Terminologi

Här under finner du betydelse för de vanligaste medicinska ord vi använder i remisser, röntgensvar, journaler, mm.

.

A

A-C-led: förkortning av akromio-clavikular led. Leden mellan skulderblads kammens utskott (kråknäbben) och nyckelbenet.
Abdomen: bukhåla
Abnorm: onormalt
Abscess: begränsad varansamling inom hålighet.
Abstrahera: avskilja
Acidos: för hög halt sura ämnen i organen som ger syraförgiftning.
Ackommodation: ögats förmåga att ställa in seendet på olika avstånd.
Actilys: läkemedel som i lösning används för upplösande av blodpropps-bildningar .
Acusticusneurinom: nervtumör som utgår från 8:ehjärnnerven.
Adducera: vrida en kroppsdel in mot kroppens mitt.
Adenocystom: körteltumör med blåsliknande utseende.
Adenofibrom: tumör bestående av körtel- och bindväv.
Adenoid vävnad: lymfoid vävnad (vita blodkroppar).
Adenom: godartad körteltumör.
Adenosarkom: elakartad bindvävstumör som oftast utgår från körtlar.
Adherens: något sammanväxande. Oftast då i bukhålan, hjärt- eller lungsäcken.
Adhesiv: något vidhäftande.
Adipös: fet.
Adsorption: förgmåga till en uppsugande effekt av vätskor, gas eller andra lösa element.
Aerob: något som endast förekommer/sker i miljö med syre.
Afasi: oförmåga att göra sig förstådd genom tal.
Agraff: sårklämma.
Agranoulocytos: sjukligt tillstånd där antalet granulocyterna (vita blodkroppar) drastiskt minskats.
AIDS: immunbristsjukdom orsakad av virus.
Akillesbursit: inflammation i slemsäcken mellan hälsenan och hälbenet.
Akillessenruptur: brott på hälsenan.
Akoli: brist på gallämnen.
Akondroplasi: dvärgväxt. Beror på nedsatt utveckling av broskvävnaden i skelettets tillväxtzoner.
Akrocefali: skalle med toppformad hjässa.
Akut buk: plötsliga buksmärtor där utredning krävs omgående inom sjukvården.
Algesi: smärtförnimelse.
Alkalos: rubbning av kroppens syra-bas-ballans.
Altus: hög/djup.
Alveolaratrofi: återbildning av del av käkens ben hos tex. protesbärare.
Alveolit: inflammation av käkben.
Alzeimers sjukdom: för tidig senilitet med hjärnatrofi och förtvining av hjärnceller.
Amnesi: minnesförlust.
Amylaz: ett enzym i saliven som spjälkar stärkelse.
Anal: ändtarmens ringmuskel.
Analfissur: slemhinnesår vid analmynningen.
Anatomi: vetskapen om organismers form, byggnad och utveckling.
Andningsarytmi: ändring av hjärtrytmen orsakad av andningen.
Anerysm: utbuktning av blodkärl även kallas pulsåderbråck.
Anaerob: något som endast förekommer/sker i miljö utan tillgång till syre.
Anemi: blodbrist.
Aneurysm: udvidgning av pulsåderväggen (pulsåderbråck).
Angina pectoris: anfallsvis uppträdande smärta i bröstet. Oftast efter specifik händelse, tex. vid stress eller hårt arbete.
Angiografi: röntgen av blodkärl (artärer).
Angiom: tumör i blod- eller lymfkärl.
Angiomyom: tumör som består av muskelvävnad och blodkärl.
Angiopati: allmänt kärlsjukdom.
Angioplastik: ballongvidgning av trånga kärlavsnitt (vid angiografi).
Angiosarkom: elakartad bindvävstumör som består av omogna små blodkärl där en kraftig kärlutveckling samtidigt sker.
Anorektal: något tillhörande både ändtarmen och analen.
Anorexi: ätstörning med aptitlöshet.
Anoxi: syrebrist i vävnaden.
Antebrachium: underarm.
Antegrad: något som sträcker/rör sig framåt från kroppens mitt sett.
Antegrad pyelografi: röntgenundersökning där kontrastmedel sprutas in i njurbäckenet via en kateter utifrån lagd genom huden.
Anterior: framsida.
Anterosuperior: något framåt-uppåt sträckt/böjt.
Antrum: hålrum.
Aorta: stora kroppspulsådern.
Aortabågen: den svängda delen där aorta efter kärlavgångar till huvud och armar svänger av nedåt genom bröstkorgen och buken.
Apné: andningsstillestånd.
Apofys: utskjutande skelettparti härrörande från fosterstadiet.
Appendektomi: avlägsnande av blindtarmens bihang (appendix).
Appendicit: inflammation av blindtarmens bihang.
Apposition: sätta, ställa, pålagring.
Aproximalt: tätt intilliggande nämnd organ/struktur i sammanhanget.
Araknoidea: spindelsvävshinnan (hjärnhinna).
Arbets-EKG: EKG under kroppsansträngning.
Arcus: båge.
Areolit: inflammation i vårtgården.
Armplaxus: armnervsknippet.
Arterioskleros: åderförkalkning i blodkärlsväggen.
Artrit: ledinflammation.
Artrofyt: benutskott.
Artros: ledförändring/ledförslitning i en led som inte beror på en infektion. Artrosförändringar kan man ha i bla. axel, handleden, handen, knäleden, fotled och fot.
Artroskopi: Undersökning av knäleden med hjälp av en lång böjlig ”kikare” genom sk. titthåls-teknik.
Aseptisk: bakteriefri förfaringssätt som förhindrar förorening ism. operation etc.
Aspiration: inandning.
Asymmetri: oregelbunden.
Astasi: oförmåga att stå upp.
Atelektas: ihopfallande lungblåser (alveoler) som beror på stopp i luftflödet till dessa pga. tex. nedsvald ”främmande kropp” eller något expansivt (växande) trycker emot.
Atrofi: förtvining eller minskning av ett organ pga. näringsbrist eller ”ålderdom”.
Atypisk: avvikande från det typiska.
Axill: axelhålan.
Axis: andra nackkotan.

