Kan man se lungorna vid ryggröntgen

Kan man genom en röntgen av ländrygg, bröstrygg med sk slätröntgen även se cancer och andra sjukdomstillstånd i lungor etc.

Konventionell ländrygg

Troligen inte då bilden med konventionell röntgen bländas in så den enbart täcker in ryggraden med dess utskott från olika projektioner.
Mjukdelarna som kan ses med konventionell röntgen, det som finns kring ryggraden, kan dåligt avgöras om det är normala strukturer eller patologisk strukturer. Luftförande organ som tarmar kan bedömas grovt efter hur luften fördelas i dessa.
Såvida en sjuklig förändring inte utgöres av en stor massa som påverkar omkringliggande strukturer som då kan misstänkliggöra ett patologiskt bifynd.

Däremot om undersökningen göres med datortomografi (CT) så får man med hela kroppsvolymen trotts man enbart avser undersöka ryggen. Det finns då möjlighet att upptäcka annan sjuklighet (bifynd) inom hela det område som avbildas.

K.T. rtgssk04
Röntgen Helsingborg

Kothemangiom och orsak

FrågaHur uppkommer hemangiom i en ryggradskota? Är 2,5 cm ovanligt stor? ( I th12) Om det växer utanför kotans hålrum är det då det kan bli malignt? Hur vanligt är detta? Kan man medicinera bort det? Förstår att det ej är operabelt.
Har ont dygnet runt och strålar upp i nacken. Har diskbråck på L 4-5 sedan två år. Vid MR för två år sedan fanns ej hemangiom som nu alltså finns i th11 samt th12 (Är 67 år). Har dessutom kraftig Ischiasvärk sedan två år i båda benen, höger fot bortdomnad samt höger underben. Känns som järnklovar kring anklarna. Mycket stark smärta på en punkt djupt inne i vänster vad. Vaknar nattetid av liknande elektriska stötar i benen. Även kramper. Känns som varmt bly som rinner ner inne i h. ben ända ner i foten.
Besökte nyligen en ortoped som inte ansåg det var aktuellt för en operation. Skall jag ha det så här för resten av mitt liv?

SvarHemangiom i en kotkropp är en benign ”tumör” som sällan är behandlingskrävande. Hemangiomet är antingen en medfödd kärlmissbildning eller med åren förvärvad sådan. Fallen ökar med åldern där den vanligaste patientgruppen utgöras av 50-60 åringar. Denna statistik beror nog på att det är en vanlig åldersspann för undersökning av ryggen av andra orsaker.
Dessa hemangiom i endera ryggkota, vanligast i bröstryggen, finner man således oftast som bifynd hos ca 10% av alla patienter som genomgår en MR-bröstrygg. Man räknar med att ca. 50% av alla hemangiom finner man i ryggkotorna. I omkring 30% av fall med hemangiom är dessa multipla dvs. det förekommer flera hemangiom i olika ryggkotor.

Ett kothemangiom kräver som sagt sällan behandling. Dock finns hemangiom som är mer aggressivt växande och som genom sin storlek påverkar omkringliggande strukturer, växer in i ryggmärgskanalen eller destruerar den aktuella kotan så att en kotkompression kan bli resultatet. Dessa mer aggressiva, men mer sällsynta, former av kothemangiom finner man oftast inom bröstryggkota 3 till 9 (th3-th9) och då i den bakre delen av kotan eller i kotutskottet.
Med magnetkamera (MR) kan man oftast kategorisera hemangiomet som benign eller ett mer aggressivt sådan efter vilket innehåll hemangiomet har. MR detekterar fett väldigt bra. Generellt är att ett välavgränsad hemangiom med fettinnehål räknas som benignt. Hemangiom med lågt fettinnehåll samt som har en mer kärlrik struktur kan vara av en mer aggressiv sort.

Hemangiom som ger symtom eller genom sin storlek riskerar att haverera kotan kan behandlas. Det finns bla. vertebroplastik där man sprutar in en stödjande massa (bencement/plast) i ryggkotan. Om hemangiom ger en påverkan av ryggmärgen kan man göra en sk. laminektomi då bakre taggutskottet avlägsnas för att ge mer plats bakom aktuell angripen kota. I någon litteratur har vi sett det nämnas sk. sklerosering med alkohol av hemangiomet. Vi vet inte om det idag görs i Sverige. Risker med alkoholsklerosering är att alkoholen kan flyta in i andra ömtåliga strukturer eller blodkärl. Alkohol in av misstag i ryggmärgskanalen är inte bra.

