p>Fråga Röntgendoktorn

Apr
19

Hur snabbt verkar en rotblockad


FrågaTar det lång tid efter nervblockad utförts tills man är smärtfri, eller blir det en omedelbar verkan?

SvarOm injektionen av den blandning av lokalbedövning och kortisonpreparat, som man vanligtvis använder, hamnar på avsedd plats vid nervroten brukar den smärtstillande effekten komma omedelbart…. mer eller mindre.
Det är effekten av lokalbedövningsmedlet som då ger denna snabba effekt och en antydan om att även kortisonpreparatet (långtidsverkande prednisolonderivat) kommer att ha en bra effekt. Vi har haft patienter som med mycket svår smärta, mer eller mindre, har lyfts upp på undersökningsbordet för att efteråt själv hoppa ner från bordet och promenerat ut därifrån utan värk.

Patienten brukar uppleva att värken kommer tillbaka efter någon eller några timmar efter injektionen. Anledningen till detta är att lokalbedövningsmedlet slutat verka och den effekt som kortisonet ger på inflammationen kring nervroten inte hunnit ge någon märkbar effekt än. Detta uppehåll i smärtlindringen kan vara 2-4 dagar.

Vi har givetvis även patienter (fåtal) där denna behandling efteråt inte ger någon märkbar effekt.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Nov
09

Komplettering av lungröntgen


FrågaJag har gjort en lungröntgen. Fick nu svar att läkarna  vill komplettera med en datortomografi. Varför? Blev nu orolig!

Konventionell röntgen

Konventionell röntgen

SvarRöntgen av lungorna (pulmones) är den vanligaste undersökningen på röntgenavdelningen.
En vanlig konventionell lungröntgen ger väldigt bra och överskådliga bilder av lungorna och hjärtats kondition. Denna ”enkla” och snabba metod används således  ofta initialt vid oklara utredningar där man finner kliniska fynd från lungorna.

Om man på den vanliga konventionella röntgenbilden ser något som inte kan förklaras leder detta oftast till en kompletterande bildtagning/undersökning. Det kan vara normala fynd med avvikande utseende.

Det kan även vara strukturer i bilden som utgörs av tex. fibrösa stråk, avvikande anatomi, lungkärl, infektion, mm.
Denna kompletterande undersökning kan då antingen göras med samma teknik (andra projektioner) eller med annan teknik som lämpar sig bra för aktuellt organ.

CT-thorax

CT-thorax

Datortomografi (CT) är en mycket bra metod för att avbilda hela bröstkorgen (thorax) med dess olika delar så som lungvävnad, blodkärl, bronker, diafragma, matstrupe, mm. Man kan mycket väl göra en datortomografi (CT) som initial undersökningsmetod istället för den konventionella metoden.
Vilken metod man väljer för att undersöka lungorna med beror mycket på remittentens (din doktor) val samt, och framför allt, frågeställningen. Dvs. vilken patologi man misstänker baserad på de kliniskt fynden (symtom, blodprover, askultation. mm.) och hur man bäst avbildar denna ev. patologi.

Att alla undersökningar av lungorna inte från första början görs med datortomografi beror bla. på att det idag varken finns tidsutrymme eller tillräckligt antal CT-maskiner för detta. Röntgen av lungorna är en av de vanligaste undersökningen på en röntgenavdelning idag.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Nov
03

Vid extravasering av kontrast


FrågaGjorde en pet och ct-rtg av helkropp. Blodkärlet brast.
Kände först en värmekänsla sedan kom en FRUKTANSVÄR SMÄRTA i armen där nålen satt. Jag skrek och tillkallade personal som snabbt tog ut nålen. Sedan fortsatte bildtagningen. Den värsta smärtan släppte.
Kan den här bildtagningen blivit korrekt? Fick ett papper med hem med instruktioner.
Nålen sattes i underarmen som direkt blev rödlila upp till armvecket. Mina blodkärl brister vid vanlig blodprovstagning också med stora blåmärken.

SvarDet gör oftast ont om blodkärlet brister (extravasering) under pågående injektion av kontrastmedel eller annat som injiceras med hög hastighet.
Brister blodkärlet ute på handryggen känns det mycket mer än om blodkärl brister i tex. armvecket under pågående injektion. Det är mycket tunnare hud kring blodkärlen ute på handryggen än i armvecket. Sedan beror smärtupplevelsen även på hur stor mängd vätska som hinner injiceras in innan man får stopp på injektionen.