B

Bababinskis tecken: normalt böjes stortån nedåt vid en retning av fotsulan. Vis neurologiska skador på hjärnans motoriska hjärncentran (pyramidbaneskador) böjer stortån uppåt istället.
Bacill: bakterie.
Bajonettställning: ”rak och krokig” handställning efter fraktur på distala strålbenet (handleden).
Balans: jämvikt
Balkan-nefropati: miljöbetingad långsam inflamatorisk process i njurens bindväv som är belägen mellan njurcellerna.
Ballong dilatation (sprängning): vidgning av trånga utrymmen i rörformiga organ. Oftast vid blodkärlsröntgen. En på tunn kateter monterad ballong fylles med vätska varpå förträngningen trycks ut.
Ballongkateter: kateter med en monterad ballong. Denna fylles med vätska via en separat kanal. Kateterdiametern är 1-3mm.
Bandmask (binnikemask): bandformad inälvsmask.
Barbiturat: ingår oftast i sömn- och narkosmedel.
Barium-kontrast: kontrastmedel som består utav uppslammat bariumsulfat och vatten. Är icke vattenlösligt och användes enbart vid röntgen av svalget, matstrupen, magsäcken och tarmkanalen.
Barnförlamning: sjukdom orsakad av polio som ger skador på centrala nervsystemet.
Bartons fraktur: variant av fraktur på strålbenet (handleden).
Basala ganglierna: nervcentra i stora hjärnans nedre del.
Basalcellspapillom: godartad vårtliknande förändring hos äldre.
Basilica (vena basilica): en av venerna i armbågsvecket.
Becquerel: enheten för radioaktiviten hos joniserande strålning.
Bedside: ”vid sängen”.
Benbrott: fraktur
Bencement: material att förankra proteser med i det naturliga befintliga benet.
Benedikts syndrom: skada på 3:e hjärnnerven som ger halvsidiga förlamnings-symtom.
Benficka: benförlust, ”glapp”, runt tandhalsen mot käkbenet .
Benhinna: hinna som omger det fasta benet.
Benign: godartad förändring (cysta).
Benmärg: mjuk blodbildande massa i benens håligheter. Indelas i gul och röd benmärg.
Benröta: bakteriel orsakad vävnadsdöd i ben.
Benskörhet: nedsatt hållbarhet i ben på grund av kalciumbrist.
Bensporre: utskjutande bendel vanligen lokaliserad vid senfästen.
Bensår: oftast svårläkta sår på nedre delen av benen på grund av försämrad blodcirkulation.
Betastrålning: strålning från radioaktivt ämne.
Bett: tändernas inbördes passning vid sammanbitning.
Bettskena: plastskena vid t.ex. tandgnissling.
Biceps: namn på muskler i övrarmen och låret.
Bifurkation: delning av gemensam ledare till två mindre delningar.
Bi-håla (-hålor): luftfyllda håligheter inom ansiktsskelettet.
Bihåleinflammation (sinuit): inflammation, vätska, i en eller flera bihålor
Bilateral: något som involverar två sidor.
Bildförstärkare: apparat för att öka ljuset från detektorer som mottar röntgenstrålning. Man får på så sätt en röntgenbild ämnad för bildskärmsarbete.
Bildplatta: platta med elektronisk laddade fält som klarar att hålla kvar information om hur den har belysts. Används inom röntgen för digital bildtagning.
Biliuri: gallämnen i urinen.
Bindhinna: ögats yttre mycket tunna hinna som även bekläder insidan på ögonlocken.
Bindväv: vävnad som fungerar som ”inpackning” åt organ samt som sammanhållande strukturer organ emellan.
Binjurar: ”bihang” till vardera njura som producerar en mängd hormoner samt adrenalin och noradrenalin.
Binnikemask: liten bandmask i tarmsystemet.
Biofas: koncentration av ett läkemedel i den vävnad där effekt önskas.
Bioisotop: radioaktivt grundmedel.
Biologi: läran om organisk liv.
Biopsi: mikroskopisk undersökning av levande vävnad.