Mycket nackvärk kommer av bla. förslitningar i halsryggens leder. Dina smärtor ner i benen kommer från ländryggen då nerverna ner i benen löper ut härifrån. Det går inga nerver ner i benen från bröstryggen.
Det enda vi gör på röntgen är sk. rotblockader (se detta). Det kanske kan vara ett alternativ för dig men det får du diskutera med din egen läkare.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kärlnystan av punktionsmiss

FrågaHar sedan snart två år lidit av ett diskbråck på 5-6e ländkotan med svår ischiassmärta och känselbortfall i höger fot. Vid en ny MR upptäcktes kärlnystan i elfte och tolfte th-kotan som jag också upplever smärta från strålande upp i nacken. Hur uppstår dessa?

För snart två år sedan försökte man ta ett ryggmärgsprov utan att lyckas. Sex gånger stack man in en spruta i mitt då nyss uppkomna diskbråck… Kan detta trauma ha orsakat hemangiomet?

Nål för CNC
Nål för CNS

SvarHemangiom i ryggkotorna är en medfödd kärlmissbildning och förekommer i ca 10% av befolkningen. Kvinnor över 40år är en överrepresenterad patientgrupp.
Ett hemangiom är normalt långsamt växande i benmärgen och ger inga symtom. Det finns dock mer agressivt växande hemangiom (1-2%) som så småningom kan uppta hela ryggkotan som då kan påverka kotans hållbarhet samt ge en påverkan av ryggmärgskanalen.
De flesta hemangiom sitter inom bröstryggen.

Det anses vara kontraindicerat att göra lumbalpunktionen i nivå med tidigare operativt ingrepp i ryggen eller i nivå med ett känt diskbråck. Det är troligen en lumbalpunktion du gjort då man skulle få ut lite ryggmärgsvätska (likvor) för ett prov av något slag.
Vid en lumbalpunktion kommer nålen åt de sensoriska nerverna (känsel) i upp mot 1 av 10 punktionstillfällen. Punktionsnålen stöter till de nervtrådar som längre ner går ut sidledes från ryggmärgen som rotflätor genom sidokothålen. Detta ger då övergående smärta (dysestesi) som kan tolkas som ett felstick.
Nålen man använder har ingen eller endast ytterst på spetsen en skärande slipning (sk. Lancett-slipning). Nålen sticks in med slipningen vertikalt, vilket delar de horisontellt gående nertrådarna åt vardera sida av nålspetsen, för att minimera påverkan av de nervbanor man passerar vid punktionen.
Bestående skada på dessa nerver sker nästan aldrig i samband med en lumbalpunktion. Då det ibland kan vara svårt att manuellt hitta rätt med punktionsnålen kan denna lumbalpunktion göras på röntgen med hjälp av genomlysning.

Punktionen i ländryggen och hemangiomet i bröstryggen (Th11-12) har inget samband då ryggmärgen slutar vid ländkota 1 (L1) samt att likvorpunktioner alltid görs nedanför denna nivå. En kotdisk (vertebraldisk) har normalt ingen blodkärlsförsörjning och blöder således inte vid en injektion. Däremot löper det nerver kring diskens yttre hölje.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

För många sjukproblem för en doktor

FrågaJag har fått svar från MR-röntgen. Ett minimalt diskbråck centralt mellan de sista koftorna längst ner i ländryggen vilket jag känt av i många år. Men nu sedan ett halvår har jag haft sådan värk att vissa dagar kan jag inte stå och inte alls sitta på en stol, det bränner, spränger och pulserar i vilande som i rörelse. Röntgensvaret var att L-2 kotan utgöres av en hemangiomkota och ingen mer förklaring?