Då blodkärl brister och kontrasten går extravasalt (utanför blodkärlet) direkt vid injektionens start sticker man om patienten med en ny nål (på annat ställe) och gör om undersökningen. Om endast en liten del kontrast injiceras extravasalt i slutfasen av injektionen kan undersökningen/bildtagningen ändå fortgå om man anser att patienten erhållit tillräcklig mängd kontrast för att få diagnostisk kvalitet.
Blir inte undersökningen tillfredsställande med den kontrastmängd patienten erhållit görs denna undersökning om antingen direkt eller vid ett annat tillfälle.

Hur en en ev. behandling ser ut vid en  extravasal (utanför blodkärlet) injektion beror på mängden kontrast eller vätska som gått ut i mjukdelarna lokalt kring insticksstället. Små mängder åtgärdas ej. Vid större mängder vätska extravasalt kan kylda omslag och högläge av armen komma i fråga. Är det stora mängder injicerad vätska som lägger sig som en stor svullnad lokalt kan detta i värsta fall ge sk. kompartmentssyndrom i armen. Detta betyder att svullnaden är så stor att den klämmer åt och hindrar blodförsörjningen ut till armen. Detta tillstånd måste då ev. åtgärdas kirurgiskt.

Om patienterna får stora blåmärke på armen vid dessa tillfälle eller får det lätt vid blodprover etc. beror troligen på en egen medicinering av ”blodförtunnande” medicin (Waran, Eliquis, etc.). Mindre blåmärken efter injektionsnålar är relativt vanligt och lägger sig oftast okomplicerat efter någon vecka. Man ska bara vara observant på att dessa blånader inte fortskrider och växer till sig till en större svullnad. Framför allt om man medicineras med blodförtunnande läkemedel.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sep
26

Köpa egna röntgenbilder


FrågaJag skulle vilja köpa några kopior av röntgenplåtar.
Hur gör jag med detta?

SvarKontakta den röntgenklinik där bilderna är tagna. Du beställer den eller de undersökningar du vill ha. Man köper undersökningarna styckevis.
De levereras sedan på CD-skiva  eller USB-minne som sätts i datorn. Det följer med ett visningsprogram för bilderna som startar automatiskt.
Kostnaden för köp av bilder skiljer mellan olika röntgenkliniker från allt mellan 50-300Skr.
Leverans sker till ett postombud som rekommenderat brev.

Innan du får tillgång till dina bilder ska denna köpbegäran godkännas av en radiolog eller annan ansvarig läkare på den aktuella röntgenkliniken. Du kan få avslag på din begäran att köpa dina egna bilder. Det är inte alla bilder som är bra att ensam titta på då man som lekman kan ha svårt att tolka vad som ses på bilderna.. Många läkare och vårdenheter har tillgång till röntgens bildarkiv vilket då gör det möjligt att vid ett läkarbesök eventuellt se bilderna ihop.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Aug
12

Klaustrofobi för röntgen av fötterna


FrågaJag ska röntga foten. Hur går det till? Åker man in med fötterna först?
Har stora  problemet med trånga utrymmen.

CT

CT

SvarOm det är MR eller CT så åker du med fötterna först in i ”trumman”. Är du inte alldeles för kort så hamnar även huvudet utanför MR-apparatens ”långa tunnel”. Är det en konventionell röntgen du ska göra så ligger du alltid ”ute i det fria”.
Oavsett metod så hamnar du således inte med huvudet i något omslutande utrymme vid undersökning av enbart fötterna.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jul
28

Hur ofta kan man få rotblockad


FrågaHar en son som är 20-år han har haft ont i snart 9år, men man har skyllt på allt som växtvärk och liknande.
För drygt ett år sedan så fick han gjort magnetröntgen och en ny precis innan jul. Det är en disk som är helt uttorkad och han har så ont att han bara kan vara på praktik ca 5 timmar om dagen. Han fick en nervblockad för 1½ månad sen men känner nu att den börjar släppa. Hur ofta kan man få denna? Blir det längre mellan gångerna (typ att det bunkrar sig)?