Biosensor: apparat för att mäta halterna av specifika ämnen i kroppen.
Bisköldkörtlar: körtlar kring struphuvudet som insöndrar endokrina hormoner.
Bitestikel: del av testikeln som i huvudsak består av utförsgångar för sädesvätska till sädesledaren.
Bitewing-teknik: metod att avbilda tandkronorna i över- och underkäken på röntgenbild.
Biverkning: oönskad effekt av ett läkemedel eller liknande.
Bjudning: fosterläge.
Blandsvulst: cancer som består av flera olika typer av tumörer.
Blindtarmen: del av tjocktarmen som ej leder vidare.
Blockad: bedövning av nervbanor.
Blockkota: sammanvuxna ryggkotor.
Blodcancer (leukemi): sjukdom i de blodbildande organen som hindrar normal produktion av blod.
Blodkoagulation: blod som ”stelnar”.
Blodpropp: stelnande blodmassa i ett blodledande kärl. Ger syrebrist distalt om stoppet.
Blodstockning: stopp av blodflöde.
Blodvallning: plötsligt uppkommen värmekänsla med rodnande hud.
Blygdbenet: symfysen. Bäckenets sammanväxning framför urinblåsan.
Blåssten: organiska stenar som är lokaliserad till blåsan. Antingen genom att bildats på plats eller efter förflyttning från njure eller urinledare.
Bowmans kapsel: del i njurvävnaden som avger samt tar emot blod från njurfiltrationen.
Brachialis: något som tillhör armen.
Brachiocephalicus: något som tillhör både arm och huvud.
Bradykardi: långsam hjärtfrekvens.
Brenners tumörer: godartad cancer inom äggstockarna.
Brickerblåsa: tarmdel som ersätter en bortopererad urinblåsa som behållare.
Bronchial-cancer: cancer som vanligen är lokalisera till slemhinnan i lungbronkerna.
Bronk: luftrör.
Bronkektasi: vidgning av luftrören.
Bronkografi: röntgen av luftrören med kontrastmedel.
Bråck: onormalt framfall av en organdel. T.ex. diskbråck.
Bråckband: bandage för att hålla tillbaka ett bukhinnebråck.
Bråckport: stället där ett bråck går igenom.
Brässen: organ bakom bröstbenet som deltar i tillverkningen av sk. T-lymfocyter.
Bröstben: det platta benet mellan främre sidors revben.
Bröstcancer: oftast elakartad tumörform i brösten.
Bröstaorta: den del av stora kroppspulsåderns som ligger inom bröstkorgen.
Bröstkorg: samlingsnamn på de revben som omger lungor och hjärta.
Buckystrålar: en sorts ”mjuk” röntgenstrålning.
Buckybländare: raster för att få bättre kontrast i röntgenbilden.
Bukhinna: hinna som täcker insidan av bukhålan.
Bukhinneinflamation: peritonit.
Bukhinnereflex: sammandragning av bukmusklerna vid beröring av bukens hud.
Bukspottkörtel: körtel i buken som producerar bukspott och hormoner.
Bulb: ”lökformig” bildning.
Bulimi: ätstörning med hetsätning.
Bulkmedel: medel som gör tarminnehåll mjukare genom en volymökning av tarminnehållet.
Bursa: ”pung”-struktur.
Bursit: inflammation i en slemsäck.
Bülaudränage: slang in i lunsäcken för att få bort vätska eller luft.
Bulla: hudblåsa
Båtben: bendel i handens och fotens ben.
Bäcken: (pelvis) två platta bendelar på var sin sida av korsryggen. Del av höftlederna.
Bäckenbotten: bukens nedersta delar.
Bäckengördel: del ring som bildas av korsbenet, tarmbenen, sittbenen och symfysen. Lokalisation för bl.a. urinblåsa och de genitala organen.
Bäckenmått: avståndet mellan de olika delarna av bäckenent. Viktigt vid bl.a. förlossning.
Bäckennjure: när njuren ligger i lilla bäckenet.
Bältros: virussjukdom som bildar blåsor och som även involverar nervbanorna.
Böhlergips: gipstekning av handleden.
Böjveckseksem: kåda eller kliande eksem i de större böjvecken på huden.