Jag har problem med inflammation i kroppen som de letar efter, går på prednisolon 7.5 mg som underhållsdos under tiden har innan dess fått några kurer, och skulle ta 10 mg eftersom värken är olidlig. Hela kroppen slutade fungera nästan helt efter de tog bort en lymfkörtel i halsen då jag hade förstorade lymfkörtlar över hela kroppen i 2 år. Magen slutade fungera då med, kronisk järnbristanemi i hela livet, en bedrövlig kalkaxel, pålagringar i nackkotorna 6-7 och nu fick jag reda på att jag fått framfall, men livmoder och en äggstock är bortopererad sen flera år. Jag har nästan ingen känsel i ändtarmen vilket gör att jag inte kan tömma tarmen normalt utan att föra in ett finger i sidan och pressa upp och sen får trycka ut det.
Är helt i övergångsåldern. När jag kissar så trycket det på blåsan så strålen kommer uppåt, och har svårigheter att sitta normalt på toaletten på grund av smärtan på L-2 kotan. Röntgen för ett år sedan visade en minimal cysta i höger njure, och har inte lagt så mycket tänkande på det eftersom det var ganska vanligt men de senaste 2 veckorna har jag haft en ihållande värk från höger njure, lite molande värk.

Så nu undrar jag om någon kan se en helhet i allt. Har haft blödande magsår, flera fickor i tjocktarmen och tolvfingertarmen. Vanliga starka värktabletter fick jag inte ta så har gått på 8 Alvedon om dagen i 2 år men det har inte hjälpt men kämpat ändå. Nu har ortopeden skrivit ut oxycontin vilket jag varit emot men var tvungen för att överhuvudtaget komma ur sängen så jag kan ta promenader och vara lite aktiv mycket på grund av att jag går på prednisolon. Äter även mycket kalcium, D3-vit, magnesiumcitrat, k-2.
Gallan är borta sedan många år. Prednisolonen jag fick efter sista operationen kan jag nog säga räddade mitt liv, i så dåligt skick var jag då. Har fått många kortison sprutor i axeln men nu blir det operation och jag vet inte om jag kommer orka med fler operationer, axeln, framfallet, och nu hemangiomet.

Allt detta sköts av en allmänläkare på vc. Kan framfallet ha orsakats av L-kotan och svagheten i låren, och svårigheterna med tarmtömningen och urinstrålen och ”ingen sexlust” alls längre. Jag har 4 stora barn 2 barnbarn så jag är aktiv men kan nu inte på grund av alla problem.

Ska jag be om en ny röntgen för att kolla cystan i njuren? Finns det andra röntgenundersökningar jag kan be om?
Jag vill verkligen bli bättre och fortsätta vara aktiv. Jag har stadigvarande sjukersättning sedan länge. Har värk i hela kroppen, alla leder, muskler o muskelfästen och nerver.
Ursäktar ett långt inlägg. Förra läkaren bara skakade på huvudet och sa att jag ha för många problem då han kunde inte hjälpa mig, så jag behöver verkligen hjälp med frågorna om röntgensvaret och vad som hänger ihop och hur jag ska gå vidare. Jag vet om riskerna med att gå på prednisolon men har inget annat alternativ om jag ska fortsätta orka leva.

SvarDet är en omfattande sjukhistoria du återger här. Sådan här stor symtomatisk klinisk utredning kan våra radiologer inte sätta sig in i och ge dig svar på. Detta är initialt en medicinsk bedömning som din egen läkare måste ta tag i och arbeta sig igenom. Du behöver troligen även remitteras till läkare som är specialister för de områden där du har de olika krämporna och symtomen. Denna remittering till specialistläkare beslutar och ombesörjer din egen läkare (vc). Du kan även själv kontakta specialistmottagningar och sätta upp sig för ett besök genom sk. [ egenremiss ] du skickar in till en specialistmottagning.

Vad gäller hemangiomkotan så är detta kärlnystan benignt. I det avseendet att den ger ingen spridning så som andra tumörformer kan göra. Vad den däremot kan leda till är en försvagning av kotkroppen om den upptar en stor del av kotan. Kotan, som är uppbyggt av spongiöst ben har  mindre hållfasthet, kan då kollapsa och ge en kompressionsfraktur. Men så är nog inte fallet med dig då MR-bilderna inte visat en redan kollapsad kota.

Vi kan inte ge dig några direktiv vad du ska göra utan enbart berätta vad det finns för alternativ. Då ryggen verkar vara det som just nu ger dig mest besvär kan man kanske börja med utreda och behandla denna värk. Det vi vet vad gäller behandling av ryggvärk är om de rotblockader vi ger. Dock måste din egen doktor eller annan specialist först göra den bedömningen att det är ditt diskbråck som ger denna ryggvärk och om den ev. är behandlingsbar genom en rotblockad.

