolog på bilderna.

Det finns som du nämner, mer specialiserade radiologer som är väldigt duktiga inom sina ”special-områden”, på de större sjukhusen. Så det händer frekvent att mindre kliniker konsulterar dessa specialister på de större klinikerna för rådgivning och för en ev. sk. ”demonstration på röntgenrond”.
Prata med din egen doktor om detta.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Apr
23

Kompression vid bildtagning


Jag undrar lite om kompression som används för att minska stråldosen bla vid ländryggsundersökningar. I vilka fall ska man inte komprimera, jag tänker på fraktur, osteoporos, gamla människor osv?

Kompressionsband över patienten

Kopmpression

Kompressionen, där man pressar ner ev. bukfett för att få kortare väg för röntgenstrålen att passera kroppen, ger något bättre bilder samtidigt som även strålningsmängden minskar något. Det är svårt att precisera vilka patienter man kan använda sig av detta på. Man måste bla. se till patientens hälsotillstånd.

Är patienten ”omfångrik” så är dock denna kompression bra med hänseende till just bildkvalitet och bestrålning. På smala patienter ger denna kompression mindre fördelar.

Idag är röntgenapparaterna dock så bra kalibrerade att de ger generellt väldigt liten strålning mot förr. Detta betyder att om undersökningen är befogad så är den lilla mängd extra strålning man ger patienten, utan kompression, i stort sett helt ofarlig. Detta är en bedömning som den som röntgar gör från fall till fall.
Men generellt enligt lag ska man alltid vidta åtgärder som minimerar bestrålningen. Detta innefattar då även blyskydd, minimera bildantalet, mm.

K.T. rtgss
Röntgen Helsingborg

Apr
18

Att få meningiom av tandröntgen


Jag har varit hos tändläkare i 2 år för att göra implantat. De har tagit 30 extra bilder av mina tänder och 2 gånger av alla mina tänder med en specielt röntgen. Jag märkte det var mycket bilder och jag blir ledsen om det var av mistag. Igår läste jag på texet tv att det finns sammband mellan hjärntumör med röntgen av tänden .Jag blev mycket orolig vill veta om man kan få den här sjukdommen och efter hur lång tid man kan få den.

Risken med att röntgenundersökas hos tandläkaren är väldigt liten, även om man tar många bilder i samband med tandimplantat. Cyklar man eller tar bilen till tandläkaren är detta oftast farligare (trafikolyckor) än röntgenundersökningen.

För några dagar sedan kunde man läsa i tidningar om att tandläkarröntgen orsakar hjärntumörer. I en studie gjord i USA hade man funnit att patienter med hjärntumören meningiom hade varit mer utsatta för tandröntgen jämfört med en kontrollgrupp som ej hade drabbats av hjärntumörer. Studien visar på en så kallad samvariation men säger inget om att det verkligen är röntgenundersökningarna som orsakar tumören. Det är först om den nyligen publicerade studien får stöd av annan forskning som man kan dra slutsatsen att det är röntgenundersökningen som orsakar hjärntumörerna. Det finns idag inga studier som ger detta stöd. Tvärt om visar de flesta studier att låga stråldoser, som från tandröntgen, inte orsakar hjärntumörer. Dessa studier säger inte att det är helt ofarligt med tandröntgen, men att risken är så liten att man (ännu) inte har kunna påvisa den.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Apr
13

Hur ser metall ut på röntgen


 Hur ser en metall ut vid en hjärnröntgen är den vit metallen eller svart?

Höftprotes

Höftprotes

 Metall i en röntgenbild kan avbildas både vitt som svart mot omgivande strukturer. Detta beror på hur man konfigurerat aktuell röntgenmodalitet att visa bilderna för en specifik undersökning. Sedan kan man även invertera digitala röntgenbilder oavsett den ursprungliga inställningen så man får ut optimal information ur bilden. Så metall kan avbildas både vit som svart på bilden. De äldre analoga röntgenfilmerna (plastfilm) som framkallades på kemisk väg avbildade alltid täta strukturer vitt.

Vad gäller röntgenbilder av hjärnan är dessa antingen CT- eller MR-bilder. Om metall av något slag finns i skallen är man väldigt restriktiv med MR så då är CT den metod som oftast gäller. En CT-skalle avbildar hjärnan som en gråskalebild där tätare partier (ben, etc.) avbildas ljusare än omgivande mjukdelar som då avbildas mörkare. Metall i bilden blir då helt vitt men ger samtidigt mycket störningar i bilden.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Apr
10

Att göra CT-kolon


Jag ska in och göra en datortomografi tjocktarm i Linköping och är så himla nervös inför detta så jag har funderingar att avboka. Finns det något att få som gör att jag kopplar av under undersökningen – för sova får man väl inte göra?

Nix, sova går inte då du själv aktivt måste medverka vid denna undersökning. Du ska bla. hålla andan, vända på dig, från buk- till ryggläge under undersökningens gång, mm.

Vi själva anser att de flesta undersökningar, inklusive denna, vi gör är enkla och inget att oroas för. Men det är ju lätt för oss att tycka…
Det bästa är att få bra information innan undersökningen om hur undersökningen går till väga, mm. Nu är det ju inte så enkelt att fråga annan person i sin närhet som gjort liknande undersökning. Det är ju inte många som skyltar med att de gjort denna undersökning.