C

Caeacum: blindtarm
Calcaneo-cuboideus: tärningsbenet (vristen).
Calcaneus: hälbenet
Calices: njurkalkarna.
Callosus: hjärnbalken.
Calmette-vaccination: vaccin mot tuberkulos (tbc).
Cancer: oftast benämning för form av elakartad tumör.
Cancer bronchialis: elakartad tumör i luftvägarna.
Cannabis: missbruksdrog.
Carcinom: tumörform som utgår från epitelcellerna i slemhinna och hud .
Capsula: anatomisk term för hölje/hylsa.
Caput: anatomisk term för en huvudliknande bildning.
Carcinoma: hudcancer.
Cardia: övre magmunnen.
Cardiacancer: tumör i övre magmunnen.
Caries: tandsjukdom.
Carina: delningsstället för de båda huvudbronkerna.
Carotis: halspulsåder.
Carpus: handlov.
Cartilago: brosk.
Carotisangiografi: kärlröntgen (angiografi) av halsens artärer.
Casus: sjukdomsfall (patient).
Cauda: svans.
Cava: hålven. Benämns oftast ism övre hålvenen (vena cava superior) och nedre hålvenen (vena cava inferior).
Cave: varning.
Cekum: blindtarm (svensk betydelse).
Celiaki: rubbning i matspjälkningen pga. intolerans mot gluten.
Cholecystit: inflammation i gallblåsan.
Cellandning: cellens syresättning.
Celldelning: cellens förökning genom att dela sig själv till två identiskt lika celler.
Cellula: hålrum/kammare.
Celluit: inflammation i underhuden.
Central venkateter: (CVK): kateter där dess ände ligger placerad i en stor central ven (övre hålvenen).
Centrala nervsystemet (CNS): hjärnan, förlängda märgen och ryggmärgen.
Ceratis: inflammation i ögats hornhinna.
Cerebellum: lilla hjärnan.
Cerebrum: stora hjärnan.
Cervikal: anatomisk term för hals.
Cervix: hals.
Cervixcancer: elakartad tumör i livmoderhalsen.
Cervixpolyp: godartad tumör i limoderhalsens slemhinna.
Cesium: radioaktivt grundämne.
CHD: förkortning för coronary heart disease (kranskärlssjukdom).
Cheyne-Stokes andning: långsam andningsrytm som kan ske vid hjärnskada, förgifning, mm.
Chlamydia: vanligtvis benämning för könsrelaterad sjukdom.
Chock: tillstånd av medvetandesänkning pga. att hjärnan får för lite syre.
Chokladcysta: båsa på äggstocken innehållande levrat blod.
Cholangiografi: röntgen av gallvägar med kontrastmedel.
Cholangit (kolangit): gallvägsinflammation.
Cholecystografi: röntgen av gallblåsan med kontrastmedel.
Cholegrafi (kolegrafi): röntgen av gallvägarnas utsöndring.
Choroideus: hjärnans ådernäthinna.
Cinegrafi: röntgenfilmning.
Cirkulation: avser här blodets omlopp i blodkärl.
Circulus arteriosus cerebri: hjärnans artärkrets.
Cisterna: reservoar.
CK: enzym vars halt i blodet ökar vid muskelskada.
Clavicula: nyckelben.
Claudicatio intermittens (fönstertittar sjukan): Vid ansträngning av benen/benet uppträder smärta pga. otillräcklig blodtillströmning till muskulaturen. Personer med dessa gångsmärtor klarar i regel ej längre turer än 50-100 meter åt gången för att sedan tvingas stanna och vila. Kallas även ”dysbasia intermittens”.
Clavus: liktorn.
Clavikel: nyckelben.
Clearance: mått på njurarnas funktion baserad på genomströmning av blod.
Clinifeeding-sond: tunn och mjuk matningssond.
Clips: metallklämma för ihophållande av sårkanter.
Clostridium: tarmbakterie.
Cluster: sammanhängande klunga.
CNS: centrala nervsystemet.
CO2: koldioxid.
Coagulation (koagulation): ”levring” av blod.
Coccygotomi: avlägsnandet av svansbenet.