SvarDet finns egentligen ingen tidsgräns för hur länge dessa behandlingar med rotblockader kan fortgå. Har man en bra effekt av dessa behandlingar och inga andra behandlingsalternativ är aktuella eller står till buds kan de fortgå flera år. Är effekten av dessa behandlingar kortvarig och man behöver göra täta återkommande rotblockader ska/bör man utreda alternativa behandlingar eller kompletterande behandlingar som då ökar tidsintervallerna för varje blockadtillfälle.

Är patienten ung ska man absolut överväga annan behandling eller med kirurgisk ingrepp åtgärda den skadade kotdisken, tex. med en kotdiskprotes. Idag finns flera behandlingsalternativ vad gäller skadade ryggkotsdiskar som man bör diskutera med sin doktor. Som ung patient med dessa ryggbesvär bör man även konsulteras av ortopedspecialist eller liknande vårdspecialist på ryggbesvär.
Det är inte försvarbart att en ung patient under lång tid ska behöva få dessa rotblockader eller ta starka smärtstillande mediciner för att fungera såväl fysiskt som socialt i samhället.

Den kortison dos som deponeras intill nervroten har effekt på smärttillståndet från ingenting upp till flera månader beroende på flera faktorer. Kortisonet ”hamstras” inte lokalt på platsen för injektionen. Inflammationen kring nervroten blir inte heller mindre känslig för kortison med tiden. Man får bra effekt varje gång om injektionen gjorts rätt och den tidigare visat sig ge denna smärtlindrande effekt.
Däremot har långvarig kortisonbruk andra negativa bieffekter i andra delar av kroppen. Likaså kan upprepade rotblockader ge förändringar i mjukdelarna kring injektionsstället i ryggen.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jun
02

Gravid och röntgen i 20 minuter


FrågaJag är gravid i vecka 25 och kom in i röntgenrummet med mitt barn för hon hade en tid till sitt knä. Jag var där 20 min, är det Ok ?

Svar20 minuter tog hela undersökningen från det att patienten kommer in på rummet tills denna lämnar rummet.
Själva röntgenexponeringen tar bråkdels av en sekund.

Vid röntgen av ”småskelett” koncentreras röntgenbestrålningen ner över ett mindre område. Denna exponering ger ytterst liten spridning av röntgenstrålningen sk. spridd strålning från patienten.
Det är ju så att för varje meter man befinner sig från röntgenfältet minskar den lilla spridda strålningen med 4 gånger. Så står man 2 meter från patienten minskar denna bestrålning man utsätts för med 8 gånger…. osv.
En knäröntgen består mestadels av 2-4 bilder beroende på patientens ålder, frågeställning, mm.

Så ingen fara…

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Maj
30

Effekten av kontrast på tumörer


FrågaJag undrar om bakterier drar till sig kontrast medel på samma sätt som cancerceller gör?

SvarIngetdera är riktigt i din fråga.
Anledningen till att tumörer, metastaser, infektioner, mm. ses bättre på röntgenbilden med kontrastmedel än utan, beror på den abnorma blodkärlsnybildning som oftast sker i dessa förändringar. Denna ofta stora ansamling av nya småkärl i en patologisk förändring bidrar också till att mer kontrastmedel återfinns häri. Detta gör att det blir en märkbar kontrastskillnad i röntgenbilderna på platsen för denna förändring. Kontrasten passerar inte in i celler utan är sk. extracellulär vätska.

Likaså ses tex. cystor, varhålor, mm. då själva förändringen inte innehåller några blodkärl utan det då är den omkringliggande vävnaden som normalt laddar upp med kontrast. Man får således ett tomrum i en annars kontrastmättad omkringliggande vävnad.
Således är det via blodkärl eller avsaknaden av blodkärl med kontrast som påvisar var, hur stor, utbredning, etc. en patologisk förändring är/har.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Apr
19

Ansiktsförlamning vid tandläkarbesök


FrågaFör en kort tid jag fick besöka tandläkare som har tagit bort en tand på mig. Nu känner jag att jag inte kan röra halva delen av mitt ansikte så bra. Vid besöket hos husläkare sa han att det är den femmte nerven. Vad ska jag göra?

SvarDenna fråga är inte röntgenrelaterad men då vi har övertandläkare inom röntgen, som handlägger problem inom käk-, hals-  och ansiktsregionen, kan vi dock komma med lite information om detta.
Får man några problem efter en behandling ska man dock alltid först ta upp detta med den som utfört behandlingen. I detta fall din egen tandläkare.