En tjocktarmröntgen med datortomografi (CT) anses mer lindrig än den konventionella där man pumpar in vanligt rumsluft i tarmen för att spänna ut denna. Vid CT-kolon används koldioxid som är en gas som tarmen själv kan ta upp varefter man andas ut denna. Denna procedur ger klart mindre ”knipsmärtor” än vid användandet av vanlig rumsluft. Vi ger även läkemedlet Buscopan som minskar tarmrörelserna vilket även då minskar ev. ”knipsmärtorna” ytterligare.
CT-kolon är en mycket bra undersökning av tjocktarmen. Förutom tjocktarmen får man som extra även bilder på alla andra organ inom buken.

Vi ger inte patienterna något lugnande inför denna undersökning. Man kan mycket väl be sin egen läkare (remittent) om något lugnande inför denna undersökning.

K.T. rtgssk.
Röntgen Helsingborg

Apr
05

Hur, när och varför en rotblockad


 Jag har fått göra en rotblockad på grund av svåra smärtor efter tre ryggoperationer.
Blockaden var efter vad det står i resultatet lyckad. Jag förstår ej varför jag ej får en remiss för ny blockad. Nu sägs den bara bekräfta att nerv tre är orsak eller bidrar till mina smärtor.
Är det skillnad på den blockad som görs först i undersöknkingssyfte och den man ev får sedan?

Rotblockad

 En rotblockad är en injektion mot en nervrot där den passerar ut från ryggmärgskanalen mellan 2 kotor genom ett ”kotsidohål”.
Man har två benämningar av rotblockader vilka i själva utförandet är exakt lika. Det som skiljer är vad man vill uppnå med injektionen. Dvs. undersökning (diagnostik) eller behandling.

Den ena benämningen är en diagnostisk rotblockad. Då man är osäker på exakt vilken nervrot som ger upphov till besvären (trots MR, etc) får man helt enkelt prova sig fram med den störst sannolika lokalisationen. Man injicerar då enbart lokalbedövningsmedel mot misstänkt nervrot. Om deponeringen av lokalbedövningemedlet då visar sig ha effekt mot den specifika smärta man upplever från ryggen så har man lokaliserat rätt nervrot. Denna ”lokalbedövning” har dock endast effekt någon eller några timmar och ger således enbart ett diagnostiskt värde.

Den andra varianten av blockad kallas terapeutisk nervblockad. Denna göres efter att man, genom tex. en MR-undersökning av ryggen eller en tidigare diagnostisk rotblockad, konstaterat vilken nervrot som ger upphov till värken. Injektion mot nervroten består då av en kombination av lokalbedövning (Marcain) samt ett kortisonpreparat (Lederspan).
Denna terapeutiska rotblockad är tänkt vara behandlingen mot den smärta som en klämd nervrot ger upphov till.

Denna metod är en ”svår konst” för den utövande radiologen.  En ”lyckad” rotblockad där läkemedlet hamnar där det ska hjälper oftast mycket bra. Det finns patienter som krupit upp på undersökningsbordet med mycket svår ryggvärk för att efteråt själv stiga av bordet och gå därifrån. Resultatet från rotblockaden kan dock vara mycket varierande. Det finns patienter som upplever endast någon liten effekt eller får ingen förbättring alls. Detta trots utförandet gått enligt ”alla konstens regler”.

En behandling med rotblockader kan ske fortlöpande med någon eller några månaders mellanrum. Denna bedömning för en ev. rotblockad gör patientens egen doktor. Bedömningen baseras då på om planer för annan behandling finns, planeras eller att andra behandlingar inte finns till hands eller hjälper, mm.

En rotblockad ska ses som en temporär smärtlindring trots att det finns patienter som får denna behandling under mycket lång tid och är bra hjälpt av detta.

 K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Apr
05

Varför onödig röntgen


Jag har röntgat mitt knä och det är nu i efterhand som jag egentligen inte förstår varför… (Jag har nämligen gjort mig illa i mitt knä och uppsökt en vårdcentral. jag sa att jag hade ont på insidan, lite nedanför knäskålen, av knät. Och frågade om det kunde vara främre korsbandsskada. Mannen som undersökte kunde inte se eller känna något, så han beställde tid för röntgen då han menade att den kunde varit något som brustigt i knät.)

Och det är så att jag inte visste att man inte såg ledbanden på en röntgenbild. (jag var 99% säker på att alla ben var hela, vilket de också var, då jag trodde det var insida ledband.)
Så det jag undrar är hur denna röntgen påvergar mitt knä framöver. De tog 4-5(!) bilder på det i olika vinklar och jag har hört att det är farligt om man utsätts upprepade gånger (som nu).
Canser ska vara det man kan få, vad kan man få mer i knät? (och i andra benet som låg bredvid.)
Är väldigt orolig nu då jag faktiskt missförstod VARFÖR de röntgade. Onödigt enligt mig.

Det finns risker med röntgenundersökningar. Olika organ har olika strålningskänslighet. Merparten av kroppens strålningskänslighet finns i halsen, bröstkorgen och buken. Huvudet är lite mindre strålningskänsligt, och minst strålningskänsligt är armar och ben.

Oavsett vad som undersöks ska alltid undersökningen kunna motiveras. Detta innebär att man bedömer att det är farligare (sämre) för patienten att avstå röntgenundersökningen jämfört med att göra den. En icke-diagnostiserad sjuklig förändring eller skada innebär alltid en risk, och det är denna risk som man måste väga mot strålningsrisken.

Att röntgenundersöka ett knä, även om man tar fem bilder, innebär en näst intill obetydlig risk eftersom armar och ben är inte speciellt strålningskänsliga. Hur stor är risken? Ungefär som en kortare bilresa. Inget som jag oroar mig för.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Sidan 1 av 6812345102030...Sista »