Coccys: svansbenet.
Coil: liten metalltråd som placeras i blodkärlet för embolisering (stopp) av pågående blödning, blodförsörjning etc.
Collum chirurgicum-fraktur: fraktur som avlöser caput humerus från övriga överarmen. Ofta med flertalet lösa benfragment.
Coil: liten metallspiral som stoppar blodtillförsel i ett blodkärl.
Coli: tjocktarmsbakterie.
Collum: hals (vanligast benämning vid lårbenshals).
Colon: tjocktarm.
Coloskopi (koloskopi): visuell undersökning av tjocktarmen med ett instrument via ändtarmen.
Colon irritable: symtom på orolig tjocktarm av oklar genes.
Columna: här ryggrad.
Commotio: här hjärnskakning.
Compartment (-syndrom): rubbat flöde pga. ett omkringliggande högt tryck. Vanligt uttryck vid muskelskador/blödning i muskler som pressar samman till- och avflöde för blodkärl så att blodbrist uppstår distalt om svullnaden.
Compliance: förmåga att ge efter vid exv. tryckpåverkan.
Concussion (konkussion): skakning.
Condyl (kondyl): ledhuvud.
Confluens: ”sammanflöde”.
Confusio: förvirring, omtöckning.
Conjugata digonalis: mått i lilla bäckenet mellan symfysen och sakralryggen.
Conjugata externa: mått i lilla bäckenet mellan symfysen och 5:e ländkotan.
Contractura (kontraktur): sammandragning, förminskning.
Conus (konus): anatomisk term före ”kägla”.
Cor: hjärta.
Cor adiposum: fetthjärta.
Coracoideus: korpnäbbsliknande utskott på skulderbladets ovansida.
Cornea: ögats hornhinna.
CT: ”Computed tomography” är synonymt med DT (datortomograf) och kallas allmänt för ”skiktröntgen”. Är en röntgenteknik där kroppen avbildas i tvärsnitt.
Cysta
: vätskefylld blåsa.
Cytologisk: mikroskopisk undersökning av celler.
Cystoskopi: inspektion av urinblåsan inre genom linoptisk kateter som föres upp igenom urinröret.

 D

Datortomografi (DT): synonymt med CT (computed tomography) och kallas allmänt för skiktröntgen. Är en röntgenteknik där kroppen avbildas i tvärsnitt.
Diafragma: mellangärdet. Skiljeväggen mellan bröstkorg och buk.
Dilaterad: utvidgning av ett rörformat organ .
Diskbråck: Diskskivornas fibrösa hölje är skadad varvid disken buktar ut och kan därmed trycka mot omkringliggande strukturer. Detta kan förekomma både i bröstrygg och ländrygg.
Distalt: en avlägsen punkt sett från en central beläget område.
Divertikel: utbuktning av ett ihåligt organ. Gäller oftast i samanhang med svalg, matstrupe, tarmar eller urinblåsa. Uppträder här som sjukliga utbuktningar av slemhinnan.
Dränage: kateter som anläggs in i ett organ som har till uppgift att underlätta för ett organ med avflödeshinder eller för att leda bort exv. sekret, var.
DSA: Digital Subtraktions Angiografi betyder att omgivande icke rörlig struktur suddas ut i bildsekvenserna där endast rörlighet registreras. Vid helt stilla omgivning vid samtidig kontrastmedels-infusion i ett kärl är det endast kontrastmedlet som är i rörelse, dvs flyter i kärlet. Denna rörelse registreras som svart på en annars grå, subtraherad, bild. Denna teknik förutsätter att patienten kan hålla sig absolut stilla, hålla andan etc.
DT: se ”Datortomografi”.
Dubbel-kontrast
: undersökning där kontrast infunderas med åtföljande inblåsning av luft i tunntarm eller tjocktarm.
Dysbasia intermittens: se claudicatio intermittens.
Dysfagi: Svårighet att svälja.