Njurcysta-or är vanligt förekommande och utreds oftast  inte vidare om de inte ger några symtom.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Smärta vid angiografi

FrågaJag har gjort (MR). Sedan en kärlröntgen i mars. Den glömmer jag aldrig!
Det var under behandlingen som något hände? Jag fick sådana värkande smärtor i ryggen, så jag kved blev kallsvettig, fick då morfin, hade ont hela dagen. På kvällen fick jag en röntgen igen vet ej vad den heter. Dagen efter sa läkaren att allt såg bra ut jag fick åka hem. Jag såg mig i spegeln och jag hade blåmärken under naveln 30 cm 15 cm bred. Idag har jag tagit 2 Panodil och 1 Iperm. Vad kan ha hänt?

SvarDu skriver inte vilken sorts kärlröntgen du gjort. Det är lite skillnad på MR-angio (magnetkamera), kranskärlsangio (hjärta) och en sk. perifer angiografi av resten av kroppen (armar, buk, ben…).
Oavsett vilken metod så ligger man ner och måste ligga helt stilla under en längre stund. En perifer angiografi kan lätt ta upp till flera timmar (>3 tim) då patienten måste ligga still på ryggen vid undersökningen resp. behandlingen. Har man dålig rygg redan innan så gör denna långa tid i plant ryggläge inte gott. Vi har ofta problem med patienter som har och får ont i ryggen vid dessa långa undersökningar tidsmässigt som då får smärtstillande medicin. MR- och kranskärlsangio brukar generellt ta kortare tid (ca. 45min-1,5 tim).

Blåmärkena du hade runt naveln beror troligen på de sprutor med blodförtunnande medicin du fick innan undersökningen (angiografin). Denna profylax (förebyggande) med injektion blodförtunnande läkemedel är normalt vid misstanke på blodproppar och inför kärlröntgen eller andra operationer. Denna injektion med blodförtunnande läkemedel ger oftast som subcutan (i underhudsfettet) injektion i magen nedom naveln. Dess blodförtunnande effekt ger blåmärken av olika storlekar vid injektionsstället. Detta är helt normalt.
Man ger det ofta, som sagt, som en initial behandling om där nu skulle finnas blodproppar. Dvs. man påbörjar en behandling.
Om det nu inte var en blodpropp som var problemet eller det enbart gavs som profylax inför en kärlundersökning så avslutas denna behandling med blodförtunnande läkemedel som då går ur kroppen efter ca. en dag.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur ofta rotblockad

FrågaJag har fått 3 rotblockade tidigare i ländryggen med bra resultat. Men efter sista besöket hos ortopeden då sa han att jag skulle behöva rotblockad både i ländryggen och sacroiliaca leden eftersom nerverna ligger i klämd.
Nu är jag väldigt osäker om jag vågar ta båda samtidigt eftersom han sa att han aldrig brukar ge dom samtidigt, det blir för mycket.
Men nu är det en annan som har tagit över blockaderna och läkaren som ska ge blockaden till mig han ger båda samtidigt eftersom ´Vad finns det för risker?’ eller är läkaren som ska ge båda dumdristig?
Vad rekommenderar ni? Jag är orolig och vet inte vem av dom jag kan lita på.

SvarMan kan mycket väl ge denna rotblockad på mer än ett ställe samtidigt. Är effekten på dig av detta utredd så ser vi inget hinder.
Dock… Om du nu får blockad på ett nytt (oprövat) ställe samtidigt som du får mot ett tidigare ställe med dokumenterad väl bra effekt så kan man inte utvärdera den nya lokalisationen i sakralryggen. Det kan visa sig att kortisoninjektionen mot det nya stället inte har någon som helst effekt. Dvs. man injicerar kortison i kroppen utan att utvärdera effekten då den andra rotblockaden, du även fått tidigare med bra effekt, döljer en ev. smärtlindrande effekt från det nya injektionsstället.

Med kortison ska man ha en viss återhållsamhet med hur höga doser samt hur ofta man ger.
Vad gäller ryggblockader med kortison mot nervroten kan man ge detta med återkommande intervaller under en lång tid. Dock bör det gå runt 3-4 månader mellan injektionerna. Våra radiologer rekommenderar inte fler än 6-7 tillfällen per år om detta inte anses absolut nödvändigt för att patienten ska ha en någorlunda dräglig tillvaro. Krävs dessa täta eller tätare kortisoninjektioner bör man kanske titta på alternativ till dessa rotblockader.