När det gäller bedövning av tänderna i överkäken ges denna bedövning mot aktuell enskild tands rotspets (terminal anestesi). Överkäkens nervgren (nervus maxillaris) löper ut från hjärnan centralt i skallen strax bredvid turksadeln i kilbenet. Denna nerv kan således inte nås med en bedövningsnål utan man lägger bedövningen runt mer distala grenar från denna nerv vid tandköttet kring den aktuella tanden.

När det gäller underkäken kan bedövning läggas så varje halva av underkäken (kvadrant) bedövas med alla de tänder som sitter i denna halva sk. mandibularblockad (ledningsanestesi) . Denna injektion brukar upplevas obehaglig av patienterna. Tandläkaren lägger då bedövningen in under käkvinkeln mot nerven alveolaris inferior innan den löper in i underkäksbenet och delar upp sig i ytterligare nervbanor till olika tandpartier.

Vid bedövning av underkäken (blockad) kan viss känseldomning uppstå i tungan, läppar och en del av ansiktet. Denna bedövning sitter normalt i 5-6 timmar för att sedan successivt släppa. Om bedövningsnålen stuckit in i nerven kan känselpåverkan sitta i längre.  Om den inte släpper inom några dagar bör man kontakta sin tandläkare igen för en bedömning eller ev. remittering till öron-näsa-hals specialist. Denna påverkan av nerven upptäcker man oftast inte förrän lokalbedövningen normalt borde ha släppt.
Det finns även alltid större risk för nervpåverkan vid större ingrepp som tex. åtgärder av visdomständer.
Idag kan bedövning ske mot varje enskild tand även i underkäken så som vid överkäken.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Mar
24

Om för mycket kontrast


FrågaVad händer om man får för mycket kontrastväska?

SvarRisker med kontrastmedel är bla. den nefropati (njursvikt) som patienten kan få efter en kontrastinjektion. Den exakta orsaken till denna ev. njursvikt efter kontrast är i mycket oklart. Risken ökar dock markant, enligt flera studier, om patienten även tidigare har en viss njursvikt med sig i bagaget inför en röntgenundersökning med kontrast.
Man tror rent fysiologiskt att svikten beror på att njurarna reagerar med bla. viss syrebrist (hypoxi). Detta uppkommer av att kontrasten ökar storleken på blodkärlen genom osmos som då ökar njurarnas genomströmning av vätska. Denna ökade mängd vätska genom njurarna ökar även kroppens återresorption av bla. natrium som i sin tur kräver en ökad syresättning av njuren, osv. Men som sagt mycket är fortfarande oklart varför det blir så…

Risken för kontrastrelaterad njursvikt beror bla. på kontrastmängd, patientens njurfunktion samt andra faktorer som kan påverka njurarnas funktion att utsöndra (kissa ut) kontrastmedlet.
För att minimera riskerna med kontrast tar man hänsyn till om patienten fått kontrast med täta intervaller, patientens ålder, om patienten är uttorkad (dehydrerad), hjärtsvikt, diabetiker, medicinering med Metformin, mm.
Det är remittentens (patientens egen doktor) ansvar att klargöra dessa riskfaktorer inför en undersökning som ev. kräver kontrastmedel.

Inför en undersökning gör man alltid en skattad bedömning av riskfaktorer, frågeställning, organområde samt en uträkning av hur mycket kontrast som kan komma ifråga. Väger riskerna över mot nyttan av en undersökning med kontrast får man välja att minimera mängden kontrast eller välja alternativa diagnostiska metoder utan kontrast. Kontrastmedel är vid flertalet frågeställningar dock helt avgörande för en adekvat diagnostik.

Det finns en viss risk att kontrastförvärvad njursvikt ger förlängd sjukhusvård, ev. dialys vid svårare svikt eller i värsta fall patienten avlider som följd av grav njursvikt.
Andelen patienter som får biverkningar av kontrast har ökat de senaste åren då patientvolymen som genomgår en kontrastmedelsundersökning har ökat markant pga. lätt tillgänglighet, ökade diagnostiska organområden, undersökningar med mycket äldre patienten än tidigare, mm.
Kontrastmedel är enligt forskning den tredje vanligaste orsaken till sjukhusvård för akut njursvikt.

Dessa risker är i stort detsamma för kontrast såväl för datortomografi (CT) som för magnetkamera (MR).

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sidan 1 av 8412345102030...Sista »