E

Embolisering: en metod att via en kateter i blodkärlet täppa till kärlet. Används oftast vid blödande inre kärl.
Emfysem: luftfylld hålighet i organvävnad.
Enkel-kontrast: undersökning där enbart kontrast infunderas i tunntarmen eller tjocktarmen utan åtföljande inblåsning av luft.
Epilepsi: sjukdomstillstånd med typisk krampanfall i intervaller.
Expansiv: något utbreder sig och som i regel trycker mot omkringliggande strukturer.
Extradural: belägenhet utanför den sk. hårda hjärnhinnan (dura mater).
Extramedullära intradural: belägenhet utanför själva ryggmärgen men innaför hårda hjärnhinnan (dura mater).

 F

Fibroadenom: godartad vävnadsnybildning .
Fibroadenos: omvandling av körtelvävnad till bindvävnad och därtill ökad tillväxt av mjölkkörtelgångarna .
Flebografi: röntgen av venösa blodkärl med kontrastmedel.
Främmande kropp: Ett kroppsfrämmande föremål fastnar på vägen ned efter det att man svalt det. På barn är dessa föremål ofta leksaker, lego, mynt etc. På vuxna fastnar för det mesta större bitar mat.

G

Gastroluft: tabletter som utvecklar koldioxid (luft) vid kontakt med vätska. Gör också att magsäcken spänner ut sig.
Genitalier: något tillhörande könsorganen.
Genomlysning: röntgenbilderna ses på TV-monitorer i samma ögonblick som de sänds ut mot ett objekt, sk. ”realtids-röntgen” .
Gingivit: inflammation i tandköttet .
Gliom: tumör som utgår från den sk. gliavävnaden i hjärnan eller ryggmärgen.

H

Hiatus-hernia: bråck på diafragman. Den övre delen av magsäcken tränger upp igenom diafragman och bit in i brösthålan.
Homogent: något exakt likartat ”helt igenom”.
Infarkt: vävnadsskada pga. blodflödet i en artär som syresätter denna del stoppas.
HSG: Hysterosalpingografi, som avser undersökning av äggledarens funktion med hjälp av kontrastmedel.
Hydronefros: en utvidgning av urin i njurbäckenet pga. passagehinder i urinledarna.
Hypofysadenom: tumör belägen i hypofysen. Ger ofta upphov till abnorm produktion av div. hormoner.
Hälsporre: benutväxt på hälbenets undersida mot trampdynan.

I

Ikterus: gulfärgning av huden då gallfärgämnen går ut i blodet vid stopp i utgången till tarmen. Även kallad gulsot.
Infundera: vätska odyl. som ges till blodbanorna genom dropp. Betyder detsamma som infusion.
Interventionell radiologi: operativ behandling av sjukliga tillstånd i samband med röntgenundersökning.
Intradural tumör: belägenhet innanför den hårda hjärnhinnan (dura mater).
Intramedullär: belägenhet i ryggmärg.
Intrakraniell: något beläget innanför skallbenet.
Intravasal: något belägen innuti ett blodkärl.
Intravenös: något ges via de venösa (går till hjärtat) blodkärlen.
Iopamiro: ett vattenlösligt kontrastmedel för intravasalt (blodkärl) bruk.