Hur länge en effekt av kortisonpreparatet ”sitter i” beror på flera faktorer. Viktigast är att injektionen blir optimal där preparatet då injiceras direkt mot rätt nervfläta.
Mycket hänger med andra ord på att den läkare som gör behandlingen har erfarenhet av detta….

Svarat avK.T. rtgsk
Röntgen Helsingborg

Ont i njurarna av kontrast

FrågaNär dom skulle röntga kranskärlen fick min fru kontrastvätska två gånger, eftersom dom bytte från att gå in vid handleden till att göra det i ljumsken. Detta gjordes i torsdags. Nu har hon smärtor i korsryggen, som ryggskott. Kan det vara njurarna som tagit skada?

SvarEn akut njurskada som beror på kontrast ger inga symtom så som smärtor från njurarna.
Det som händer i njuren vid kontrastmedelsinjektionen är att bla. serum kreatininet (s-kreatinin) i blodet ökar. Normalt vid kontrastpåverkan av njurarna stiger detta s-krea något inom ca. 3 dagar för att sedan återgå till sitt normala värde. Vid en skadlig påverkan av njurarna återgår inte detta S-krea till normalvärdet utan ligger fortsatt högt. Man talar då om en kontrastutlöst nefropati (njurskada). Denna nefropati ger inga symtom (smärta, etc.) utan registreras enbart genom blodprov.

För att minimera en ev. njurpåverkan bedömer man alltid patientens njurfunktion dvs. en hypotetisk bedömning av hur njurarna klarar av en viss kontrastmängd och var gränsen (mängd) går. Man räknar fram ett njurgenomflödes clearance (GFR) som baseras på läng, vikt, s-krea. Man bedömer även riskfaktorer patienten ev. har så som diabetes, uttorkning, tidigare kontrastanvändning, pågående medicinering, mm.

Bytet mellan handleden (a.radialis) till ljumsken (a.femoralis) har ingen betydelse för ryggvärken.
Det finns dokumenterade fall där jodkontrastmedel kan ge övergående muskelvärk. Denna värk känns då som en generell muskelvärk i kroppen.

Mest troligt vad gäller ryggont efter en längre röntgenundersökning, till vilket en kranskärlsröntgen kan räknas, är att patienten har sedan tidigare ryggproblem (ryggskott, ischias, etc.). Ska denna patient sedan ligga ner helt stilla på en hård och platt brits under en längre tid (1-2 timmar) ger detta då troligen ryggvärk efteråt.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Varför belasta vid röntgen

FrågaNär man gör en belastnings röntgen,vad är det man vill ha ut av en sådan röntgen?
Vad menas med direktinskrivning av ortoped läkaren?

SvarMan belastar olika kroppsdelar vid röntgen för att se hur ”mjuka” mellanskivor/beläggning ter sig vid tryck mot dessa.
Främst rör det sig om knäledernas broskbeklädnad och ryggens kotor.

Lateral artros
Artros

Vid belastad knäled kan man avgöra ledbroskets höjd (tjocklek) då knäleden pressas ihop under tyngd och därmed beräkna graden av artros där en degenerativ (förslitning) gör att knäled där brosket slits ner får en böjning där frilagda benpartier gnider mot varandra.
Detta ger värk.
Belastad rygg kan visa ev. glidning av kotor sinsemellan. Denna stående ryggundersökning med konventionell röntgen gör vi som rutin idag.
Idag är magnetkameran (MR) den dominerande metoden för ryggundersökningar. Det finns idag även MR för stående undersökningar men var dessa maskiner finns eller om de överhuvudtaget finns i Sverige idag vet vi inte.