J

K

Kollateraler: oftast nybildade blodkärl, artärer, som förbigår ett avflödeshinder inom ett större blodkärl.
Kollateralligament: ledband som löper på utsidan av en led som förhindrar att leden ”vickar” i sidled.
Kompressions-fraktur: uppkommer vid långvarigt eller hårt tryck från två motsatta sidor på ett ben. På ryggkotor pressas oftast framkanten ihop vid dessa skador. Förekommer både i bröstrygg och ländrygg.
Konkrement: en fast organiskt bildad sten inom en hålighet.
Kontinuitetsavbrott: brott på en längre sammanhängande struktur.
Kontrastblandning (ism. CT-undersökning av buken): en blandning bestående av dels 25 ml Gastrografin (vattenlösligt kontrastmedel avsedd för mag-tarm-kanalen), 20 ml Sorbitol (påskyndar tarmpassagen) och 1 liter vatten. Denna blandning drickes jämnt fördelat under 1 timme.
Kondyl: knölformat ledhuvud eller rundad ledyta mot annat ben.
Korsband: ledband i knäet som håller ihop ändarna på lårbenet med underbenet vid främst böjning.
Kranialnerver: tolv hjärnnervspar som bla. går till ögon, ansikte, mun och tunga.

L

Leukemi: blodcancer.
Ligament: bindvävs senor som håller ihop bendelar i en led.
Lipom: tumöt bestående av fettvävnad .
Lumen: rörformad hålighet.
Lungemboli: blodpropp som bildats på annat ställe men lossnat och flutit med blodströmmen och satt sig i en lungartär.
Lungfibros: lungvävnaden bildar en hård bestående bindvävnad. Är oftast slutstadiet efter tidigare gången sjukdom.
Lungstas: ökat blodtryck/blodstockning i lungkretsloppet som gör att vätska kan tränga ut genom lungblåsornas tunna väggar. Ses som vidgade blodkärl på röntgenbilden.
Lungödem: vätskeansamling i lungblåsorna. Kan uppstå vid hjärtsvikt.
Luxation: två ledytor som normalt ledar mot varandra förlorar kontakt.
Lymfatiska systemet: ”kärl” som leder bort vätska från främst kroppens små kärl. Denna ”lymfvätska” tömmer sig i hålvenen. I lymfkärlen transporteras också främmande organismer bort och förstörs (fagocyteras). Längs hela det lymfatiska systemet finns lymfkörtlar.
Lymfkörtlar: ”stationer” med jämna mellanrum i hela lymfsystemet. Finns dock i större koncentrationer på vissa ställen. Har till uppgift att bla. bilda sk. T-lymfocyter (immunförsvaret) som vid pågående infektioner massproduceras och transporterar bort bakterier mm.
Lymfom: förstoring av lymfkörtlar pga. tumörbildning .

M

Mag-tarm-kanalen: organ tillhörande matspjälkningen dvs. munhåla, matstrupe, magsäck, tunntarmar och tjocktarmar.
Malabsoption: otillräcklig upptag av näringsämnen i tunntarmarna.
Malformation: missbildning.
Malign: elakartad förändring (cancer).
Mediastinum: utrymme mellan två likartade organ (här mellan höger och vänster lunga).
Meningeom: hjärnhinnetumör som också är den vanligaste ”intrakraniella” tumörformen.
Menisk: halvmånformad broskskiva i knäleden.
Metastas: dottertumör belägen frånskilld från den primära tumören.
Morbus Crohn: kronisk tarminflammation. Uppkommer oftast i tunntarm belägen strax innan övergången till tjocktarmen. Förekommer dock också i tjocktarmen.
MS: multiple scleros, kronisk sjukdom som leder till en nedbrytning av fettskidan på nervtråden och efterlämna ärrvävnad här. Sjukdommen går ofta i sk. skov.
Multifokala infektiösa processer: infektiösa härdar på ett flertalet ställen inom kroppen/ett organ.

 N

Neurologisk: något som hör nervsystemet (hjärna, ryggmärg, nervtrådar)  till.
Non-invasiv: undersökning som genomföres utan att sticka eller föra in något i kroppen.

O

Ocklusion: total tillstängning av ett kärl pga. propp.
Odontologi: läran om munnen och tänderna och de sjukdomar man kan finna här .
OPG (Ortho-Pantomo-Grafi): en panoramabild över käkar och tänder i en och samma bildtagning.

P

Pancreatit: inflammation i bukspottkörteln.
Parenkym: specifika vävnadsbeståndsdelar i ett organ.
Patologisk: mikroskopisk bedömning av en sjuklig förändring.
Perforation: uppkomst av hålighet genom ett organ, slemhinna etc. pga. sjuklig förändring eller trauma.
Pericardit: inflammation i hjärtsäcken.
Plummer-Vinsons syndrom: förtvining av slemhinnan i svalget hos vilket kvinnor, beror på järnbrist. Detta ger smärtor i samband med sväljning. Kan vara ett förstadium till cancer.
Pneumothorax: lungan faller ihop, och mer eller mindre då luft kommer in i lungsäcken. Det vaccumliknande tillstånd som normalt råder här och håller lungan utspänd försvinner. Kan uppstå vid yttre våld eller spontant.
Polyp: utskott/knopp från slemhinna.
Prostata: blåshalskörteln på män.
Pseudo-artros: pga. utebliven eller försenad benläkning efter ett benbrott bildas det en falsk led.
PTA: Perkutan Transluminal Artärdilatation betyder att man via en ballong försedd kateter trycker ut en förträngd blodkärl då ballongen utvidgas.
Punktion: med nål genom instick i organ eller hålighet suga ut vätska eller små vävnadsbitar för vidare analys .

Q

R

Rectalcancer: ändtarmscancer.
Reumatoid artrit (RA): kroniska infammatoriska processer i kroppens leder. Leder utan behandling till förstörelse av ledbrosk och ben.
Rotator-cuff-skada: besvär från senplattan (supraspinatusskenan) under den sk. kråknäbben i skuldran.
Ruptur: bristning.

S

Sagital: ett plan som skär genom kroppen och delar den i två halvor. En höger- och en vänsterhalva.
Sarkoidos: sjukdom som ger upphov till vävnadsknutor i lungor och lymfkörtlar. Ger obehandlad upphov till lungfibros.
Screening: undersökning av ett stort antal utvalda grupper människor för att tex. finna en viss sjukdom .
Scrotum: pungen.
Selektiv: röntgen av ett eller vissa valda begränsade kärlavsnitt.
Spinal stenos: förträngning av ryggmärgskanalen.
Stenos: förträngning av ett blodkärl varvid genomströmningen av blodet saktas ner.
Stent: en självexpanderad nätformat rör som håller en förträngning i ett blodkärl utspänd och på så sätt öppen för blodgenomströmning.
Stroke: engelsk benämning för slaganfall som är liktydlig som en plötslig och svår cirkulatorisk störning i blodomloppet till ett organ (blodpropp, etc).
Sigmoideum: S-formad nedre del av tjocktarmen.
Sinuit: inflammation i en eller flera bihålor.
Skolios: Krokig rygg i sidled. Krökningen kan vara S- eller C-formad.
Symfys: blygdbenet.
Symtom: sjukdomstecken.
Sätebjudning: fostret ligger med ändan nedåt i moderns lilla bäcken .

T

Terapeutisk: behandlande åtgärd av sjukdom .
Toilax: avföringmedlel som stimmulerar tarmmotoriken.
Trauma: skada uppkommen genom våld.
Tromb/trombos: blodpropp som bildas inom ett blodkärl.
Tuberkulos (TBC): smittsam lungsjukdom framkallad av tuberkelbakterien. Även kallad lungsot och är en något asocial sjukdom och mer förekommande i sk. U-länder.

U

Ultraljud: undersökningsteknik med högfrekvent ”ekolod”. Vätskerika organ lämpar sig för denna teknik.
Urografi: undersökning av njurar, urinledare och urinblåsa med hjälp av intravenös kontrastmedel.

V

Vagina: kvinnans slida (könsorgan).
Varicer: blodåderbråck. I matstrupen finner man dem i den nedre delen.
Vattenlösliga kontrastmedel: kontrast vars beståndsdelar (oftast jod) är blandbar med vatten. Dvs. denna kontrasttyp går att andvända intravenöst då den är blandbar med blod.
Venklaff: klaffbildning utefter blodkärlen som för blodet tillbaka till hjärtat. Förhindrar bakåtflöde av blodströmmen .
Visipaque: ett jodhaltigt samt vattenlösligt kontrastmedel som användes vid röntgen av blodkärl.

W

Whip-lash: även kallad pisksnärt-skada. Uppkommer vid häftiga nackrörelser framåt och sedan bakåt vid tex. kollisioner med bil. Detta kan medföra skador på nackligament, muskler eller nervbanor och kan ge bestående men. ”Äkta” Whip-lash ger aldrig skelettskador på själva kotorna.

X

Y

Z

Å

 Ä

Ö

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024