En direktinskrivning är då man ”hoppa över” något led i vårdkedjan. Dvs. patienten behöver inte gå via akuten, mottagning, sin husläkare eller vårdcentral först utan skrivs in på vårdavdelning direkt av behörig vårdpersonal. Det kan vara läkare, delegerad ambulanspersonal, etc. Dvs. ambulanspersonal tar misstänkt skadad/sjuk patient direkt till röntgen eller en vårdavdelning utan att passera typ akutmottagningen.
Flertalet sjukhus arbetar idag enligt denna rutin. Främst kortar det väntetiderna rejält för patienten som då slipper ett ”normalt mellansteg” i vårdkedjan med kanske  lång väntetid.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur görs myelografi

FrågaJag tillhör dom som inte kan göra MR pga pacemaker  och kommer nu att åka på att göra myelografi pga långvarig smärta i rygg och ben. Jag är livrädd att undersökningen skall göra ont eller något annat tokigt händer.
Hur lång tid tar undersökningen? Går det att sticka i ryggen om man har så kallad ful rygg i vanlig rtg, med diskdeg.

Myelografi
Myelografi

SvarPunktionen sker  i nedre delen av ländryggen, strax ovan svanken, där man inte påverkar själva ryggmärgen. Ryggens kondition påverkar sällan punktionen då det finns några alternativa punktionsställen.
Man kan inte komma ifrån att alla former av nålstick känns mer eller mindre. Själva punktionskanylen har en tjocklek på ca. 0,9mm. Mindre diameter än så är svårt att handskas med då kontrasten pga. sin konsistens är svår att injicera med mindre nålar.

Vi ger patienten lokalbedövning vid stället där vi avser sticka med denna punktionskanyl.
När det kommer likvor ur punktionsnålen visar detta att läget är rätt. Kontrastmedel injiceras då i subarachnoidalrummet (utrymmet mellan pia mater och spindelvävshinnan) samtidigt som vi med röntgen kontrollerar att kontrasten ”uppför sig som väntat”.
Därefter tas nålen bort. Patienten får vända sig några gånger på undersökningsbordet innan bildtagningen. Undersökningen tar som allt ca 1 timme.

Patienten får efter undersökningen ligga ner plant i sängen några timmar efteråt. Idag tror man att den tidigare relativt vanliga efterföljande huvudvärken som patienten fick kom till följd av att ha huvudändan höjd i sängen och man fick ett visst likvorläckage genom punktionshålet . Patienten kan trots allt fortfarande besväras av huvudvärk, illamående, yrsel, etc. någon eller några dagar efteråt vid uppgående.

Om patienten har någon kontraindikattion för denna invasiva undersökning får man kanske ändå genomgå en MR-undersökning om det finns starka indikationer för en diagnos trots pacemakern.
Idag anser man att riskerna trots allt är mindre för en rytmpåverkan (arytmier) av hjärtat genom att exponera nyare pacemaker för ett magnetfält. Man har dock flera villkor för dessa undersökningar bla. en gräns för hur starkt magnetfält vid MR-undersökningen man får använda. Patienten får inte heller ha en sk. ICD inopererad. Man måste även ta hänsyn till tillverkarens rekommendationer för den aktuella dosan och elektroderna.
Om en MR ska göras på en patient med en pacemaker ska patienten vara kontinuerligt övervakad med EKG ifall det blir en rytmpåverkan där undersökningen då snabbt måste avbrytas. En kardiolog ska även vara involverad i undersökningen vid dessa fall med beredskap för korrigering av felande pacemakerrytm.

… och som alltid ska nyttan överväga risker som finns för en specifik undersökning.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur diagnostisera Mb Bechterew

FrågaÄr en datortomografi lika effektiv som MR för hjälp att diagn0stisera Bechterew?

SvarEn vanlig konventionell röntgen kan avbilda den avsmalning och sklerosering som drabbar större leder som sakroiliaca leden (mellan korsryggen och bäckenet) som tillsammans med ländryggen är en vanlig plats för denna sjukdom. En slätröntgen är en enkel, snabb och sedan länge vanlig undersökningsmetod av länd- och korsryggen vid oklar problematik.

Förstahandsvalet idag är magnetkameran (MR) som så mycket bättre, i såväl ett tidigt som senare skeda av sjukdomen, kan se karakteristiska fynd som bla. den benmärgsödem som oftast finns i anslutning till de kroniskt inflammerade lederna vid Bechterews sjukdom.
Datortomografi (CT) är ett alternativ som diagnostiserar ledförändringar bra efter en tid då skleroseringen och avsmalnande ledspalter kan påvisa denna sjukdom tillsammans med de kliniska testerna och proverna. CT avbildar inte den märgödem så som MR klarar. Däremot är CT väldigt bra för diagnos av problem i småleder i ryggen så som olika facettleder.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024